Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag

Transkript

1 1 (5) LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdragsbeskrivning riktar sig till all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård i Östergötland och är en komplettering till den uppdragsbeskrivning (LiÖ ), som hälso- och sjukvårdsnämnden utarbetade under Uppdragsbeskrivningen omfattar dels en generell del som riktar sig till all hälsooch sjukvård, dels särskilda uppdrag till berörda vårdgivare rörande behovs- och sjukdomsgrupper. Uppdragsbeskrivningen omfattar följande fördjupningsområden med nya politiska målsättningar: Barn och ungdomar med långvarig kroppslig sjukdom och/eller funktionshinder Cancersjukdomar. Neurologiska sjukdomar och skador, stroke och demens. Rörelseorganens sjukdomar/reumatiska inflammatoriska sjukdomar samt fibromyalgi. I en särskild komplettering till detta uppdrag sammanfattas dels de uppdrag som nämnden tidigare fattat beslut om och dels översyner avseende andningsorganens sjukdomar, gynekologi och obstetrik, hjärt-kärlsjukdomar samt ögonsjukdomar Eftersom landstinget inte har tillräckligt med resurser för att kunna tillfredsställa alla de behov, önskemål och förväntningar som människor har när det gäller hälso- och sjukvård så måste resurserna prioriteras på ett sådant sätt att mer av dessa ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Uppdragen och prioriteringar mellan olika behov hänger därför intimt samman, vilket innebär att uppdrags- och prioriteringsprocessen fr om i år bedrivits som en integrerad process. Prioriteringsarbetet genomförs i två steg. I samband med uppdragsarbetet har en prioriteringsdialog genomförts med utgångspunkt dels i

2 2 (5) LiÖ behovsanalyserna för de fyra fördjupningsområdena, dels i de omvärldsförändringar som redovisas längre fram i detta dokument. Uppdragsbeskrivningen ska efter nämndens beslut i april ligga till grund för åtagandebeskrivningar från berörda vårdgivare. Dessa ska utarbetas enligt särskild tidplan. Åtagandebeskrivningarna bildar sedan utgångspunkt för avtalsdialogen. I samband med avtalsarbetet genomförs en förnyad prioriteringsprocess. Nämndens styrkort bildar utgångspunkt Uppdrags- och prioriteringsprocessen har tagit sin utgångspunkt i nämndens balanserade styrkort. HSN arbetar med följande perspektiv: Medborgarperspektivet fokuserar på hur landstinget ska tillgodose befolkningens behov. Förnyelseperspektivet fokuserar på landstingets framförhållning och säkerställa att verksamheten blir bättre och utvecklas. Processperspektivet fokuserar på hur effektiva arbetsmetoder och arbetsflöden ska vara. Ekonomiperspektivet fokuserar på hur landstinget ska kontrollera och sköta ekonomin. För respektive perspektiv finns fastslaget ett antal strategier varav en del är giltiga för uppdrags- och prioriteringsprocessen. Dessa redovisas nedan: I medborgarperspektivet arbetar nämnden med följande strategier: Landstinget medverkar till att utveckla välfärdssamhället där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras. Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv. Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen.

3 3 (5) LiÖ Framgångsfaktorer som varit vägledande för uppdragsarbetet Nämnden har definierat bl a följande framgångsfaktorer i arbetet med dessa strategier, vilka har varit direkt vägledande för uppdragsarbetet: Tydligt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdrag. Uppdrag som bidrar till en förbättrad hälsa. En uppdrags- och prioriteringsprocess som betraktas som legitim och rättvis av såväl medborgare som vårdpersonal. Realisering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Funktionell behovsanalys. Funktionell uppdrags- och prioriteringsprocess. I processperspektivet arbetar nämnden med följande strategier: Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva. Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård. Patientens vård ska vara säker Effektiv vård innebär: Tillgänglighet och service för patienter, anhöriga och befolkning. Effektiva (evidensbaserade) metoder (inkl läkemedel) och samverkansmönster. Kostnadseffektivitet. Prioritering av sjukdoms- och behovsgrupper. Framgångsfaktorer vägledande för uppdragsarbetet Nämnden har definierat bl a följande framgångsfaktorer i arbetet med dessa strategier, vilka i tillämplig omfattning varit vägledande för uppdragsarbetet: Målsatt kvalitet Samverkan kring gemensamma behovsgrupper. Utvecklad effektivitetsuppföljning. I ekonomiperspektivet har HSN följande strategier: Ekonomin ska ge handlingsfrihet.

4 4 (5) LiÖ Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Framgångsfaktor vägledande för uppdragsarbetet Nämnden har definierat bl a följande framgångsfaktor i arbetet med dessa strategier, vilken har varit direkt vägledande för uppdragsarbetet: Uppdrag och avtal med vårdgivare anpassade efter ekonomiskt utrymme. Uppdragsbeskrivningens innehåll Uppdragsbeskrivningen innehåller dels en övergripande del, dels särskilda uppdrag rörande behovs- och sjukdomsgrupperna. Den övergripande delen är generell och riktar sig till all hälso- och sjukvård. Den innehåller generella krav avseende: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. Prioritering. (I denna del redovisas även en sammanfattning av vårens prioriteringsdialog) Uppföljning och analys Uppföljningen av uppdrags- och prioriteringsprocessen sker i följande perspektiv: a) Uppföljning i relation till nämndens styrkort. b) Sjukdomsgruppsuppföljning, vilken bl a innehåller en uppföljning och utvärdering dels av målen och den insatta vårdens effekter på behovs-/sjukdomsgruppernas hälsa och livskvalitet, dels av hur kvalitet och effektivitet utvecklas över tid. Denna uppföljning kommer att vara en viktig input inför revideringen av uppdragen. c) Långsiktig uppföljning av hur hälsoläget och vårdbehoven utvecklas. Vid nämndens junisammanträde redovisas uppföljningen i relation till nämndens styrkort. Sjukdomsgruppsuppföljningen sker enlighet med fastställd uppföljningsplan i HSN:s styrkort. Hälsokonsekvenser I enlighet med nämndens styrkort har ambitionen varit att utarbeta uppdrag som baseras på hälso- och livsstilsrelaterade målsättningar som: stödjer en utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser

5 5 (5) LiÖ stödjer att behovet av bot och lindring tillgodoses samt att människor med funktionsnedsättning så långt det är möjligt ges förutsättningar till självständighet och oberoende Uppföljningen får visa i vilken utsträckning nämnden lyckas i sin strävan. Ekonomiska konsekvenser I landstingsfullmäktiges treårsbudget för finns angivet de ekonomiska förutsättningarna för HSN. Nettoeffekten för nämndens ekonomi i treårsbudgeten år 2005 är en oförändrad ram jämfört med Ambitionen är att uppdragen ska vara realistiska d v s att det föreligger en tydlig balans mellan uppdrag och ekonomi. Den slutliga anpassningen till de ekonomiska förutsättningarna kommer att göras i samband med avtalsprocessen. Då sker även den slutliga prioriteringsprocessen. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och prioriteringar Åke Rosandher Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

6 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag generell del samt uppdrag med fördjupade analyser Uppdrag prioritering Behovsanalys Avtal Hälso- och sjukvårdsproduktion Uppföljning östgötarna Uppföljning avtal Uppföljning sjukdomsgrupp

7 LiÖ Innehållsförteckning 1. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH PRIORITERINGAR... 3 INLEDNING... 3 VISIONEN FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 ALLMÄNT... 5 EKONOMI... 5 Balans mellan uppdrag och ekonomi... 5 OMVÄRLDSFAKTORER SOM PÅVERKAR... 6 Införande av nationell vårdgaranti... 6 Kunskapsbaserad/evidensbaserad hälso- och sjukvård... 6 Nationella riktlinjer för behandling av svåra kroniska sjukdomar... 7 Uppdrag till hälso- och sjukvården GENERELLA UPPDRAG HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE INSATSER Uppdrag till hälso- och sjukvården KVALITET, EFFEKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET Effektiv resursanvändning Uppdrag till hälso- och sjukvården PRIORITERINGSDIALOGEN VÅREN Uppdrag till hälso- och sjukvården UPPDRAG FÖR GRUPPER BASERADE PÅ EN FÖRDJUPAD ANALYS BARN OCH UNGDOMAR MED LÅNGVARIG KROPPSLIG SJUKDOM OCH/ELLER FUNKTIONSHINDER Bakgrund Sammanfattande slutsatser från behovsanalysen Uppdrag CANCERSJUKDOMAR Bakgrund Sammanfattande slutsatser från behovsanalysen Uppdrag NEUROLOGISKA SJUKDOMAR, STROKE OCH DEMENS Bakgrund Sammanfattande slutsatser från behovsanalys Uppdrag RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR OCH SKADOR Reumatiska inflammatoriska sjukdomar och generaliserad smärta Bakgrund Sammanfattande slutsatser från behovsanalysen Uppdrag Övrigt... 35

8 LiÖ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH PRIORITERINGAR INLEDNING Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och prioriteringar riktar sig till all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i Östergötland och är en komplettering till den uppdragsbeskrivning (LiÖ ), som hälso- och sjukvårdsnämnden utarbetade under Uppdragsbeskrivningen omfattar dels generella uppdrag, som omfattar all hälsooch sjukvård, dels särskilda uppdrag rörande sammanlagt åtta behovs- och sjukdomsgrupper. Hälften av dessa har varit föremål för en fördjupad analys medan övriga har setts över och uppdaterats. Uppdragsbeskrivningen omfattar följande områden/grupper: Fördjupningsområden Barn och ungdomar med långvarig kroppslig sjukdom och/eller funktionshinder. Cancersjukdomar. Neurologiska sjukdomar och skador, stroke och demens. Rörelseorganens sjukdomar och skador - reumatiska inflammatoriska sjukdomar och generaliserad smärta. I en särskild komplettering till detta uppdrag sammanfattas dels de uppdrag som nämnden tidigare fattat beslut om och dels översyner avseende andningsorganens sjukdomar, gynekologi och obstetrik, hjärt-kärlsjukdomar samt ögonsjukdomar Avsikten är att uppdragen ska: skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma för östgötarna inom ramen för tillgängliga resurser, utgöra grunden för avtalen med vårdgivarna Eftersom landstinget inte har tillräckligt med resurser för att kunna tillfredsställa alla de behov, önskemål och förväntningar som människor har när det gäller hälso- och sjukvård så måste resurserna prioriteras på ett sådant sätt att mer av dessa ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Uppdragen och prioriteringarna mellan olika behov hänger därför intimt samman, vilket innebär att uppdrags- och prioriteringsprocessen fr o m i år bedrivs som en integrerad process. Prioriteringsarbetet genomförs i två steg. I samband

9 LiÖ med uppdragsarbetet har en prioriteringsdialog genomförts med utgångspunkt dels i behovsanalyserna för de fyra fördjupningsområdena, dels i de omvärldsförändringar som redovisas längre fram i detta dokument. Uppdragsbeskrivningen ska efter nämndens beslut i april ligga till grund för åtagandebeskrivningar från berörda vårdgivare. Dessa ska utarbetas enligt särskild tidplan. Åtagandebeskrivningarna bildar sedan utgångspunkt för avtalsdialogen. I samband med avtalsarbetet genomförs en förnyad prioriteringsprocess. VISIONEN Landstinget i Östergötland ska med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort framgår de strategier och framgångsfaktorer som valts för att kunna uppnå visionsmålen. Uppdragsbeskrivningen är nämndens viktigaste verktyg för att kunna förverkliga dessa.

10 LiÖ FÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNT HSN:s samlade bedömning av planeringsperspektivet är att behovet av insatser från hälso- och sjukvårdssystemet kommer att ligga på en fortsatt hög nivå, beroende såväl på demografiska faktorer som på ökade medicinska möjligheter att behandla allt fler sjukdomar i allt högre åldrar. Detta i kombination med att de ekonomiska förutsättningarna innebär att det även fortsättningsvis kommer att behöva genomföras omfattande förändringar inom hälso- och sjukvården. Samtidigt är det mycket angeläget att säkerställa en god och likvärdig vård till de mest behövande, de med de svåraste - ofta långvariga - sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. För att klara detta krävs god kunskap om hälsoläget i befolkningen samt i vilken utsträckning de behov som följer av detta tillgodoses av hälso- och sjukvården. Det krävs också att sjukvården har möjlighet att ta till sig nya effektiva medicinska metoder, såväl läkemedel som metoder för diagnostik och behandling. Utöver detta måste det ständigt pågå ett intensivt förbättringsarbete så att östgötarna kan känna tillit till att hälso- och sjukvården håller en hög kvalitet och att den utförs på ett effektivt sätt. HSN:s uppdragsbeskrivning syftar till att ge en bättre överblick över hälso- och sjukvårdsbehoven i olika sjukdomsgrupper och i vilken grad dessa behov kan tillgodoses. Rimliga avtal formuleras i dialog med verksamheten med syftet att behoven ska kunna tillgodoses inom givna resurser. EKONOMI I landstingsfullmäktiges treårsbudget för som behandlades i fullmäktige i juni år 2004 finns angivet de ekonomiska förutsättningarna för HSN. Nettoeffekten för nämndens ekonomi i treårsbudgeten år 2005 är en oförändrad ram jämfört med Balans mellan uppdrag och ekonomi Den långsiktigt ambitionen är att uppdragen ska vara realistiska det vill säga att det föreligger en tydlig balans mellan uppdrag och ekonomi. Eftersom landstingets ekonomi- och redovisningssystem är uppbyggda efter organisationen och uppdragen redovisas på behovs- och sjukdomsgruppsnivå så är det inte helt enkel att göra en ekonomisk kalkyl. Dessutom är målen fortfarande av karaktären långsiktiga inriktningsmål, vilket bl a innebär att verkställigheten kan läggas ut på tre år och ibland ännu längre tid. Den slutliga anpassningen till

11 LiÖ de ekonomiska förutsättningarna kommer att göras i samband med avtalsprocessen. Då sker även den slutliga prioriteringsprocessen. OMVÄRLDSFAKTORER SOM PÅVERKAR Som nämndes ovan agerar hälso- och sjukvården i en ständigt föränderlig omvärld och behöver därför kunna anpassas och förändras med hänsyn till bland annat förändringar i befolkning och sjukdomspanorama, kunskapstillväxt och teknologiutveckling samt förändringar i samhällsekonomi. Även övergripande nationella beslut, riktlinjer och rekommendationer påverkar hälso- och sjukvården. Inför den kommande uppdragsperioden är det framförallt följande riktlinjer som nämnden tagit hänsyn till i samband med uppdrags- och prioriteringsprocessen. Nationell vårdgaranti, Programmet för att stärka den kunskapsbaserade/evidensbaserade hälso- och sjukvården, som tagits fram i samverkan mellan Landstingen, Sveriges Kommuner och Landsting, SBU och Socialstyrelsen. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för behandling av patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar. Införande av nationell vårdgaranti Sedan år 1997 finns en besöksgaranti som innebär att primärvården skall erbjuda hjälp, antingen per telefon eller genom besök, samma dag som vården kontaktas. Om kontakt med läkare erfordras skall detta ske innan sju dagar och den som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården skall erbjudas sådant besök inom 90 dagar. Mot bakgrund av de olika insatser som under senare år vidtagits för att komma till rätta med väntetidsproblemen - den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården, tillgänglighetssatsningen, det fria vårdvalet, utvecklingen av väntetidsdatabasen och Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för prioriteringar har staten och Landstingsförbundet enats om att utvidga besöksgarantin till en vårdgaranti som också omfattar väntetid till behandling. Behandling ska erbjudas inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats. Garantin, som omfattar all planerad vård, skall gälla fullt ut i hela landet från och med den 1 november I avsnitt 3 under rubriken "Kvalitet och effektivitet" redovisas nämndens strategier. Kunskapsbaserad/evidensbaserad hälso- och sjukvård Inom hälso- och sjukvården är personalen enligt lag skyldig att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Att tillämpa kunskapsbaserad/evidensbaserad vård och omvårdnad innebär således att bygga sina beslut på bästa tillgängliga

12 LiÖ vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar - som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Forskningsresultat och samlad klinisk erfarenhet ska således ge vägledning för vården. Varje år publiceras stora mängder av vetenskapliga artiklar i olika tidskrifter världen över. Det kan vara mycket svårt för den enskilde vårdgivaren att hinna följa med i den omfattande och ständigt växande strömmen av nya forskningsrön, även på ett begränsat område. Dessutom är forskningsresultaten inte alltid överskådliga, enhetliga och tillförlitliga. Det behövs en systematisk och kritisk granskning och utvärdering av all denna kunskap. Denna typ av kunskapsöversikter och utvärderingar kan inte landstinget göra. Det åvilar istället staten genom SBU 1 ), vars utvärderingar granskar nytta, risker och kostnader för de metoder som används i vårdarbetet. Rapporterna kan till exempel visa vilken metod som är bäst för att behandla astma, förebygga blodpropp, behandla fetma, lägga om sår eller lindra kronisk smärta. Även Socialstyrelsen genomför - inom ramen för riktlinjearbetet - systematiska kunskapsöversikter inom de områden där sådana saknas. Utvärderingarna pekar inte bara på effektiva metoder. Lika viktigt är det att identifiera metoder som inte har effekt eller inte är kostnadseffektiva, och som man bör undvika. Sådan information är nödvändig för att kunna ge god vård och omvårdnad, och för att vårdens resurser ska göra största möjliga nytta. Bedömning av kostnadseffektivitet är ännu ett relativt outvecklat område inom hälso- och sjukvården. Det blir dock allt vanligare att man i olika forskningsstudier även gör en hälsoekonomisk bedömning av kostnadseffektivitet avseende olika åtgärder. Landstinget har även ett avtal med CMT som på vårt uppdrag gör hälsoekonomiska analyser och utvärderingar. Förhoppningsvis kommer det nyinrättade Metodrådet att ha betydelse i detta sammanhang. Nationellt program för att stärka den evidensbaserade hälso- och sjukvården Efter initiativ från landstingsledningarna har en arbetsgrupp med representanter för landstingsdirektörerna, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet samt SBU och Socialstyrelsen tagit fram ett förslag till övergripande program för att stärka den evidensbaserade hälso- och sjukvården. Programmet visar på ett antal möjliga vägar för att stärka den kunskaps- eller evidensbaserade hälso- och sjukvården och därigenom utvecklingen av en god och effektiv vårdpraxis. Nationella riktlinjer för behandling av svåra kroniska sjukdomar Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta riktlinjer för vård och behandling av människor med svåra kroniska sjukdomar. I riktlinjerna ingår fr om 2004 beslutsstöd för prioriteringar. Arbetet inriktas på de stora sjukdomsgrupperna och omfattar hela vårdkedjan. I uppdraget ingår också att hålla innehållet i riktlinjerna aktuellt genom återkommande revideringar. 1 ) Statens beredning för medicinsk utvärdering.

13 LiÖ Socialstyrelsen har fr om 2005 även regeringens uppdrag att utarbeta nationella kvalitetsindikatorer som ska kunna spegla olika aspekter av kvalitet inom hälsooch sjukvården. Indikatorerna ska vara tydliga, pålitliga, mätbara, accepterade och möjliga att registrera kontinuerligt i ledningssystem såsom register och andra datakällor. Målet med riktlinjearbetet är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av öppna och tydliga prioriteringsbeslut. Därmed vill Socialstyrelsen stärka patientens möjligheter att få likvärdig och effektiv vård i hela landet. Riktlinjerna ska ge nationellt stöd till sjukvårdshuvudmännens arbete med medicinska program motsvarande, uppdragsbeskrivningar, prioriteringar och lokala vårdprogram innehåller bl a: Medicinskt och hälsoekonomiskt faktaunderlag om vad som är god vård vid olika sjukdomstillstånd. Rekommendationer om åtgärder vid olika tillstånd rangordnade efter angelägenhetsgrad som underlag för prioritering. Rekommendationer om åtgärder som inte bör ges prioritet, det vill säga att de bedöms ge mycket liten medicinsk nytta alternativt ge mycket liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden för åtgärden. Rekommendationer om åtgärder som av olika anledningar inte bör utföras rutinmässigt eller utföras alls. Åtgärder som bara bör utföras inom ramen för klinisk prövningar eller FoUprojekt. Kvalitetsindikatorer för uppföljning av riktlinjernas påverkan på praxis. Socialstyrelsen kommer att följa tillämpningen av riktlinjerna genom uppföljningar av praxis i olika delar av landet och redovisa resultatet öppet. Riktlinjerna är också viktiga underlag för Socialstyrelsens tillsyn, som fokuseras på att vården bedrivs med säkra rutiner och med organisation, process och resultat i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen arbetar f n med riktlinjer för hjärtsjukvård (revideras f n), stroke (klart under våren 2005), Astma/Kol (klart i en första version), bröstcancer, kolorektal cancer och prostatacancer (pågår), depression och ångestsjukdomar (pågår) samt demenssjukdomar (påbörjas under 2005).

14 LiÖ Införande av Nationella Riktlinjer i vårt landsting Det är angeläget att landstinget på ett så bra sätt som möjligt tar till vara den kunskap och de rekommendationer som utarbetas inom ramen för de nationella riktlinjerna avseende olika sjukdomsgrupper. Detta bör ske enligt följande huvudprinciper: 1. Nyckelpersoner bland politiker, chefstjänstemän och berörda verksamhetschefer finns representerade vid Socialstyrelsens regionala beslutsfattarkonferenser. 2. Lokala seminarier med brett deltagande från den politiska ledningen, tjänstemannaledningen och berörda verksamheter med syftet att sprida kunskap om innehållet i de olika riktlinjerna, initieras av hälso- och sjukvårdsnämnden. 3. Riktlinjerna länkas på lämpligt sätt till den nya webbsidan för medicinska program, vilken f n är under uppbyggnad. 4. Socialstyrelsens rangordnade rekommendationer om behandling vid olika tillstånd stäms av mot praxis/berörd rangordningslista av verksamheten. 5. Riktlinjerna utgör ett av underlagen för hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrags- och prioriteringsarbete. 6. De ekonomiska konsekvenserna bedöms gemensamt av hälso- och sjukvårdsdirektören och berörd centrumchef. I vissa fall kan frågan behöva lyftas till hälso- och sjukvårdsnämnden och hanteras inom nämndens uppdragsoch prioriteringsprocess. 7. Berörda centrumchef ansvarar för att arbetet med införandet av riktlinjerna kommer igång inom berörda verksamheter. Verksamhetschefen är ansvarig för att de lokala vårdprocessprogrammen utarbetas och efterföljs. 8. För att stödja ett bra införande av riktlinjerna ska adekvat personalutbildning planeras och genomföras. Uppdrag till hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer krav på: att Socialstyrelsens rangordnade rekommendationer om behandling vid olika tillstånd stäms av mot praxis/berörd rangordningslista av verksamheten, att berörda centrumchefer tar ansvar för att arbetet med införandet av riktlinjerna kommer igång inom berörda verksamheter,

15 LiÖ att verksamhetschefen är ansvarig för att de lokala vårdprocessprogrammen utarbetas och efterföljs, att adekvat personalutbildning planeras och genomförs.

16 LiÖ GENERELLA UPPDRAG I detta kapitel redovisas uppdrag som riktar sig till all hälso- och sjukvård. Dessa tar sin utgångspunkt i de strategier och framgångsfaktorer för att nå visionsmålen som nämnden beslutat om i sitt balanserade styrkort och som är giltiga för uppdrags- och prioriteringsprocessen. I det första avsnittet anger nämnden hur man ser på den fortsatta utvecklingen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I de följande avsnitten redovisas uppdrag som uttrycker generella krav när det gäller kvalitet och effektivitet samt prioriteringar inför HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE IN- SATSER Nämnden uttrycker i sitt styrkort att uppdragen ska ha en tydligt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande inriktning. Därför formuleras målen och uppdragen i hälsofrämjande termer. Genom att mäta hälsa, hälsovinst eller vårdresultat, såväl för enskilda som för grupper av patienter och för befolkningen i vid mening, blir det möjligt fokusera på vårdresultat (hälsovinster). På detta sätt kan hälsoorienteringen ses som ett strategiskt instrument som kan utveckla en, i reell mening, effektivare hälso- och sjukvård genom att man i ökad utsträckning efterfrågar hälsoeffekter. Hälsofrämjande och förebyggande arbete ska ta sin utgångspunkt i adekvata kunskapsunderlag och analyser av befolkningens hälsa och av hur denna utvecklas över tid. Det är också angeläget att ha god kunskap om vad man kan göra för att påverka hälsoutvecklingen, det vill säga kunskap om nytta och kostnadseffektivitet vad gäller olika interventionsmetoder och arbetssätt. För att nämnden ska ha möjlighet att utforma bra uppdrag avseende såväl det hälsofrämjande som det sjukdomsförebyggande arbetet krävs förutom information om befolkningens hälsa även faktaunderlag som beskriver vilka effektiva interventionsmetoder som finns inom dessa områden. Folkhälsovetenskapligt centrum arbetar f n att ta fram ett faktaunderlag som beskriver dessa. Utgångspunkten för deras arbete är de folkhälsopolitiska målen. Detta arbete ska vara slutfört under hösten 2005 och bör sedan ligga till grund för en väl genomarbetad uppdragsbeskrivning avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser under hösten 2005/våren För att nämnden sedan ska få effekt av sina uppdrag är det viktigt att dessa riktas till rätt mottagare. Detta innebär att det är angeläget att parallellt med framtagandet av detta kunskapsunderlag tydliggöra vilken roll hälso- och sjukvården

17 LiÖ har inom detta område samt vilka andra aktörer som finns inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fältet. Uppdrag till hälso- och sjukvården I avvaktan på den fördjupade uppdragsbeskrivning, som ska tas fram 2005/2006 ska hälso- och sjukvården arbeta vidare med de uppdrag som beslutades under 2004 med komplettering: Visionsmål Delmål Indikator Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Hälso- och sjukvården ska på ett aktivt sätt stödja en jämlik hälsoutveckling hos befolkningen 2 Förekomst av avtal eller samverkansdokument med kommunerna Hälso- och sjukvården ska stödja en god hälsoutveckling hos individer och grupper 3 Hälso- och sjukvården ska förebygga försämring och återinsjuknande genom behandling av identifierade riskfaktorer samt pedagogiska och stödjande insatser där förändring av livsstilsfaktorer kan påverka förloppet. Förekomst av kontinuerligt strategiskt samarbete med kommunerna Redovisning av för verksamheten relevanta riktlinjer för preventivt arbete riktade mot identifierade riskgrupper. KVALITET, EFFEKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET Kvalitet inom hälso- och sjukvård är en sammanfattande benämning på vårdens förmåga att tillgodose behoven hos dem som behöver vården mest, på ett kostnadseffektivt sätt, inom de gränser som satts av högre beslutsfattare och beställare (Ǿvretveit, 1992). Definitionen pekar på det förhållandet att vården inte kan ta på sig ansvar för att tillgodose alla behov och förväntningar som finns i befolkningen utan att vårdens åtagande måste ha tydliga gränser. Definitionen pekar också på att behovet av vård är den faktor som är avgörande för vilka grupper som i första hand ska tillgodoses i en prioriteringssituation. Definitionen lyfter även fram kravet på att vara kostnadseffektiv vilket innebär att hushålla med tillgängliga resurser på ett sätt som gör att man kan ge så mycket vård som är möjligt inom uppställda gränser. I en organisation med kvalitetsbrister slösar man med sina resurser och tvingas till hårdare prioriteringar än vad som borde vara nödvändigt. Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen ställer krav på en fortlöpande utveckling och säkerställande av kvalitet i vården. Socialstyrelsens föreskrifter om kvalitetssystem (SOSFS 1996:24(M) ) klargör att all hälso- och sjukvård ska om 2 Vidareutveckla samverkansformer kring barn och ungdomar för att främja deras hälsa och förebygga sjukdom 3 Genomföra förebyggande insatser till barn och ungdomar som, till följd av att de lever i utsatta miljöer, riskerar att utveckla ohälsa.

18 LiÖ fattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvalitet. Systemets viktigaste uppgifter är att säkerställa: Att patientens behov tillgodoses och att vården är säker. Att verksamheten omfattas av mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur kvalitet styrs och följs upp mot målen. Att resurser används ändamålsenligt. Att verksamheten regelbundet och systematiskt genomför och dokumenterar egenkontroll av verksamhetens kvalitet och kvalitetssystemets tillämpning. Effektiv resursanvändning Landstinget ställer krav på att hälso- och sjukvårdens resurser utnyttjas effektivt i förhållande till de behov och de behandlingsmöjligheter som finns. Effektivitetskravet avser såväl genomförandet av vårdprocesser som val av kostnadseffektiva vård- och behandlingsmetoder. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett huvudansvar för att hälso- och sjukvården är effektiv även ur sjukvårdshuvudmannens perspektiv, det vill säga på befolkningsnivå. Detta innebär att, inom ramen för de skattemedel som ställts till förfogande, uppfylla de övergripande målen i hälso- och sjukvårdslagen samt att förverkliga mesta möjliga vård som uppfyller följande kriterier: Effektiva metoder (EBM) och vårdprocesser (samverkansmönster) inklusive kostnadseffektivitet för olika former av vård och vårdåtgärder. Tillgänglighet och service för patienter, anhöriga och befolkningen. Effektiva metoder och vårdprocesser Det är utomordentligt viktigt att insatta resurser ger största möjliga nytta för patienterna och för befolkningen. Nämnden anser det därför angeläget att ha en god kunskap om såväl patientnyttan som kostnadseffektiviteten vad gäller olika vårdinsatser och åtgärder. Rangordningslistorna är därvid viktiga underlag, som måste vidareutvecklas, evidensbaseras och få en mer enhetlig utformning. Hälso- och sjukvården ska hålla en hög medicinsk kvalitet och patientsäkerhet i alla delar av vårdprocessen, verka för goda hälsovinster hos sina patienter, ge ett gott bemötande, ett tryggt och värdigt omhändertagande samt skapa tillit och delaktighet. Effektiva vårdprocesser förutsätter helhetssyn och samverkan och kännetecknas därför av att de innefattar samtliga som är engagerade i vården. Det innebär att kommunal vård, samverkan med försäkringskassa med flera ska ingå i planeringen. Effektiva processer inkluderar även förebyggande arbete både på individ/gruppnivå och ur folkhälsoperspektiv. Det är i detta sammanhang som SBU:s kunskapsunderlag och Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer ska "smältas in" och fylla sjukvården med ny kunskap.

19 LiÖ Nämnden strävar i sina uppdrag efter att formulera uppdrag som omfattar hela vårdflöden. Syftet med detta är att stimulera till den helhetssyn och samordning som är viktig för patientens vård. Många vårdflöden berör flera olika vårdorganisationer, vilket kortsiktigt kan uppfattas som ett problem men som på lång sikt måste vara överordnat de organisatoriska och administrativa gränserna. Patienternas behov i samband med sjukdom och skada är inte administrativt avgränsbara. Nämnden väljer i de olika uppdragen att peka på vårdprocessprogram som en metod att använda i detta sammanhang. Med vårdprocessprogram avses ett generellt program för hur den aktuella patientgruppen ska vårdas från prevention till rehabilitering och uppföljning. Det ska även innehålla väsentliga kvalitetsindikatorer både för process och för resultat, inklusive patientupplevd kvalitet. En sådan indikator kan till exempel vara förekomst av vård- eller rehabiliteringsplan om det är väsentligt för patientens vård. Det ska även framgå vilket ansvar som var och en har samt hur de olika aktörerna ska samverka med varandra. Vårdprocessprogrammet ska vara framtaget och överenskommet av de inblandade vårdaktörerna och gälla i Östergötland. Vårdprocessprogram ska ses som en naturlig del i kvalitetsarbetet. Med resultatkvalitet avser nämnden att det finns strukturerade mätningar av förändringar i patientens hälsotillstånd uttryckt i till exempel överlevnad, funktionsförbättringar, effekter i patientens hälsa eller hälsorelaterade livskvalitet (hälsovinst). Det är viktigt att betona att dessa resultat ska kunna hänföras till vårdprocessen och till vårdens strukturkvalitet för att kunna sägas vara en effekt av vården. Patientperspektiv på vårdprocessen Patienten är den enda som kan definiera sina värderingar och självupplevda behov och avgöra om de blir tillgodosedda även om hon/han inte kan ange alla sina till exempel medicinska behov och hela den process som behövs för att för att nå bästa hälsa. Patienterna och i vissa fall närstående, är också de enda som har erfarenhet av hela vårdprocessen. Patienters s k allmänmänskliga behov av respekt, integritet, delaktighet på egna villkor, trygghet, tillit samt att det som händer är begripligt, hanterbart och meningsfullt utgör en viktig del av det hälso- och sjukvården ska tillgodose i mötet med patienten. Hur patientens allmänmänskliga behov hanteras har även betydelse för hur de medicinska behoven kan tillgodoses. En god interaktion mellan patient, närstående och vårdpersonal är en viktig förutsättning. När det gäller de medicinska behoven vid olika typer av ohälsa så innebär det ur patientens perspektiv att få hjälp och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt utifrån vad hälso- och sjukvården kan åstadkomma. Det kan handla om kroppens funktioner, förmåga till aktivitet och att vara delaktig i samhället. Det är oftast behov som har med konsekvenserna av ohälsa i det dagliga livet som patienterna lyfter fram som mest angelägna.

20 LiÖ Patienten har olika behov under sjukdomsförloppet och vårdprocessens olika faser. Det är därför viktigt att kvalitetsarbetet fokuserar på hur den aktuella vårdprocessen bör gå till ur patientens perspektiv. Det innebär uppföljning av de olika behov som patienten har under processens olika delar såsom utredning/diagnostik, behandling, rehabilitering, överföring av ansvar till annan vårdaktör etc. Det finns också flera aspekter som har betydelse för hur patienten uppfattar sina behov och därmed den vård de erhåller bland annat när i livet ohälsan uppstår till exempel om man är ung eller gammal, omfattningen av livsförändring, vilken förväntan man har på hälsa, tidigare erfarenhet av hälso- och sjukvård etc. Patientens upplevelse av hälsoresultat har även betydelse för hur de efteråt ser på den vårdprocess de erhållit. Familjeperspektiv Alla människor finns i något socialt nätverk, oftast i form av familj och andra närstående personer. Hela familjen blir påverkad när någon medlem drabbas av ohälsa. Det är därför viktigt att individen oavsett ålder ses i sitt sammanhang och att närstående blir delaktiga i vården både utifrån individens och närståendes behov. Det är inte ovanligt att även närstående får nedsatt hälsa vid andras sjukdom i familjen. Närstående gör betydande insatser när det gäller vård. Det är de som oftast utgör den fasta och trygga punkten för individer med nedsatt hälsa. Hälso- och sjukvårdsinsatser bör därför utgå från ett familjeorienterat perspektiv med ambitionen att upprätta ett samverkansförhållande med närstående som ger vård/stöd. Samverkan ska vara präglat av överenskommelse och ömsesidighet, med hänsyn till individ och kontext (ex kulturellt, socioekonomiskt). Samverkan ska syfta till att kunna ge effektivt stöd både till närstående och till individen med nedsatt hälsa inom ramen för de resurser som finns tillgängliga. Närstående kan vara viktiga ställföreträdare för patienten i vissa situationer när patienten av hälsoskäl inte kan ta beslut under vårdprocessen eller bidra till bedömning av vårdens kvalitet. Närstående är viktiga i sig själva som deltagare i vårdprocessen och därför behöver de även tillfrågas när det gäller på vilket sätt vården förmår att ta hänsyn till familjens och närståendes behov och resurser. Tillgänglighet för patienter, anhöriga och befolkningen Tillgänglighet är en viktig effektivitets- och kvalitetsdimension. Landstinget tilllämpar såväl hälso- och sjukvårdslagen som den nationella vårdgarantin för tillgänglighet till vården, men vill betona att behovs- och solidaritetsprincipen på ett tydligare sätt måste vara vägledande även vad gäller tillgänglighet till vården.

21 LiÖ Uppdrag till hälso- och sjukvården Uppdragen till hälso- och sjukvården omfattar: Kvalitet och effektivitet Patientperspektiv på vårdprocessen Tillgänglighet Kvalitet och effektivitet Nämnden har med utgångspunkt i de fyra övergripande visionsmålen formulerat följande delmål och indikatorer vad gäller krav på kvalitet och effektivitet. Visionsmål Delmål Indikatorer Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Vårdgivare som tar emot uppdrag från nämnden ska ha kontroll på sin kvalitet och dokumentation som gör det möjligt att bedöma hur kvaliteten utvecklats och förbättrats över tid 4. Vården ska ansvara för framtagandet av rangordningslistorna, vilka ska ha en enhetlig utformning och en enhetlig gradering av evidens för patientnytta och kostnadseffektivitet 6 Klinikens kvalitet bedömd enligt chefläkargruppens uppföljning. Förekomst av strukturerade mätningar av behandlingsresultat 5 Andel rangordningslistor som uppfyller kvalitetskraven. 4 God vård får inte bli föremål för utbudsbegränsningar p g a att man har kvalitetsbrister som gör att man inte hushållat med resurserna på bästa sätt. 5 Ex vis vad gäller förändringar i patientens hälsotillstånd uttryckt i t ex överlevnad, funktionsförbättringar, effekter i patientens hälsa eller hälsorelaterade livskvalitet (hälsovinst). 6 Den långsiktiga ambitionen är dels att rangordningslistorna ska omfatta samtliga åtgärder som ingår i patientens behandling, d v s prevention, utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering, dels att man så långt som möjligt anpassar landstingets rangordningslistor till Socialstyrelsens evidensgradering. Tillgång till likvärdiga beslutsunderlag som klargör patientnyttan är nämligen viktigt även i nämndens uppdrags- och prioriteringsprocess.

22 LiÖ Patientperspektiv på vårdprocessen Nämnden vill särskilt lyfta fram patient- och närståendeperspektivet och har därför utifrån de fyra övergripande visionsmålen samt resultatet av förtroendemannagruppernas arbete formulerat följande delmål och indikatorer vad gäller patientperspektiv på vårdprocessen. Visionsmål Delmål Indikatorer Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Östgötarna ska garanteras en hög vårdkvalitet och en god säkerhet under hela vårdprocessen med särskilt beaktande av människor med behov av långvariga 7 och 8 och 9 insatser Patienter ska ges adekvat kunskap och stöd till förändring. Patientens möte med vården ska kännetecknas av god interaktion, tid för dialog, kunskapsförmedling och möjlighet till reflektion och stöd till beslut. Involvering av närstående. Patienten ska ges en snabb och samlad utredning Vårdprocessen ska beakta patientens samlade behov under sjukdomsförloppet 10 Behandlingsuppföljningen och eftervården av patienten ska vara tydlig och genomtänkt 11 Uppföljning av patient/anhörigupplevd kvalitet per sjukdomsgrupp med avseende på uppfyllelse av allmänmänskliga och medicinska behov under vårdprocessen. Förekomst av vårdprocessprogram som beaktar såväl patientens medicinska som allmänmänskliga behov samt hur samordning sker mellan vårdprocessens olika delar Förekomst av namngiven medicinskt ansvarig. 7 Östgötarna ska uppleva en väl samordnad vårdprocess där övergångarna mellan olika vårdenheter är säkerställda. Häri ingår även rehabiliteringsinsatser 8 Ett vidareutvecklat samarbete på strategisk ledningsnivå kring grupper med långvariga insatser eftersträvas för att ha en långsiktig beredskap för kommande behov 9 Ett fördjupat samarbetet med handikapporganisationerna/ patientföreningar ska eftersträvas för att öka hälsooch sjukvårdens kunskaper kring dessa grupper 10 Behandling ska vara utformad så att den tar tillvara patientens egna resurser och ger strategier för att denne på bästa möjliga sätt ska kunna hantera sitt fortsatta liv. Behandlingen ska genomföras enligt överenskommen vårdplan, insatserna ska vara effektivt samordnade och utskrivningen välplanerad. Överlämningen av vårdansvar mellan vårdgivare ska fungera liksom samarbetet mellan olika aktörer såsom kommun och försäkringskassa. Även närstående ska kunna vara delaktiga 11 Patienten ska slussas ut till ett sammanhang. Han/hon ska också känna till om återkommande uppföljning är aktuell och veta vart man ska vända sig om man behöver stöd

23 LiÖ Tillgänglighet Nämnden har med utgångspunkt i de fyra övergripande visionsmålen formulerat följande delmål och indikatorer vad gäller tillgänglighet. Visionsmål Delmål Indikatorer Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Östgötarna ska ges möjlighet att på ett enkelt sätt få information och/eller vägledning om vart man vänder sig vid akut skada och sjukdom. Östgötarna ska uppleva en god telefontillgänglighet Östgötarna ska kunna komma i kontakt med närsjukvården vid akut sjukdom eller skada samma dag som problemet uppstår 12 Patienten ska efter behov garanteras besök på vårdcentral inom 7 dagar 13. Andel nöjda östgötar som upplever god telefontillgänglighet Telefonkontakt samma dag. Akuta tillstånd ska omhändertas samma dag. Medicinsk bedömning inom sju dagar om behov föreligger Patienten ska efter behov erbjudas en tid för bedömning hos specialist på sjukhus inom 90 dagar. Tid för behandling senast inom ytterligare 90 dagar. Besök inom specialiserad vård inom 90 dagar. Behandling inom 90 dagar efter beslut om behandling. Tillgänglighetsmålen ska uppnås utan att patienter med behov av högre prioriterad vård drabbas av försämrad behovstäckning eller förlängda väntetider, till exempel för patienter med misstänkt/konstaterad tumörsjukdom eller andra allvarliga sjukdomar. Det är således viktigt att behovs och solidaritetsprincipen och patientnyttan styr handlandet även i dessa situationer. För att nå målvärdena vad avser tillgänglighet ska de verksamheter som ej når upp till dessa under 2006 i sin åtagandebeskrivning redovisa en plan för genomförande av ett systematiskt förbättringsarbete. PRIORITERINGSDIALOGEN VÅREN 2005 Som nämndes inledningsvis så bedrivs uppdrags- och prioriteringsprocessen fr om i år som en integrerad process. Prioriteringsarbetet genomförs i två steg. Som en del i uppdragsarbetet genomfördes under våren 2005 en prioriteringsdialog mellan politiker och verksamhet. Utgångspunkterna för denna var dels de omvärldsförändringar som redovisats ovan, dels behovsanalyserna för de fyra fördjupningsområdena. I samband med avtalsarbetet genomförs en förnyad prioriteringsprocess. 12 Behovet styr om patienten erbjuds rådgivning eller medicinsk bedömning och behandling 13 Tillståndets allvarlighetsgrad avgör vilken sjukvårdskompetens patienten möter

24 LiÖ I detta avsnitt redovisas syftet med prioriteringsdialogen, en uppföljning av 2004 års prioriteringsbeslut samt en sammanfattning av vad som framkom vid prioriteringsdialogen. Syftet Hälso- och sjukvården agerar i en ständigt föränderlig omvärld och behöver därför kunna anpassas och förändras med hänsyn till bland annat kunskapstillväxt och teknologiutveckling, förändringar i befolkning och sjukdomspanorama, förändringar i värderingar och preferenser samt förändringar i samhällsekonomi. Även övergripande politiska beslut och riktlinjer påverkar hälso- och sjukvården. Uppdrags- och prioriteringsprocessen kommer allt mer att vara nämndens viktigaste kontaktyta mot såväl befolkningen som verksamheten och det är därför naturligt att aktuella frågeställningar bearbetas inom ramen för denna process. Inom ramen för den pågående uppdrags- och prioriteringsprocessen identifierades flera frågeställningar och beslut som måste hanteras på ett klokt sätt. Dessa är: Uppföljning och analys av utfallet av 2003/ 2004 års prioriteringsprocess. De aktuella behovsanalyserna som ligger till grund för uppdragsarbetet 2004/2005. Införandet av nya teknologier inklusive läkemedel Konsekvenser av införandet av en nationell vårdgaranti Syftet med prioriteringsdialogen var att ge en överblick av såväl nuläge som konsekvenserna vad gäller dessa frågeställningar och beslut för att i samband med prioriteringsprocessen vara bättre rustad för att kunna ta ställning till: Om tidigare prioriteringsbeslut behöver omprövas eller utvecklas. Om nya riktlinjer och vårdgaranti medför undanträngningseffekter så att högre prioriterade grupper riskerar att få sämre behovstäckning av vård. Om det är nödvändigt att omfördela resurser mellan sjukdomsgrupper och vilka konsekvenser för befolkningen detta i så fall leder till. Uppföljning av tidigare prioriteringsbeslut Under 2003 genomförde hälso- och sjukvårdsnämnden sin första systematiska och öppna prioriteringsprocess, vilket ledde fram till beslut om utbudsbegränsningar motsvarande 38 mkr. Inför 2004 års prioriteringsarbete genomfördes flera förbättringar. Beslutsunderlag och rangordningslistor var mer genomarbetade och omfattade fler verksamheter samt inkluderade i viss utsträckning även läkemedel. Prioriteringsprocessen 2004 fokuserade i första hand på att säkerställa åtgärder för högt prioriterade vårdinsatser inom områdena psykisk ohälsa och cancer samt vid tillstånd som kräver omedelbara akuta insatser och för grupper med

25 LiÖ nedsatt autonomi. Inom ett flertal områden initierades fördjupade analyser i syfte att lyfta fram områden där utbudsbegränsningar skulle kunna göras. I konsekvensbeskrivningar inför prioriteringsseminarium den 7 mars redogjorde centrumcheferna för några av de frågeställningar som ingick i 2004 års prioriteringsbeslut. Sammanfattningsvis bedömde man att möjligheter till rationaliseringar/effektiviseringar var små när det gäller efterkontroller av patienter som genomgått medicinska åtgärder, när det gäller utmönstring av behandlingar med oklar eller svårbedömd effekt samt när det gäller utfärdande av intyg. Behovsanalyserna Behovsanalyserna och det genomförda prioriteringsseminariet pekar på att det kan finnas skäl att överväga en omfördelning av resurser mellan sjukdomsgrupper för att tillgodose högre prioriterade insatser. I första hand måste dock möjligheten till frigörande av resurser genom effektiviseringar och rationaliseringar undersökas. Konsekvenser av införandet av Nationella vårdgarantin Införandet av den nationella vårdgarantin diskuterades. I dialogen framkom att det föreligger vissa problem med att klara detta. Det bör framhållas att landstingsledningen f n bedriver ett systematiskt arbete med att genomföra vårdgarantin. Nämnden kommer dock att noga följa utvecklingen och därvid vara särskilt uppmärksam på om ett införande av denna medför undanträngningseffekter så att högre prioriterade grupper riskerar att få sämre behovstäckning av vård. I samband med höstens prioriteringsprocess måste detta noga belysas och diskuteras per sjukdomsgrupp. Införande av nya dyra medicinska teknologier Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går snabbt. Nya metoder och teknologier möjliggör dels att fler och fler patienter kan diagnostiseras och även få behandling. Införandet av nya medicinska teknologier är därför angeläget. Ett dilemma är att en hel del av dessa antingen är mycket kostsamma att införa eller att de inte ersätter gamla metoder. Höga krav måste därför ställas på att nya medicinska teknologier inklusive läkemedel ger hög patientnytta och att de är kostnadseffektiva. Det nyinrättade Metodrådet spelar här en viktig roll dels när det gäller att bedöma vissa utvalda teknologier, dels genom att utarbeta en mall efter vilken en utvärdering av en nya teknologier kan göras. Nya dyra medicinska teknologier, inklusive läkemedel, med dokumenterad patientnytta och kostnadseffektivitet ska av verksamheten föras in på aktuell rangordningslista. Etiska aspekter Prioriteringar inom vården gäller sjuka, skadade och hjälpsökande människor och har därmed en stark etisk innebörd. De väcker frågor om allas lika värde, solidaritet med den som är i ett utsatt läge och respekt för individen. De val och prioriteringar som måste göras har stor betydelse för alla.