Yttrande över Utvärdering av överskottsmålet Ds 2010:4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över Utvärdering av överskottsmålet Ds 2010:4"

Transkript

1 Finansdepartementet Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens Fi2010/606 Yttrande över Utvärdering av överskottsmålet Ds 2010:4 Sammanfattning Riksrevisionen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på skrivelsen Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4). Skrivelsen utgör ett led i regeringens arbete med att utvärdera och se över det finanspolitiska ramverket. Den syftar till att (i) förtydliga motiven bakom överskottsmålet, (ii) belysa överskottsmålets utformning, (iii) ge förslag på hur uppföljningen av överskottsmålet kan förbättras, samt (iv) diskutera om överskottsmålets ställning bör stärkas och i så fall hur. Skrivelsen, som utarbetats inom Finansdepartementets ekonomiska avdelning, innehåller i långa stycken välskrivna och relevanta analyser. Dessa kan tjäna som en god utgångspunkt för det fortsatta arbetet med det finanspolitiska ramverket och den uppförandekod som arbetsgruppen skisserar i ett avslutande kapitel i skrivelsen. Riksrevisionen vill framföra följande övergripande synpunkter: 1. Regeringens aviserade redan i början av mandatperioden att en översyn av det finanspolitiska ramverket skulle genomföras. Översynen har genomförts och redovisats i flera steg och i olika former. Det saknas därför fortfarande en samlad bild av regeringens syn på ramverket och dess tillämpning. Väsentliga frågor kring sambanden mellan de finanspolitiska målen, det vill säga överskottsmålet, utgiftstaket för staten och balanskravet för kommer och landsting, har inte blivit belysta. 2. Riksrevisionen har i ett flertal rapporter pekat på oklarheter i regeringens uppföljning av överskottsmålet. En tydlig uppföljning av målet är en förutsättning för att finanspolitiken ska kunna granskas av utomstående bedömare. Förslagen i skrivelsen innebär enligt Riksrevisionen inte något klargörande om redovisningen av målavvikelser. Riksrevisionen Stockholm [Nybrogatan 55] Tel Fax [ 13 ]

2 3. I skrivelsen redogörs utförligt för olika motiv för överskottsmålet, och hur en lämplig nivå för det närmaste decenniet ska bestämmas. Målets politiska förankring och legitimitet bygger i hög grad på att dessa motiv kan förklaras och tydliggöras. Riksrevisionen finner inte att arbetsgruppens analys innebär väsentliga förbättringar i detta avseende. 1 Bakgrund I budgetpropositionen för 2007 aviserade den nytillträdda regeringen en översyn av det finanspolitiska ramverket mot bakgrund av att det varit i bruk i drygt 10 år. Erfarenheterna angavs i huvudsak vara goda och ramverket skulle i allt väsentligt behållas. Översynen har hittills resulterat i ett antal utredningar och åtgärder: 1. I 2007 års ekonomiska vårproposition aviserades en översyn av budgetlagen (1996:1059) i syfte att pröva om utgiftstaket bör göras obligatoriskt. Efter utredning och riksdagsbeslut infördes ett sådant obligatorium i lagen med ikraftträdande 1 januari I samma proposition föreslogs inrättandet av ett finanspolitiskt råd med uppgift att bland annat följa upp hur finanspolitikens inriktning förhåller sig till överskottsmålet och utgiftstaket. Rådet inrättades i augusti 2007 och har publicerat två rapporter. 3. I juni 2009 beslutade regeringen om direktiv till en översyn av budgetlagen (dir 2009:55). Utredningen redovisades den 15 mars I februari 2010 publicerades en departementsskrivelse om överskottsmålet (Ds 2010:4 Utvärdering av överskottsmålet). 5. Redovisningen i de ekonomiska propositionerna av finanspolitiska mål och långsiktiga hållbarhetskalkyler har successivt utvecklats. Riksrevisionen ser positivt på det utvecklingsarbete om det finanspolitiska ramverkets utformning och tillämpning som bedrivits i Regeringskansliet under de senaste åren. Det samlade resultatet av detta arbete kan nu skönjas. Enligt Riksrevisionen återstår dock väsentliga frågor som ännu inte genomlysts på ett tillfredsställande sätt. Några av dessa tas upp i avsnitt 2. I avsnitten 3-7 redovisas Riksrevisionens syn på de frågor som behandlas i skrivelsen om Utvärdering av överskottsmålet. 2 Övergripande synpunkter Flertalet bedömare, såväl nationella som internationella, anser att det svenska finanspolitiska ramverket i allt väsentligt fungerat bra sedan det infördes under andra hälften av 1990-talet, och att det verksamt bidragit till att Sverige kunde möta den ekonomiska krisen från en offentligfinansiell styrkeposition. 2 [ 13 ]

3 Riksrevisionen delar denna bedömning. Samtidigt har Riksrevisionen under de senaste åren publicerat ett antal granskningsrapporter för att belysa förbättringsmöjligheter som ytterligare kan befästa och stärka ramverkets roll i den ekonomiska politiken. Flertalet av de frågor som Riksrevisionen behandlat i rapporterna har av såväl riksdagen som regeringen hänskjutits till den pågående översynen av ramverket. Regeringen har valt att genomföra och redovisa översynen i flera steg och i olika former. Det saknas därför en samlad bild av regeringens syn på ramverket och dess tillämpning. Det splittrade arbetssättet har också bidragit till att vissa av de frågor som Riksrevisionen tagit upp har hamnat inte har blivit belysta. Ett exempel är de frågor som diskuterades i rapporten Sambandet mellan överskottsmålet, utgiftstaket och skattepolitiken regeringens redovisning (RiR 2007:22). Rapporten pekar på att de budgetpolitiska målen täcker olika delar av den offentliga sektorn och följer olika redovisningsprinciper: Överskottsmålet omfattar hela den offentliga sektorns finansiella sparande såsom det definieras i nationalräkenskaperna. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statskuldsräntor mm. Dessutom ligger pensionssystemets utgifter under taket. Redovisningen följer principerna i statsbudgeten. Dessa skiljer sig i viktiga avseenden från nationalräkenskapernas redovisningsprinciper. Balanskravet innebär enligt kommunallagen att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Redovisningen följer i allt väsentligt samma principer som tillämpas i företagssektorn. De olika redovisningsprinciperna ger, tillsammans med definitionen av målen, upphov till samband som kan vara av stor betydelse vid utformningen och uppföljningen av finans- och budgetpolitiken. Några exempel: Kapitaltillskott till företag (statliga eller privata bolag) påverkar (normalt) de takbegränsade utgifterna, men inte det finansiella sparandet. De extra statsbidragen till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009 ökar de takbegränsade utgifterna De statliga utgifterna i nationalräkenskaperna påverkas emellertid först Även kommuner och landsting bokför tillskottet som intäkt 2010 i redovisningen av balanskravet. Statliga investeringar som finansieras med lån direkt i Riksgäldskontoret påverkar det finansiella sparandet, men inte (på kort sikt) de takbegränsade utgifterna. Kommunala investeringar påverkar det finansiella sparandet, men inte (på kort sikt) det ekonomiska resultatet (balanskravet) i kommunsektorn, eftersom endast avskrivningen kostnadsförs. 3 [ 13 ]

4 Högre räntor på statsskulden påverkar det finansiella sparandet, men inte de takbegränsade utgifterna. Det faktum att inget delmoment i regeringens översyn av det finanspolitiska ramverket på ett systematiskt sätt behandlar sambanden mellan de tre finanspolitiska målen och de skilda redovisningsprinciperna är en allvarlig brist. En sådan genomgång och analys kunde ha föranlett förändringar av målens utformning och omfattning. Till exempel är det oklart varför statsskuldsräntor ligger utanför utgiftstaket med motivering att dessa inte är påverkbara genom budgetbeslut, samtidigt som utgifterna inom det autonoma ålderspensionssystemet omfattas av utgiftstaket. En samlad analys av målen kunde också ha bidragit till att klargöra sambandet mellan utgiftstaket och överskottsmålet, och till att utveckla och förtydliga tillämpningen av de principer för utgiftstakets nivå, som regeringen redovisade i budgetpropositionen för Motiven bakom målet Av skrivelsens nio kapitel ägnas fyra åt att diskutera olika motiv för överskottsmålet och att försöka fastställa en lämplig målnivå för det närmaste decenniet. Analysen är i långa stycken väl genomförd och presenterad. Riksrevisionens synpunkter begränsas till arbetsgruppens analyser av regeringens långsiktiga kalkyler i skrivelsens kapitel 5. Ett viktigt underlag för regeringens bedömning av de offentliga finansernas hållbarhet är de långsiktiga framskrivningar av den offentliga sektorns finanser, som regelbundet publiceras i de ekonomiska propositionerna. Arbetsgruppen lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram de viktigaste faktorerna bakom de senaste årens stora förändringar i regeringens långsiktskalkyler. Dessa förändringar har i vissa fall mycket stora effekter på bedömningen av den långsiktiga hållbarheten samtidigt som skälen till de förändrade beräkningsförutsättningarna, enligt Riksrevisionen, sällan förklaras tydligt i propositionerna. Ett exempel, som lyfts fram i skrivelsen, är antagandet om prisutvecklingen på de varor och tjänster som används i den offentliga verksamheten. I budgetpropositionen för 2010 antas dessa priser utvecklas snabbare än i tidigare beräkningar. Detta antagande påverkar behovet av permanenta budgetförstärkningar med motsvarande 3 procent av BNP jämfört med det beräkningsantagande som användes i tidigare långsiktskalkyler. För att bedöma den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna använder regeringen numera den så kallade S2-indikatorn. Indikatorn bygger på ett mycket långt tidsperspektiv där de underliggande 4 [ 13 ]

5 kalkylerna omfattar hela detta sekel. 1 Liksom Riksrevisionen 2 noterar arbetsgruppen att S2-indikatorn visar att finanspolitiken inte är fullt ut hållbar enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010 trots att framskrivningen uppvisar överskott i de offentliga finanserna på mellan 1 och 3 procent av BNP under hela detta sekel! Arbetsgruppen redovisar olika sätt att härleda ett överskottsmål för den närmaste 10-årsperioden med utgångspunkt från långsiktiga kalkyler för den offentligfinansiella hållbarheten. Arbetsgruppen noterar i detta sammanhang den stora betydelse som slutåret i kalkylerna har med den beräkningsmetod som tillämpas i regeringens hållbarhetskalkyler med S2-indikatorn. I ett räkneexempel visas att ett slutår för kalkylerna 2075 i stället för 2099 skulle påverka valet av överskottsmål för de närmaste 10 åren med en halv procent av BNP. Skrivelsen behandlar också en mer pragmatisk formulering av hållbarheten som underlag för lämpligt överskottsmål det närmaste decenniet. Kriteriet innebär att den offentliga sektorns nettoskuld vid kalkylperiodens slutår, i detta fall 2099, ska vara densamma som nettoskulden i utgångsläget. Ett liknande kriterium användes i tidigare propositioner fram till och med budgetpropositionen för Under vissa beräkningsförutsättningar visar arbetsgruppen att det är möjligt att uppnå en oförändrad nettoskuld under loppet av detta sekel om överskottsmålet för olika 10-årsperioder sätts mellan 0,0 och +0,5 procent av BNP. 4 Ett problem med ett sådant kriterium är enligt arbetsgruppen att valet av såväl start- som slutår är godtyckligt. 5 En viktig fördel, som inte lyfts fram i skrivelsen, är enligt Riksrevisionen att kriteriet är betydligt enklare att kommunicera än S2-indikatorn där såväl själva konstruktionen som tillämpningen är relativt teknisk och komplex. En viktig aspekt av överskottsmålet är att det uppfattas som legitimt. För detta krävs tydliga och begripliga motiveringar, vilket arbetsgruppen också betonar. Riksrevisionen anser dock att arbetsgruppen inte uppnått detta syfte. Den utförliga och många stycken intressanta problematiseringen av målet knyts inte samman till en tydlig slutsats eller rekommendation. Därtill kommer att det är svårt att ge det tekniskt komplicerade hållbarhetskriteriet (S2) en intuitiv 1 I princip omfattar S2-indikatorn ett oändligt tidsperspektiv. I beräkningarna av indikatorns värde hanteras detta i regeringens beräkningar så att det (primära) finansiella sparande som redovisas för 2099 antas gälla för all framtid. 2 Se granskningsrapporten Tillämpningen av det finanspolitiska ramverkets Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2010, RiR 2009:17. 3 Detta kriterium avsåg statsskulden och kalkylerna sträckte sig fram till Detta kriterium innebär också att det finns ett permanent reformutrymme på drygt 1 procent av BNP. 5 Riksrevisionen framförde liknande synpunkter i granskningsrapporten Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet, RiR 2007:21. 5 [ 13 ]

6 innebörd. Motiveringen till överskottsmålets nivå riskerar att bli en teknisk fråga med bristande politisk förankring. Riksrevisionen menar att en bättre förståelse för överskottsmålet kan åstadkommas med utgångspunkt i analyser av den offentliga sektorns tillgångar och skulder (finansiella eller totala). Arbetsgruppen redovisar en sådan analys, men bara som ett exempel bland flera. Det hade också varit värdefullt med en mer utförlig redovisning av utländska erfarenheter av hur överskottsmål (eller skuldmål) motiveras och förankras politiskt. 4 Överskottsmålets formulering Ett skuldmål? De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är ytterst en fråga om relationen mellan skulder och tillgångar. Arbetsgruppen avvisar emellertid ett mål för soliditeten ( skuldmål ) med argumenten att det kan komma i konflikt med den kortsiktiga stabiliseringspolitiken, att soliditeten påverkas av värdeförändringar utanför politisk kontroll, samt att ett soliditetsmål är lätt att manipulera. Enligt Riksrevisionen är ingen av dessa invändningar av avgörande betydelse. Ett mål för soliditeten, eller för den finansiella nettoförmögenheten, innebär inte att ett bestämt värde behöver uppnås varje enskilt år. En anpassning kan behöva ske över flera år eftersom det handlar om att förändra trögrörliga skuld- och tillgångsstockar. Vid utformningen av budgetpolitiken måste regeringen självfallet också beakta konjunkturläget, vilket är fullt möjligt även med ett skuld- eller förmögenhetsmål. Att skulder och tillgångar påverkas av värdeförändringar utom politisk kontroll är, enligt Riksrevisionen, inget argument mot ett soliditetsmål. 6 I den mån sådana förändringar avspeglar faktiska värden ska de naturligtvis beaktas i finanspolitiken. Värderingsproblemen vad gäller den offentliga sektorns realkapital (byggnader, vägar etc) är besvärliga, eftersom det i många fall saknas marknadsvärden. Det är dock värt att notera att kommunallagens krav på det ekonomiska resultatet i kommuner och landsting förutsätter en fullständig redovisning (och budgetering) av tillgångar och skulder, samt en periodiserad avskrivning av investeringarna. Att en sådan redovisning, skulle öka risken för budgettrixande, vilket arbetsgruppen framhåller, är svårt att förstå. I så fall borde en översyn av den kommunala redovisningen och balanskravet vara av hög prioritet. 7 6 Det finns åtskilliga budgetpåverkande faktorer som ligger utanför politikens kontroll. Att just värdeförändringar skulle utgöra ett särskilt problem i det avseendet är svårt att förstå. 7 Balanskravet utgörs (i allt väsentligt) av driftsbudgetens saldo. 6 [ 13 ]

7 Ytterligare ett argument, som arbetsgruppen framför mot ett soliditetsmål, är att det är lätt att manipulera. Riksrevisionen vill i detta sammanhang betona att det allmänt sett ställs höga krav på redovisningen av de offentliga finanserna oavsett utformningen av målen. Redovisningen bör följa vedertagna principer och tillämpningen av principerna bör granskas av oberoende instanser. Om arbetsgruppen anser det vara lättare att manipulera värderingen av tillgångar och skulder i den offentliga sektorn än i bolagssektorn borde slutsatsen snarare vara att redovisningsreglerna för den offentliga sektorns bör skärpas. Även om arbetsgruppens invändningar mot ett skuldmål kan ifrågasättas är, enligt Riksrevisionen, ett mål för sparandet en mer operativ styrvariabel för finanspolitiken. Skälet är att ett sådant mål är starkare relaterat till de beslut som riksdagen fattar om statsbudgeten, och till de båda övriga målen utgiftstaket och balanskravet. Ett mål för det offentliga sparandet ligger också närmare den politiska debatten om stabiliseringspolitiken. Riksrevisionen vill dock betona att de långsiktiga frågorna om den offentliga sektorns soliditet och skuldsättning bör utgöra en viktig bestämningsfaktor för överskottsmålet. Vilket sparande? I skrivelsen behandlas även frågan om målet för sparandet ska avse det totala sparandet, det vill säga inklusive förändringen av den reala förmögenheten, eller enbart det finansiella sparandet. Arbetsgruppens slutsats blir att målet, liksom nu, bör utformas som det finansiella sparandet för hela den offentliga sektorn, det vill säga staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Arbetsgruppens analys av målets omfattning är, enligt Riksrevisionen, i vissa avseenden oklar och svår att följa. Det gäller till exempel motiveringen till varför pensionssystemet bör omfattas av målet. Argumentationen innebär att pensionssystemet inte kan betraktas som autonomt eftersom pensionärernas ekonomi kan påverkas av förändringar av skatter, bostadstillägg etc. Att skatter och bostadstillägg ändras påverkar visserligen pensionärernas ekonomi men innebär inte att pensionssystemet ändras. Förändringar av den typen påverkar inte pensionssystemets finanser utan statens finanser. Riksrevisionen har i en granskningsrapport 8 pekat på den konflikt som kan uppkomma om överskottsmålet innefattar pensionssystemets sparande. Ett tillfälligt stort överskott i pensionssystemet till följd av höga förvärvsinkomster och en hög sysselsättningsgrad minskar kraven på överskott i staten. Det högre överskottet i pensionssystemet kommer 8 Se Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet, RiR 2007:21. 7 [ 13 ]

8 emellertid på sikt att medföra ökade pensioner och bör därför inte tillgodoräknas de statliga finanserna i form av ett ökat reformutrymme. I detta avseende vore det mer korrekt att begränsa överskottsmålet till staten och kommunsektorn. Även om skrivelsens argumentation kring överskottsmålets definition och omfattning i vissa delar kan ifrågasättas, instämmer Riksrevisionen i arbetsgruppens slutsats att det finansiella sparandet för hela den offentliga sektorn bör ligga till grund för överskottsmålet. Enligt Riksrevisionen är det viktigaste skälet pragmatiskt. Stabilitets- och tillväxtpaktens regelverk bygger på finansiellt sparande. Av enkelhetsskäl bör ett inhemskt regelverk bygga på samma definitioner som det internationella regelverk, som Sverige förbundit sig att följa. Dessutom redovisas den stabiliseringspolitiska analysen i termer av effekterna av de samlade offentliga finanserna på den privata sektorns inkomster. Att komplicera redovisningen med flera saldo-begrepp riskerar att minska transparensen och begripligheten i presentationen. Att det finansiella sparandet läggs till grund för överskottsmålet får dock inte skymma det faktum att andra saldo-mått kan vara väl så viktiga att beakta i den ekonomiska politiken. Det gäller till exempel statens lånebehov, som är av stort intresse för de finansiella marknaderna. Även förändringen av den offentliga sektorns totala förmögenhetsställning är givetvis av intresse. För närvarande redovisas en sådan endast för staten i skrivelsen Årsredovisning för staten i form av en konsoliderad resultat- och balansräkning baserad på företagsekonomiska redovisningsprinciper. En kompletterande redovisning i de ekonomiska propositionerna av resultat- och balansräkningar för staten, inklusive prognoser, skulle ge en bättre bild av statens finanser. Målet bör vara att redovisa skulder och tillgångar för hela den offentliga sektorn. 5 Vilken tidshorisont? Arbetsgruppen behandlar överskottsmålets utformning. Slutsatsen blir att den nuvarande formuleringen som ett genomsnitt över en konjunkturcykel är att föredra trots att längden på en konjunkturcykel inte kan specificeras. Väsentligen två alternativa formuleringar behandlas i skrivelsen: 1. Ett årligt mål 2. Ett mål för genomsnittet över en bestämd tidsperiod För båda alternativen behandlas mål för det faktiska respektive strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet justerat för konjunkturläget. Enligt arbetsgruppen är det olämpligt att formulera målet som att det faktiska finansiella sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP varje 8 [ 13 ]

9 enskilt år. Ett sådant mål förutsätter en finanspolitik som eliminerar de automatiska stabilisatorerna i de offentliga finanserna, vilket förstärker konjunktursvängningarna snarare än dämpar dem. Även ett årligt mål för det strukturella sparandet avvisas i skrivelsen med motiveringen att bedömningar av konjunkturläget och de offentliga finansernas konjunkturkänslighet är osäkra. Riksrevisionen instämmer i arbetsgruppens bedömning av ett årligt mål. De inbyggda automatiska stabilisatorerna i de offentliga finanserna bör normalt tillåtas verka fritt. Ett ytterligare argument mot ett årligt mål för det strukturella sparandet är att en aktiv stabiliseringspolitik i en djup konjunktursvacka kan medföra att det strukturella sparandet behöver underskrida 1 procent av BNP. En aktiv stabiliseringspolitik bör inte a priori ses som en målavvikelse förutsatt att motsvarande åtstramningar (utöver de automatiska stabilisatorerna) genomförs i en högkonjunktur. I skrivelsen avvisas också ett mål för en bestämd tidsperiod, till exempel sju år. 9 Riksrevisionen tolkar skrivelsen så att målet skulle avse det genomsnittliga finansiella sparandet mellan två i förväg bestämda årtal, till exempel , etc. Något specifikt start- eller slutår för de tänkta fasta tidsperioderna anges dock inte. Arbetsgruppens slutsats är att en sådan målformulering med en fast avgränsad tidsperiod är olämplig. Skälet är att stora korrigeringar av finanspolitiken i slutet av perioden, i syfte att klara målet, riskerar att bli destabiliserande. Riksrevisionen instämmer i arbetsgruppens bedömning. Därtill kommer risken att målets styrande effekt för inriktningen av finanspolitiken de inledande 2-3 åren efter ett periodskifte kan bli svag, eftersom regeringen alltid kan hävda att underskridanden i början av den nya perioden kan inhämtas senare. Riksrevisionen instämmer också i arbetsgruppens bedömning att en justering för det genomsnittliga konjunkturläget inte förbättrar en formulering med fast målperiod. Riksrevisionen anser att det hade varit värdefullt om arbetsgruppen även diskuterat en formulering av målet som ett rullande sju-årigt medelvärde för det finansiella sparandet. Det skulle innebära att målet angavs med den indikator som ligger närmast den nuvarande målformuleringen ( genomsnitt över en konjunkturcykel ). 10 Med ett rullande 7-årigt genomsnitt är det möjligt att tydligt fastställa målavvikelsen. Fördelen med detta väger tungt, eftersom såväl den politiska debatten som den externa uppföljningen i hög grad underlättas. Därmed blir det möjligt att diskutera reformutrymme (positivt eller negativt) och önskvärda säkerhetsmarginaler i förhållande till överskottsmålet på samma sätt som det är möjligt att 9 I avsnitt 7.4 i skrivelsen diskuteras även en 10-årig period. 10 Övriga målindikatorer är genomsnittligt sparande räknat från 2000, eventuellt justerat för det genomsnittliga BNP-gapet under motsvarande period, samt det strukturella sparandet. 9 [ 13 ]

10 basera en diskussion om reformutrymme och lämpliga säkerhetsmarginaler under utgiftstaket på en gemensam bild av budgeteringsmarginalen. Att målavvikelsen tydliggörs innebär inte att varje avvikelse med nödvändighet bör korrigeras omedelbart, eller att osäkerheten i prognoserna inte ska beaktas när eventuella avvikelser värderas, vilket ofta framskymtar i arbetsgruppens skrivningar. Vid hanteringen av såväl utgiftstaket och överskottsmålet som övriga ekonomisk-politiska mål måste osäkerheten i de aktuella prognoserna beaktas. Eftersom överskottsmålet, i likhet med inflationsmålet, är ett punktmål kan det finnas skäl att markera osäkerheten med ett toleransintervall. Med ett intervall kring överskottsmålet på +/- 0,5 procentenheter skapas ett relativt stort utrymme för avvikelser från målvärdet sett över en sjuårsperiod. Ett sådant intervall kan vara rimligt trots att det kan exploateras av regeringen. 11 För att minska risken att intervallets nedre gräns blir ett mål kan målformuleringen kompletteras med ett krav på en särskild rapportering till riksdagen om intervallgränserna överskrids. 6 Uppföljning av överskottsmålet Riksrevisionen har vid upprepade tillfällen påtalat bristerna i regeringens uppföljning av överskottsmålet och redovisning av målavvikelserna i de ekonomiska propositionerna och Årsredovisning för staten. Ett mål som är utformat så att avvikelser från målet endast kan bedömas kvalitativt och i allmänna termer riskerar att bli mindre styrande för politiken. Det blir svårt att värdera måluppfyllelsen och målet riskerar att förlora i trovärdighet. Det nuvarande överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Eftersom såväl längden på en konjunkturcykel som konjunkturvariationernas storlek är svåra att bestämma, följs målet upp med olika målindikatorer. Uppföljningen av målet i de ekonomiska propositionerna har utvecklats, men samtidigt blivit mer komplex, under de senaste åren. För närvarande används fem olika indikatorer. 12 Av Riksrevisionens granskningar framgår att indikatorerna kan peka mot vitt skilda målavvikelser och att de därför ger bristfällig information om regeringens bedömning av målavvikelsen. Skrivelsens relativt utförliga diskussion om uppföljningen av överskottsmålet 13 leder, enligt Riksrevisionen, inte till några klargöranden om hur målavvikelserna bör mätas och presenteras. Som 11 0,5 procent av BNP motsvarar drygt 15 miljarder kronor. Under en sjuårsperiod summerar det till en ackumulerad avvikelse på drygt 100 miljarder kronor. 12 Se till exempel BP10, sid Se Ds 2010:4, kapitel [ 13 ]

11 stöd för inriktningen av finanspolitiken föreslår arbetsgruppen att regeringen ska använda dels den så kallade sjuårsindikatorn justerad för det genomsnittliga konjunkturläget, dels det strukturella sparandet. Skillnaden mot nuvarande praxis tycks vara att det strukturella sparandet ska baseras på en beräkning där sammansättningseffekter beaktas i justeringen för konjunkturläget, snarare än på ett aggregerat BNP-gap. Den tidigare använda målindikatorn med genomsnittligt sparande från år 2000 (konjunkturjusterat eller inte) ska inte längre användas. Ett välkänt problem med att använda BNP-gapet som underlag för justeringar av det faktiska finansiella sparandet, vare sig det gäller enskilda år eller genomsnitt över flera år, är att BNP-gapen inte är symmetriska. Med de analysmetoder som används i de ekonomiska propositionerna tenderar de negativa gapen att vara större än de positiva. Om det faktiska finansiella sparandet konjunkturjusteras med BNP-gap som i genomsnitt är negativa, och om detta justerade sparande läggs till grund för bedömningen av måluppfyllelsen, kommer överskottsmålet systematiskt att underskridas. Arbetsgruppen är väl medveten om problemet som behandlas utförligt i kapitel 8 i skrivelsen. Arbetsgruppen diskuterar fördelar och nackdelar med olika metoder att komma tillrätta problemet. Slutsatsen blir att nuvarande metod bör användas även i fortsättningen. Arbetsgruppens resonemang om att göra en tydligare åtskillnad mellan en bakåtblickande respektive framblickande bedömning av måluppfyllelsen är svårt att förstå. Uppföljningen av utfallet föreslås ske med ett 10-årigt genomsnitt, medan den framåtblickande bedömningen av finanspolitikens inriktning i förhållande till målet föreslås ske med ett 7-årigt genomsnitt (i båda fallen med beaktande av det genomsnittliga konjunkturläget). Riksrevisionens tolkning är att arbetsgruppen förordar ett förfarande där måluppfyllelsen bedöms på olika sätt ex-ante och ex-post. Riksrevisionen ställer sig frågande till ett sådan förfarande. Risken är att detta ytterligare minskar tydligheten i uppföljningen av överskottsmålet. Riksrevisionen anser att det ställs höga krav på uppföljningen av överskottsmålet och redovisningen av målavvikelserna för att målet ska kunna fungera som ankare för finanspolitiken. Risken är annars att måluppfyllelsen helt och hållet blir beroende av regeringens goda vilja och politiska styrka. Ett viktigt syfte med ett finanspolitiskt ramverk är att utgöra ett stöd för regeringens budgetpolitik samtidigt som tydliga och av riksdagen beslutade mål och restriktioner gäller för regeringens handlande. Riksrevisionen anser vidare, att ett operativt mål bör utformas så avvikelserna från målet kan beräknas på ett entydigt sätt. Detta 11 [ 13 ]

12 möjliggör en tydlig och konkret redovisning av i vilken takt målavvikelsen bör återtas. Utan en sådan redovisning är det svårt för andra bedömare att utvärdera inriktningen av finanspolitiken och de åtgärder som vidtas för att åtgärda målavvikelserna. Det faktum, att avvikelser från såväl det kommunala balanskravet som marginalen till utgiftstaket ( budgeteringsmarginalen ) uttrycks i exakta belopp i propositionerna, ökar tydligheten i redovisningen. Självfallet ska osäkerheten beaktas i all siffersättning av underlaget för finanspolitiken. Det gäller såväl prognoser som effektberäkningar och målavvikelser. Riksrevisionen finner det märkligt att arbetsgruppens slutsats blir att förespråka den metod som regeringen i praktiken använder i dag trots att den med arbetsgruppens egna ord kan upplevas som godtycklig och mindre transparant och att den riskerar att öppna upp för en viss godtycklighet Överskottsmålets ställning Skrivelsen tar upp värdet av en så kallad uppförandekod för finanspolitiken. Riksrevisionen instämmer i arbetsgruppens positiva syn på värdet av en uppförandekod i form av en uppsättning principer som regeringen förbinder sig att utgå ifrån vid utformningen av finanspolitiken och tillämpningen av ramverket. En sådan regelsamling, mot vilken den förda politiken kan granskas, stärker förtroendet för de offentliga finanserna. Resonemangen i skrivelsen berör emellertid endast överskottsmålet, medan frågor kring hanteringen av övriga finanspolitiska mål och sambanden mellan de olika målen inte tas upp. Det innebär att väsentliga inslag i en uppförandekod inte behandlas. 15 Arbetsgruppen föreslår också att överskottsmålet ska lagfästas. Riksrevisionen har inga invändningar mot detta, men vill framhålla att det är minst lika viktigt att målet ges en sådan utformning att en tydlig uppföljning blir möjlig. Ytterligare ett förslag i skrivelsen är att tydligare peka ut de aspekter av finanspolitiken som olika myndigheter under regeringen (ESV, KI, Finanspolitiska Rådet) särskilt bör följa upp och utvärdera. Riksrevisionen vill framhålla att detta inte får begränsa respektive myndighets möjligheter att beröra även andra områden än de utpekade. 14 Ds 2010:4, sid Detta framhålls också av skrivelsen. 12 [ 13 ]

13 Beslut i detta ärende har fattats av riksrevisor Eva Lindström. Revisionsrådet Tomas Nordström har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har revisionsdirektör Thomas Hagberg deltagit. Eva Lindström Tomas Nordström 13 [ 13 ]

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 17 mars 2010 Dnr: 6-3-10 Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Sammanfattning Konjunkturinstitutet anser att överskottsmålet bör vara framåtsyftande.

Läs mer

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Sammanfattning Det finanspolitiska ramverket, med dess breda parlamentariska stöd, är och har varit till stor nytta för Sverige

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:14 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i 2009 års ekonomiska vårproposition ISBN 978 91 7086 187 1 RiR 2009:14 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Yttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67)

Yttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2016- 1410 ERT DATUM: 2016-10- 13 ER REFERENS: FI2016/03571/E2 Finansdepartementet (fi.registrator@regeringskansliet.se) Yttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) Riksrevisionen

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:17 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2010 ISBN 978 91 7086 190 1 RiR 2009:17 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen

Läs mer

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Obligatoriskt överskottsmål

Obligatoriskt överskottsmål Rapport 2010-02-25 Utredningen Översyn av budgetlagen (Fi 2009:06) Obligatoriskt överskottsmål 2 Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att tillkalla en

Läs mer

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Finanspolitiska rådets uppdrag Utvärdera regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik Årlig rapport i maj - budgetproposition - vårproposition Lång

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Nationaløkonomisk Forening, København 4 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet, Stockholm Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan,

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Riksrevisionens rapport om statens finansiella tillgångar

Riksrevisionens rapport om statens finansiella tillgångar Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU16 Riksrevisionens rapport om statens finansiella tillgångar Sammanfattning Utskottet behandlar regeringens skrivelse 2015/16:61 Riksrevisionens rapport om statens

Läs mer

Regeringens skrivelse 2010/11:148

Regeringens skrivelse 2010/11:148 Regeringens skrivelse 2010/11:148 Riksrevisionens rapport om redovisningen av finansoch sysselsättningspolitiska ramverk i budgetpropositionen för 2011 Skr. 2010/11:148 Regeringen överlämnar denna skrivelse

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De

Läs mer

Hur analyserar man de offentliga finanserna?

Hur analyserar man de offentliga finanserna? Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för staten 2011

Revisionsrapport. Årsredovisning för staten 2011 Revisionsrapport Regeringen 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr 2012-05-16 32-2011-0584 Årsredovisning för staten 2011 Riksrevisionen har granskat Årsredovisning för staten (ÅRS), avlämnad 2012-04-16. Syftet har

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Obligatoriskt överskottsmål

Obligatoriskt överskottsmål Finansutskottets yttrande 2009/10:FiU8y Obligatoriskt överskottsmål Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har berett finansutskottet tillfälle att senast den 20 maj yttra sig över förslagspunkt

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet

Utvärdering av överskottsmålet Ds 2010:4 Utvärdering av överskottsmålet Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport Finansutskottet 24 maj 2012 Lars Jonung 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Konferens 15 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska medel och analysmetoder (kapitel 2) Den långsiktiga skuldkvoten

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror

Läs mer

Yttrande över SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning

Yttrande över SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning ERT DATUM: 2016-04- 25 ER REFERENS: FI2016/01153/K Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning Riksrevisionen har beretts möjlighet att yttra sig

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Stabilisering av nettoförmögenheten

Stabilisering av nettoförmögenheten nr 6 2011 årgång 39 Stabilisering av nettoförmögenheten jonas frycklund En allt vanligare invändning mot överskottsmålet är att den offentliga sektorn inte bör fortsätta att minska sin skuldsättning när

Läs mer

Kommittédirektiv. Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Dir. 2010:29. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010

Kommittédirektiv. Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Dir. 2010:29. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Kommittédirektiv Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Dir. 2010:29 Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Sammanfattning Kommunsektorn utgör en betydande del av svensk

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Pressträff 12 maj 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

En översyn av överskottsmålet

En översyn av överskottsmålet Stockholm 5 december 2016 Dnr 7-2016-12 En översyn av överskottsmålet Yttrande över Överskottsmålskommitténs betänkande, SOU 2016:67 (Fi2016/03571/E2). 1. Sammanfattning Finanspolitiska rådet anser att

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen

Läs mer

Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18

Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2010-06-01 15-2010-0466 2010-03-15 Fi2010/1618 Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18 I vårt remissvar har vi begränsat oss

Läs mer

En översyn av överskottsmålet

En översyn av överskottsmålet Yttrande Dnr. 2016-119 13 januari 2017 Finansdepartementet 103 33 Stockholm En översyn av överskottsmålet Fi2016/03571/E2 SAMMANFATTNING Konjunkturinstitutet anser att utredningens förslag om sänkt överskottsmål

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Danmarks Nationalbank, København 4 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Knut Wicksells centrum för finansvetenskap 7 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

RiR 2007:22. Sambandet mellan utgiftstaket, överskottsmålet och skattepolitiken regeringens redovisning

RiR 2007:22. Sambandet mellan utgiftstaket, överskottsmålet och skattepolitiken regeringens redovisning RiR 2007:22 Sambandet mellan utgiftstaket, överskottsmålet och skattepolitiken regeringens redovisning ISBN 978 91 7086 124 6 RiR 2007:22 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Finansdepartementet

Läs mer

Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning

Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning Yttrande Dnr 2017-054 28 april 2017 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning Fi2017/01329/B SAMMANFATTNING

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-01-12 N2016/00179/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande

Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni FÖRDJUPNING Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande Det offentliga

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Ett nytt överskottsmål

Ett nytt överskottsmål Konjunkturläget augusti 16 75 FÖRDJUPNING Ett nytt överskottsmål Överskottsmålet ser ut att justeras efter att en bred politisk överenskommelse nåtts på området. Det nya målet blir ett finansiellt sparande

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

4 De budgetpolitiska målen

4 De budgetpolitiska målen 4 De budgetpolitiska målen 4 De budgetpolitiska målen Sammanfattning De budgetpolitiska målen ska skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt som säkerställer

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Södertörns brandförsvarsförbund Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Upprättad: 2013-11-12 Antagen av direktionen: 2013-12-06, 76 Version: 1 Diarienummer:

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

RamveRk för finanspolitiken

RamveRk för finanspolitiken RamveRk för finanspolitiken Regeringens skrivelse 2010/11:79 Regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken Skr. 2010/11:79 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Budgetprognos 2003:4

Budgetprognos 2003:4 Budgetprognos 23:4 Tema Statsbudgetens saldo - det långa perspektivet Statsbudgetens saldo det långa perspektivet Budgetsaldot försvagas nu jämfört med tidigare bedömningar, genom högre utgifter men framför

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors Folkpartiets riksdagsgrupp 11 november 2008

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors Folkpartiets riksdagsgrupp 11 november 2008 Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors Folkpartiets riksdagsgrupp 11 november 2008 Vilka typer av politik bör användas? Den vanliga penningpolitiken Åtgärder för att hantera den

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om statsbudgeten. Dir. 2009:55. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om statsbudgeten. Dir. 2009:55. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 1 Kommittédirektiv Översyn av lagen om statsbudgeten Dir. 2009:55 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1996:1059)

Läs mer

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur bör de ekonomisk-politiska

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation Kommenterad dagordning 2005-01-10 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofin-rådets möte den 18 januari 2005 - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 7 januari 1. Antagande av den

Läs mer

4 Finanspolitikens övergripande inriktning

4 Finanspolitikens övergripande inriktning 4 Finanspolitikens övergripande inriktning Sammanfattning Finanspolitikens övergripande inriktning bestäms i en samlad bedömning av ett antal olika mål och restriktioner. Det överordnade målet för finanspolitiken

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2009. Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

Finanspolitiska rådets rapport 2009. Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009 Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer