Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Föreningen för Kristen skola i Upplands-Bro Org.nr Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Källskolan belägen i Upplands-Bro kommun

2 2(10) Tillsyn i Källskolan har genomfört tillsyn av Föreningen för Kristen skola i Upplands-Bro (org. nr ) under hösten Källskolan besöktes av den 22 oktober Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Årskurs 3 Nationell statistik för år 2015 redovisas inte i Skolverkets databas SIRIS på grund av att skolan hade färre än 10 elever i urvalet. Resultat som inlämnats av rektor till avseende nationella prov för 2015, visar att kunskapskraven uppnåtts till 89 procent i svenska, och 67 procent i matematik. Årskurs 6 I årskurs 6 var andelen elever som år 2015 nådde kunskapskraven i respektive ämne 100 procent, förutom i ämnena engelska, idrott och hälsa där måluppfyllelsen var 94 procent samt för matematik 88 procent. Årskurs 9 Betyg för årskurs 9 enligt Skolverkets statistik baserat på 14 elever visar att 93 procent av eleverna hade år 2015 uppnått kunskapskraven i alla ämnen (riket 77 procent). 100 procent av eleverna var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Meritvärde vårterminen 2015 var 237,1 poäng (riket 224,7). Resultat av värdegrundsarbetet s elevenkät för årskurs 5 vårterminen 2015 visar att områden trygghet, studiero och att visa respekt för varandra får höga värden, jämfört med andra deltagande skolenheter för insamlingsomgången i årskurs 5. s elevenkät för årskurs 9 vårterminen 2015 visar att trygghet och studiero får högre värden jämfört med andra deltagande skolenheter.

3 3(10) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande!fel äggande Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 3. Styrning och utveckling av verksamheten 4. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 5. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Ingen brist konstaterad len brist konstaterad köreläggande Ingen brist konstaterad maidwi INF I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s utredning visar att elevernas rätt till stimulans och utmaningar i sitt lärande behöver förbättras på skolan. När det finns brister inom detta område så försvårar det elevernas möjligheter att ta en aktiv del i sitt eget lärande för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. s utredning visar också att det på Källskolan finns brister inom området elevernas ansvar och inflytande. För att ge eleverna möjligheter att ta en aktiv del i sitt eget lärande behöver elevernas reella inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen förbättras. Skolan saknar en genomtänkt strategi för hur eleverna ska ges inflytande och hur det ska öka med stigande ålder och mognad.

4 4(10) Vidare framgår av utredningen att verksamheten vid Källskolan bedrivs i två olika skolbyggnader. Årskurserna F-5 får sin utbildning i Brunna och årskurserna 6-9 i Ekhammar, båda belägna i Upplands-Bro kommun. Enligt är inte kravet på en skolenhet uppfyllt vilket innebär att huvudmannen saknar godkännande för att bedriva utbildning vid två skolenheter. Utbildningen vid Källskolan ska genomföras av den huvudman som erhållit godkännande för utbildningen vid respektive skolenhet. Huvudmannen för Föreningen för Kristen Skola i Upplands-Bro saknar tillstånd för två skolenheter, då det för närvarande endast finns tillstånd för en skolenhet. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Föreningen för Kristen skola i Upplands-Bro att senast den 17 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Bedömning av brist konstaterar att Föreningen för Kristen skola i Upplands-Bro inte uppfyller författningskraven avseende att: I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (1 kap. 4 och 3 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper) Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. (Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande)

5 5(10) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Vid planering och genomförande av undervisningen ta hänsyn till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande så att lärarna anpassar undervisningen till alla elever, även de som har lätt att nå kunskapskrav som minst ska uppnås. Säkerställa att eleverna får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Motivering till bedömning av brist Anpassning av undervisningen Rättslig reglering Enligt skollagen ska elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 285) anges att även elever som lätt når kunskapskraven har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå längre i sin kunskapsutveckling. Även läroplanen betonar att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och att lärarna har ett utpekat ansvar för att hänsyn tas till den enskilda individens förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. s utredning När det gäller elevernas möjligheter till utmaningar i sitt lärande så visar s utredning att detta varierar på Källskolan. I intervju med elever i årskurs 2 och 3 beskriver eleverna att om de slutför sina arbetsuppgifter under en lektion får de rita eller läsa. De elever som inte "hinner klart" eller som uppfattar uppgifterna som svåra, får göra klart arbetet hemma. Andra elever som anses ha arbetat färdigt får hemuppgifter som är av mer repeterande karaktär, enligt eleverna. Intervjuade elever i årskurs 6 till 9 berättar att boken oftast styr innehållet och att det vid kapitlens avslutande inte ges möjligheter till vidare fördjupning eller utvecklande uppgifter. Lärare ger i intervjuer med uttryck för att de arbetar olika med att tydliggöra innehållet i lektionerna och att anpassa undervisningen för olika elever. En lärare lyfter frågan om den utmaning som råder att hantera den stora spridning av kunskap hos eleverna som finns i en årskurs. En annan lärare berättar att särskilt på våren i årskurs 9 differentieras undervisningen ytterligare så att varje elev ska få möjlighet att uppfylla kunskapskraven.

6 6 (10) Rektorn berättar att kompetensutvecklingsinsatser har genomförts på skolan inom området det kollegiala lärandet, och kunskapsutbyte där området att undervisa många elever samtidigt med hänsyn till varje elevs förutsättningar, har fokuserats. Rektorn anser också att det återstår fortsatt arbete tillsammans med lärarna om kunskapen och utveckling av en mer individualiserad undervisning för eleverna, vilket också nämns som pågående kompetensutvecklingsinsatser på skolan. s bedömning s utredning visar att Källskolans arbete med att ge eleverna utmaningar och stimulans i sitt lärande behöver förbättras. Både elever och lärare berättar i intervjuer att det varierar mellan lärarna hur pass mycket det finns utrymme att anpassa undervisningen till varje elevs behov, erfarenheter och tänkande, så att även de elever som lätt når kunskapskraven får en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå längre i sin kunskapsutveckling. Även rektorn berättar att man har genomfört kompetensutvecklingsinsatser men att dessa insatser behöver fortsätta. När det finns brister inom denna del av elevernas utbildning försvårar det, enligt elevernas möjligheter att ta en aktiv del i sitt eget lärande för att nå som långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Elevinflytande Rättslig reglering Enligt läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Vidare ska läraren svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Läraren ska se till att inflytandet ökar med stigande ålder och mognad, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. s utredning Under intervjuer genomförda av vid tillsynen uppger både yngre och äldre elever vid Källskolan att möjligheten att påverka både avseende innehåll och arbetsformer i de olika ämnena är begränsade. Några av de intervjuade eleverna i årskurs 3 till 5 beskriver att de nästan alltid får arbeta enligt uppgjord arbetsordning av läraren, och sällan får påverka valet av ämnen eller i vilken ordning arbetet skall utföras. Men att det en timme per vecka ges tillfälle för eleverna att välja innehåll i lektioner. Eleverna i

7 7(10) årskurserna 6-9 beskriver att graden av elevinflytande avseende både innehåll och arbetsformer varierar stort mellan ämnen, och är beroende på vilken lärare som undervisar i de aktuella ämnena. Denna bild bekräftas även i s enkäter till eleverna i årskurs 9 då siffror visar ett indexvärde på 3,9 av möjliga 10 avseende påståendet "vi elever har inflytande över undervisningens innehåll". Lärare uppger vid intervjuer med att de är medvetna om de låga värden som s elevenkät för årskurs 9 visade under vårterminen 2015 gällande området delaktighet och inflytande. Lärarna uppger att de inom arbetslaget diskuterat möjligheter till förbättringar i undervisningen med mål att öka graden av elevinflytandet. Området att utveckla formerna kring elevinflytande, med fokus på elevers lärande, är också ett av skolans kvalitetsmål för läsåret 2015/2016. Rektorn beskriver i intervju med att ansvar och inflytande på skolan utövas bland annat under elevens val, där hälften av tiden används till obligatorisk läxhjälp. Vidare, att en gång i veckan används en lektion till att eleverna ska färdigställa veckans arbete. Deltagandet för eleverna i lektionen är också den obligatorisk, och det möjliggör ansvar och inflytande för eleverna, menar rektorn. Rektorn anser dock att skolan behöver arbeta mer med ansvar och inflytande för eleverna, där också hänsyn ska tas till elevernas stigande ålder och mognad. s bedömning s utredning visar att Källskolans arbete med att försäkra att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll behöver förbättras. Brister inom området ansvar och inflytande avseende undervisningen försvårar enligt för eleverna att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Elevernas möjligheter att ta en aktiv del i sitt eget lärande bör stärkas och uppmuntras för att ge eleverna förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Källskolan inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga huvudmannen för Föreningen för Kristen skola i Upplands-Bro, att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister.

8 8(10) Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen ser till att de förutsättningar för att bedriva en utbildning av hög kvalitet (i form av till exempel en stabil elevprognos och budget) som denne hade vid godkännandet som huvudman fortfarande gäller. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att de rektorer som är anställda att leda verksamheten har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. I arbetet ingår också att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att målen för utbildningen kan nås. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. Den enskilda huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Föreningen för Kristen skola i Upplands-Bro inte uppfyller författrtingskraven avseende att: Utbildningen vid skolenheterna genomförs av den huvudman som erhållit godkännande för utbildningen vid respektive skolenhet, samt enligt de villkor som framgår av godkännandet eller särskilda beslut. (2 kap. 5 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Bedriva utbildningen i enlighet med godkännandet. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för grundskola. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Av förarbeten till skollagen framgår att en enskild huvudman inte kan utöka verksamheten med utbildning vid ytterligare en skolenhet utan ett nytt godkännande. I 1 kap. 3 skollagen definieras skolenhet som en av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten

9 9(10) verksamhet, som inte bedrivs i någon skolbyggnad. Enligt förarbetena kan en skolenhet omfatta verksamhet som bedrivs i flera byggnader om dessa ligger nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop (prop. 2009/10:165, sid. 633). Det finns således ett krav på geografiskt samband för att det ska kunna vara fråga om en skolenhet. s utredning s utredning visar att skolan har godkännande att bedriva verksamhet från förskoleklass och i årskurserna 1-9. Verksamhet i årskurserna 6-9 bedrivs vid Källskolan Ekhammar. Vid tillsynen framkommer att eleverna i årskurserna F - 5 får sin utbildning på adressen Violinvägen 4 i Brunrta i en byggnad som ligger ca 3,5 km från Källskolan Ekhammar. s bedömning bedömer att den ursprungliga befintliga skolan, Källskolan Brunna och den senast tillkomna skolan, Källskolan Ekhammar, är belägna på så vis att de båda skolenheterna inte kan betraktas som en skolenhet eftersom byggnaderna varken ligger nära varandra eller på ett naturligt sätt hör ihop. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom huvudmannen för Källskolan, Föreningen för Kristen Skola i Upplands-Bro inte uppfyller de krav som ställs i författningarna föreligger skäl att förelägga huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterad brist. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav avseende följande: Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

10 10(10) Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta resultat som knyter till det syfte som utbildningen har enligt nationella styrdokumenten. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nuläges bilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv samlat in (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever genomför vid skolenheterna. På s vägnar Krist'ine ffrosjo,--,---->---- Beslutsfattare,:ka---z---"----._ Susanne Bäckstedt Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Källskolan

11 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

12 Bilaga Bilaga 2: Fakta om Källskolan Källskolan är en fristående grundskola belägen i Upplands-Bro kommun. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1 till 9 samt fritidshem. Verksamheten bedrivs dels i lokalerna i Brunna, dels i Ekhammar. Huvudman för skolan är Föreningen för Kristen Skola i Upplands-Bro Källskolan, med organisationsnummer Skolan leds av rektor och har vid tillsynsbesöket totalt 144 elever i förskoleklass och grundskola. Vid tillsynen är 59 elever inskrivna i fritidshemmet. Skolan är organiserad i tre arbetslag, ett för elever i årskurserna F - 5, ett arbetslag för fritidshemmet och ett arbetslag för årskurserna 6-9.