Vindkraftspark Forsvidar Underlag för samråd

Transkript

1 Vindkraftspark Forsvidar Underlag för samråd Maj 2011

2 Samrådsunderlag Vindkraftspark Forsvidar Text wpd Scandinavia AB Förstudie Natur och Arkeologi Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0866. Utgivare wpd Onshore Forsvidar AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Ort och datum Stockholm i maj (40)

3 Innehåll 1 Administrativa uppgifter Sökanden Prövningskod Bakgrund Presentation av bolaget Varför vindkraft Ärendets gång Preliminär Tidplan Lokalisering, Omfattning och utformning Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden Remisser och samråd Omfattning och utformning Antal vindkraftverk och placering Typ av vindkraftverk Alternativ lokalisering Nollalternativet Teknisk beskrivning av projektet Anläggningsskedet Driftskedet Ljud Skuggor Service och kontroll Avvecklingsskedet Elanslutning Områdesbeskrivning Områdets användning och karaktär Naturvärden Kulturmiljö och Arkeologi Förutsedd miljöpåverkan Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud (40)

4 7.1.3 Skuggor Friluftsliv Risker Växtlighet/Naturvärden Planerade undersökningar Fågel Planerade undersökningar Fladdermöss Kulturmiljö och Arkeologi Planerade undersökningar Hushållning med resurser Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta Lokalt ägande i vindkraftsparken - vindkraftsandelar Vindkraftsfond - bygdepeng (40)

5 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 SÖKANDEN wpd Onshore Forsvidar AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Kontaktperson: Angelica Widing a.widing@wpd.se PRÖVNINGSKOD B e 85/ Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Den planerade anläggningen är tillståndspliktigt enligt 9 kap miljöbalken (B-verksamhet) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4a Miljöbalken samt i 3 Förordningen om Miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). 5 (40)

6 2 BAKGRUND wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftspark cirka 2 km söder om Hangvar i Hangvar socken på norra Gotland. Anläggningen planeras bestå av maximalt 16 vindkraftverk. wpd Scandinavia avser att söka tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning enligt miljöbalken hos Länsstyrelsen Gotlands län. wpd Scandinavia genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen samt Kulturminneslagen. Detta dokument utgör samrådsunderlag med beskrivning av projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar samt resultat från olika fältstudier. 2.1 PRESENTATION AV BOLAGET Projektet att etablera en vindkraftspark på norra Gotland Vindkraftspark Forsvidar, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Forsvidar AB. wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshore projekten Tandsjö och Aldermyrberget samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2000 MW. Vi är idag 600 medarbetare i 20 länder. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 2.2 VARFÖR VINDKRAFT Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. 6 (40)

7 Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2010 ca 3,5 TWh el vilket motsvarar cirka 3 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat något de senaste åren och uppgick under 2010 till cirka 600 MW, medan flera EU-länder bygger mer än MW årligen. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 1 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober (40)

8 2.3 ÄRENDETS GÅNG Detta underlag beskriver projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland fördjupade beskrivningar samt resultatet från olika fältstudier. Under samrådsprocessen ges berörda enskilda, intresseorganisationer och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att inkomma med synpunkter till projektören. Inkomna synpunkter från samrådet och hur dessa har beaktats beskrivs i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen i Gotlands län. När fullständig ansökan inkommit kungörs ansökan i lokala tidningar och berörda ges tillfälle att inkomma med synpunkter till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten. Kommunen måste också tillstyrka projektet. Villkor brukar anges för exempelvis högsta tillåtna ljudnivå vid bostäder och maximalt antal skuggtimmar. 2.4 PRELIMINÄR TIDPLAN Samrådsprocessen genomförs under 2010/2011. Fördjupade natur- och kulturmiljöinventeringar planeras ske sommar/höst Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning planeras inlämnas hösten Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske 2011/2012. Byggnation kan tidigast ske vår och sommar 2013, beroende på möjligheten till elanslutning i befintligt elnät. Om ledig kapacitet inte finns i befintligt elnät kan byggstart tidigast ske 2016/ (40)

9 3 LOKALISERING, OMFATTNING OCH UTFORMNING 3.1 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Forsvidar ligger cirka 2 km söder om Hangvar i Hangvar socken på norra Gotland, se karta nedan. Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshus är drygt 1 km. Området utgörs av ett skogområde där det bedrivs skogsbruk. Projektområdets storlek är totalt cirka 400 hektar. Gotland lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet. Forsvidar är intressant med tanke på områdets storlek och vägarna som går in i området, vilka underlättar vid transport och installation. Möjlighet till elanslutning finns inom rimligt avstånd. 9 (40)

10 3.2 PLANFÖRHÅLLANDEN Ingen Detaljplan eller Områdesbestämmelser finns för området. Den planerade vindkraftsparken ligger inom riksintresseområde för vindbruk (3 kap 8 MB). Området är också utpekat som Område typ 1 för vindbruk i översiktsplanen för Gotlands kommun. Område typ 1 innebär utpekade vindkraftsområden i översiktsplanen som också utgör riksintresse för vindbruk. Det är inom dessa områden som större grupper av vindkraftverk (7 9 verk) eller vindkraftparker (fler än 10 verk) i första hand bör komma till. Enligt översiktsplanen har vindbruket i kraft av riksintresse ett visst företräde framför andra allmänna intressen, som inte är utpekade som riksintressen, i dessa områden. Vindbruket kan även, i kraft av riksintresse och efter avvägning, lämnas företräde framför andra riksintressen. Vid etablering av vindbruk ska dock sådan hänsyn tas till andra allmänna intressen och att eventuella skador på dessa begränsas. 2 Hela Gotland är utpekat som område av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Vid bedömningen av påverkan på natur och kulturmiljöer vid prövning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön på Gotland skall enligt 2 turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. I kommunens översiktsplan anges att värdena enligt 4 kap MB är särskilt starka inom områdena Fårö, Storsudret, Östergarn och längs Gotlands kust. Länsstyrelsen anger i sitt utlåtande angående översiktsplanen att det är viktigt att vindkraftutbyggnaden sker samlat och i större grupper för att riksintresset enligt 4 kap MB inte ska påtagligt skadas. I projektområdets nordöstra del finns ett Natura2000-område som delvis överlappar med riksintresseområdet för vindbruk, Suderbys Blekevät. I sydöst finns ett riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 MB, Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg. Detta riksintresseområde överlappar i dess nordvästra del med riksintresse för vindbruk vid Forsvidar. Cirka 650 meter nordväst om projektområdet ligger Natura2000-området Hall-Hangvar. Cirka 2 km sydöst om projektområdet finns Naturreservatet och Natura2000-området Forsviden. Cirka 900 meter norr om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Sigsarve- Suderbys. I Hangvar, Elinghem, Othem, Tingstäde och Lärbro, cirka 1,5-5 km från området, finns riksintresse för kulturmiljövård som avser Gotlands medeltida kyrkor. Samtliga angivna områden finns på karta i Figur 1 nedan. 2 ByggGotland översiktsplan för Gotlands kommun (40)

11 Figur 1. Översiktskarta intresseområden. 11 (40)

12 3.3 REMISSER OCH SAMRÅD Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Lfv, Visby flygplats, Teracom och relevanta telekombolag. Försvarsmakten och Lvf har inte haft något att erinra. Telenor har en länk som passerar området norra del i väst-östlig riktning. Placeringen av vindkraftverken har korrigerats för att länken inte ska påverkas. Övriga telebolag har inte haft något att erinra. Samrådsmöte med Länsstyrelsen och kommunen har genomförts och den fortsatta planeringen av vindkraftprojektet anpassats i linje med framkomna synpunkter. Samrådsutställning för berörda enskilda och allmänheten hålls i Hangvar bygdegård den 16 juni Samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer och nationella myndigheter. 12 (40)

13 3.4 OMFATTNING OCH UTFORMNING Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande faktorer: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan verken för att de inte ska skapa lä och turbulens för varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera verken tätare, men då skulle produktionen sjunka och slitaget på vindkraftverken bli större. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket normalt är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid 3. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom en vindkraftspark) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet och förekomst av skyddade habitat, arter eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram en preliminär parklayout med 16 vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är cirka meter. Inga vindkraftverk placeras inom Natura2000-området, inom Skogsstyrelsens utpekade områden för naturvård, nyckelbiotoper, sumpskogar, rikkärr eller i uppenbart blöta områden. Hänsyn har även tagits till synpunkter från kommunen att layouten bör vara så symetrisk som möjligt för att ge ett så harmoniskt intryck som möjligt. 3 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 13 (40)

14 Figur 2. Preliminär parklayout med 16 vindkraftverk. 14 (40)

15 3.4.2 Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt om 2 3 MW och maximal totalhöjd 150 meter. Vindkraftverket till höger är ett exempel på den typ av vindkraftverk wpd avser att använda. Det är i detta skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk eller vilken navhöjd som är mest lämplig för platsen. Beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar har genomförts med Vestas V90, 105 meters navhöjd som exempel. Enligt våra tidiga beräkningar är medelvindhastigheten cirka 7 m/s på 100 meters höjd. Alternativet med 16 vindkraftverk á 2 MW beräknas ge en årsproduktion på cirka 90 GWh (90 miljoner kwh) vilket skulle räcka för att försörja cirka personer med hushållsel ALTERNATIV LOKALISERING Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom i mål nr M Vänersborgs Tingsrätt. Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. I Gotlands kommuns översiktsplan finns ett antal redovisade områden för vindbruk. Målsättningen för utbyggnaden av vindbruk i Gotlands kommun är en årsproduktion i storleksordningen 2,5 TWh el. För att möjliggöra en sådan utbyggnad krävs att en ny elanslutning anläggs till fastlandet, och för att denna ska kunna förverkligas krävs att tillräckligt mycket vindkraft planeras på Gotland. 4 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = kwh/person. 15 (40)

16 Många av vindkraftsområdena är idag blockerade av försvarets intressen. Efter det att beslut fattats angående översiktsplanen har dessutom ytterligare områden blockerats av försvarets utökade intresseområde kring Visby flygplats (motsvarande cirka 100 verk). För att kommunens mål för vindkraft ska kunna uppnås behöver sannolikt många av de utpekade vindkraftsområdena som inte blockeras av försvarets intressen användas. Alternativa lokaliseringar Väster om Forsvidar vid Elinghemsmyr finns ett annat område för vindbruk i översiktsplanen. Detta område utgörs till stor del av blötare marker varför wpd har bedömt att Forsvidar området är ett bättre alternativ för vindkraft. Nordöst om Forsvidar, öster om Hangvar, finns ytterligare ett område för vindbruk. Detta område är betydligt mindre och överlappas i delar av ett Natura2000-område varför wpd bedömt detta område som mindre intressant, se Figur 3. Figur 3. Översikt alternativa vindkraftsområden i översiktsplan. 16 (40)

17 3.6 NOLLALTERNATIVET Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs skogsbruk så skog kan dock komma att avverkas, oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 90 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkraftverk med ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs 5. Detta motsvarar koldioxidutsläpp från ca 50 miljoner mil bilkörning 6. 5 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp). 6 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO 2 /mil. 17 (40)

18 4 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 4.1 ANLÄGGNINGSSKEDET Området hyser en del befintliga vägar. Dessa kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att möjliggöra transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den varierande påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs senast cirka fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. 18 (40)

19 Montering av vindkraftverk. Foto: wpd 4.2 DRIFTSKEDET Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är schwichande och kommer från turbinbladen. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig, se Figur 4. Beräkningen baseras på ljudemission från rotornavet. Ljudemissionen mäts när det blåser cirka 8 m/s på 10 meters höjd, enligt internationell standard. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Riktvärdet 40 db(a) överskrids enligt beräkningen inte vid någon bostad eller fritidshus. 7 7 I villkoren för verksamheten anges vanligtvis ett begränsningsvärde för ljud. Verksamhetsutövaren bli då ålagd att efter uppförandet av vindkraftparken mäta ljudet för att kontrollera att begränsningsvärdet hålls. Skulle ljudet då mot förmodan vara för högt, åläggs verksamhetsutövaren att åtgärda detta. 19 (40)

20 Figur 4. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken. Vestas V90, 105 meters navhöjd, källjud 105 db(a). 20 (40)

21 4.2.2 Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts, se Figur 5. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år och 30 minuter per dag överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus. Figur 5. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, Vestas V90, 105 meters navhöjd. 21 (40)

22 4.2.3 Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral på distans via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 4.3 AVVECKLINGSSKEDET Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Fundamentet tas bort ned till 1 meters djup eller till berg och den delen ska sedan återfyllas med jord. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 22 (40)

23 5 ELANSLUTNING Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas för anslutningsledningen. Det interna elnätet i parken kan dock utföras som ett icke koncessionspliktigt nät enligt ellagen. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Den elektricitet som produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt kunna matas in i kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på cirka MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som kan ta emot denna effekt. Enligt kommunens översiktsplan är GEAB:s bedömning att 195 MW vindkraft totalt kan anslutas till det gotländska elnätet. Den gränsen gäller tills vidare och kan komma att justeras både uppåt och nedåt beroende på olika faktorer som t ex riskanalyser och teknikutveckling. Om en ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft ska kunna genomföras, utöver 195 MW, måste den planerade nya sjökabeln mellan Gotland och det svenska fastlandet bli verklighet. Svenska Kraftnät har startar arbetet med att planera för kabeln som beräknas kunna tas i drift 2016/2017. Planering pågår för elanslutning av vindkraftspark Forsvidar med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. I dagsläget är all ledig kapacitet i det befintliga elnätet uppbokad. Detta kan dock ändras om några andra planerade vindkraftsanläggningar på Gotland inte blir verklighet. I Gotlands kommuns översiktsplan finns ett preliminärt förslag till utbyggnad av elnät för vindbrukets kommande behov, i samband med byggnation av en ny elkabel till fastlandet. I detta förslag passerar en ledning rakt igenom vindkraftsområdet vid Forsvidar, se Figur (40)

24 Figur 6. Eventuellt nytt regionnät (ÖP Gotland). 24 (40)

25 Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras för. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Om ledningsdragningen sker över åkermark sker en temporär påverkan på markanvändningen under förläggningen. Gröda skadas, viss påverkan på markstruktur kan ske, speciellt vid blöt väderlek. Korsande dräneringsledningar kommer att grävas av men dessa repareras i samband med att arbetsområdet återställs. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. Kabelförläggning. Foto: wpd. 25 (40)

26 6 OMRÅDESBESKRIVNING I detta kapitel beskrivs den fakta som är känd i ett tidigt skede av projektet. Som underlag för miljökonsekvensbeskrivningen kommer dessa delar att undersökas närmare. 6.1 OMRÅDETS ANVÄNDNING OCH KARAKTÄR Projektområdet ligger cirka 5 km från Gotlands nordvästra kust. Området utgörs av ett relativt stort skogsområde omgivet av ett småbrutet landskap med omväxlande jordbruksmark, skog och myrar. Inom området bedrivs skogsbruk. Runtomkring skogsområdet finns byar t. ex. Hangvar, Tängelgårde och Austers. 6.2 NATURVÄRDEN I Forsvidar områdets norra del finns ett mindre Natura2000-område som delvis överlappar med riksintresseområdet för vindbruk, Suderbys Blekevät, se Figur 7. Natura2000-området ligger inom ett större rikkärr och hyser arten Öselskallra som finns upptagen i Habitatdirektivet. I habitatdirektivet listas naturtyper och arter (utom fåglar) som EU gemensamt bestämt skall skyddas. Områden där dessa naturtyper och arter återfinns, skall ges ett sådant skydd att miljön bevaras. Inom området finns också våtmarksområden och ett par av Skogsstyrelsen identifierade mindre naturvårdsområden och en nyckelbiotop. Öster ut finns ett riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 MB, Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg. Detta riksintresseområde överlappar i dess nordvästra del med riksintresse för vindbruk. Cirka 650 meter nordväst om vindbruksområdet ligger Natura2000-området Hall-Hangvar. Området innehåller ett stort antal naturtyper, vilka inkluderar våtmarkshabitat, och området har ett rikt fågelliv. Cirka 2 km sydöst om projektområdet finns Naturreservatet och Natura2000-området Forsviden. Naturreservatet består i stor utsträckning av en mosaik av mer eller mindre öppna häll- och alvarmarker omväxlande med områden med gles och lågvuxen tallskog. Inom reservatet finns flera typer av våtmarker. Den största är Stora Pussmyr, vars nordligaste del ingår i reservatet. Till områdets karaktärsfåglar hör bl.a. trädlärka, dubbeltrast och nattskärra. 8 Projektområdet för vindkraftsparken tillhör ett delavrinningsområde där Ronkelsmyr avvattnas mot väster genom Elinghems myr och Ireån till Ireviken. Hästvät och källmyrarna i norr avvattnas mot nordost till Kyrkebysmyr genom Träskmyr och Vasteån till Kappelshamnsviken. Inga större vattendrag berör området, men flera mindre bäckar förekommer i projektområdet. De små vattenflödena i området är delvis kanaliserade. Myrkomplex finns inom och i omgivningen av projektområdet. 8 Länsstyrelsen i Gotlands län (40)

27 wpd har låtit en naturkonsult (Ecocom)genomföra ett inledande fältbesök i projektområdets norra och östra delar för att erhålla större kunskap om naturvärdena. Fältbesöket visar att området domineras av tallskog. I norra delen finns bitvis ett relativt stort inslag av gran och björk. Området runt Natura-2000 området i norr är påverkat av dikning och skogsbruk. Trädskiktet är med några mindre undantag tydligt påverkat av produktionsinriktat skogsbruk över hela området. I stora delar består skogen av tallbestånd som domineras av vissa åldersklasser samt saknar gammelträd och död ved. Död ved är sällsynt i hela projektområdet. Andelen gamla träd ökar framförallt i de sydvästra delarna där jordlagret är tunnare. Här förekommer mycket gamla tallar utspridda i landskapet samt mer samlat på något ställe. Vid föreslagen placering av vindkraftverk och vägar har hänsyn tagits till de områden med högre naturvärden som finns i området, se karta i Figur 7. Bild från projektområdet. Foto: wpd. 27 (40)

28 Figur 7. Preliminär parklayout, vägar och värden i området. 28 (40)

29 6.3 KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI I området finns vägar av förhistoriskt ursprung s.k. hålvägar. En vägsträcka är registrerad som fast fornlämning (Hangvar 215:1). En del av vägarna används idag som brukningsvägar. Det finns också en registrerad fornlämning i området i form av ett röse (Hangvar 214:1) samt i områdets nordöstra hörn en lämning i form av fossil åkermark (Hangvar 404). Cirka 900 meter norr om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Sigsarve- Suderbys. Riksintresset motiveras av en gårdsmiljö med ovanligt välbevarade gårdsparter intill varandra utgörande goda exempel på nordgutnisk byggnadstradition med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet. Här finns också en fornlämningsmiljö med storröse, gravar och gravfält, husgrund, stensträngar och sliprännor. Manbyggnader och uthusbyggnader i sten och bulteknik från och tidigt 1800-tal med alla uthusbyggnader i behåll. Småskaligt betes- och åkerlandskap. I Elinghem, Hangvar, Othem, Tingstäde och Lärbro, cirka 1,5-5 km från området, finns riksintresse för kulturmiljövård som avser Gotlands medeltida kyrkor, se markering på karta i Figur 1 i avsnitt (40)

30 7 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN I detta kapitel beskrivs den miljöpåverkan som kan förutses i ett tidigt skede av projektet. Ytterligare undersökningar kommer att genomföras som underlag för miljökonsekvensbeskrivningen, se beskrivning under respektive avsnitt. 7.1 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att det kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuell och beror på var i landskapet man står. Landskapet innehåller i övrigt inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara tydlig. Landskapet där vindkraftsparken planeras är dock delvis täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från vissa håll kommer att skymmas helt eller delvis. Vindkraftverken placeras så symetriskt som möjligt för att ge ett mer harmoniskt intryck. I ett skogsområde som detta måste dock även hänsyn tas till lokala naturvärden vid val av placering, vilket kan innebära att symmetrin inte blir så tydlig. För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en siktanalys samt fotomontage från ett antal platser på olika avstånd från vindkraftsparken genomförts. Hinderbelysning I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering, måste vindkraftverken förses med hinderbelysning. För vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter krävs att vindkraftverken markeras med rött medelintensivt blinkande ljus vid gryning, skymning och mörker. Ljuset ska vara 2000 Candela vid gryning och skymning men får dämpas till 200 Candela nattetid. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen kommer att synkroniseras så att de blinkar samtidigt. 9 Hinderljusen placeras på vindkraftverkens maskinhus och siktanalysen i Figur 7.1 ger en uppskattning av från vilka områden i landskapet hinderbelysningen kommer att synas. För att minska störningen vid de närmast belägna husen kan ljusen avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverken. Siktanalys En siktanalys har genomförts som visar från vilka platser vindkraftverken beräknas synas (ZVI, Zones of Visual Impact), se nedan. I siktanalysen har skogen beaktats. Indata har hämtats från Lantmäteriets digitala höjddata och terrängkarta med digital information (vektor). Skogen antas förenklat vara i genomsnitt åtta meter hög. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. 9 TSFS 2010: (40)

31 Figur 7.1. Siktanalys (ZVI), V90 navhöjd 105 m. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. 31 (40)

32 Visualiseringar Fotomontage från olika håll har tagits fram som ger en bild av hur etableringen kan komma att se ut från olika platser, se nedan. Ytterligare fotomontage kan tas fram inför miljökonsekvensbeskrivningen. Figur 7.2. Fotopunkter för visualiseringar. 32 (40)

33 Lugnet: Cirka 1,2 km till närmaste vindkraftverk. Vestas V90, navhöjd 105 m, totalhöjd 150 m. Tibbles: Cirka 2,1 km till närmaste vindkraftverk. Vestas V90, navhöjd 105 m, totalhöjd 150 m. 33 (40)

34 Hangvar väg: Cirka 2,2 km till närmaste vindkraftverk. Vestas V90, navhöjd 105 m, totalhöjd 150 m. Ire: Cirka 3,7 km till närmaste vindkraftverk. Vestas V90, navhöjd 105 m, totalhöjd 150 m. 34 (40)

35 Norrbys: Cirka 4,3 km till närmaste vindkraftverk. Vestas V90, navhöjd 105 m, totalhöjd 150 m. Västris: Cirka 4,9 km till närmaste vindkraftverk. Vestas V90, navhöjd 105 m, totalhöjd 150 m. 35 (40)

36 7.1.2 Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Ljudet från vindkraftverken beräknas understiga 40,0 db(a) vid det närmast belägna husen vid en vindhastighet på 8 m/s på tio meters höjd (se avsnitt 4.2) och därmed följs de rekommenderade riktvärdena. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock inte hörbara eller kännbara nivåer 10. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Källa: Naturvårdsverket, rapport Kartläggning av bullerfria områden Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se avsnitt 4.2. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor förväntas bli liten Friluftsliv Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning. Friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning eller möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftetablering. 10 Elforsk rapport Ljud från vindkraftverk. 36 (40)

37 7.1.5 Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) om vindkraftproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast 11. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 m vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etc. bedöms vara mycket liten. För att minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 7.2 VÄXTLIGHET/NATURVÄRDEN Påverkan på växtlighet beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av eventuella tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken förväntas floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma när arbetena väl är avslutade. Placering av vindkraftverk och vägar har till del omlokaliserats efter fältbesöket för att minimera påverkan på bl.a. bestånd av äldre tallar i området. Den fortsatta planeringen av parklayout, uppställningsplatser, väg- och kabeldragning kommer att ske med hänsyn till känsliga områden efter att alla undersökningar är genomförda Planerade undersökningar För att få en bättre kunskap om vilka naturvärden som finns i området planerar wpd att genomföra en mark- och vegetationsundersökning under sommaren Hela området bedöms utifrån tidigare kända värden. Fältinventering sker sedan genom okulär besiktning av det område som är aktuellt för placering av vindkraftverk och vägar. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark - och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras i ett polygonskikt. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) i den mån de påträffas inom inventeringsområdet. 7.3 FÅGEL Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan är liten. 12 Fåglar verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart. Det vanligaste för de arter som undviker 11 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04: Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan resultat från forskning inom Vindval Rapport (40)

38 vindkraft är ett avstånd på cirka 100 meter men för vissa arter har störningseffekten observerats på upp till 800 meter från vindkraftverken. 13 Det är sällan som flyttande fåglar kolliderar med vindkraftverk, de väljer oftast en bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. Nattflygande fåglar flyger oftast högt över vindkraftverken. Vid svåra väderförhållanden kan de dock tvingas ner på lägre höjder. 14 Idag sker normalt cirka 0-10 kollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar cirka fåglar per år i Sverige, vilket kan jämföras med att minst 6-7 miljoner fåglar dödas per år i Sverige av trafiken. De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation som helhet, men vissa arter kan möjligtvis komma att påverkas lokalt. De arter som löper störst risk att påverkas av vindkraft är de som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt, till exempel Kungsörn och Havsörn, och som häckar inom eller nära en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar per vindkraftverk och år i Sverige. Andelen örnar som dödas av vindkraft i Sverige är ännu liten jämfört med den andel som dödas i trafiken eller av kraftledningar Planerade undersökningar För att få en bättre kunskap om vilka fågelvärden som finns i området har wpd påbörjat en örninventering. Inledande inventering av havsörn och kungsörn har genomförts. Resultatet tyder på att örnrevir finns i projektområdets närhet. Fördjupad inventering kommer att genomföras för att fastställa vart örnbona är lokaliserade. 7.4 FLADDERMÖSS När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk, men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (junijuli) och migrationsperioden (slutet av augusti-september). wpd kommer att undersöka vilken befintlig kunskap som finns angående fladdermöss i området. 7.5 KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Kulturmiljön i närområdet indikerar att det kan finnas fler fornlämningar i området. Inventering kommer att utföras för att fastställa var eventuella lämningar finns och dessa områden kommer sedan att undvikas i möjligaste mån. De vägar som klassas som fornlämningar kommer inte att 13 Naturvårdsverket Effekter av störningar på fågel. 14 Energimyndigheten. Vindkraft - bygga och ansluta större vindkraftverk Bernhold, A. Vindbruk och örn i Västerbottens län en kunskapssammanställning (40)

39 användas, men kan behöva korsas på ett par lämpliga ställen. Hur kulturmiljöområdena i närheten kan komma att påverkas kommer även att belysas Planerade undersökningar Områdets kulturvärden beskrivs genom att en särskild utredning genomförs. Fältinventering av det område som är aktuellt för placering av vindkraftverk och vägar görs som en systematisk genomgång med okulär besiktning kompletterat av provstick med jordsond. Dokumentation och antikvarisk bedömning görs enligt Riksantikvarieämbetets normer och redovisas i rapport. 7.6 HUSHÅLLNING MED RESURSER Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen av förnyelsebara material och energi ska främjas. I området bedrivs idag skogsbruk. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya vägar och uppställningsplatser, cirka 2 % av det totala området. I övrigt begränsar inte en vindkraftetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk och jakt. Vindkraft utgör en förnybar energikälla som främst ersätter el producerad med fossila bränslen i det Nordiska kraftsystemet. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs till största del av vilka vindförhållanden som råder på platsen och en skillnad i årsmedelvind på 0,1 m/s ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden. För att hålla kostnaden för produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed erhålla ett stabilt el- och elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt intresse att vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på platser där det råder goda vindförhållanden. 8 INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN OCH LOKAL NYTTA Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 450 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 32 MW (16 stycken 2 MW-vindkraftverk) beräknas detta ge cirka 160 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av år. 39 (40)

40 I samband med översiktsplaneringen för vindkraft har Gotlands kommuns Ledningskontor utarbetat en studie över de samhällsekonomiska effekterna av en utbyggd vindkraft på Gotland. I förslaget till Översiktplan för Gotlands kommun föreslås en utbyggnad av vindkraften på Gotland till MW installerad effekt med en årsproduktion i storleksordningen 2,5 TWh. Utbyggnad av vindkraften får en positiv effekt på det gotländska samhället i form av ökat antal arbetstillfälle samt ökat kapitalinflöde. En fullt utbyggd produktion med 2,5 TWh motsvarar en omsättning på 2000 miljoner kronor. 16 Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning LOKALT ÄGANDE I VINDKRAFTSPARKEN - VINDKRAFTSANDELAR Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer det att erbjudas möjligheten att köpa vindkraftsandelar. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende och i andra hand till invånare och företag i kommunen. Som andelsägare producerar du i princip din egen el och minskar därmed de egna elkostnaderna. Du slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris. Dessutom bidrar du till att minska koldioxidutsläppen. Kontakta gärna wpd om du är intresserad av att veta mer om vindkraftsandelar eller vill anmäla ditt intresse. 8.2 VINDKRAFTSFOND - BYGDEPENG wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Forsvidar. Syftet är att bygden där vindkraft byggs ska få del i det värde som vindkraften skapar. Förslagsvis upprättas en vindkraftsfond, ur vilken de som bor och verkar i området kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. Ersättning motsvarande 0,5 % av bruttoinkomsten uppskattas för denna park med 16 vindkraftverk ge cirka kr per år vilket genererar cirka 6 miljoner kr på 20 år Gotlands kommun. Samhällsbyggnadsenheten. Ledningskontoret Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi Beräknad produktion kwh per år, antagen ersättning el och elcertifikat totalt 70 öre/kwh. 40 (40)