PLANERING I MALMÖ. Drömmar om att bygga högt Tankar om arkitektur Varvsstaden och Varvsparken Holma och Kroksbäck en framtidsvision.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANERING I MALMÖ. Drömmar om att bygga högt Tankar om arkitektur Varvsstaden och Varvsparken Holma och Kroksbäck en framtidsvision."

Transkript

1 PLANERING I MALMÖ Information från Malmö stadsbyggnadskontor Nr Drömmar om att bygga högt Tankar om arkitektur Varvsstaden och Varvsparken Holma och Kroksbäck en framtidsvision

2 Innehåll Storstaden Malmö 3 Drömmar om att bygga högt 4 Regionhuset Skåne vinner Årets Stadsbyggnadspris Inger Nilsson avgående stadsbyggnadsdirektör packat och klart för nya äventyr som pensionär 10 Carina Svensson ny ordförande i Stadsbyggnadsnämnden 11 Elisabeth Lundgren Malmös nya kulturdirektör i heta stolen 12 Arkitektoniska pärlor i Malmö 13 Samrådet pågår kring ÖP2012 ny översiktsplan för Malmö 14 Ny version av Malmö stadsatlas 15 Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn tankar om arkitektur 16 Digitalisering bakom arkivdörren 17 Bostadsbyggandet i Malmö 18 Hur vi uppnår en högre lekkvalitet på Malmös förskolegårdar 19 Projekt på gång 20 Västra Hamnen 10 år 22 Flagships of Culture Malmös nya kongress, konsert och hotell-anläggning representar Sverige i Berlin 23 Varvsstaden mer innehåll än yta 24 Varvsparken 26 Diligentia hållbar stadsmiljö enligt Breeam Communities 28 Media Evolution City mediabranschernas centrum för innovation och utveckling 29 Holma och Kroksbäck en framtidsvision 30 Kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri 32 Hyllie vattenpark 33 Limhamns hamnområde 34 Städer som törs gå före 36 Mer solenergi med lokala initiativ 37 Malmös näringsliv 38

3 Storstaden Malmö Det skedde över en natt. Malmö blev en storstad. Det var Citytunneln som skapade storstadskänslan. Och jag minns precis känslan, när jag steg av tåget på citytunnelstation Triangeln, ut på den stora perrongen. Det var då som storstadskänslan dök upp. Sedan dess har vi också nått den magiska befolkningsgränsen , vilket ytterligare har förstärkt denna känsla. Vad innebär det då att vi blivit storstad? Och är det något som vi traktar efter? Vi tappar lite av småstadsidentiteten, small is beautiful, en boktitel på 80-talets USA, som hyllade småskalighetens fördelar. Men jag skulle vilja påstå att storstadskänslan till trots, har vi fortfarande kvar blandningen, kompaktheten, överblickbarheten när vi planerar framtidens Malmö, vilket för mig osökt över till vårt pågående arbete med översiktsplanen, ÖP2012, som just nu är ute på samråd. Ett samråd som vi denna gång verkligen satsat på för att få en bredare och djupare kommunikation med medborgarna i ett tidigt skede. I kommunikationen har vi utnyttjat alla sociala medier men också uppsökande verksamheter och just nu finns utställningen Ah va då då Malmö i stadshusets foajé fram till samrådets slut i november. Malmös nya översiktsplan ÖP2012 ska blicka två decennier framåt i tiden. De övergripande målen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Staden ska kunna växa med upptill invånare och det kommer att behövas fler bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och långsiktigt hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utveckla Malmös attraktivitet. Arbetet med den sociala hållbarheten i Malmö har som mål ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare att skapa sig ett gott liv. Den politiskt oberoende Kommission för ett socialt hållbart Malmö har uppdraget att till kommunstyrelsen utarbeta förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna. En viktig del i skapandet av ett attraktivt Malmö är gestaltningen av det byggda, det som vi i dagligt tal kallar arkitektur. Västra Hamnen och Bo01, som i år för övrigt firar 10-årsjubileum, brukar ofta nämnas som förebilder för hållbar stadsutveckling och spännande och hållbar arkitektur. Jag vill nog påstå att Bo01 varit en katalysator för inte bara Västra Hamnen, utan även för gestaltningen av andra områden i staden. Bakom ligger våra önske mål om behovet av arkitekttävlingar, vilket ofta skapar en mångfald av kreativitet, uttryck, färger och former. För att ta ett exempel så vill jag nämna årets stadsbyggnadspristagare Region Skåne -huset, ritat av det norska arkitektgruppen Kari Nissen Brodtkorb med Wihlborgs Fastigheter som beställare. Tillkomsten av Regionhuset är just resultatet av en tävling. För närvarande har vi tävlingar på gång i badhusprojektet i Hyllie, en internationell arkitekttävling i Rosengård igångsatt av MKB, komplementbyggnaden till Hamnförvaltningsbyggnaden för att nämna några. Jag kan inte avstå att nämna den stora internationella Europantävlingen som under sommaren genomförts på en del av miljonprogramsområdet Holma en stor internationell tävling som hålls vartannat år. Vi måste hålla arkitekturfanan högt för att fortsätta vara en attraktiv och hållbar stad. Bakom alla dessa nya spännande projekt ligger ett samarbete med stadens aktör er som grundlagts över åren men som utvecklats och förstärkts särskilt i samband med utvecklingen av Västra Hamnen. I det här sammanhanget måste nämnas hållbarhetsfrågorna där vi också är en internationell förebild som utvecklats och smittat av sig och blivit»mainstream«. Enskilda hållbarhetsinsatser ersätts nu av mera holistiska ansatser genom hållbarhetscertifieringen och värdeplaneringen som idag genomsyrar varje nytt projekt på Västra hamnen. En utveckling som sprider sig i hela stadsdelar till andra utbyggnadsområden. I ÖP2012 räknar vi med att staden skall kunna växa med så mycket som fram till 2032 och just nu kan vi konstatera att staden fortsätter att växa. Prognosen visar på en ökning på cirka 4000 invånare för 2011 dvs något lägre än tidigare år. Bostadsproduktionen har svårt att hänga med vi har en prognos på drygt 2000 byggstarter och under det första halvåret har vi haft drygt 700 byggstarter. Vi kan också konstatera att det fort farande är stor efterfrågan på student och ungdomsbostäder. Staden har därför tagit initiativet till en bostadsmässa för unga, UngBo 12, som Stadsbyggnadskontoret har fått ansvaret att genomföra. Ett projekt som kan karaktäriseras som ett attityd och kunskapsdelningsprojekt men som förhoppningsvis också skall leda till tillskott av spännande och hållbara bostäder i Malmö. UngBo 12 avslutas med en mässa under hösten 2012 och blir Sveriges första bostadsmässa för unga. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare Göran Rosberg, redaktion Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn layout/grafisk form, textredigering Lotta Hansson fotografer SBK, Bojana Lukač om inte annat anges. tryck Holmbergs tryckeri, Malmö, september 2011 omslagsbild Fullriggaren i Västra Hamnen under uppförande. Fotograf Klas Andersson AB. malmö stadsbyggnadskontor Malmö tel och Planering i Malmö 2011:2 3

4 Drömmar om att bygga högt En höghusfeber sveper fram över Sverige. I Stockholm skrivs detaljplaner om för allt högre bostadsskrapor. I Göteborg marknadsförs Gothia Tower vid Svenska mässan som»en mötesplats i världseliten«. Strax bakom centralstationen vill Jernhusen bygga Malmös Manhattan. Men hur bygger man högt utan att förfalla till slentrian och bara stapla våningsplan på varandra? Frågan har varit aktuell alltsedan Babels torn. Trots att historien kan uppvisa höga kinesiska och japanska pagoder, hinduiska tempel, fyrtornet på Faros och Eiffeltornet så är skyskrapan en amerikansk uppfinning. Efter att fler än byggnader i Chicagos affärskvarter gått under i den stora branden 1871 tog höghusens epok fart med byggnader som Home Insurance Building och Reliance Building. När 16 våningar höga Monadnock Building invigdes 1891 så utnämndes den till världens största kontorsbyggnad. Byggnaden fick en tvilling 1893 där en bärande tegelkonstruktion ersattes med stål. Stålkonstruktioner tillsammans med hissar, telefon och elektricitet var nyckeln till att bygga högt och i Monadnock antyds också en modernistisk estetik i den avskalat rena fasaden med mjuka linjer i nedslipad tegelsten. Skyskrapor var en ännu naturligare lösning på Manhattan. Men när jag för många år sedan träffade den legendariske arkitekten, då lite drygt åttioårige Philip Johson, hävdade han att det inte var Ken Yeangs Menara Mesiniaga i Kuala Lumpur inrymmer IT-företaget med samma namn. Energiförbrukningen är hälften så hög som i ett traditionellt höghus. Foto Leo Gullbring. Franske formgivaren Jean-Marie Massaud bygger trädgårdar på höjden i Life-Reef, ett projekt för JVC Center i Guadalajara Mexico där Jorge Vergara Cabrera investerar uppemot 4 miljarder kronor i en mängd olika arkitekturprojekt. I Tokyo bygger Sou Fujimoto i mellanrummen mellan husen och gatorna. I Tokyo Apartment blir staden till en del av arkitekturen när man passerar mellan de olika rummen. Ett kollektivhus som är en bild av ett Tokyo i miniatyr. Foto Daici Ano. ekonomiska skäl som drev skyskraporna allt högre. Istället handlade det som alltid om att uttrycka makt, att överglänsa konkurrenterna. Flatiron, i korsningen av Fifth Avenue och Broadway, lånar sin arkitektur från renässansen och är med sina 22 våningar den äldsta överlevande riktigt höga skyskrapan i New York. Met Life från 1909 kröner sina 50 våningar med ett klocktorn inspirerat av klocktornet på San Markoplatsen i Venedig. Arkitekten Napoleon LeBruns kollegor lånade friskt från renässanspalats, grekiska tempel, egyptiska pyramider, till och med från Doktor Caligaris skräckkabinett. I jämförelse med modernismens anonyma lådor från femtio- och sextiotalen, alla dessa inte desto mindre pretentiösa»dåliga original«, är de hi storiserande skraporna trots allt»goda kopior«av ett importerat europeiska arv. Den ultimata modernistiska skyskrapan var Minuro Yamasakis World Trade Center från 1972, förlöjligade av den samtida kritiken som lådorna Empire State och Chrysler Building levererats i. Philip Johnson, som på fyrtiotalet just lanserade The International Style, ritade New Yorks första postmoderna skyskrapa med AT&T år Högst upp ett romerskt pediment, en Chippendaletopp, som alluderar på åttiotalets nyrika bubbelekonomi. När vi möttes satt han däremot i The Lipstick varifrån han såg sin AT&T desto bättre. Man kan ju inte orientera sig bland de där lådor na, men med»läppstiftet«har vi lyckats, den har blivit en tydlig referens, nu vet folk att de befinner sig på 53rd st/third Avenue. Bara det att folk har gett den ett namn visar att vi har lyckats. Han kom ihåg järnvägsspåren och ett helt annat Broadway från när han var liten på 1910-talet. Norr om Grand Central fanns ingenting. Jag kommer inte ihåg skyskraporna, vi bygger ju om vår stad vart tionde år, det är något helt annat än i Europa där man vill bevara allting. Amerikaner gillar förändring. Jag kan bara konstatera att Inför Louisianas stora arkitekturutställning Living uppförde Sou Fujimoto en höghusmodell baserad på cellstrukturer och nätverkssamband. Foto: Brøndum & Co/Poul Buchard. 4 Planering i Malmö 2011:2

5 Frank Gehrys första byggnad i New York är en nio våningar hög vitskimrande glasskulptur i Meatpacking district vid Hudson River. Lobbyn till huvudkontoret för IT-koncernen IAC är öppen för allmänheten, och här har grafikgurun Bruce Mau kompletterat en 35 meter lång video vägg med en imponerande graffiti-installation. Foto Leo Gullbring. det här var ingen stad då, och det är det inte heller idag. Efter terroristattacken 2001 så har återuppbyggnaden av Ground Zero gått trögt. Daniel Libeskind, som vann tävlingen om en ny arkitekturikon med sitt Freedom Tower, har förlorat sitt projekt till World Trade Centerägarens favorit arkitekt David Childs på Skidmore, Owings & Merill. Istället har samtidens mer ansedda arkitekter anlitats för små och stora projekt inte minst längst The High Line, den tidigare övergivna godsjärnväg På Greenwich Street låter Winka Dubbeldam en veckad fasad klä in ett gammalt magasin. Foto Leo Gullbring. Jean Nouvels bostadsskrapa vid The High Line. Foto Leo Gullbring. som sedan något år har blivit en ny och annorlunda stadspark på västra Manhattan. New York vågar för en gångs skull ge plats för en samtida arkitektur som istället för abstrakta skyskrapor lovar en betydligt mer levande stadsmiljö än tidigare. Efter 9/11 ville ingen se fler uttryckslösa höghus, man insåg att det var möjligt att bygga annorlunda och bjöd in arkitekter som Jean Nouvel och Herzog & de Meuron till både små och stora projekt, säger den fransk-schweiziske arkitekten Bernard Tschumi vars Blue Tower kragar ut över Lower East Sides gyttriga bebyggelse med en mondrianskt nonfigurativ glasfasad. Vid The High Line återfinns Frank Gehrys molnlika högkvarter för IAC. Strax intill står Jean Nouvel The High Line, den gamla godsjärnvägen mellan Gansevoort street och 35:e gatan har förvandlats till ett promenadstråk mellan gallerier och fashionabla butiker. World Trade Center drevs fram av David Rockefeller, men det var stadsplaneraren Robert Moses som såg till att arkitekten Minuro Yamasaki nådde 110 våningar upp. Foto Leo Gullbring. för en bostadsskrapa full av fönster i olika storlekar. Neil Denaris HL 23 kragar ut över The High Line. Flera andra byggnader är på väg upp med holländska UN Studios oregelbundet staplade fasad och ett spetsigt höghus av Jean Nouvel uppe vid MoMA. Här återfinns också Renzo Pianos smäckra skrapa för New York Times och Norman Fosters alltför nedskurna glasskrapa för Hearst vid Columbus Circle. Idag är det inte längre adresser som Park och First Avenue som gäller, inte ens bohem iska loftlägenheter i SoHo, nu är det arki tektritat i Chelsea och Meatpacking District som gäller. Och det ska synas både ute och inne att man har råd att bo dyrt i det alltmer gentrifierade Manhattan. Philip Johnsons ellipsformade»the Lipstick«ligger vid 53:e gatan/3rd Avenue. Foto Leo Gullbring. Planering i Malmö 2011:2 5

6 Daniel Fagerberg har föreslagit en skyskrapa helt i trä vid Danvikstull i Stockholm. Att resa till New York för att hämta inspiration till att bygga högt i Sverige är däremot knappast att rekommendera. Skyskraporna är inte något sentida tillägg i en i övrigt låghusbebyggd stad utan en integrerad av Manhattan, att börja bygga högt i städer vars höjd sällan överskridit kyrkspirorna kräver andra förebilder. Och även om höghus förtätar staden så är de knappast någon garant för ett brokigt storstadsliv som det beskrivs i Seinfeld och Sex in the City. Gentrifieringens höghusbebyggelse gör istället Manhattan allt mer utslätat enformig. Arkitekten Michael Sorkin, lika bitsk kritiker idag som när han skrev i Village Voice, menar att vår bild av Manhattan som en levande stad med plats för alla är falsk. Visst, det finns franska, vietnamesiska, indiska restauranger sida vid sida med amerikanska diners. Men Manhattan blir alltmer klasshomogent, och här har vi den största inkomstdifferensen mellan vita och svarta i hela USA, ett totalt misslyckande för idéen om den pluralism och mångfald vi så gärna vill se. Städer producerar möten, kollisioner mellan olika individer, men finns det någon potential för något annorlunda om alla du möter är likadana som du själv? Visst kan den postmoderna idéen om mångfald kritiseras, inte minst för sin relativism, men samtidigt måste den försvaras, framför allt i staden och inte minst i en global värld där företagen blir allt starkare på de lokala regeringarnas bekostnad. Den stora frågan är hur man skapar mångfald i våra städer när utvecklingen istället går mot att göra dem alla likadana. Philip Johnson berättade att han efter ett besök i Sverige på trettiotalet hatade New York och dess trängsel. Men kolle gan Raymond Hood övertygade honom om att amerikaner gillar att leva trångt. Och arkitektgurun frågade sig retoriskt varför alla kopierar de amerikanska skyskraporna när de försöker bygga ännu högre i andra länder. Varför inte istället återuppfinna skyskrapan? Utmaning tycks inte ha landat i Stockholm där Aleksander Wolodarskis retronostalgiska Tors Torn såg ut att gå igenom hela planprocessen innan man insåg att det var ekonomiskt ogenom förbart. Höghusen ovan centralstationen är än mer oinspirerade. Santiago Calatravas Turning Torso är det mest markanta exemplet på hur bostadsskrapan blivit en vår tids symbol. Men egentligen är det hans svenska kollega Anders Wilhelmson som för snart tio år Stockholm har ändrat detaljplanen för det nya bostadsområdet Årstadal vid Liljeholmen där Rosenbergs arkitekter och JM nu ska kunna bygga bostadsskrapor med 24 våningar. Illustration Rosenbergs arkitekter. sedan på allvar lanserade idéen om bostäder på höjden i Sverige. Inte endast några hundra lägenheter, utan med plats för hela Stockholms beräknade befolkningsökning på nya invånare fram till år Med 500 identiskt lika femtio våningar höga torn utplacerade över hela Stockholm var det inte frågan om att kopiera några Manhattanskrapor utan om att helt i linje med Färgfabriken diskussion av kring»stockholm at Large«skapa en stadsplanelösning utan motstycke. Något italienska Super studio och en land art installa tion i konstnären Walter de Marias anda. Vi bygger från Rinkeby till Östermalm, vi placerar ut två och ett halvt torn på varje kartruta. Så klarar vi befolkningstillväxten och ger samtidigt staden ett fast pris på bostadsproduktionen ända till år Om vi vill ha kvar staden som den är, samtidigt som vi accepterar befolkningsökningen, så är detta den bästa lösningen. Det är inte markbristen som är Stockholms problem, utan rädslan att utnyttja marken. Det enda vi förändrar är Stockholms silhuett. För att kunna bli en riktig storstad, och samtidigt behålla stadens distinkta kvaliteter Tornen har så liten basarea att det kan placeras var som helst, säger Anders Wilhelmson. Gör vi dem sedan femtio våningar höga, med sex våningar garage under mark, så får vi in 100 lägenheter per torn. Om vi går efter tysk boendestandard om 40 kvm per person så ger det 300 personer per byggnad, med en bil per lägenhet. 6 Planering i Malmö 2011:2

7 Japanska SANAA:s helt vita Museum of Contemporary Art på Bowery utmanar alla konventioner med byggnadsvolymer till synes osäkert staplade på varandra. Foto Leo Gullbring. i form av öppenhet, närhet till stenstaden, grönområden, parker, öppet vatten, frisk och bra luft, måste vi välja en arkitektur som gör minsta möjliga ingrepp i det befintliga. Anders Wilhelmson fick inte något gehör för sin idé att i holländsk anda ta sig an siffrorna på allvar trots att hans förslag var bland de mest radikala i en svensk stadsplanering som mest av allt handlat om att återanvända förfallna industriområden, förtäta förorter, nagga parker i kanten, eller tvinga in Neil Denaris asymmetriska HL23 vid The High Line i Meatpacking district. Bernard Tschumis Blue Tower på Lower East Side har inte mycket gemensamt med hans Parc La Villette i Paris. Lyxlägenheterna i 16-våningarstornet på Norfolk Street har prislappar från dollar och uppåt. Foto Leo Gullbring. förortsområden med»stadsmässig«karaktär mitt i stadskärnan. Min egen invändning var att tornen mest blev parasiter på den existerande stadsmiljön, men jag insåg samtidigt att han bevarade storstadens alla kvaliteter i parkmiljö och befintlig bebyggelse. Idag har däremot Stockholm tvingats inse att höghus är den enda lösningen på bostadsbristen, Det var byggherren Peter C Brooks, och inte arkitekterna Burnham & Root respektive Holabird & Roche, som insisterade på en närmast moderniskt avskalad fasad på Monadnocks två byggnader som invigdes i Chicago 1891 och Foto Leo Gullbring. Norman Fosters glasskrapa för Hearst uppe vid Columbus Circle försöker utmana historiska rariteter som Chrysler Building och Daily News. Foto Leo Gullbring. men utan att prestera samma kvaliteter som i Wilhelmsons program. Hur ser då framtidens skyskrapor ut om vi nu kommit fram till att det är häftigt att leva lika trångt som på Manhattan? Möjligheterna till annorlunda lösningar är större än någonsin efter den arkitekturrevolution som tog sin början i Frank Gehrys Guggenheimmuseum i Bilbao och Daniel Libeskinds Judiska museum i Berlin. Utmaningarna är också helt annorlunda. Det är inte längre endast lägenheter för den klassiska kärnfamiljen som efterfrågas. Antalet singlar blir allt fler, dagens familjer med bonusbarn och plastföräldrar kräver helt nya bostadslösningar. En av dem som undersöker en annan typ av rumslighet är den japanske arkitekten Sou Fujimoto som också bidrog till Louisianas ambitiösa arkitekturutställning»living«. Han intresserar sig för hur det människobyggda till skillnad från naturens kontinuerliga flöde bygger skilda nivåer och avstånd mellan objekt. I skyskrapor skiljer hissar och trappor våningsplanen åt, var och en förpassas till en egen cell. Varför inte bygga utifrån mänsklig skala som en gång Le Corbusier med sin modulor och utgå från det allra mest självklara: sitta, ligga, stå, äta, sova, vila? Vad som är väggar, golv och tak är inte längre intressant, de rent existentiella frågorna föregår arkitekturens svar. Fokus hamnar på både det rent privata men också hur nätverk skapas i rummen som bildas däremellan. Och här finns arkitekturens gamla dröm om att slutföra Babels torn, inte som en dystopi utan som ett svar på vår tids utmaningar om att bygga höga gröna byggnader för att förtäta staden och minimera transporter, och inte minst för att ge plats för mångfald i ett samhälle som riskerar att bli alltmer segregerat. Leo Gullbring Planering i Malmö 2011:2 7

8 Regionhuset Skåne vinner Årets Stadsbyggnadspris 2011 Stadsbyggandets dag gick av stapeln fredagen 19 augusti på Malmö Börshus. Den slutliga pristagaren av de nominerade objekten offentliggjordes på Stadsbyggandets dag 19 augusti på Malmö Börshus. Det är tjugoåttonde gången som Stadsbyggandets dag anordnas. Totalt har 37 pris delats ut sedan starten Region Skånes nya hus i Västra Hamnen. Arkitekt: Arkitektkontor Kari Nissen Brodtkorb AS. Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB. Stadsbyggnadspriset 2010 tilldelades Akutmottagningen och Infektionskliniken, Skånes Universitetssjukhus med C F Möller A/S och SAMARK som arkitekter och Regionservice som byggherre. Stadsbyggnadspriset är numera indelat i två klasser: Bostäder och Verksamheter. Från varje klass nomineras en s k klassvinnare. En av dessa klassvinnare blir så att säga Best in show och erhåller Årets Stadsbyggnadspris Priset består av en gjuten platta att pryda huset med. Klassvinnarna presenteras och belönas med diplom m m. Dess utom delas det ut pris till Årets Skylt och Årets Gröna Lans. Stadsbyggandets dag inleddes med anföranden av stadsbyggnadsnämndens ordförande Carina Svensson och stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson. Årets föredragshållare är journalisten och tillika arkitektur och designkritikern Leo Gullbring med ämnet Bygga högt?. Dagen avslutades med sedvanlig visning av de belönade projekten. Regionhuset Skåne vid Dockplatsen i Västra Hamnen Årets Stadsbyggnadspris gick till Regionhuset Skåne vid Dockplatsen i Västra Hamnen. Byggnaden av gråblått holländskt tegel är ritad av det norska arkitektkontoret Kari Nissen Brodtkorb. Detta är juryns motivation: Västra Hamnen har framför allt genom bostadsmässan Bo01 och i det fortlöpande stadsbyggnadsarbetet nått stor internationell uppmärksamhet för sina hållbarhetsinsatser på det ekologiska området. Men området präglas också av en spännande och hög arkitektonisk kvalitetsnivå, med en mångfald av olika formspråk, materialval och färger. Man kan påstå att bostadsmässan skapade en medvetenhet om arkitekturens roll i utvecklingen av en hållbar och attraktiv ny stadsdel med andra ord en grund för fortsatt god och hållbar arkitektur. I denna konti nuitet ingår också arvet att skapa en bred öppenhet i gestaltningen, till exempel genom tävlingar, i varje nytt projekt. Gestaltningen av Region huset Skåne har tillkommit i en sådan process. Byggnaden/huskroppen kan liknas vid en tung monolit som med sitt formspråk, på ett maktfullt sätt befäster den västra delen av Dockplatsen. Materialvalet, gråblå holländskt tegel förstärker denna inåtvändhet. Med tillkomsten av Regionhuset Skåne har ytterligare ett steg tagits i bildandet och inramningen av den planerade och för stadsrummet så viktiga torgbildningen Dockplatsen. Arkitekten har på ett förtjänstfullt läst rummet och skapat en byggnad som på ett utmärkt sätt samspelar med den omgivande bebyggelsen. Framsidan har genom fönsterspelet givits en spännande och konsekvent ordning, som upprepas på baksidan där atriefasaden glasats. Avkall på den kubiska identiteten har framför allt gjorts i det nordvästra hörnet, där en diagonal öppning skurits ut och bildar entrén till byggnaden en diagonal som genom bland annat färgval tydligt markerar entrén men också har en förlängning över dockan till bostadshuset Fyrens diagonal. Regionhusets interiöra uppbyggnad bär snarlika drag av maritim verksamhet med en stor öppen hall/atrium där varje galleria har öppna kontorslandskap som nås via bryggor. En tanke om att stödja möjligheterna till ökade spontana möten på arbetsplatsen. Detta är resultatet av en genomförd brukarprocess i projektet. Med Regionhuset Skåne har såväl byggherre som arkitekt bidragit till att göra Västra Hamnen till en förebild för hållbar och attraktiv stadsutveckling och är ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö. 8 Planering i Malmö 2011:2

9 Anders Jarl, vd Wihlborgs Fastigheter AB, och arkitekt Kari Nissen tar emot årets stadsbyggnadspris. Magnus Skiöld, vd Midroc Property Development och representanter från White arkitekter tar emot årets Gröna lans från Carin Svensson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Kontorshuset Jungmannen. Arkitekt: White Arkitekter. Byggherre: Midroc Property Development AB. Kontorshuset Jungmannen fick Gröna Lansen 2011 Kontorshuset Jungmannen i Västra hamnen belönades med Gröna Lansen. Huset är i dag ett är i dag ett av Sveriges mest energieffektiva bland annat tack vare sin form vilken bidrar till en lägre energiförbrukning. Jucienmore skylt på Jungmansgatan 12 d belönades med Årets Skyltpris Jucienmores skylt är tillverkad av högblank aluminium med urfrästa logotyper och annonserar sin verksamhet mot den mörka fasaden på ett tydligt och aptitligt sätt. Därför belönades den med Årets Skyltpris Skylttillverkare: Accus Ljusreklam. Beställare: Mams HB. Södra Förstadsgatan 63. Arkitekt: SDA Arkitekter. Byggherre: Hylénska gården/mkb Fastighets AB. Södra Förstadsgatan 63 nominerades i klassen Bostäder Bostadshuset vid Södra Förstadsgatan 63 nominerades i Klassen Bostäder. Huset är byggt 1902 och har byggts om flera gånger. Byggherre och arkitekt belönas bland annat för att ha återställt husets ursprungliga fasad och på så sätt lyckats återskapa en del av Södra Förstadsgatans sekelskiftesstil. Planering i Malmö 2011:2 9

10 Inger Nilsson avgående stadsdirektör packat och klart för nya äventyr som pensionär Nu har Inger Nilsson packat och tackat för sig. Efter 43 år som Malmös stadsdirektör är det en kryssning från Köpenhamn till Rom, 50 olästa böcker och att hälsa på barnbarnen i Norge som hägrar. Poängen med att gå i pension är att inte jobba så mycket, säger Inger Nilsson när hon rensar bland papper och dokument, stoppar i flyttkartonger och minns tillbaka. Inger Nilsson beskriver sig själv som en typisk 40-talist. Född 1945 på en lantgård i Sjöbotrakten varifrån hon ville fly så snabbt som möjligt. Flitig och energisk som hon alltid har varit gick Inger Nilsson ut gymnasiet i Ystad som 17-åring för att direkt studera i Lund där hon tog en POL MAG och Civilekonomexamen med inriktning på näringslivet. Men på den tiden var det svårt för unga akademiker att komma in i näringslivet. Den 15 januari 1968, mitt under studentrevolutionen som gick henne helt förbi, stegade Inger Nilsson in till drätselkontoret för att bli redovisningsassistent. På kommunkontoret möttes hon av en gammal och introvert miljö där staden inte var det självklara navet som nu, utan en ganska stel organisation där alla tilltalade varandra med ni, herr eller fröken. Trots detta lite högtravande sätt var det ändå en tilltalande miljö, tycker Inger Nilsson när hon minns tillbaka. Jag var 29 år när jag blev budgetchef 1974 och fick ansvaret för Malmös stad ekonomi. Otroligt att de vågade. Idag är vi fega med att ge unga personer chefskap, säger Inger Nilsson. Offentliga sektorn byggdes ut På 70-talet byggdes den offentliga sektorn ut och kommunen skapade nya tjänster varje år. Det var en trevlig tid med hyss och påhitt, säger Inger Nilsson. Men snart skulle Malmös lycka vända då människor under den s k Gröna vågen flyttade ut till kranskommunerna. Dels förlorade vi mycket på intäktssidan efter som det var många högutbildade som flyttade, dels hade vi en organisation som var dimensionerad för personer för mycket. Dessutom hade vi byggt stora delar av Miljonprogrammen, vilket ledde till att många lägenheter stod tomma, säger Inger Nilsson. Kommunen fick lägga in bidrag till MKB. Som mest hade MKB närmare 3000 tomma lägenheter. Många insåg inte hur illa det var för Malmö under 1980 och 90-talet, konstaterar Inger Nilsson. Industriella föroreningar Det mest påtagliga stadsbyggnadsprojektet som Malmö stad har genomfört är Västra Hamnen som låg helt öde. Ingen trodde att marken var bebygglig med tanke på de industriella föroreningar som 10 Planering i Malmö 2011:2 fanns. Dessutom hade staten sålt marken till Saab. En av framgångarna med det stora visionsarbetet i mitten av 1990-talet var att söka sig till havet. I samband med att Saab gjorde internaffär fick vi möjlighet att köpa marken och då kom också tankarna om att göra en bostadsmässa, berättar Inger Nilsson. Även om bostadsmässan Bo01 blev mycket utskälld av media så blev det ändå en framgångsfaktor. Detta var en tid då ingen investerare ville satsa en enda krona i Malmö. Buttrickstomten mitt i centrum stod tom i flera år och de sju små husen vid Triangeln stod och förföll. Ändå var Malmö stad redo att sätta igång ett så stort projekt som att bygga på gamla Kockumsområdet. Vi fick mer eller mindre be och böna byggarna att ställa upp. När sedan mässan gick i konkurs fortsatte rubrikerna, säger Inger Nilsson. Levde sitt eget liv Mässan levde sitt eget liv. Svensk Bostadsmässa, som anordnar mässor på olika platser i landet, drabbades mest av konkursen. Men i förhållande till hur mycket som byggdes var konkursen relativt liten. Vi får inte heller glömma att 1994 också var en tid då Malmös ekonomi försämrades. Vi hade ett underskott på 1 miljard 275 miljoner kr. Det var då vi gjorde avstampet och tog nya djärva tag samtidigt som vi var tvungna att tänka bort det gamla, säger Inger Nilsson. Ett annat stadsbyggnadsprojekt ur visionsprogrammet var högskolans etablering i Malmö. Trots att det kostade mycket pengar valde kommunen att anvisa mark centralt i Malmö eftersom de förstod att unga människor mitt i staden skulle påverka väldigt mycket. Det tredje är att Malmö stad lade mycket pengar på att försköna stadskärnan som hade förfallit under många år. Offentlig utsmyckning, ljussättning, upprustning av parker och temalekplatser skapades tack vare en fantastisk stadsträdgårdsmästare. Malmö var en grå sliten stad som hade genomgått två stora trauman; först att flyttar ut och arbetstillfällen, d v s vart fjärde arbetsplats, försvann under åren Det var 1995 som Inger Nilsson tillträdde som Malmös första stadsdirektör. Jämställdhet Mindre än tio procent av Sveriges kommuner hade en kvinna som kommundirektör, ungefär lika många är det idag. Med Inger Nilsson som ledare utsågs Malmö stad till årets jämställdhetskommun år Då var vi över anställda eftersom vi även var sjukvårdshuvudman. Sedan dess har vi avyttrat en del bolag och 8000 gick till Region Skåne, berättar Inger Nilsson. I 43 år har Inger Nilsson arbetat för Malmö stad. Hon har varit med om krisen då ekonomin var i botten som ledde fram till visionen som fick hela Malmö att blomstra. Hon fick Morotspriset för sitt unika ledarskap år Nu packar hon ihop sina minnen för att istället ägna sig åt resor, böcker och barnbarnen i Norge. Foto: Kim Hall. Från att tidigare ha sysslat mycket med siffror och ekonomi gick Inger Nilsson över till att också bli ledare Ett uppdrag som innebar att hon fick bredda sig mycket mer, vara tydlig och pedagogisk med vilka krav hon ställde på sina medarbetare, samtidigt som hon själv jobbade hårt. Men också se till att alla har roligt oavsett hur hårt de arbetar. Som ledare gäller det att anstränga sig mycket för att få hela organisationen med sig. Det är en enorm styrka att få alla anställda att känna sig stolta och glada över att få jobba för Malmö. Pratar man väl om staden sprids ringarna, något vi har lyckats ganska väl med. Inte minst inom stadsbyggnadsroteln där byggherrar och fastig hetsägare har sagt många fina ord om oss, säger Inger Nilsson. Visionärt tänkande Hennes ledarskap ledde till att hon 2004 fick Morots priset med motiveringen»inger Nilsson har med stolthet, beslutsamhet, visionärt tänkande och uthålligt arbete engagerat medarbetare och ledare inom Malmö stad i målsättningen att skapa bättre villkor för staden och dess invånare«. Jag började med att samla alla ledare och chefer i organisationen där jag betonade för dem att vi är en stad och att vi måste hjälpas åt över förvaltningsorganisationerna och varför vi finns. Vi hade ett antal internat där varje ledare hade ansvaret att ta det vidare till sina arbetsledare, förklarar Inger Nilsson.»Engagemang Malmö«ägde rum vart fjärde år och skulle fungera som en inspirationsspruta i hela organisationen. I och med att vi hade haft en djup kris som vi övervunnit blev det den starkaste drivfjädern. Story telling blev en väldigt viktigt del. Att inte enbart mina medarbetare utan även alla invånare tillsammans säger att krisen är över, säger Inger Nilsson. Många tror att Malmö har sett likadant ut alltid. Faktum är att det flyttar ut medan nya Malmöbor flyttar in varje år. Malmö byter befolkning väldigt snabbt.

11 Egen marknadsföringsorganisation En annan framgångsfaktor har varit MINT-gruppen. Ett unikt projekt där Malmö till skillnad från andra kommuner låtit marknadsföringsorganisationen vara en del i den egna organisationen. På så sätt har besöksnäringen ökat enormt. Vi har två arenor och dessutom en mässsa som är på väg att byggas ute i Hyllie. Även om inte vi skall ta åt oss äran är det fantastiskt för Malmös fortsatta besöksnäring. Det genererar jobb till Malmös unga, säger Inger Nilsson och menar att Malmö har många spännande utmaningar framöver. Stadsbyggnadsmässigt gäller det att få Västra Hamnen färdigbyggd och få till stånd en kritisk massa i Hyllie så att stadsmiljön blir lika levande som på Västra Hamnen. Malmös största utmaning blir att få till både bättre fysik och social miljö i Miljonprogrammen. Malmö är världsberömt för sin ekologiska hållbarhet. Nu återstår att visa upp ett antal exempel på god social hållbarhet enligt områdesprogrammen där Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck och Seved (området i södra innerstaden vid Södra Sofielund som är hårt belastad för tillfället) ingår. I och med Citytunneluppgången kan det bli hur bra som helst, menar Inger Nilsson. Vi måste skapa rörelser i västöstlig riktning på ett annat sätt och få till stånd mötesplatser. Bygga attraktioner som hela staden vill åka till, säger Inger Nilsson. Officiellt slutar Inger Nilsson den 22 augusti Hennes efterträdare blir Jan-Inge Ahlfridh, 55 år, som i skrivandets stund är kommundirektör i Lund. Båda har jobbat nära varandra i många år och dessutom är han gammal Malmöpåg. Fortsätta över förvaltningsgränserna Det enda och bästa rådet Inger Nilsson har att ge sin efterträdare är att fortsätta jobba på samma sätt och med sammanhållningen över förvaltningsgränserna. Malmö och Lund har lagt ned stridsyxan sedan länge och har under många år etablerat ett bra samarbete. Det kommer att underlätta för honom, menar Inger Nilsson. När Inger Nilsson blickar tillbaka finns det inte mycket hon ångrar. Däremot kan hon tycka att det kan verka lite fantasilöst att jobba för samma arbets givare i 43 år. Samtidigt understryker hon att ingen annan organisation är så mångfacetterad som Malmö stad. Du har alla förutsättningar att starta upp nya och olika utvecklingsprojekt med interna och externa aktörer. Detta gör Malmö unikt, säger Inger Nilsson som ser fram emot ett liv som pensionär. Den 15 september åker hon på en kryssning från Köpenhamn till Rom. Därefter skall hon läsa sina 50 olästa böcker och hälsa på barnbarnen Frida 8 år och Felix 5 år i Norge. Namn: Inger Nilsson, född Yrke: Stadsdirektör i Malmö stad, anställd i 43 år. Bor: Gatuhus i Södra Sofielund, sommarhus i Nybrostrand utanför Ystad. Civilstånd: Sambo med Everth Larsson sedan 45 år, Barn: Lotta som bor i Norge. Barnbarn: Frida 8 år och Felix 5 år. Intressen: Resa, läsa och att umgås med barnbarnen. Personlighet: Glad, positiv och arbetsam; saker som präglar 40-talister. Carina Svensson ny ordförande i Stadsbyggnadsnämnden Carina Svensson (S) ersatte 2010 Anders Rubin (S) som varit ordförande i Stadsbyggnadsnämnden. Nu har det gått snart ett halvt år sedan du tillträdde posten som ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Vilka intryck har du? Hur har det gått? Jag tycker att det gått relativt bra. Jag har mött en ny möteskultur så nu får både jag, kontoret och nämnden tänka nytt och fundera på hur vi ska göra för att vi ska nå och förstå varandra. Kontoret har fantastiskt kunnig personal som är hjälpsam och generös med sin kunskap. Vem är du? Kan du ge en kort beskrivning vem Carina Svensson är? Jag är Malmöbo, och en stolt sådan, gift med två vuxna barn och numera både farmor och mormor. Jag har arbetat inom psykiatrin som skötare i 34 år. De sista 15 åren har jag dock varit tjänstledig på grund av fackligt uppdrag som ordförande i Kommunal Syd Västra sjukvårdsdistriktet. Jag har varit politiskt aktiv i över 20 år och har med denna mandatperiod fått förtroendet att representera Socialdemokraterna i Stadsbyggnadsnämnden, vilket är väldigt hedrande. Extra roligt är att jag här, precis som i mitt ordförandeskap i Kommunal, är första kvinna. Vad är det viktigaste för dig i egenskap av ordförande för stadsbyggnadsnämnden? Att leda framåt, vara Malmöbornas lekmannakanal in i Stadsbyggnadskontoret och nämnden. Att förena genom att se likheter och olikheter. Samt natur ligtvis att lyfta fram kontoret och alla medarbetares arbete och kunskap. Efter halvtidsavstämning, har du funderat på några förändringar i nämnden? Att få tätare mötesfrekvenser alternativt ny mötesstruktur som möjliggör att varje ärende får den tid det behöver. Behovet av utbildning i direkta lagfrågor och inom vårt ansvarsområde finns både för mig och övriga nämndsledamöter, så att vi under mandatperioden kan ha regelbundna utbildningsdagar, kommer att vara prioriterat. Hur ser du på relationen mellan tjänstemännen och politikerna? Utan en öppen och rak relation går det inte att arbeta. Nämnd och kontor är två som ska arbeta som ett. Man ska vara trygg i sin roll oavsett om man är anställd eller förtroendevald, därför är jag också tydlig med att de eventuella problem och tvister som kommer fram i vårt arbete också ska lösas hos oss. Vad är det viktigaste för Malmö just nu? Att förena staden. Mitt mål är att det i alla stadsdelar ska finnas något som lockar till sig boende från andra stadsdelar. Två bra exempel är Stapelbäddsparken och det kommande familjebadet. Bostäder och förskolor är två ämnesområden som oftast debatteras. Hur ser du på detta? Bostäder måste byggas. Vi har ett skriande behov av detta. Om möjligt ska vi påverka inte bara MKB att bygga hyresrätter utan även de privata aktörerna på marknaden. Förskolor. Malmö är en växande stad och en ung stad så det tillsammans med bostäder kommer båda som första prioritet. Dock måste vi från nämndens sida vara klara över vår roll nämligen att se om det enligt detaljplanen är lämpligt med förskola på önskad plats och att överlåta verksamhet och organisation av förskolor till de som har det som sitt yrke. Har du hunnit lära dig något om arkitektur och stadsbyggnad? Favoritbyggnader i Malmö? Jag är inne och»nosar«lite. Varför är ett hus energi snålt? Vad kostar det? Förtätning. Varför inte bara bygga på höjden? Ser på byggnader och sammansättning av hus, gator och torg med andra ögon. Detta är så spännande och så roligt. Favoritbyggnader är ett litet gathus på Gamla Väster. Över huvud taget gamla hus fascinerar. Hur kunde man bygga så vackert och hållbart för år sedan? Och naturligtvis är min arbetsgivares nya samlingspunkt Regionhuset en favorit. Slutligen, vi har nyligen fått en reviderad plan- och bygglag som trädde i kraft 2 maj. Har du hunnit skaffa dig en uppfattning om denna? Ja, lite. Jag har gått en tvådagarskurs i våras med uppföljning nu i höst, men förlitar mig jättemycket på kontorets stora kunskap och känner mig trygg i det. Göran Rosberg Lotta Hansson Kim Hall Planering i Malmö 2011:2 11

12 Elisabeth Lundgren Malmös nya kulturdirektör i heta stolen Sedan september 2010 är Elisabeth Lundgren ny direktör för Kulturförvaltningen. Planering i Malmö har tagit pulsen på en upptagen och entusiastisk medarbetare. Nu har du verkat som kulturdirektör i Malmö ett år. Vad har du gjort så här långt och hur har du upplevt din nya arbetssituation? Malmö är en spännande stad, ung, mångkulturell och i ständig förvandling. Det finns en stark vilja här till förändring till att bygga bort gränser och utanförskap. Stadens tempo attraherar många. Detta återspeglas i den kraftfulla kulturen, det breda, dynamiska och fria kulturlivet och de starka kulturinstitutionerna. Ett kulturliv som kännetecknas av mångfald och fantasi, men också mod, att utmana, prova nytt och ifrågasätta. I december förra året blev Malmö utsedd till Årets kulturkommun 2011 för sitt utomordentligt breda och varierade kulturliv. Det är ett resultat av ett enträget och långsiktigt arbete med satsningar på såväl de offentliga kulturinstitutionerna som det fria kulturlivet. I Malmö finns det plats för nytänkande, strategiskt arbete och eldsjälar. I motiveringen nämndes Stadsbibliotekets strategi The Darling Library, Drömmarnas Hus och kulturinstitutionerna. Det är en utmärkelse för oss att ta fasta på inför nästa steg ett fortsatt arbete för ett brett kulturutbud med hög kvalitet som angår fler. Rent konkret har mycket av det här knappa året gått åt att lära känna verksamheten, samarbetet med andra förvaltningar samt i arbetet med större projekt som den nya kongress, konsert och hotellanläggningen, men också själva staden Malmö. Det har också tagit tid att knyta kontakter med andra aktörer, Region Skåne, högskolan, fria kulturaktörer m fl. En ny kulturnämnd tillträdde i januari och budgetprocessen inför 2012 har också tagit tid. Det är kanske på plats att du presenterar dig för läsarna. Vem är Elisabeth Lundgren? Jag har bott de senaste 30 åren i Göteborg och flyttade hit till Malmö förra hösten. Det är också i och runt Göteborg jag arbetat med kultur och information de senaste 25 åren. Närmast kommer jag från Borås där jag arbetet som kulturchef i sex år med ansvar för en organisation med 250 anställda: stadsteater, stadsbibliotek, konstmuseum, textilmuseum, Borås museum kulturskola samt biografen Röda Kvarn. Basen för min utbildning är bland annat en fil kand i litteraturvetenskap, historia och nordiska språk, journalistexamen samt examen i biblioteksoch informationsvetenskap. 12 Planering i Malmö 2011:2 Jag har varit kulturchef i Kungälvs kommun under åtta år Där var jag också mycket involverad i stadsbyggnadsfrågor och kommunens utveckling. Dessförinnan arbetade jag tio år i Göteborg med kultur, bibliotek, information och fritidsfrågor. Vid sidan av jobbet har jag haft flera internationella uppdrag. Jag har varit projektledare för utvecklingen av barn- och ungdomsverksamheten i det nya världsbiblioteket i Alexandria (Egypten) och har under många år verkat som ordförande i International Federation of Library Associations (IFLA) barn- och ungdomskommitté. Som journalist har jag haft internationella uppdrag samt skrivit artiklar och recensioner för olika kulturtidskrifter. Vilken uppgift har kulturen, som du ser det? Det finns två kulturdefinitioner. Med kultur som konstart menas det klassiska kulturbegreppet som inkluderar konst, teater musik, litteratur film, dans m m. Med kultur som livsform menas kulturbegreppet i en bred, allmän antropologisk mening. Kultur som ett sätt att leva, de värderingar, traditioner och livsformer som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i en social gemenskap. Kulturens roll är bland annat att kommentera samtiden och presentera människor för nya tankebanor. Samtiden kan inte kommenteras utan blickar på historien och en möjlig framtid. Det handlar om upplevelser och att ges möjligheter att skapa upplevelser för andra. På så sätt kan kulturen ses som motvikt till det rationella, en irrationell krydda som inte kan mätas i siffror eller längs veder tagna måttstockar. Kultur väcker känslor och tankar, ger perspektiv och vidgar världen. Ett begrepp som är intressant är Cultural planning, som är en metod för samhällsutveckling som utgår från stadens eller bygdens samlade resurser. Från stadsbyggnadshorisont ser vi kulturen som viktig bärare av stadsutvecklingen. Håller du med om det? Kulturen har en viktig roll i samhällsutvecklingen över huvud taget. Vi lever idag i ett komplext samhälle där inget är självklart. Därmed är det inte lika lätt att planera. Samhället förändras snabbt vi lever i ett alltmer upplevelsebaserat samhälle, ett tjänstesamhälle där kulturen är med och driver ekonomin. Det handlar om att hantera information, nätverkande, kunskap och kreativitet. Det finns ett starkt samband mellan teknik, ekonomi och kultur. Denna utveckling är bara i sin linda. Människor vill ha upplevelser hur möter stadsbyggandet denna efterfrågan? Idag handlar mycket om att bygga attraktiva städer, som bjuder in till möten, fantasi, innovationer och upplevelser. Kulturen spelar en viktig roll utifrån flera perspektiv. Hur skapar vi platser där unga vill vara? Det finns en risk i att göra områden för fina, för snabbt. Önskvärt vore att få igång ett stadsbyggande där fler var involverade så som boende, konstnärer, kulturarbetare och ungdomar. Har du några ny ideér och satsningar som du vill kommunicera? Det rika, fria, kulturlivet som är så utmärkande för Malmö ska fortsätta utvecklas. Här finns dynamik, lust och skaparkraft. Malmö är en stad som är inne just nu det ska vi hålla kvar. Staden växer inte bara befolkningsmässigt, utan också i omvärldens medvetande. Lika viktigt är en fortsatt satsning på kulturinstitutionerna. Hög konstnärlig kvalitet, utrymme för det oprövade, samt en fortsatt strävan att nå en ny och större publik. Delaktighet och involvering är nyckelord. Kulturlivets roll i områdesprogrammen (Rosengård, Lindängen, Holma och Kroksbäck och Seved) är en ny utmaning. Det handlar om att sänka trösklarna i Malmö ska inga hinder finnas för att ta del av kulturlivet. Barnkulturen är en viktig ingång. Kanske ska vi ha ett barnkulturhus med scenkonst för barn. Film, konst och design är frågor som Malmö kan profilera sig ytterligare i. Bra högskoleutbildningar, många aktörer och ett vaket näringsliv gör att Malmö kan bli ett ännu intressantare centrum för dessa frågor. När det gäller konst finns goda förutsättningar med starka konstinstitutioner och ett stort utbud av intressanta gallerier. Men det behövs en ny arena för den nordiska samtidskonsten. Har du några favoritplatser i Malmö? Flera av mina favoritplatser i Malmö finns vid havet, så som Ribban härligt med en strand mitt i stan. Västra Hamnen är verkligen lyckad en stadsdel som inte bara blivit ett flott boende utan en mötesplats för alla Malmöbor Jag tycker om parkerna Kungsparken och Slottsparken är en favorit just nu eftersom jag har hundvalp. Pildammsteatern är en imponerande och välbesökt Sommarscen. En oväntad plats mitt i stan är Folkets Park med djuren och den nyrenoverade Moriskan. Jag gillar att laga mat och tycker om de spännande affärerna på Möllevången. En strakt fördel är att stadskärnan är så tät. Det är lätt att ta sig överallt i Malmö med cykel eller till fots. Det är fantastiskt att inte behöva bilen alls. Det gör det lätt att träffa människor. Malmö är en vacker, kärleksfullt, funktionellt planerad och välskött stad. Göran Rosberg Lotta Hansson

13 Arkitektoniska pärlor i Malmö Den första artikeln i vår serie om Malmös arkitektur handlar om Motoramihuset på Östra Promenaden. Tyke Tykesson är arkitekt och författare. Hong Kong ny samarbetspartner i hållbarhet Ilmar Reepalu och Hong Kongs miljöminister undertecknar avsiktsförklaring om hållbar utveckling Motorami-huset Östra Tullgatan 1, Östra Promenaden Karta III G Lennart Bergström Evert Lindberg AB för Motorami Kvarteren längs Östra Tullgatan hade under 1920-talet blivit centrum för bilhandeln i Malmö. Här samlades alla de stora bilföretagens utställningshallar och försäljningskontor. För Motorami uppfördes i slutet av 1950-talet en bilanläggning med försäljning, kontor, verkstad och bensinmack; dessutom fanns bostäder i husets övre våningar. Huset blev ett av de mest särpräglade i Malmös innerstad. Projektet var ett av Stockholmsarkitekten Lennart Bergströms första sedan han lämnat en anställning hos Ralph Erskine. Inflytandet från Erskine är påtagligt i husets organiska och uttrycksfulla arkitektur. Det finns en yster, ungdomlig lekfullhet i den formrika gestaltningen inte minst i plåtkassetternas färgsättning och i taksiluettens bågformer. Bilverksamheten har sedan ett par decennier lämnat huset och det har genomgått flera ovarsamma förändringar. Tyke Tykesson Fredagen den 16 september skrev kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu och Hong Kongs miljöminister Edward Yau under en avsiktsförklaring mellan Malmö och Hong Kong om ett gemensamt utbyte inom hållbar utveckling. Avsiktsförklaringens fokus ligger på att dela med sig av kunskaper och erfarenheter inom hållbar utveckling, men även att stödja varandras olika satsningar. Fem områden är särskilt intressanta: avfallshantering, förnybar energi, energieffektivisering, hållbara transporter och främjande av innovationer och grön teknologi. Samarbetet mellan Malmö och Hong Kong kan bli fruktbart. Hong Kong har till exempel ett mycket bra kollektivtrafiksystem, medan vi i Malmö är betydligt bättre på att välja cykeln. Vad vi har gemensamt är våra roller som motorer för hållbar utveckling i våra regioner, säger Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande. Projektledare: Monika Månsson, Foto: Ewa Levau, Nu startar UngBo 12 UngBo 12 är Sveriges första bomässa med fokus på boende för unga och den går av stapeln här i Malmö. Med ett ambulerande tävlingsförfarande i grunden avhandlas en eller två stadsdelar i månaden och unga i Malmö och andra delar av Sverige och världen upp manas lämna in kreativa förslag på hur bostadslösningar för unga kan se ut. Via en nät baserad omröstning vaskas sedan ett antal vinnande förslag fram och dessa byggs upp som fullskalemodeller, som samlat ställs ut under sensommaren Förhoppningen är också att ett antal projekt kan realiseras under I oktober går startskottet för UngBo 12 och därmed inleds ett närapå ett år långt projekt för Stadsbyggnadskontoret, som drivande förvaltning i arbetet, i synnerhet. Efter Ilmar Reepalus och Christer Larssons uppmärksammade framträdande i Almedalen i juli har intresset på allvar väckts för denna djärva sats- ning. När projekt starten nu närmar sig kan Ung- Bo 12 stoltsera med stöd från i princip samt liga av de största bostadsbyggarna som är verksamma i Malmö. Nu är arbetet också i full gång med att sprida information till och sy ihop samarbete med en mängd andra aktörer föreningar, nätverk, högskolor och andra utbildningar i Malmö och övriga Öresundsregionen, samt självfallet Malmö stads förvaltningar och andra kommunala satsningar. Målet är att UngBo 12 ska vara ett självständigt projekt som samtidigt är väl integrerat med en bredd av verksamheter i vår stad. Bevaka ungbo12.se och malmo.se/ungbo12 framöver för mer information under det närmaste året! Kristoffer Arvidson Planering i Malmö 2011:2 13

14 Samrådet pågår kring ÖP2012 ÖP2 012 ny översiktsplan för Malmö Under hösten pågår samrådet kring ÖP2012. Samrådsunderlaget som benämns planstrategi har skickats ut till omkring 350 remissinstanser för synpunkter. Samtidigt sker ett utåtriktat arbete för att informera och få in synpunkter från malmöborna kring framtidens Malmö. Bland annat har två informatörer under sommaren varit ut på gator och torg med en knallgul cykelrikscha och erbjudit gratis skjuts med samtal om stadens utveckling Det övergripan de målet är att Malmö ekologiskt ska vara en och ekonomis attraktiv och kt. Ett mål ka basen för hållbar stad med hög prior malmöbor socialt, itet är att först nas försörjnin sammans med ärka den ekon g. Malmö ska Köpenham omisvara motor n och Lund Miljömålen i regionen utvecklar konk innebär blan som tillurrenskraft d annat mins de av natu och grön tillvä kade utsläpp rtillgångar xt. av växthusga och att Malm ser, hållbart ö ska försö rjas med förny nyttjanbar energi hållbar stad på talet. socia lt, ekon ma j SA Mål för M alm attraktiv oc ö som en h hållbar st ad 12 LM Ö 20 FÖ R MA GI TS PL AN ST RATE ÖV ER SIK G / PL AN ND ER LA MR ÅD SU De tre hållba omiskt och rhetsaspekte ekologisk rna samverkar dra. Det ena t och är ömses målet idigt finns inga förutsä kan inte uppnås utan de andra. Utan beroende av varanttningar att fungerande ekologiskt hållbara system nå ekonomisk och social ekosystem hållbarhet. och struktu nomisk tillväxt Att utveckla rer kräver goda är en förutsä ekonomiska ttning för att sociala hållba villkor. Ekoskapa arbets rheten. Stora tillfällen vilket skillnader i ekonomiska levnadsvillko ökar den situati r inverkar att kunna bibehå onen och en stad i social obalans komm negativt på den lla sin dragni bidrar till ekono ngskraft. Att er ta tillvara staden inte på lång sikt misk tillväxt. som motor s sociala kapita för social hållba Satsningar på ekologisk l hållbarhet rhet, medan ning för ekolog kan funger denna i sin isk hållbarhet. a tur i vissa fall Målet är att är en förutsä skapa en robust ttsamtidigt fortsät stadsstruktur ta utvecklas för en växand som en attrakt e befolkning iv och hållbar och SocIa l stad. bal ans och goda livsb e tinge Målet är ett samhälle som lser ger förutsättninga gare att skapa sig ett gott r för dagen liv. Det handla s och framtid och försörjning, ens medbo r om grundl att ha en bostad räggande behov trygg och ha, möjlighet som tillgång till att få en god arbete bra vård. Det utbildning, delta i demok handlar även känna sig ratiska proces om aspekter ser, känna sig att delta i kulture av livet som delaktig i ett lla aktiviteter att sammanhang och uttryck En socialt balans, ha möjlighet a sig kreativ erad stad ska t. rättvisa, demok också vara rati och delakt en möjligheter ighet kvinno mer jämställd stad. Det att utforma innebär r och män ska samhället och behov och ha samma sina liv. Målet prioriteringar makt och är att allas olika ska få genom Med målet slag erfaren i stadsplanerin att het, att arbeta med bidra till en god social gen. utveckling hela Malmö i alla stadsd. Stadens olika ska brytas, elar är det viktigt såväl fysiska delar ska läkas som menta samman och la. Skillnader barriärer i levnadsvillko r mellan olika Fortsatt arbete med ÖP2012 Parallellt med att samrådet pågår arbetar Stadsbyggnadskontoret tillsammans med andra förvaltningar vidare med att utforma ett utställningsförslag för översiktsplanen. Strategierna som redovisas i samrådsunderlaget är utgångspunkter för det fortsatta arbetet, en process som kommer att pågå under 2011/12. Synpunkter från samrådet blir viktiga tillskott i det vidare arbetet. I utställningsförslaget kommer strategier och inriktningar att konkretiseras, planeringsriktlinjer kommer att formuleras och appliceras på Malmös olika geografiska områden. Gemensamt ansvar för att realisera ÖP2012 Hela Malmö stads organisation bär ett gemensamt ansvar för att de mål och intentioner som ställs upp i översiktsplanen kan förverkligas. Samverkan mellan nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag behöver utvecklas så att arbetet kan ske på ett strategiskt och målinriktat sätt. Kommunalekonomiska aspekter behöver vägas mot långsiktiga samhällsekonomiska vinster. Mer dialog och samverkan med medborgare inom planeringen är viktiga mål att sträva mot. Malmö stad ska vara ett föredöme och visa på hur hållbara lösningar kan realiseras. Organisation och arbetsprocesser inom kommunen behöver utvecklas för att möta de komplexa utmaningar som finns i dagens samhälle. Det blir alltmer nödvändigt att arbeta i arbetskonstellationer över förvaltningsgränser men även med näringsliv och intresseorganisationer och andra aktörer där olika kompetenser samverkar för att skapa en utveckling som är såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt hållbar. Gränserna mellan»hårda«och»mjuka«planeringsfrågor blir alltmer flytande. För att lyfta dessa frågor samlades omkring 100 tjänstemän från flertalet av kommunens förvaltningar till en workshop i september. Frågor som diskuterades handlade om de mest positiva aspekterna i ÖP2012, men också det som kunde anses tveksamt eller vad som än så länge saknas eller behöver utvecklas vidare. Hur alla kan arbeta tillsammans i framtiden över förvaltningsgränser för att målen och visionerna som formulerats ska kunna bli verklighet var också en fråga som fick utrymme under workshopen. 15 En digital ÖP En stor del av det slutliga planförslaget översiktsplanen kommer att redovisas i ett digitalt kartformat som tillgängliggörs genom internet. Översiktsplanens strategier och planeringsriktlinjer samt annan information kring olika platser i staden kommer därmed att vara lätt tillgängliga för såväl kommunens handläggare som för intressenter och allmänhet genom en webb-baserad kartlösning. En stad och ett samhälle i ständig förändring kräver en oavbruten pågående strategisk planeringsprocess. Malmös nya översiktsplan ska ligga till grund för en kontinuerlig översiktsplanering som successivt kan uppdateras och revideras efter behov som uppkommer. Malmö stad är ute och cyklar Stort intresse för ÖP2012 Under tre kvällar i september fylldes Cacaosalen i Chokladfabriken till bredden med malmöbor, politiker och tjänstemän. De fick ta del av tankar kring Malmös framtid i anslutning till arbetet och samrådet för översiktsplanen ÖP2012. Social hållbarhet och stadsbyggnad, en tät och grön stad diskuterades men även Malmös roll i regionen. Kunskap och inspiration flödade lovord över idérna i ÖP2012 blandades med kritik, ifrågasättanden och råd inför det fortsatta arbetet. Tyke Tykesson 14 Planering i Malmö 2011:2 Malmö stad håller på att ta fram en ny översiktsplan som blickar 20 år framåt i tiden. Det handlar bland annat om att förtäta stan, minska miljöbelastningen och satsa på jobb och besöksnäringen. I samrådet för ÖP2012 tar stadsbyggnadskontoret nya grepp för att nå ut till Malmöbor. I en gul cykel riksha tar sig två informatörer runt på stan för att diskutera stadsbyggande och framtidens Malmö med invånarna. Cykeltaxin är ett okonventionellt sätt att nå ut till medborgarna. De synpunkter som vi får in kommer vi att sammanställa under hösten. Malmö borna kan också lämna in sina förslag och idéer vid kommande möten och via vår hemsida fram tills mitten av november, berättar Fritjof Brandt. Vi är ute 1 2 gånger om dagen och placerar oss oftast nånstans i innerstaden där det är mycket människor som rör sig. Många stannar till och pratar med oss och de flesta är positiva inställda. Men det kan vara lite svårt för folk att tänka så långt fram i tiden som översiktsplanen sträcker sig. Vi får hjälpa till genom att konkretisera, till exempel genom att fråga vad de själva vill se mer av i staden, säger Fritiof Carlsson Brandt. Vi får förklara en hel del också, vad betyder förtätning till exempel? Vissa blir oroliga att parkerna ska försvinna när staden blir tätare men då förklarar vi att det till exempel handlar om att bebygga industrimark, ödetomter och på redan befintliga bebyggelse, säger Anna Lethagen. Hela augusti månad ut cyklade Anna Lethagen och Fritiof Carlsson Brandt cykla runt i den gula rikshan. Samrådet för ÖP2012 pågår fram till november. Steffanie Esse Lotta Hansson

15 Ny version av Malmös stadsatlas Ny version av Malmö stadsatlas på Så var det dags igen. Utvecklingen av våra kartor på hemsidan fortsätter. Nu lanserar vi en ny version av Malmö stadsatlas på Malmö stads hemsida. Du hittar den direkt bakom ikonen»karta«på första sidan. Nu med mycket aktuell och viktig information om Malmö och hög integration med hemsidan i övrigt. Vi bygger vidare på det nya konceptet som vi lanserade för cirka ett år sedan men då med ganska lite information kopplat till kartan förutom sökmöjligheter för adresser och några få viktiga informationsteman. Nu har vi lyft över viktig information från den gamla stadsatlasen och samtidigt anpassat menyerna till Malmö stads hemsida för att underlätta sökning antingen utifrån kartan eller från hemsidan med den aktuella informationen. Du får nu tillgång till information som aktuella kartor, flygbilder, adresser, planer, skolor, myndigheter, bibliotek, medborgarkontor, fritid, kultur, cykelvägar, busshållplatser, fastigheter m m. Malmös karttjänster konkurrerar inte med de kommersiella tjänsterna där man i första hand söker efter personer och företag. Vi fokuserar på kommunens verksamhet och den service vi ger. Några punkter som jag särskilt vill peka på i den nya versionen är den förbättrade hanteringen av s k snedbilder, den utökade möjligheten att mäta och rita i kartan och att enkelt kunna maila vidare resultatet samt den utvecklade utskriftsfunktionen. Ja, listan kan göras lång, därför rekommenderar jag dig att själv botanisera i innehållet och gärna kontakta oss med synpunkter och idéer om hur nästa version ska se ut och vad den ska innehålla. Malmö tar ny höjd! From 1 januari 2011 redovisar Malmö stad geografisk information i form av digitala kartor, detaljplaner, nybyggnadskartor m m i ett nytt nationellt referenssystem i höjd, RH Ett enhetligt referenssystem förenklar användningen av lägesbunden information. Det säkrar även möjligheten att utbyta data mellan olika aktörer i samhället och underlättar användningen av modern mätteknik med GPS. Stadsmätningsavdelningen på Stadsbyggnadskontoret ansvarar för Malmös geodetiska referensnät som är underlag för all digital redovisning i form av kartor, adresser m m. Allt mer av stadens information länkas till en plats med hjälp av koordinater för redovisning i olika geografiska informationssystem, GIS. Från tidigt 1900-tal tills i dag har Malmö arbetat i ett lokalt referenssystem med egna koordinater. Lantmäteriet har för Sverige beslutat införa ett nytt nationellt referenssystem i plan, SWEREF 99 och i höjd, RH Vi har förberett övergången för Malmö till det nationella systemet. Arbetet har inneburit kontrollmätningar, analyser och beräkningar samt kontakter med producenter och användare. Sedan 1 januari 2008 har vi arbetat i det nationella referenssystemet SWEREF 99 när det gäller redovisningen i plan. Nu lämnar vi det gamla höjdsystemet»malmö lokala«och går över till det nationella RH Våra geografiska data används inte bara internt av våra förvaltningar utan även av andra offentliga och privata organisationer i Malmö. Den tidigare övergången till SWEREF 99 och nu till RH 2000 gör det möjligt att effektivt använda olika organisationers data, reducera risken för felaktig lägesinformation i krissituationer och under lätta användningen av modern mätteknik med GPS. Även efter övergången kan vi leverera data i det gamla systemet. För ytterligare information se informationsbroschyr på Lantmateri/Koordinat-hojdsystem Allan Almqvist Planering i Malmö 2011:2 15

16 Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn Tankar om arkitektur Det finns två ytterligheter i arkitekturdiskussionen som lite tillspetsat kan formuleras som:»arkitektur är konst«(en konstart) och»arkitektur är teknik«. Jag tycker att arkitektur är konst och att teknik är att bygga; arkitektur skapas för att upplevas och brukas och tekniken är vägen att förverkliga arkitekturen. Konstens roll är att flytta gränser och teknikens roll är att vara tillräckligt innovativ för att kunna göra det. Allt hänger samman. Stadens struktur och arkitektur skapar tillsammans stadens karaktär. Lägger vi till de offentliga rummen; gator och torg, så finner vi begreppet»stadslandskap«, som tydligt markerar den offentliga miljöns betydelse, särskilt i den förtätade staden. De offentliga rummens gestaltning och samspelet med den omgärdande bebyggelsens arkitektur skapar rumsupplevelsen. Bebyggelsen; rummets väggar, utgör en väsentlig del för upplevelsen av rummets storlek och karaktär. I rumsupplevelsen ingår också vilka funktioner som platsen och husen omkring innehåller. Staden är en kombination av helheter som måste samverka för att det skall bli bra. Arkitekturen skiljer människorna från djuren, i alla fall förmågan att inom samma art skapa olika typer av arkitektur beroende på funktion och sammanhang. Arkitekturen är närmast intill människan, vi går invid och ut och in ur hus hela livet och vårt undermedvetna registrerar ljus, ljud, färger, dofter, mjukt eller hårt, varmt eller kallt. Arkitektur skapas för att användas, utifrån behov av olika slag, och upplevas. Vi upplever om något är omsorgsfullt omhändertaget, väl gestaltat, väl tänkt och ytekonomiskt eller tvärtom bortfuskat och slarvigt. Precis som vårt självförtroende växer i favoritkläderna så ökar den positiva självbilden om vår stad om dess byggnader är vackra, intressanta och funktionella. Att skapa arkitektur är att skapa konstnärliga och funktionella värden för framtiden. Oftast handlar det om vardaglig genuin brukskonst och ibland symbolbyggnadskonst. Det kan inte 16 Planering i Malmö 2011:2 bara vara förbehållet Calatrava att få hänvisa till konstnärliga anslag för att få skruva byggtekniken till högre höjder. Och med höjd menas verkshöjd och inte byggnadshöjd. Arkitekturen får aldrig reduceras till att bli en del av en sammansättningsindustri uppbyggd av komponenter ur plocklagret utan vilja till förnyelse och utveckling. Legobygge, aldrig! Mycket i en byggnad kan vara standard; stomme, teknik, kanske planlösning, men den yttre gestaltningen måste var ett resultat av en analys utifrån läge och situation för byggnaden som skall uppföras. Arkitektur som en vilja att kommunicera. Del och helhet. Inifrån och ut och utifrån och in växer funktion och arkitektur fram till det färdiga verket byggnaden. Varje byggnad är i någon mening en symbolbyggnad, det är bara styrkan i det konstnärliga uttrycket som varierar. Vilka redskap finns det då för att åstadkomma god arkitektur? Under årtionden har det skrivits löpmil om arkitekturpolitik, för det mesta väldigt kloka ord, för det mesta samma ord. Det kan vara svårt att se vilken effekt alla goda viljor, dokument och handlingsprogram har haft på det som genomförts och byggts. Det finns en tendens att ord är ord och handling är handling. Om man studerar arkitekturpolitiska dokument från olika länder så kan man se att bebyggelsens konstnärliga och kulturhistoriska värden alltid tillmätts betydelse. Möjligen innehåller program utanför Sverige en tydligare betoning på just arkitekturen som konstart. Det nya i senare programförklaringar är att stadsbyggandets processer betonas tydligt. I Sverige har man på riksnivå delat upp ansvaret för arkitekturpolitiken. Arkitekturmuseet skall sprida budskapet och Boverket skapa verktygen för genomförande. Ord och handling skiljs åt. Kommunerna blir de som får smälta samman kvalitet och praktik och ta fram redskap som är användbara i vardagens stadsbyggnadsdiskussioner. Det finns en annan djupare dimension på uppdelningen mellan Arkitekurmuseum och Boverk. I praktiken innebär det en separation mellan byggnaders gestaltning och dess innehåll. Arkitekturmuseet har en tydlig inriktning mot arkitekturen som konstnärlig uttrycksform och Boverket mera mot norm och funktion. Det är inte bra, det borde finnas ett verk, en institution som utvecklar och bevakar arkitekturens ställning och utveckling både vad det gäller uttryck och innehåll. Arkitektur är helhet, en kombination av form och funktion och ett samspel mellan hus och rum i staden. Mellan det privata och offentliga. Ingemar Gråhamn Sveriges handlingsprogram för arkitektur och formgivning Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö bör stärkas och breddas Kvalitet och skönhetsaspekter bör inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden Utdrag ur Framtidsformer Förslag till Sveriges handlingsprogram för arkitektur och formgivning, 1997 Arkitektoniska värden omnämns för första gången som kulturpolitiskt intresseområde.

17 Digitalisering bakom arkivdörren Stadsbyggnadskontorets arkiv är ett av Skånes mer välbesökta arkiv med ett genomsnitt på drygt 30 besökare om dagen. Arkivets kunder kommer ofta i sitt arbete som mäklare eller tekniker, men består även av allmänheten som behöver ritningar för att t ex söka bygglov. Kunderna får bara en liten inblick i vad som händer i arkivet eftersom den nya kunddisken är skild från arkivlokalen. Susanne Ullstad demonstrerar stor mikroskrivare som inom kort kommer att fasas ut då alla konstruktionsritningar kommer att kunna ses i datorn. titta på de ursprungliga ritningarna till sitt hus, men till skillnad från mikrofilm tar det mycket lång tid att digitalisera pappersritningar eftersom varje ritning måste skannas av en person och sedan bearbetas innan den kan ses i systemet. Eftersom det återstår flera hundra tusen ritningar att skanna och digitalisera rör det sig om år innan alla kunder kan se ritningarna över sina hem i datorn. Arkivpersonal i diskussion med kund Huvuddelen av arkivets arbetsuppgifter sker dock där bakom arkivdörren. Förutom alla vanliga arkivgöromål som att kontrollera, sortera, registrera och ordna ritningar och handlingar som kommer ner till arkivet från Stadsbyggnadskontoret är arkivet just nu inne i en digitaliserings- och förvandlingsperiod som i framtiden kommer att underlätta både för kunder och kontorets personal. Stadsbyggnadskontorets arkiv skiljer sig från vanliga arkiv genom att det huvudsakliga materialet består av ritningar över stadens byggnader och olika typer av kartor. Av övriga handlingar består den största delen av bygglovsärenden. Arkitektritningarna, vanligen kallade planritningarna, är i original som lämnats in till kontoret. Detta innebär att de är i pappersformat, och tar därför stor plats eftersom det finns ungefär arkitektritningar. Förutom arkitektritningarna finns ytterligare omkring andra ritningar på mikrofilm, och en mängd ritningar över rivna byggnader. Digitalisering av ritningar Sedan 2008 digitaliseras alla ritningar som ingår i ett bygglov eller bygganmälan, men även en stor del av det äldre materialet har digitaliserats. Om allt går enligt planerna kommer alla ritningar som är på mikrofilm att ha digitaliserats om ett halvår, just nu återstår omkring av de Det är konstruktions-, ventilations- och avloppsritningar som är bevarade på mikrofilm, ett medium som hade sin storhetstid på 1960-talet, och som idag upplevs som krångligt och fult. Dessa ritningar kommer att vara mycket mer lättåtkomliga efter digitaliseringen än vad de är idag. Kopiering till digitala media som USB kommer att bli lätt, och därmed billigare för kunden. Den största vinsten är utan tvekan att läsbarheten ökar när man själv kan stå framför en kunddator och välja vad man vill se, utan att vara begränsad av äldre teknik och dålig bildkvalitet. Tyvärr är det däremot mycket längre tid kvar tills alla arkitektritningar kan nå kunddisken digitalt. Många kunder tycker att det är fint att kunna Framtidsvisioner Även om det alltså är en bit kvar på vägen är arkivets framtidsvision att hela beståndet av ritningar ska vara digitalt och lättåtkomligt i närmsta dator. Så fungerar det idag med detaljplanerna som är utlagda på den digitala kartan Stadsatlas på Kartor--geografisk-information/Webbkartor.html. Nästan inga kunder kommer längre till arkivet för att få se detaljplanerna, men de har en större spridning idag än vad de haft någonsin tidigare eftersom de går att komma åt direkt via den egna datorn. Kommer arkivpersonalen då att göra sig själva arbetslösa? Inte sannolikt eftersom digitaliseringen föder en mängd nya frågor: Hur gör man bäst digitala kopior? Vad kommer dessa digitala kopior att kosta, och hur förhåller sig en eventuell kostnad till offentlighetsprincipen? Finns det några speciella sekretessfrågor som måste få särskild hänsyn? Det juridiska läget kommer att förändras och bli klarare i framtiden eftersom teknikens utveckling har gått fortare än det lagliga inom detta område. Men den huvudsakliga frågan kommer att vara hur vi bäst gör materialet sökbart och lätt att hitta. Arkivet innehåller en enorm mängd ritningar och kartor m fl handlingar som är producerade för olika syften och vid olika tider. Arkivpersonalens arbete kommer att bestå av att hjälpa kunderna att söka upp vilken information som han eller hon behöver och att hjälpa dem hitta information i material som de inte visste fanns. Personalens arbete kommer att bli både roligare och mer avancerat, som informationsvägledare istället för ritningskopierare. Det är också helt säkert att datoriseringens användarvänlighet kommer att leda till att även om arkivets besökare vid kunddisken minskar, kommer arkivets besökare ute i staden att öka markant. Susanne Ullstad Planering i Malmö 2011:2 17

18 Bostadsbyggandet i Malmö Takten på befolkningsökningen 2011 bromsade upp något med drygt 5000 nya invånare i Malmö jämfört med nära året innan. Det innebär att bostadsbyggandet åter börjar komma i fas med befolkningsökningen. Antal Byggstarter och befolkningsökning i Malmö År Under 2011 har byggandet av hyresrätter och bostadsrätter i Sverige ökat starkt efter fallet , medan småhusbyggandet har varit oförändrat. Bostads byggandet ökade i synnerhet i Stormalmö som omfattar kommunerna Malmö, Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg samt Vellinge. Under förra året byggstartades strax över 3000 bostäder i dessa kommuner, varav drygt 2000 i Malmö. Samtidigt bromsade takten på befolkningsökningen upp något med drygt 5000 nya invånare i Malmö jämfört med nära året innan. Det innebär att bostadsbyggandet åter börjar komma i fas med befolkningsökningen. Under 2011 förväntas befolkningsökningen vara knappt 4000 personer samtidigt som prognosen för bostadsbyggandet är cirka bostäder. Under första halvåret 2011 har bostadsbyggandet legat i fas med prognosen, det byggstartades drygt 750 bostäder. Vid motsvarande period för 2010 låg antalet byggstartade bostäder på 500. Andelen lägenheter som upplåts som hyresrätt är cirka 40 procent, bostadsrätter och ägarlägenheter 40 procent samt småhus 20 procent. De större byggstartade projekten finns i Västra hamnen, Östra sjuk huset/ Sege park, Gyllins trädgård och i Limhamn-Bunkeflo. När det gäller planerade bostäder så kommer Stadsbyggnadskontoret ta fram detaljplaner för drygt bostäder under 2011, vilket är en bit över verksamhetsmålet på 2000 bostäder per år i klara detaljplaner. De största utbyggnadsområdena finns i Västra Hamnen, Centrum, Östra sjukhuset/ Sege park, Gyllins trädgård, Hyllie och i Limhamn, både vid Kalkbrottet och i gamla hamnområdet. Kartan intill visar planerade bostäder i pågående detaljplaner (juni 2011). Detaljplaner 2011 stora varvsgatan 90 lägenheter skeppsbyggaregatan 25 lägenheter gäddan 194 lägenheter blomman 16 4 lägenheter luggude 7 50 lägenheter milano 7 2 lägenheter hästhagens ip 450 lägenheter dragörkajen 140 lägenheter gråsejen m fl 65 lägenheter, 5 småhus cementen lägenheter, 40 småhus gjuteriet 100 lägenheter kungsörnen 2 lägenheter dux 150 lägenheter limhamn 155: lägenheter ängslätt 1 20 lägenheter strandgårdsvägen 55 småhus gottorps allé 330 lägenheter elinegård 600 lägenheter, 400 småhus nyborg lägenheter lilla vintrie 6 småhus stapelbädden 80 lägenheter bäckaforsvägen 105 småhus torsken 100 lägenheter vattenparken n om 400 lägenheter Folkökning Byggstarter maskinverkstaden 270 lägenheter tyfonen 40 lägenheter öst-västliga gatan n om 150 lägenheter Planerade bostäder i pågående detaljplaner, juni 2011 Kommunen arbetar aktivt för att bostadsbyggandet ska hållas på en hög nivå samtidigt som det sker med högt ställda ekologiska, ekonomiska och inte minst sociala krav på planeringen. Under våren och hösten 2011 tas nya bostadspolitiska mål fram som ska antas i kommunfullmäktige. Till dessa knyts indikatorer och handlingsplaner och under hösten 2012 kommer de att presenteras i en utbyggnadsstrategi. En analys av bostadsbyggandet och uppföljning av indikatorerna och handlingsplanen sker årligen i Lägesrapport bostadsförsörjning. Rapporten presenteras i mars-april varje år. I Kvartalsrapport uppföljning av bostadsbyggande och planering finns kvartalsvis redovisning av aktuellt bostadsbyggande, och i Planlägesrapport uppföljning av detaljplaner för bostäder finns halvårsvis uppföljning av detaljplaner. innerstaden 31: lägenheter häcksaxen 60 lägenheter katten 48 lägenheter teknikern 2 60 lägenheter Hanna Björklund Annika Reischmann nils 100 lägenheter vårsången lägenheter sofia lägenheter spårvägen 630 lägenheter ö sjukhuset sege p 450 lägenheter örnen 4 lägenheter smedjan 240 lägenheter kungsliljan 1 30 lägenheter ringberga 12 lägenheter kirseberg 14:93 62 lägenheter nummertolvsv. 65 småhus ängdala gård 8 lägenheter gyllins etapp lägenheter husie 173: lägenheter åstofta 2 småhus taxeringsintendenten lägenheter brännaren lägenheter intäkten 5 40 lägenheter trevnaden lägenheter hösten 40 lägenheter lerteglet m fl 220 lägenheter bohus 5 50 lägenheter käglinge 5: småhus 18 Planering i Malmö 2011:2 mkb peab

19 Hur vi uppnår en högre lekkvalitet på Malmös förskolegårdar Stadsbyggnadskontoret har nyligen tagit fram arbetet Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. En så kallad Lekvärdesfaktor används för att beskriva och betygsätta en förskolegårds kvalitéer. Den består av sju kvalitetsaspekter och är avsedd att bl a inspirera vid utformning av nya förskolegårdar och användas vid granskning av bygglovritningar över förskolegårdar. Det övergripande syftet med arbetet är att nå en hög lekkvalitet på Malmös förskolegårdar, trots dagens stora efterfrågan på förskoleplatser. Kvalitetsaspekterna är hämtade från arbetet Tomtytor och utemiljö vid förskolor i Malmö, ett arbete som handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad som ett av de övergripande miljömålen»att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer«. Riktlinjerna i Malmö stad är att förskolegårdarna ska ha en friyta (yta tillgänglig för lek och utevistelse) av minst 30 kvm per barn. Gårdar som har 30 kvm per barn eller mer, bedöms vara tillräckligt stora och ha tillräckligt stor variation för att tillfredsställa barnens lekbehov. Även den totala lekytan har betydelse för att en förskolegård ska utgöra en bra miljö för barnen. Trycket på förskoleplatser i Malmö är idag så stort att om endast förskolor med 30 kvm per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar. Om gårdens innehåll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård. För att en förskola med liten gård ska vara lämplig, bör den ha ett tillräckligt högt lekvärde. Vi utgår från att ett godtagbart lekvärde är det medelvärde som befintliga förskolegårdar med en accepterad storlek har idag. Om förskolegårdar trots en liten yta, kan nå upp till detta lekvärde, kan det ses som en möjlighet att i vissa fall godkänna förskolegårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för möjligheten att kompensera små utrymmen, då slitaget på små ytor blir högt och möjligheten till rörelse begränsad. För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa vad ett ac- Trädgårdens förskola har gott om fruktträd och odlingar. ceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har ett tjugotal förskolor i Malmö inventerats utifrån lekvärdesfaktorn. I anslutning till inventeringen gjordes även en bedömning av vilka förbättringsmöjligheter som var möjliga att genomföra på respektive gård, utan att förändra tomtstorleken eller Med vegetation kan spännande miljöer skapas. Trädgårdens förskola. byggnaden. Detta visade att majoriteten av de små förskolegårdarna skulle kunna höja sitt lekvärde betydligt genom att utföra de förändringar som är möjliga inom tomtens gränser. De sju kvalitetsaspekterna presenteras kortfattat nedan. Friyta En förskolegård bör ha minst 30 kvm friyta/barn och totalt minst 2000 kvm samlad friyta för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek. Plats för konstruktionslek på Södra Sommarstadens förskola. Zonering av gården En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Denna zon ska erbjuda utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Den vilda zonen bör vara placerad utan för den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären. Tillgänglighet På en förskolegård med bra tillgänglighet ska rörelsehindrade kunna ta sig runt förskolebyggnaden och runt på stora delar av gården. Markmaterialet ska göra det möjligt för rörelsehindrade att komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Några av lekredskapen bör även vara möjliga för rörelsehindrade att använda på egen hand. Vegetation och topografi Det är viktigt att en förskolegård har en varierad topografi och innehåller vegetation som går att leka i. Vegetationen bör vara varierande och det ska finnas platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. Integration av lekutrustning i förskole gårdens landskap Förskolegårdens lekredskap bör integreras i gårdens vegetation och topo grafi och inte bara ställas inom inramade sandytor. Naturliga partier av gårdens landskap, exempelvis kullar, stockar och buskar är viktiga komplement till de mer traditionella lekredskapen. Möjlighet till omvärldsförståelse En förskolegård bör förändras under året så att det finns olika saker för barnen att göra under de olika årstiderna. Det bör finnas löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö ger barnen möjlighet att följa naturens kretslopp. Samspel mellan ute och inne Det är en tillgång om både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården bör finnas från såväl kapprum, som från verksamhetsrum. Direktkontakten och gårdens utformning med exempelvis bord och bänkar gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. Klara Wallby Lekredskapen är integrerade i landskapet. Södra Sommarstadens förskola. Sara Lööf Planering i Malmö 2011:2 19

20 BET ANT A H+S ARCHITECTURE AB TEL MAIL K ÅKERMANS ING.BYRÅ TEL MAIL E LMT TEL MAIL V VVS-GRUPPEN I LUND TEL MAIL W TEL MAIL L TEL MAIL UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE DATUM ANSVARIG SKALA A1 1:50 A3 ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN NUMMER BET Projekt på gång»thinking Energy«på Västra Hamnen I kvarteret Kappseglaren på Västra Hamnen har demonstrationsprojekt»thinking Energy«fått beviljat bygglov.»thinking + 16,75 Energy«genomförs i samarbete mellan E.On och Hauschild + Siegel Architec ture. Här ska man testa olika energilösningar för att spara energi och minimera CO 2 - utsläpp. Projektet består av åtta stycken lägenheter i två plan med radhuskaraktär. Fasaderna är utformade med vit puts med inslag av grönmålade partier. Taken, som delvis är belagda med solfångare, är i övrigt beklädda med sedum. På taket är även ett mindre vindkraftverk placerat. Mot gatan är fasaden uppglasad med öppningsbara partier som vetter ut mot en vinterträdgård. + 13,25 + 9,55 + 6,15 +3,25 VINDKRAFTVERK Byggherre: E.ON Sverige AB Arkitekt: Hauschild + Siegel Architecture AB Ny cykelanläggning vid station Triangelns södra uppgång En cykelparkering med plats för 2000 cyklar anläggs vid sidan om station Triangelns södra uppgång. Där kommer man kunna parkera sin cykel under tak i tvåvåningsställ eller i enkla ställ utan tak. I anslutning till cykelparkeringen placeras två paviljonger. Här är tanken att man ska möjliggöra för café, kiosk, toaletter samt en cykelverkstad. I cykelverkstaden ska man själv kunna pumpa sin cykel, eller laga en punktering till exempel. Avsikten är att skapa ökad säkerhet och trygghet för rese närer men samtidigt erbjuda bra service under större delen av dygnet. Till paviljongerna använder man sig av lätta, luftiga material som paneler i perforerad aluminiumplåt, screentryckt aluminiumplåt och sedumtak. Cykelanläggningen har fått ett tidsbegränsat bygglov på fem år. FÖRKLARINGAR MATERIAL/FÄRG FASAD SAMTLIGA FASADER PUTSAS. KULÖR VIT INDRAGEN PARKERING MÅLAS. KULÖR GRÖN FÖNSTER SKJUTPARTIER I ALUMINIUM, KULÖR, NATURELOXERADE ÖVRIGA FÄNSTER I TRÄ, KULÖR, NATUR, OLJADE ENTRÉDÖRRAR TRÄ, MÅLAS. KULÖR GRÖN LIKA VÄGG. RÄCKEN WIRE MED HANDLEDARE I TRÄ, NATUR, OLJAT. STÅLTRAPPA GALVANISERAT STÅL VINDKRAFTVERK SWIFT WIND TURBINE BYGGLOVSHANDLING KLIPPERN 2 MALMÖ THINKING ENERGY hauschild + siegel architecture AB 010KLI2 CS,MS CS A.HAUSCHILD, C.SIEGEL FASAD MOT VÄST 1:100 A /0 Byggherre: Malmö stad Arkitekt: Sydark Konstruera Flerbostadshus, på Ön på Limhamn Bygglov är beviljat till flerbostadshus med 99 lägenheter på kvarteret Lotslärlingen 2 ute på Ön. Av de 99 lägenheterna blir 26 stycken 1 2 rok och alla lägenheter byggs med balkong respektive franskbalkong. Husen får underjordiskt garage med lägenhetsförråd och bilplatser. På gården blir det tillgång till cykelrum och miljöhus. Fasaderna utgörs till största delen av vitmålad, matrisgjuten betong och de övre våningarna får en svart och silvergrön fasadskiva i metall. Sockeln utgörs av svartmålad betong. Vid balkonger och entréer blir fasaden träfanérmönstrad fasadskiva. Tak blir av svart papp men med inslag av sedum på flerbostadshuset. Arkitekt: Fojab Arkitekter Byggherre: KB Öhusen c/o Riksbyggen Stadsförvandling i södra Sofielunds industriområde Briggen fastigheter planerar en långsam omvandling av södra Sofielunds industriområde längs Ystadgatan (Rosengårdsstråket) till ett område med blandad stadsbebyggelse. Idag står befintliga byggnader tomma och den södra delen av fastigheten används till parkering. Först ut i förvandlingen är hörnfastigheten Intäkten 5, Ystadgatan/Lantmannagatan. Här vill man nu bygga bostäder och planerar för cirka 40 stycken lägenheter samt 1200 kvm till lokaler. På fastigheten finns idag Saturnus essens fabriksbyggnad från Man hoppas på att kunna renovera och bevara delar av den gamla fabriksbyggnaden samt komplettera fastigheten med nybyggnation. Byggherre: Briggen Fastigheter AB Bild: Saturnusbyggnaden i sitt ursprungsskick. Källa Stadsarkivet. Upphovsman okänd. 20 Planering i Malmö 2011:2

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer malmö Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 800 kvm Antal arbetsplatser 45 62 Yteffektivt, ljust

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Gustavslundsvägen 129, Plan 3, 1 tr, 380 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 380 kvm Antal arbetsplatser 20

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Midroc Property Development AB

Midroc Property Development AB Att tänka annorlunda för ett hållbart samhälle! Prisvinnande kunskap och metodik Plats för både privatliv och näringsliv Social hållbarhet plats för hela livet Att tänka annorlunda för ett levande samhälle!

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm vill sticka ut! Showroom och kontor för dig som Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm LOKALEN Showroom och kontor för dig som vill sticka ut Kontorsyta 443 kvm Antal arbetsplatser 10-40 Adress

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET.

VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 6 VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. FAMILJEN HOLM VILLE HA ETT HUS MED STHLM E TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: ERIK LEFVANDER

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel

Läs mer

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella emporia miljön i fokus det här kommer att bli en takpark i världsklass. louise lundberg, byggledare för emporias taklandskap Emporia gör plats för internationella butiker Vad händer just nu på Emporia?

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

KONSTEN ATT SKAPA STAD 28 jan 2015 Under-tiden-aktiviteter och attraktivitet javisst! Men vem ska betala för en levande stad?

KONSTEN ATT SKAPA STAD 28 jan 2015 Under-tiden-aktiviteter och attraktivitet javisst! Men vem ska betala för en levande stad? KONSTEN ATT SKAPA STAD 28 jan 2015 Under-tiden-aktiviteter och attraktivitet javisst! Men vem ska betala för en levande stad? Dagens målsättning - Fördjupad förståelse för HUR Nacka vill skapa och bygga

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 894 kvm Antal arbetsplatser 50-75 Yteffektivt, ljust

Läs mer

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 Svenska stadskärnor VÄLKOMMEN TILL ÅRSKONFERENSEN I VÄSTERÅS DEN 21-22 MAJ 2014 Årets största konferens och bankett håller vi i Västerås, Årets Stadskärna 2013! Här samlas

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12 Pressmeddelande 2013-06-12 Ny start för Malmö! Idag presenterar Moderaterna i Malmö sin budget för verksamhetsåret 2014. Moderaterna föreslår skarpa satsningar för att förbättra skolan, arbetsmarknaden

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb 2010-09-02 V i satsar på y tterstaden Vi lovar 6 000 nya jobb Satsningen möjliggör ett tillskott på 70 miljoner

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Mjuklandning i ditt nya hem

Mjuklandning i ditt nya hem INNEHÅLL Mjuklandning i ditt nya hem...3 Linköping - en stad i förändring...5 Gottfridsberg - en plats nära hjärtat...6 Livskvalitet för många smaker...7 Därför bor du bättre hos oss... 10 Mjuklandning

Läs mer

DÄR DRÖMMAR FÖRVERKLIGAS EN UPPLEVELSERNAS STAD SPORT I NEW YORK

DÄR DRÖMMAR FÖRVERKLIGAS EN UPPLEVELSERNAS STAD SPORT I NEW YORK RESA NEW YORK DÄR DRÖMMAR FÖRVERKLIGAS Frihetsgudinnan vakar lugnt vid inloppet av Hudson River, som för att välkomna alla de förväntansfulla som anländer till storstadsmetropolen New York. New York, även

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Källbyängar. Inspiration. Nyabostäder. 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund

Källbyängar. Inspiration. Nyabostäder. 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund Källbyängar Inspiration 80 lägenheter och 40 gathus i bostadsrättsform i södra Lund Nyabostäder 2 RIKSBYGGEN INSPIRATION källbyängar Välkommen till ett strandnära boende i södra Lund Riksbyggen reserverar

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer