PROTOKOLL Landstingsfullmäktige Conny Andersson Inger Linge Tore Lidbom

Transkript

1 PROTOKOLL Landstingsfullmäktige Justerat tisdagen den 9 december 2003 avseende 350, 351, 352, 354 och 355, i övrigt torsdagen den 18 december 2003 Conny Andersson Inger Linge Tore Lidbom 347 Inledning Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. Upprop förrättades varvid närvaro och frånvaro på grund av anmälda förhinder antecknades i enlighet med bilagda uppropslista, bilaga 1. Fullmäktige godkände de anmälda förhindren. 348 Kungörelse Kungörelsen om fullmäktiges sammanträde utsändes den 27 november 2003 till fullmäktiges ledamöter och ersättare och länsstyrelsen. Kungörelsen anslogs samma dag på landstingets anslagstavla. Tillkännagivande om sammanträdet infördes den 2 december 2003 i tidningarna på sätt fullmäktige beslutat. Tillägg till föredragningslistan anslogs den 5 december 2003 på landstingets anslagstavla och utsändes samma dag till fullmäktiges ledamöter och ersättare. Det antecknades att sammanträdet utlysts i laga ordning. Med anledning av det internationella handikappåret hade fullmäktige inbjudit Bengt Lindqvist, FN:s särskilde rapportör i handikappfrågor som höll ett anförande i ämnet. Anf Justering Att jämte ordföranden justera sammanträdets protokoll utsågs förste och andre vice ordföranden. Protokollet ska justeras torsdagen den 18 december 2003.

2 Beslutsärenden 350 Återremiss av del av budget för Stockholms läns landsting 2004 och plan för åren samt investeringsplan (förslag 86) LS Anf I ärendet yttrade sig landstingsråden Ingela Nylund Watz, Chris Heister, Lars Dahlberg, Birgitta Rydberg, Stig Nyman och Bengt Cedrenius, Måns Almqvist, landstingsråden Dag Larsson och Christer G Wennerholm, Anders Lönnberg, Jan Olov Sundström, Brit Rundberg, Rolf Bromme, Mikael Freimuth, Margareta Cederfelt, Bo Lagerquist, Filippa Reinfeldt, Curt Linderoth samt Juan Carlos Cebrian. Ordningsfrågor ställdes av Bo Lagerquist och Curt Linderoth. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till m-, fp- och kd-ledamöternas reservation i landstingsstyrelsen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. Begärd omröstning genomfördes enligt följande godkända voteringsproposition. Den som bifaller landstingsstyrelsens förslag röstar ja. Den det ej vill röstar nej. Vinner nej har fullmäktige beslutat enligt m-, fp- och kd-ledamöternas förslag. Efter omröstningen konstaterade ordföranden att sammanräkningstablån utvisade 73 ja-röster, 72 nej-röster, samt att 4 ledamöter varit frånvarande. Hur ledamöterna röstade framgår av bilaga 2. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att lägga samman Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus AB fr om den 1 januari 2004 att uppdra åt landstingsstyrelsen, under förutsättning av fullmäktiges beslut, att besluta om överlåtelseavtal mellan Stockholms läns landsting och Huddinge Universitetssjukhus AB innebärande att verksamheten överförs till förvaltningsform att uppdra åt landstingsstyrelsen, under förutsättning av fullmäktiges beslut, att i övrigt till fullmäktige förbereda de övriga beslut som krävs med anledning av sammanläggningen

3 att uppdra, under förutsättning av fullmäktiges beslut, åt stämmoombuden att på Huddinge Universitetssjukhus AB:s bolagsstämma rösta för fullmäktiges beslut om att lägga samman Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus AB fr o m den 1 januari 2004 att till fullmäktige överlämna landstingsdirektörens tjänsteutlåtande samt bilaga 1 i tjänsteutlåtandet. RESERVATION M-, fp- och kd-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för den gemensamma reservationen i landstingsstyrelsen. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. 351 Bordlagt ärende om att fastställa budget för Stockholms läns landsting för år 2004 samt flerårsberäkningar för åren samt driftbudget för år 2004 (förslag 72) LS Anf Ärendet bordlades vid fullmäktiges budgetsammanträde den november I ärendet yttrade sig landstingsråden Ingela Nylund Watz, Stig Nyman, Christer G Wennerholm, Birgitta Rydberg och Bengt Cedrenius samt Måns Almqvist. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till m-ledamöternas förslag 3) bifall till fp-ledamöternas förslag 4) bifall till kd-ledamöternas förslag Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att fastställa budget för Stockholms läns landsting för år 2004 samt flerårsberäkningar för åren att fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2004 i enlighet med landstingsstyrelsens förslag till landstingsbidrag/tillskott, resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag.

4 RESERVATION M-, fp- och kd-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för sina respektive förslag. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. 352 Uppsägning av färdtjänstavtal med länets kommuner (förslag 87) LS Anf. 71 I ärendet yttrade sig landstingsrådet Lars Dahlberg. Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att säga upp nuvarande färdtjänstavtal mellan landstinget och länets kommuner att upphöra att gälla i och med utgången av Paragrafen förklarades omedelbart justerad. 353 Annonsering av landstingsfullmäktige under 2004 (förslag 74) LS Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att tillkännagivande om landstingsfullmäktiges sammanträden under 2004 skall införas i Dagens Nyheter, Länstidningen Södertälje, Metro, Stockholm City, Norrtelje Tidning, Svenska Dagbladet, Nynäshamns Posten och Upsala Nya Tidning. 354 Borgensförbindelse för landstingsägda bolag vid leasingfinansiering av investeringar 2004 (förslag 75) LS Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att gå i borgen som för egen skuld för landstingets helägda bolag vid leasingfinansiering av investeringar om maximalt kronor att ingen borgensavgift skall utgå. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

5 Sammanläggning av Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus AB (förslag 76) LS Anf I ärendet yttrade sig landstingsråden Birgitta Rydberg, Christer G Wennerholm och Stig Nyman, Anders Lönnberg, Andres Käärik samt landstingsrådet Chris Heister. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag med justering av fjärde att-satsen innebärande att orden samt ägardirektiv utgår Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandet ovan och fann att fullmäktige bifallit yrkandet. BESLUT Fullmäktige beslutade dels enligt landstingsstyrelsens förslag och dels enligt s-, v- och mp-ledamöternas förslag innebärande justering av fjärde att-satsen. att det sammanlagda universitetssjukhusets namn skall vara Karolinska Universitetssjukhuset att utse en styrelse för det sammanlagda universitetssjukhuset bestående av sju ledamöter att rekommendera styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset att medge närvarorätt vid styrelsens sammanträden för en representant för Karolinska Institutet i enlighet med vad som framgår av KL 6 kap 19 att anta reglemente i enlighet med vad som framgår av bilaga. M- och fp-ledamöterna deltog ej i fullmäktiges beslut. Röstförklaring avlämnades av kd-ledamöterna, bilaga 3. Härefter valde fullmäktige styrelse enligt ägarutskottets förslag Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset fr o m 1 januari 2004 t o m 31 december 2004 Ledamöter - Cicci Aghili - Lisbeth Gustafsson - Fredrik Hillelson - Bengt Jönsson - Mari-Anne Nievert - Kurt Norberg - Hans Wigzell

6 Ordförande Vice ordförande - Kurt Norberg - Mari-Anne Nievert M- och fp-ledamöterna deltog ej i valet av styrelsen. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. 356 Riktlinjer för hyresrådet samt förändring av hyresrådets sammansättning (förslag 77) LS Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att samtliga nämnder och bolag inom landstingskoncernen skall vända sig till hyresrådet vid tvister om hyresavtal med Locum AB att hyresrådet skall arbeta i enlighet med de riktlinjer som redovisas i tjänsteutlåtandet. 357 Bordlagd motion 2002:29 av Maria Wallhager m fl (fp) om gratis influensavaccin för kroniskt sjuka och andra utsatta patientgrupper (förslag 64) LS Anf Motionen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober samt den november I ärendet yttrade sig landstingsråden Maria Wallhager och Birgitta Sevefjord samt Mikael Sundesten. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till motionen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad i enlighet med hälso- och sjukvårdsutskottets förslag.

7 RESERVATION Fp-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för motionen. 358 Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal (förslag 78) LS Anf I ärendet yttrade sig Carin Håkansson och landstingsrådet Lars Dahlberg. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till motionen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. RESERVATION FP-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för motionen. 359 Motion 2003:14 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om att ta tillvara pensionerade läkares kompetens (förslag 79) LS Anf I ärendet yttrade sig Margareta Blombäck och landstingsrådet Lars Dahlberg. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till motionen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag.

8 BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att avslå motionen. RESERVATION FP-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för motionen. 360 Motion 2003:21 av Michael Stjernström m fl (kd) om villkor för flexlinjer och servicelinjer inom färdtjänsten (förslag 80) LS Fullmäktige beslutade att bordlägga ärendet. 361 Motion 2003:29 av Lars B Strand (fp) om inrättande av en servicelinje i Årsta (förslag 81) LS Fullmäktige beslutade att bordlägga ärendet. 362 Motion 2001:24 av Marie-Louise Sellin (s) om primärvårdens tillgänglighet (förslag 82) LS Anf I ärendet yttrade sig Marie-Louise Sellin, landstingsrådet Birgitta Rydberg, Juan Carlos Cebrian, Andres Käärik, Marie Ljungberg Schött, Janne Stefanson samt Lena-Maj Anding. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till fp-reservationen i landstingsstyrelsen med instämmande av m- ledamöterna Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad.

9 RESERVATION FP- och m-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för fpreservationen i landstingsstyrelsen. 363 Motion 2003:4 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om att utveckla närsjukvården (förslag 83) LS Anf I ärendet yttrade sig Olov Lindquist, landstingsrådet Birgitta Sevefjord, Juan Carlos Cebrian, Boel Carlsson, Janet Mackegård, samt Lars Joakim Lundquist. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till fp-reservationen i landstingsstyrelsen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. RESERVATION FP-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för fp-reservationen i landstingsstyrelsen. 364 Motion 2003:7 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om utbyggnad av den avancerade hemsjukvården (förslag 84) LS Anf I ärendet yttrade sig Cecilia Carpelan, landstingsrådet Birgitta Sevefjord, Lars Joakim Lundquist, Pia Lidwall, landstingsrådet Bengt Cedrenius samt Håkan Jörnehed. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag 2) bifall till fp- och kd-reservationen i landstingsstyrelsen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag.

10 BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. RESERVATION Fp-, kd- och m-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för fp- och kd-reservationen i landstingsstyrelsen. Valärenden 365 Vissa fyllnadsval samt bordlagda val (förslag 85) LS , , , , , 1997, 2006, , , 2330, , , 2557, 2589, 2735, , 2845, 2852, 2883, 2888, Fullmäktige beslutade att medge befrielse för Carin Jämtin (s) från uppdraget som hudvudman i Sparbanksstiftelsen Första, för Ulrika Schenström (m) från uppdraget som ersättare i SL:s Centrala regionstyrelse Per Thullberg (-) från uppdraget som ledamot i styrelsen för Stiftelsen Clara samt för Alf T Samuelsson (kd) från uppdraget som ledamot av landstingsfullmäktige valkrets 1. Fullmäktige valde enligt valberedningens förslag SL:s Centrala regionstyrelse intill utgången av 2006 Ersättare m Merja Nogård (efter Ulrika Schenström) Ordning för ersättares inträde mellan de för Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna valda ersättarna: För ledamöterna Broberg och Anderberg inträder ersättarna Salminen, Nogård, Sjöholm och Nilsson; För ledamoten Qvennerstedt inträder ersättarna Nilsson, Sjöholm, Salminen och Nogård; För ledamoten Erson-Wester inträder ersättarna Sjöholm, Salminen, Nogård och Nilsson. Stiftelsen Clara intill utgången av 2006 Ledamot - Ingela Josefson (efter Per Thullberg)

11 Sparbanksstiftelsen Första t o m ordinarie stämma 2007 Huvudman s Kenneth Strömberg (efter Carin Jämtin) Svea Hovrätt intill utgången av 2006 Nämndeman fp Torun Hegardt (efter Owe Ladin) Viltvårdsnämnd fr o m 1 januari 2004 t o m 31 december 2007 Personlig ersättare m Carl-Erik Skårman Skattenämnden vid skattekontor Spånga intill utgången av 2006 Ledamot v Christer Rydh Presidier i vissa landstingsägda bolag intill utgången av 2004 AB Storstockholms Lokaltrafik Berger Kettner Anna (s) Ordförande Brorsson Gertrud (mp) 1:e v ordförande Wallhager Maria (fp) 2:e v ordförande SL:s Centrala regionstyrelse Ryadal Urban (s) Ordförande Askensten Åke (mp) 1:e v ordförande Broberg Charlotte (m) 2:e v ordförande SL:s Norra regionstyrelse Rydh Christer (v) Sundman Björn (s) Kärnerud David (kd) Ordförande 1:e v ordförande 2:e v ordförande SL:s Södra regionstyrelse Lyngå Christina (s) Ordförande Svanström Barbro (mp) 1:e v ordförande Glas John (fp) 2:e v ordförande Locum AB Larsson Dag (s) Ordförande Marklund Stig (mp) 1:e v ordförande Mikael Freimuth (m) 2:e vice ordförande

12 Waxholms Ångfartygs AB Berger Kettner Anna (s) Ordförande Strandman Camilla (mp) 1:e v ordförande Sundström Jan Olov (m) 2:e v ordförande SLL Internfinans AB Nylund Watz Ingela (s) Heister Chris (m) Ordförande Vice ordförande Presidier i Novumstiftelserna intill utgången av 2004 Stiftelsen Centrum för Bioteknik Bergstedt Tord (-) Ordförande Stiftelsen Centrum för Nutrition och Toxikologi Bergstedt Tord (-) Ordförande Stiftelsen Centrum för Oral Biologi Ekholm Lars (-) Ordförande Lagerström Ulf (-) Vice ordförande Stiftelsen Centrum för Strukturbiokemi Bergstedt Tord (-) Ordförande Revisorer i vissa utomstående organ intill utgången av 2004 Stockholms läns allmänna försäkringskassa Strömberg Kenneth (s) Revisor Nilsson Lars-Göran (m) Revisor Hammarsjö Göran (s) Revisorssuppleant Ifvarsson Mats (fp) Revisorssuppleant Stiftelsen Vira bruk Dahlstrand Göran (s) Rosberg Lars-Erik (fp) Revisor Revisorssuppleant Stockholms läns hemslöjdsförening Blomqvist Siv (s) Revisor Berkesten Lars (fp) Revisorssuppleant Fullmäktige beslutade till sist att bordlägga följande val. två ledamöter varav en tillika ordförande i styrelsen för Ambulanssjukvården i Stockholm AB en ledamot i styrelsen för Stiftelsen Centrum för Nutrition och Toxikologi efter Thorbjörn Ekström (-) en ersättare i styrelsen för Stiftelsen Centrum för Oral Biologi efter Per Thullberg (-) en juryman i 2:a gruppen för tryckfrihetsmål efter Erik Cardfelt (v)

13 en ledamot i skattenämnden vid företagsskattekontor 1 efter Mujde Rashid (v) en ledamot i skattenämnden vid skattekontor Stockholm 3 (efter Helena Molinder Palmqvist (s) två ledamöter i skattenämnden vid skattekontor Spånga efter Joakim Eklås (s) och Sven Börje Johansson (s) en nämndeman i Svea Hovrätt efter Krister Johansson (fp) Nya motioner 366 Anmälan av motioner LS Nr 2003:73 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om distriktssköterskeledda mottagningar Nr 2003:74 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att ta tillvara kunskaper från Ericastiftelsen om ungdomars depressionstillstånd Nr 2003:75 av Lena Huss (fp) om resurscenter för behandling av hypokondri Nr 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Nr 2003:77 av Maria Wallhager m fl (fp) om utjämningssystemets effekter på tillväxten och utvecklingsfrågorna i Stockholmsregionen Nr 2003:78 av Cecilia Carpelan m fl (fp) och Monica Karlsson m fl (kd) om alkoholförebyggande insatser i primärvården Motionerna remitterades till landstingsstyrelsen för beredning. Besvarande av frågor 367 Bordlagd fråga av Janne Stefanson (kd) om de geografiska beredningarnas arbetsordning och kompetensområde LS Anf Frågan bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober och den november Janne Stefanson har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: När den nya majoriteten efter valet organiserade om landstinget så skapades ett antal geografiska beredningar. Det hette att deras uppgift skulle vara att företräda befolkningen och fungera som ett lyssnande öra. Man har också gett dem uppdraget att genom sitt arbete lägga grunden för det vårdutbud som befolkningen bäst

14 behöver. I detta ansvar ingår tandvården, vilket bör betyda att beredningarna alltså är ett beredande organ för den tandvård som sedan beslutas i budget. Enligt uppgift skall ett beslut ha fattats att lägga ned Bro folktandvård. Man kan också leka med orden och säga att den slås ihop med Kungsängens Folktandvård. Hur som helst kommer den Folktandvård som idag finns i Bro att inte finnas kvar i framtiden. Ett beslut som har fattats utan att beredningens förtroendevalda har involverats. Vid Nordvästra beredningens möte den 16 september tog jag därför upp frågan. En enig beredning ställde sig bakom yrkandet att göra en framställan om att häva beslutet samt en protokollsanteckning som beskriver beredningens missnöje att inte ha fått yttra sig i ärendet. Ovanstående föranleder mig att ställa följande fråga till sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros: Står processen bakom beslutet att lägga ner Bro folktandvård i överensstämmelse med den organisationsidé som majoriteten har avseende de geografiska beredningarnas arbetsordning och kompetensområde? Frågan besvarades av Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig Janne Stefanson. 368 Bordlagd fråga av Pia Lidwall (kd) om tydligare vårdprocesser/vårdkedjor LS Anf Frågan bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober och den november Pia Lidwall har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: I den allmänna sjukvårdsdebatten har sjukhusvården oftast varit det samma som vård i ett speciellt hus, t.ex. Huddinge Universitetssjukhus AB. Det som var bra förut passar inte alltid den nya tidens krav på att god vård ska ges med och utveckling. Från och till talas det mer om att utvecklingen går mot allt tydligare vårdprocesser/vårdkedjor som är uppbyggda utifrån patientens behov och förväntningar. Även Hälso- och sjukvårdsutskottet har i sin budget slagit fast att 3 S utredningen ska ta fram förslag i den riktningen. Om det visar sig bli bra och billigare om man förde in konkurrens som medel kan du då tänka dig att upphandla en specifik vårdkedja. Min fråga till sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros: Kan du tänka dig att göra en upphandling av en specifik vårdkedja? Frågan besvarades av Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig Pia Lidwall.

15 Bordlagd fråga av Åke Holmström (kd) om stängning av urologen på KS LS Anf Frågan bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober och den november Åke Holmström har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: I det ekonomiska läge som råder i landstinget har tydliga signaler kommit från majoriteten om att en ekonomi i balans skall uppnås vilket kommer att få effekter för vården. Samtidigt återfinns skrivningar i den beställarplan som HSU antagit i september som tydligt anger att några oacceptabla effekter för medborgarna inte får uppstå. Med denna information i ryggen är det minst sagt förvånande att vi nåtts av informationen att urologen på KS satt stopp för fler implantatoperationer under hösten och dessutom kommer att stänga avdelningen under december månad. Konsekvensen av detta blir ett stort antal patienter med betydande besvär förnekas nödvändig behandling. Min fråga till Sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros är därmed följande: Anser du att det är en acceptabel konsekvens av budgetläget att inplanerade operationer av detta slag skjuts upp till en oviss framtid? Frågan besvarades av Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig Åke Holmström. 370 Bordlagd fråga av Pia Lidwall (kd) om besparingar på kort sikt LS Frågan utgick på frågeställarens begäran. 371 Fråga av Birgitta Rydberg (fp) om den mobila enheten för ögonbottenfotografering LS Anf Birgitta Rydberg har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: Inom Stockholms läns landsting finns ett mobilt team för ögonbottenfotografering. Det ingår som en del i S:t Eriks ögonsjukhus. Teamet besöker olika vårdenheter i länet och gör ögonbottenfotograferingar av diabetiker. Enligt uppgifter diskuteras nu att lägga ned enheten. Jag vill därför fråga ansvarigt sjukvårdslandstingsråd följande: Kommer det mobila teamet för ögonbottenfotografering av diabetiker att läggas ned?

16 Frågan besvarades av landstingsrådet Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig landstingsrådet Birgitta Rydberg. 372 Fråga av Filippa Reinfeldt (m) om Danderyds barnakut LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av frågan. 373 Fråga av Lars Joakim Lundquist (m) om Gärdets geriatriska enhet LS Anf Lars Joakim Lundquist har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: Vid landstingsmötet den 10 juni 2003 ställde jag, mot bakgrund av rykten att Gärdets geriatriska enhet skulle läggas ner, följande fråga till sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros: Kommer Gärdets geriatriska enhet att läggas ned? Svaret som sjukvårdslandstingsrådet då gav var mycket tydligt att någon nedläggning av Gärdets geriatriska enhet inte var aktuell. Enligt nya rykten är nu Gärdets geriatrik åter nedläggningshotad fr o m årsskiftet 2003/2004. Med anledning av ovanstående skulle jag återigen vilja ställa följande fråga till sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros som övergripande ansvarig för sjukvården: Kommer Gärdets geriatriska enhet att läggas ned? Frågan besvarades av landstingsrådet Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig Lars Joakim Lundquist. 374 Fråga av Stig Nyman (kd) om projektet med donationssköterska LS Anf Stig Nyman har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: Landstingsmajoriteten har sett till att projektet med en särskild donationssköterska på KS nu avslutas. Sköterskan har framgångsrikt arbetat med organdonationer inom sjukhuset. Hon samtalar med anhöriga till svårt sjuka patienter och dessa samtal mynnar ofta ut i att anhöriga ställer sig positiva till organdonation, endast 30 procent avvisar donation. Under de två och ett halvt år som projektet verkat beräknas 17 miljoner ha kunnat sparas i dialyskostnader. Vad det betytt för berörda patienter kan inte värdesättas.

17 I medias information har framgått att KS inte har pengar att finansiera en permanent tjänst. Sanningen torde snarare vara att majoriteten saknar tillräckligt intresse och engagemang i fråga om prioritering av resurser till denna viktiga angelägenhet. Och detta trots den nationella satsningen via Landstingsförbundet för flera organdonationer. Min fråga till ansvarigt landstingsråd är: Finns det tillräckligt intresse och engagemang hos landstingsmajoriteten att prioritera resurser till omedelbart fortsatt projekt eller permanentning av funktionen donationssköterska? Frågan besvarades av landstingsrådet Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig landstingsrådet Stig Nyman. 375 Fråga av Marie Ljungberg Schött (m) om organdonation LS Anf Marie Ljungberg Schött har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: Det finns tecken på att tillgängliga organ snarare minskar än ökar. Med anledning av denna problematik blir jag orolig när jag får information om att tjänsten för landets enda intensivvårdssjuksköterska specialiserad på donationspatienter på Karolinska sjukhuset skall dras in. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ansvarigt landstingsråd: Tror Du att detta kommer gagna donationsfrekvensen? Frågan besvarades av landstingsrådet Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig Marie Ljungberg Schött. 376 Fråga av Pia Lidwall (kd) om finansieringen via folkhälsoanslaget av pappagrupper för blivande pappor LS Anf Pia Lidwall har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: Nya signaler kommer löpande som bekräftar bilden av att pappornas andel av uttagna föräldradagar hålls på en låg nivå. Ur ett jämställdhetsperspektiv väcker detta ett stort antal funderingar. I Stockholms läns landsting har på olika håll genomförts projekt och satsningar för att stärka män i sin papparoll genom pappagrupper. Mycket talar för att dessa har haft en positiv effekt för både papporna som deltagit, deras barn och mammorna. På södra sidan har projektet Pappa på

18 riktigt även inlett ett gediget utvärderingsarbete i samarbete med Stockholms Universitet för att kunna kartlägga de långsiktiga effekterna. På grund av förändringar i den politiska och tjänstemannaorganisationen och i samband med den nya budgetprocessen har dock vissa problem uppstått. Utan att åtgärder vidtas riskerar verksamheten på norra sidan att avstanna. Min fråga till Sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros är därmed följande: Ämnar du och majoriteten vidta några åtgärder för att pappagruppernas verksamhet skall kunna bibehållas kontinuerligt i hela länet? Frågan besvarades av landstingsrådet Birgitta Sevefjord. Vidare yttrade sig Pia Lidwall. 377 Fråga av Stig Nyman (kd) om beslutet om dialogkonferenser under hösten och vintern LS Anf Stig Nyman har till landstingsrådet för personalfrågor ställt följande fråga: Landstingsfullmäktige i september månad i år beslutade om Landstingets hälsoplan ett stöd för förvaltningarnas och bolagens arbetsmiljö- och hälsoarbete. Beslutet om planen formulerades så här i fullmäktiges protokoll: Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anta landstingets hälsoplan för , till stöd för förvaltningarnas och bolagens arbetsmiljö- och hälsoarbete att uppdra åt landstingskontoret att utarbeta en modell för hälsobokslut att under hösten och vintern genomföra en serie dialogkonferenser med framför allt grupper av medarbetare inom hälso- och sjukvården. Min fråga till personallandstingsrådet gäller den tredje beslutssatsen och lyder: Har höstens serie med dialogkonferenser genomförts? Frågan besvarades av landstingsrådet Lars Dahlberg. Vidare yttrade sig landstingsrådet Stig Nyman. 378 Fråga av Stig Nyman (kd) om koncentrationen av brännskadevården LS Anf Stig Nyman har till landstingsstyrelsens ordförande ställt följande fråga: I landstingsmajoritetens budget för 2004 står följande på sidan 11:

19 Förhandlingar med landstinget i Uppsala förs med inriktning att koncentrera brännskadevården till Uppsala och den högspecialiserade handkirurgin till Stockholm. De ekonomiska effekterna av förslaget preciseras efter genomförda förhandlingar. För ett par år sedan beslutades, efter utredning på HSN:s initiativ och utredning, att brännskadevården skall bedrivas på KS och i en ny särskild anpassad byggnad, som beräknas kunna tas i bruk under våren Min fråga till Landstingsstyrelsens ordförande, finanslandstingsrådet Ingela Nylund Watz är: Innebär de pågående förhandlingarna med landstinget i Uppsala och Akademiska sjukhuset, att det tidigare beslutet i vårt landsting om lokalisering av brännskadevården till KS inte kommer att fullföljas? Frågan besvarades av ordföranden i landstingsstyrelsen Ingela Nylund Watz. Vidare yttrade sig landstingsrådet Stig Nyman. Besvarande av interpellationer 379 Bordlagd interpellation 2003:70 av Birgitta Rydberg (fp) om patientens valfrihet LS Anf. 184 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 september 2003 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober och den november Svar på interpellationen, se bilaga 4. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig landstingsrådet Birgitta Rydberg. 380 Bordlagd interpellation 2003:71 av Birgitta Rydberg (fp) om vårdgarantin fungerar för barn med autism LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 september 2003 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober och den november Svar på interpellationen, se bilaga 5. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig landstingsrådet Birgitta Rydberg och Lena-Maj Anding.

20 Bordlagd interpellation 2003:73 av Monica Karlsson (kd) om medborgarservicens betydelse för dialogen med befolkningen LS Anf. 189 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 september 2003 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober och den november Svar på interpellationen, se bilaga 6. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Monica Karlsson. 382 Bordlagd interpellation 2003:75 av Hans-Erik Malmros (m) om SL:s missade biljettintäkter LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen. 383 Bordlagd interpellation 2003:81 av Gunilla Helmerson (m) om vårdgarantin för barn med ADHD/DAMP m fl LS Anf Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 9 september 2003 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 7 oktober och den november Svar på interpellationen, se bilaga 7. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Gunilla Helmerson och Lena-Maj Anding. 384 Bordlagd interpellation 2003:82 av Christina Andersson (fp) om problem med tillgängligheten i Norrtälje primärvård LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen.

21 Interpellation 2003:83 av Maria Wallhager (fp) om den ekonomiska situationen i landstinget LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för finansfrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 8. Landstingsrådet Ingela Nylund Watz hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig landstingsråden Maria Wallhager och Ingela Nylund Watz samt Bo Lagerquist. 386 Interpellation 2003:84 av Christer G Wennerholm (m) om vårdgarantin LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 9. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig landstingsråden Christer G Wennerholm och Birgitta Sevefjord, Anders Lönnberg, landstingsrådet Stig Nyman samt Lars Joakim Lundquist. 387 Interpellation 2003:85 av Lars Joakim Lundquist (m) om nedläggning av privata husläkarmottagningar LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 10. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Lars Joakim Lundquist, landstingsrådet Birgitta Sevefjord samt Håkan Jörnehed. 388 Interpellation 2003:86 av Birgitta Rydberg (fp) om definition av landstingets kärnuppgifter LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas.

22 Svar på Interpellationen, se bilaga 11. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig landstingsrådet Birgitta Rydberg och Anders Lönnberg. 389 Interpellation 2003:87 av Andres Käärik (fp) om att ta tillvara lärdomar från Norge för en bättre primärvård i Stockholms län LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 12. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Andres Käärik och Juan Carlos Cebrian. 390 Interpellation 2003:88 av Cecilia Carpelan (fp) om psykiatrin har byggts ut år 2003 LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för psykiatrifrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 13. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Cecilia Carpelan och landstingsrådet Birgitta Sevefjord. 391 Interpellation 2003:89 av Olov Lindquist (fp) om nedskärningar inom psykiatrin LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för psykiatrifrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 14. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Olov Lindquist, landstingsrådet Birgitta Sevefjord, Boel Carlsson, Cecilia Carpelan samt Lars B Strand.

23 Interpellation 2003:90 av Carl-Anders Ifvarsson (fp) om stopp att ta in personal från bemanningsföretag i landstingets verksamhet LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för personalfrågor. Fullmäktige beslutade den 7 oktober 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 15. Landstingsrådet Lars Dahlberg hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Carl-Anders Ifvarsson och landstingsrådet Lars Dahlberg. 393 Interpellation 2003:91 av Maria Wallhager (fp) om den ekonomiska situationen i AB Storstockholms Lokaltrafik LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen. 394 Interpellation 2003:92 av Åke Holmström (kd) om en mer flexibel rutin kring färdtjänstens resegaranti LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen. 395 Interpellation 2003:93 av Carl-Anders Ifvarsson (fp) om att uppvakta regeringen för att motverka en befarad sänkning av alkoholskatterna LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 26 november 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 16. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Carl-Anders Ifvarsson och landstingsråden Birgitta Sevefjord och Stig Nyman.

24 Interpellation 2003:94 av Åke Holmström (kd) om bättre information för synskadade i busstrafiken LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen. 397 Interpellation 2003:95 av Aram El Khoury (kd) om barnperspektivet vid vård av anhörig LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 26 november 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 17. Landstingsrådet Birgitta Sevefjord hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Aram El Khoury, Mia Birgersson, Margareta Herthelius samt Lena-Maj Anding. 398 Interpellation 2003:96 av Lars Joakim Lundquist (m) om principer för förlängning av vård- eller samarbetsavtal mellan privata vårdgivare och Stockholms läns landsting LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för finansfrågor. Fullmäktige beslutade den 26 november 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 18. Landstingsrådet Ingela Nylund Watz hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Lars Joakim Lundquist, landstingsrådet Ingela Nylund Watz samt Marianne Watz. 399 Interpellation 2003:97 av Margareta Cederfelt (m) om prioritering av sjukvård eller prioritering av möten om sjukvård LS Anf Interpellationen är ställde till landstingsrådet för finansfrågor. Fullmäktige beslutade den 26 november 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på Interpellationen, se bilaga 19. Landstingsrådet Ingela Nylund Watz hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Margareta Cederfelt, landstingsrådet Ingela Nylund Watz, Lena-Maj Anding, Juan Carlos Cebrian, Janne Stefanson, Boel Carlsson, Joakim Edhborg samt landstingsrådet Bengt Cedrenius.

25 Nya interpellationer 400 Anmälan av interpellationer LS Nr 2003:98 av Filippa Reinfeldt (m) om det märkliga i att spara på sjukvården och satsa på fler politiska uppdrag Nr 2003:99 av Olov Lindquist (fp) om framtiden för Södertälje sjukhus Nr 2003:100 av Margareta Cederfelt (m) om tandreglering för barn Nr 2003:101 av Birgitta Rydberg (fp) om vårdgarantin Nr 2003:102 av Andres Käärik (fp) om sjuksköterskor i ambulans Nr 2003:103 av Margareta Blombäck (fp) om preventivmedelsmottagningar för ungdomar på kvällstid Nr 2003:104 av Charlotte Broberg (m) om politisk censur i SL Nr 2003:105 av Cecilia Carpelan (fp) om klotter som inte tas bort Interpellationerna skall besvaras vid nästa sammanträde. Avslutning Ordföranden avslutade sammanträdet kl Anf Vid protokollet Peter Freme

26 26 Yttranden 2003:11 Yttranden vid Stockholms läns landstingsfullmäktiges möte den 9 december Kungörelse (Det europeiska handikappåret) Ordföranden: Fullmäktige! I år hålls det europeiska handikappåret. Det är ett initiativ från EU. Presidiet har i samråd med gruppledarna beslutat att inbjuda före detta statsrådet Bengt Lindqvist att tala över ämnet handikappfrågor. Bengt Lindqvist är inte inbjuden som före detta statsråd utan inbjuden framför allt som FN:s särskilda rapportör i handikappfrågor. Jag tror att uppdraget är en följd av Bengt Lindqvists engagemang i handikappfrågor. Vi har äran att hälsa Bengt Lindqvist välkommen. Jag tänkte medge befrielse från arbetsordningens mycket strikta förbud mot ovationer, och jag föreslår att vi hälsar Bengt Lindqvist välkommen med en varm applåd. Anförande nr 1 Bengt Lindqvist: Herr ordförande, ärade fullmäktigeledamöter! Jag vill först och främst tacka så mycket för möjligheten att besöka er och göra ett inlägg i handikappdebatten på det här sättet. Jag vet att ni har en arbetstyngd dag framför er, och jag hoppas att det här lite mer allmänt principiella inlägget kring en viktig samhällsgrupp ska kunna vara något slags inspiration och stöd för er i ert fortsatta arbete. Så här sade Albert Einstein 1945: Inte förrän alla människor och alla länder erkänner det som en gemensam uppgift att skapa anständiga levnadsförhållanden för alla människor, inte förrän då kan mänskligheten med någon grad av berättigande beskriva sig själv som civiliserad. År 1945 höll världen på att vakna upp efter den mardröm som andra världskriget hade utgjort och de oerhörda övergrepp mot människor som skedde under den perioden. Anständiga levnadsvillkor för alla är vad politiken och i hög grad handikappolitiken handlar om. Som ordföranden sade är år 2003 utlyst som det europeiska handikappåret. Här i Sverige bestämde vi oss för att temat skulle vara mänskliga rättigheter. Det är ingen tillfällighet. Även internationellt har just tanken att se handikappfrågan med utgångspunkt i de mänskliga rättigheter som tillfaller alla vunnit starkt gehör. Man kan säga att det egentligen är kulmen på en utveckling som inleddes redan 1981, med det internationella handikappåret. Dess målsättning full delaktighet och jämlika möjligheter har angett målen för det internationella handikapparbetet sedan dess. Vi har behövt 20 års mycket medvetet arbete för att få ett erkännande från inte minst FN:s alla organ som bevakar de mänskliga rättigheterna att även handikappfrågan hör dit, det vill säga är en fråga om mänskliga rättigheter. Den utestängning av människor med funktionshinder som sker från samhällsgemens-

27 Yttranden 2003:11 27 kapen är en fråga om att begränsa och kränka de mänskliga rättigheterna för de människor som berörs. Full delaktighet och jämlika möjligheter, hur kan det över huvud taget sättas upp som en målsättning för en grupp människor, som för övrigt är omkring 600 miljoner i världen men som i de flesta länder faktiskt nås av väldigt få samhällsåtgärder? Den fulla delaktigheten är naturligtvis en jättelik utmaning för jordens fattigaste länder, och på sätt och vis är det en utmaning även för länder som vårt eget att fånga handikappdimensionen i utvecklingen, att hålla fast den och att se till att den verkar också i allt det nya som sker i våra samhällen. Det är en både svår och spännande uppgift, en utmaning för samhällsbyggandet. Det kanske ska sägas att när vi från handikappsidan talar om full delaktighet begär vi inte att man ska ta ned månen åt oss. Vi som inte kan se begär inte att få se Rembrandts tavlor. De döva begär inte att få höra Mozarts musik. Vi vet att det är omöjligt, fast mycket annat som är tekniskt och praktiskt möjligt inte sker. Då är vi mycket bestämda i våra krav på att också få del av dessa väsentligheter som människor tar till sig, använder, njuter av, utvecklas av och så vidare. Det är detta den fulla delaktigheten handlar om, att leva i samhället tillsammans med andra, att leva som andra, att så långt det över huvud taget är tekniskt och praktiskt möjligt bli delaktig i det som sker. Det handlar både om att kunna ta till sig saker och om att kunna ta ansvar för sig själv, sin familj, sina barn och sitt liv även där finns det många hinder på vägen. Det som är tekniskt och praktiskt möjligt, hur kommer man åt det? Jag vill be er lägga märke till att jag inte säger tekniskt, praktiskt och ekonomiskt möjligt. Ekonomin är naturligtvis, som beträffande allt annat, en fråga om fördelning, en fråga om hur vi använder de resurser som vi förfogar över. Men teknik, kunskap och fysiska möjligheter sätter sina bestämda gränser, och det är när vi uppnår dem som vi inte längre ställer de här kraven. Handikappolitiken i dag med den filosofi som jag just har beskrivit helt kort handlar om att identifiera de hinder för delaktighet som fortfarande finns. Det kan man göra i en by i Bangladesh för dem som inte kan se, höra, röra sig eller förstå. Deras mål är naturligtvis att bli en del av den gemenskap som finns där. Vi kan också göra det här i Sverige, där vi som lever som funktionshindrade vill bli delaktiga i det samhälle som vi tillsammans har runtomkring oss. Det handlar alltså om att identifiera de hinder som finns och att finna åtgärder för att undanröja dessa hinder. I hög grad handlar det om en kunskapsprocess. Det finns en fråga som man alltid kan ställa till alla huvudmän, och jag kan ställa den direkt till er: Vet ni tillräckligt om de människor som har funktionshinder i vårt län? Håller ni den kunskapen levande? Ser ni till att den också relateras till allt det nya som händer och de konsekvenser som allt det nya för med sig? Det finns en handikappdimension även där. Jag hörde en presidieledamot alldeles nyss säga: Under de år jag har varit med har det blivit en väsentlig skillnad här i landstinget. Numera kan man nästan inte ta upp någonting utan att handikappfrågan på något sätt kommer upp i debatten, med frågor och påpekanden. Det är precis så vi vill att det ska vara, eftersom vi vet att handikappdimensionen finns i nästan varje samhällsfråga. Därför måste den också hållas levande på precis det sättet.

28 28 Yttranden 2003:11 Modern handikappolitik handlar egentligen om två huvudvägar. Det är viktigt att hålla i minnet att dessa båda vägar finns och måste prövas och att de är som kommunicerande kärl. Den ena vägen är att stärka den enskilda människan så långt det över huvud taget går, att ge möjlighet till rehabilitering, hjälpmedel och assistans, så att man som enskild individ kan klara sig så bra som möjligt och bli så oberoende som möjligt, få makten över sitt eget liv så långt det över huvud taget går. Den andra vägen är att göra det gemensamma samhället, den fysiska miljön, verksamheten, informationen, flödet i samhället så tillgängligt som tekniken och resurserna vid varje givet tillfälle tillåter. Dessa båda vägar måste användas parallellt och ständigt också vägas mot varandra och prövas tillsammans. I båda dessa kungsvägar till handikappolitik spelar landstinget, landstingets verksamhet och landstingets verksamhetsansvar stor roll. Självfallet har landstinget med sitt sjukvårdsansvar en enormt viktig uppgift när det gäller det individuella stödet, att ge den enskilda människan all tänkbar hjälp, allt tänkbart stöd för att bli så oberoende som möjligt vid en funktionsnedsättning. Vi talar lite för lite om det individuella stödet. Jag skulle vilja säga att Sverige är världsledande när det gäller det stödet. Vi ligger mycket långt framme när det gäller hjälpmedelsförsörjning. Vi har ett assistanssystem som är unikt. Det finns egentligen ingen annanstans någon motsvarighet till vår personliga assistans av den omfattning och med de rättigheter som vi har. På något sätt kanske vi ibland tar detta för givet. Vi har utvecklat det under många år, och det finns där och fungerar. Men jag tror det är viktigt att vi håller i minnet att det är en absolut förutsättning för att resten ska fungera. Det är därför viktigt att både bevara och vidareutveckla det individuella stödet så långt det över huvud taget går. Här spelar teknik och kunnande stor roll, och här har inte minst landstinget en otroligt viktig uppgift. Så till samhällets tillgänglighet. Tanken på att skapa en fysiskt tillgänglig miljö har vi egentligen något slags världsrekord i. Redan 1967 beslutade vi om den första ändringen av byggnadsstadgan som innebar att nytillkommande offentliga miljöer skulle göras tillgängliga, och sedan har den lagstiftningen utvecklats successivt. På papperet har vi en mycket stark tillgänglighetslagstiftning. Men faktum är att den här delen av handikappolitiken har haft avsevärt mycket svårare att göra sig gällande i konkurrensen om resurser och hänsyn till olika intressen som gör sig gällande i samhällsplaneringen. Vi har betydande svårigheter att få tillgänglighetsarbetet att fungera på det sätt som vi vill. Då närmar jag mig en av handikappolitikens kärnfrågor, som jag är säker på att även ni i den mån ni har sysslat med handikappfrågor känner igen. Det handlar i hög grad om ansvar. Vi är nog alla överens om principerna. Men vem ska göra det, och vem ska betala det? Det är en klassisk fråga i politiken i allmänhet. Men jag lovar er att dessa frågor spelar en verkligt avgörande roll över hela världen. När de inte kan lösas får det naturligtvis förödande effekter för de människor som

29 Yttranden 2003:11 29 berörs. Vi har många sådana exempel i den svenska samhällsmiljön där problem kvarstår därför att ansvarsfrågan inte är löst på tillfredsställande sätt. Redan 1976 lanserade den dåvarande handikapputredningen, som hade suttit i tio år och lärt sig otroligt mycket om handikappfrågor och handikappolitikens inre väsen, något som de kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Det var väldigt enkelt och väldigt radikalt. De sade: Inte förrän vi inser att det är den som svarar för ett utbud, en lösning eller en utveckling i samhället som har det primära ansvaret för att det utbudet blir tillgängligt kommer vi att klara den breda tillgänglighetsreformen. På samma sätt är det beträffande finansieringen. Vi måste lära oss att betrakta tillgänglighetskostnaderna som en fullständigt naturlig del av den budget som de sakligt sett tillhör. Under många år har det varit så att så fort tillgänglighet skulle skapas på handikappområdet har olika instanser ropat på pappa staten det skulle komma till särskilda pengar för att saker och ting skulle bli tillgängliga. Det håller naturligtvis i ett inledningsskede, när man talar om några få, centrala uppgifter. Det kan också hålla som ett sätt att skapa kunskap, att få i gång en process. Men när det gäller de breda lösningarna, när man normaliserar tillgängligheten, måste man också normalisera ansvaret för både vem som gör saken och vem som betalar. Detta med handikapptillgänglighet och det naturliga ansvaret har egentligen inte fått en samlad statlig politik förrän år Kom då ihåg att principen om ansvar kom redan 1976 från den dåvarande handikapputredningen. Också den senare handikapputredningen, som jag tillsatte 1989, arbetade för samma princip. Men regeringarna på 90-talet lade den delen av reformarbetet på hyllan, och det var först år 2000 som det nationella handlingsprogrammet i handikappfrågor kom. Där kan man säga att tillgänglighetsarbetet och det naturliga ansvaret var det mest väsentliga inslaget. Du som politiker här i landstinget, du som tjänsteman här i landstinget har ett primärt ansvar också för handikappfrågan. Det är det enda sättet att få den att bli en naturlig del av utvecklingen. Det vi försöker göra internationellt är att bygga en handikappdimension i allt som sker. Precis som vi har en jämställdhetsdimension, en barndimension och en miljödimension måste vi också lära oss att ha en handikappdimension i det vi gör. Egentligen handlar detta om respekt för oss som enskilda människor. Det handlar om respekt för vår rätt att vara med, vår rätt att dela det som finns, att kunna vara en aktiv medborgare, en aktiv människa i det samhälle man lever i. Då är vi tillbaka vid temat mänskliga rättigheter. FN:s högsta organ för mänskliga rättigheter, kommissionen, har vid en rad olika tillfällen slagit fast att handikappdimensionen ska utvecklas och stärkas i bevakningen av de mänskliga rättigheterna. Vi kommer att möta den i det arbete som de olika människorättsorganen gör i form av frågor och krav på rapporter om hur vi i de olika länderna lever upp till de funktionshindrades krav på mänskliga rättigheter.