Goda idro(sliga utvecklingsmiljöer

Transkript

1 Goda idro(sliga utvecklingsmiljöer miljöer som är framgångsrika i eli9dro(sutvekling NIU konferens Göteborg 1/2, 2017 PG Fahlström Linnéuniversitetet Framgångsrika talangutvecklingsmiljöer lag eller klubbar (miljöer) som klarar av a3 ständigt producera eli:dro3are på grundval av deras junioridro3are, och ger dem resurser för a, klara fram/da övergångar. * (Alferman & Stambulova, 2007) 1

2 Talangutvecklingens ekologi (Carlsson, 1991 & Henriksen, 2010) ü Helheten är mera komplex och mångfaceserad än summan av delarna. ü Utvecklingsprocessen påverkas av interakvonen mellan individen och den miljö där utvecklingen sker. ü IdroSarens kamrater, föräldrar och ledare är betydelsefulla för fortsas engagemang och utveckling inom idrosen. ü Klubbmiljön är av stor betydelse för utvecklingen. ü Samverkan mellan olika faktorer i närmiljön är av särskilt stor vikt. ATDE: Athlete Talent Development Environment (Henriksen, 2010) 2

3 Goda utvecklingsmiljöer sy]e..as studera framgångsrika svenska talangmiljöer Underliggande frågor: ü Hur beskriver olika aktörer framgångsrika miljöer för talangutveckling? ü Försöka idenvfiera likheter och skillnader I de framgångsrika miljöer som konvnuerligt utvecklar nya elivdrossutövare? Ekologisk Arbetsmodell (UPF) 3

4 Goda utvecklingsmiljöer Metodik STEG 1 Intervjuer med representanter från 12 SpecialidroSsförbund: Badminton, Basket, Fotboll, FriidroS, Handboll, Innebandy, Ishockey, Konståkning, Orientering, Simning, SportskySe och Tennis. STEG 2 STEG 3 STEG 4 Datainsamlingar på regional/lokal nivå inom sex idroser: Basket, Fotboll, FriidroS, Ishockey, Simning och Tennis Sammanställning av intervjuerna Analys uvfrån Vdigare forskning och teorevska perspekvv Rapportering Intervjuer med 30 elitidrottare: Centrala faktorer på vägen fram till elitnivå Särskilt fokus på de idrottsmiljöer de upplevt Kritiska skeden som har betytt mycket för deras utveckling. Goda utvecklingsmiljöer några nedslag 4

5 Goda utvecklingsmiljöer Resultat Likheter skillnader LagidroSer och individuella idroser Olika faktorer mer centrala än andra inom olika SF/idroSer Skillnad på större och mindre orter jfr hotspots Det räcker inte med as se dem var och en för sig: utan förstå hur de samvarierar. Goda utvecklingsmiljöer temaområden OrganisaVon, kultur och materiella resurser Sociala faktorer Coachernas idrossliga och pedagogiska kompetens Pedagogiska perspekvv på utvecklingsmiljöerna 5

6 OrganisaVon, kultur och materiella resurser Kultur med tydliga mål och pres9gelös öppenhet En tydligt strukturerad verksamhet Progression, långsik9ghet Röd tråd. Förankrad värdegrund, tydlig vision en posi/v tröghet. här kan man lyckas och nå framgång. OrganisaVon, kultur och materiella resurser Materiella resurser fysisk träningsmiljö Ändamålsenliga faciliteter 9llgänglighet/närhet Access Inte bästa möjliga faciliteter men bästa möjliga 9llgång Kompetens hos tränarna/coachteamet, signifikanta personer är avgörande 6

7 Sociala faktorer Träningskamraterna är betydelsefulla för en god social och mo9verande miljö. Vllgång Vll lämplig sparring, utmanande träning/utveckling. Öppenhet mellan träningsgrupper, utvecklingen från junior elit Samspel mellan etablerade och yngre goda förebilder Stödjande rela9oner och vänskap oavses utövarnas prestavonsnivå. Sociala faktorer Fungerande helhet: idro( familj skola/arbete Den samlade verksamheten är uformad u:från e3 helhetsperspek/v. Inte enbart fokus på det idro(sliga Socialt stöd men också sen stödapparat Ledningens/coachernas betydelse 7

8 Coachernas idrossliga och pedagogiska kompetens Ledarna avgörande: långsikvghet, samarbete, es öppet/samarbetsinriktat klimat.. För arbetssä(et uvfrån ålder och nivå, de etablerades möjlighet as fungera som goda förebilder. FörutsäSning för en god rela9on mellan barn, föräldrar och idro(en. Avgör hur faciliteterna används. Coachernas idrossliga och pedagogiska kompetens Den samlade ledar- /tränarkompetensen av avgörande. Tränarkompetensen inte personbunden träningsmiljön mindre känslig för personalförändringar Öppenhet och pres9gelöshet mellan ledare/tränare även i andra miljöer. Medveten satsning på rekrytering och utveckling av tränarna/ledare. 8

9 Prak:sk pedagogisk kunskap Samlad idro,slig och pedagogisk kompetens i coachgruppen. IdroSen kan lära av kunskap om utvecklingsmiljöer för ungdomar i skolan (?) ES gediget innehållsligt idro3skunnande men också pedagogisk kunskap, pedagogical content knowledge: coach måste ha es gediget kunnande inom sin idro( en god kunskap om hur träningen ska organiseras, hur innehållet ska förmedlas och en förståelse för de ak9vas lärande. Pedagogiska perspekvv jämförelse expertlärare Gedigna idro(skunskaper, OmfaSande kunskap och erfarenhet i prak9sk träning, Förmåga i as anpassa och modifiera målen uvfrån den akvvas nivå samt Förmåga as improvisera och utny(ja händelser som grund för träningen Kunna utmana sina utövare och skapa e( krea9vt utvecklingsklimat. Reflekterande förhållningssä(, as systemavskt följa upp/omprövar 9

10 En reviderad UPF- modell En reviderad UPF- modell Ledning Coacher 10

11 A3 reflektera kring Hur ser utvecklingsmiljöerna ut? Tydlig struktur med en progression och organisation? Samarbete mellan olika miljöer olika idrotter? Präglas idrottsmiljön av ett långsiktigt arbete: utvecklingen av aktiva? Goda och funktionella faciliteter med lämplig utrustning? Tillvaratas träningslokalerna på ett bra sätt? Tillgänglighet? Angeläget att förbättra? Kompetens på ledningsnivå: Ledning, rekrytering och utveckling inom miljön Coachkompetens, idrottsspecifik och övrig kompetens, öppenhet och prestigelöshet. Möjlighet att möta andra tränare från den egna idrotten och andra idrotter? Goda utvecklingsmiljöer VikVga faktorer i eligörberedande miljöer TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! PG Fahlström, Linnéuniversitetet pergoran.fahlstrom@lnu.se 11