KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunstyrelsen KALLELSE Datum Sida 1 (3) Ledamöter Conny Johansson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Lena Sjödahl (M), 2:e vice ordf. Ingvor Bergman (S) Vakant (SD) Niclas Hillestrand (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Julia Björck (S) Johanna Johansson (SD) Ann Kyrkander (MP) Hans Johansson (C) Dan Hovskär (KD) Annika Carp (L) Tjänstemän Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Lena Sjödahl föreslås Ersättare Dan Gabrielsson (S) Ed Kahrs (M) Susanne Larsson (S) Christopher Münch (SD) Roger Lundberg (S) Anders Winlöf (M) Johanna Svensson (S) Wanja Wallemyr (C) Hanna Wigh (SD) Inger Lilja (V) Eva Dahlgren (C) Allan Bjärkhed (KD) Björn Stenström (L) Kommunstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen den 10 februari 2016 klockan 13:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Information om revidering av avfallsföreskrifter för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Dnr 2016/ Bilaga a) Direktionen för Avfallshantering Östra Skaraborg 4/2016 b) Utkast till avfallsföreskrifter Förbundschef Lars Persson informerar 2. Information om projektet för affärsutveckling i området runt Hornborgasjön Bilaga a) Kommunstyrelsen 195/2014 Affärsutvecklare Maria Comstedt, turistchef Klara Börjesson och näringslivschef Magnus Sundén informerar

2 2 (3) Ärende Anteckningar 3. Information om regelverk och ny e-tjänst för ekonomisk ersättning till förtroendevalda Bilaga a) Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda Kommunsekreterare Kajsa Björck och IT-utbildare Linda Börjesson informerar 4. Besvarande av motion från Erik Kyrkander (V) om förtätad pendlingsparkering Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 1/2016 b) Chefen för infrastruktur och logistiks tjänsteutlåtande c) Byggnadsnämnden 133/2015 d) Kommunstyrelsen 173/2015 e) Motionen 5. Strategi för krisberedskap i Falköpings kommun för åren Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2/2016 b) Säkerhetssamordnarens tjänsteutlåtande c) Förslag till strategi 6. Utredning om förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara-Götene Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 3/2016 b) Kommundirektörens tjänsteutlåtande c) Räddningsnämnden 68/ Investering i förbehandlingsanläggning vid biogasanläggningen Hulesjön Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 4/2016 b) Utvecklingschefens tjänsteutlåtande Framställan från Falköpings Hyresbostäder AB om utökad borgensram, förändrat bemyndigande och kommunal borgen som säkerhet för räntesänkningar Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 5/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Framställan 9. Ansökan från Falbygdens Biodlarförening om föreningsbidrag Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 6/2016 b) Ekonomens tjänsteutlåtande c) Ansökan

3 3 (3) Ärende Anteckningar 10. Ansökan från stiftelsen Ållebergs Segelflygmuseum om verksamhetsbidrag för år 2015 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 7/2016 b) Ekonomens tjänsteutlåtande c) Ansökan 11. Ansökan från barn- och utbildningsnämnden om prestationsbaserad ersättning för elevhälso- och ledningsförstärkning på Ållebergsgymnasiet Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 9/2016 b) Mångfalds- och kvalitetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Barn- och utbildningsnämnden 39/2015 d) Ansökan 12. Ansökan från socialnämnden om prestationsbaserad ersättning för att inrätta en tjänst som språkresurs inom individ- och familjeomsorgen Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 10/2016 b) Mångfalds- och kvalitetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Socialnämnden 89/2015 d) Ansökan 13. Överklagande gällande beslut kring renhållningsordning för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens ordförandes förslag till beslut b) Föreläggande från Förvaltningsrätten i Jönköping c) Kommunfullmäktige 173/ Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2015/ Bilaga a) Förteckning 15. Information från Skaraborgs kommunalförbund Conny Johansson Ordförande

4 Utkast till Avfallsföreskrifter för Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner Gäller fr o m

5 utkast Innehållsförteckning Inledande bestämmelser sidan Tillämpliga föreskrifter 1 3 Definitioner 2 3 Ansvar för avfall, information och tillsyn Ansvar för betalning 6 6 Sortering av avfall Sortering av hushållsavfall Sortering av annat avfall än hushållsavfall 11 7 Skyldighet att överlämna hushållsavfall 12 7 Byte av storlek på behållare, delad eller gemensam behållare Emballering, fyllnadsgrad och vikt Anskaffande, underhåll och placering av behållare och annan utrustning Transportvägar Hämtningsområde, hämtnings- och tömningsintervall Annat avfall än hushållsavfall Fettavskiljare Uppgiftsskyldighet Undantag från avfallsföreskrifterna Handläggning av undantag Eget omhändertagande av hushållsavfall Förlängt hämtnings- och tömningsintervall Uppehåll i hämtning och tömning Ikraftträdande 17 2

6 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunalförbundets avfallshantering gäller miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). andra författningar såsom t ex Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa avfallsföreskrifter. Kommunalförbundet får meddela anvisningar till dessa föreskrifter inom de områden som fastställs av dessa föreskrifter. Definitioner 2 Termer och begrepp i dessa avfallsföreskrifter har samma betydelse som de vid var tid gällande definitioner i 15 kap. miljöbalken samt förordningar och förskrifter meddelade med stöd av miljöbalken. Nedan följer en hänvisning till definitioner gällande i januari 2016: a. Avfall: 1 15 kap Miljöbalken (1998:808) b. Hushållsavfall: 2 15 kap Miljöbalken (1998:808) c. Grovavfall: 5 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall d. Producent: 3 15 kap Miljöbalken (1998:808), 6 förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar, 6 förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper, 9 förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, 3 förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer, 3 förordning (2008:834) om producentansvar för batterier, 3 förordning (1994:1236) om producentansvar för däck samt 2 förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. e. Förpackning och förpackningsavfall: 5 och 7 förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar. f. Tidning och returpapper: 5 förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper. g. Farligt avfall: 3 Avfallsförordningen (2011:927) h. Elutrustning: 6 förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning i. Batteri, industribatteri samt bilbatteri: 2 förordning (2008:834) om producentansvar för batterier. 3

7 j. Läkemedel: 2 förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. k. Däck: 2 förordning (1994:1236) om producentansvar för däck. l. Plastflaska och metallburk: 1 förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges: 1. För hushållsavfall, utöver latrin, som samlas in i avfallsbehållare: a. Med brännbart avfall avses hushållsavfall där matavfall och restavfall inte separerats. b. Med matavfall avses lätt nedbrytbart biologiskt hushållsavfall. c. Med restavfall avses återstående hushållsavfall efter att matavfall och förpackningsavfall sorterats ut. 2. Med fastighetsägare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare samt nyttjanderättshavare som har nyttjanderätt i enlighet med definitionen nedan. 3. Med nyttjanderätt avses nyttjandeformer jämställda med ägande såsom t ex arrendeavtal och tomträtt. 4. Med kommunalförbundet avses kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg som inom sina medlemskommuner ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall i enlighet med det kommunala renhållningsansvaret i miljöbalken. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg består av följande medlemskommuner; Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda. 5. Med renhållaren avses den eller de som utför kommunalförbundets hämtning av hushållsavfall. Detta avser även tömning av enskilda avloppsanläggningar. 6. Med miljönämnden avses den nämnd som i respektive kommun har tillsynsansvar enligt miljöbalken. 7. Med behållare avses säck, kärl av plast, latrinbehållare, container eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 8. Med avfallstaxa avses avgifter fastställda av medlemskommunerna med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 9. Med ljuskällor avses material som omfattas av producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer (2000:208). 10. Med pantflaskor och -burkar aves glas- och plastflaskor samt metallburkar. 4

8 11. Med avfall med producentansvar avses det hushållsavfall som vid var tid via nationell lag, förordning eller förskrift omfattas av producentansvar. Ansvar för avfall, information och tillsyn 3 Allt avfall ska tas om hand på ett korrekt sätt, utifrån avfallets egenskaper, för att inte orsaka skador på människor eller natur. Ansvaret är fördelat på: Innehavare av hushållsavfall: den som ger upphov till ett hushållsavfall har ansvar för att sortera och lämna det enligt gällande nationella lagar, förordningars och föreskrifter samt i enlighet med dessa föreskrifter och anvisningar meddelade till dessa föreskrifter. Fastighetsägare är skyldig beställa hämtning av hushållsavfall. Fastighetsägaren ansvarar för att teckna abonnemang som omfattar på tillräckligt antal behållare för insamling och sortering av hushållsavfall. Fastighetsägare ansvarar för innehåll och kvalitet på avlämnat avfall och ska informera den eller de som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshantering samt tillse att reglerna följs. Kommunalförbundet: ansvarar för hämtning/mottagning samt behandling av hushållsavfall med undantag för det hushållsavfall som enligt gällande lagstiftning ska hämtas/tas emot av producenterna. Producenterna: ansvarar för hämtning/mottagning samt behandling av respektive produktgrupp med producentansvar, såvida gällande lagstiftning inte reglerar något annat. Innehavare av annat avfall än hushållsavfall: utgörs i praktiken främst av verksamhetsavfall samt bygg- och rivningsavfall. Avfallsinnehavaren ansvarar för att avfallet lämnas till omhändertagande i enlighet med gällande lagar och regler. 4 Kommunalförbundet har ansvar för det hushållsavfall som uppkommer inom kommunalförbunds medlemskommuner. Hämtning av hushållsavfall och tömning av enskilda avloppsanläggningar utförs av renhållaren. 5 Miljönämnden utför tillsynen över avfallshanteringen i enlighet med 5 kap. miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter samt i enlighet med dessa föreskrifter Kontroll av efterlevnad av dessa föreskrifter utförs även av kommunalförbundet. Ansvar för betalning 6 Avgift i enlighet med fastställd avfallstaxa ska betalas för den insamling, transport och behandling av avfall som ligger inom kommunalförbundets ansvar. Ansvar för betalning framgår av avfallstaxan. 5

9 Sortering av avfall Sortering av hushållsavfall 7 Avfallsinnehavare ska sortera ut följande hushållsavfall och hålla det skilt från annat avfall: - Olika typer av farligt avfall - Olika typer av avfall som omfattas av producentansvar eller pant, tex o förpackningar o tidningar och returpapper o elutrustning samt olika typer batterier och ljuskällor o pantflaskor och -burkar o läkemedel o bildäck - Grovavfall - Trädgårdsavfall - Latrin - Slam samt andra avfallsslag från enskilda avlopp - Matavfall: Avser fastighetsägare som, efter beslut av kommunalförbundet bereds möjlighet, valt att sortera matavfall. Medgivande om utsortering kan återkallas om sorteringen är bristfällig vad gäller kvalitet och mängd. - Ytterligare avfallsslag som enligt lagstiftning eller anvisning av kommunalförbund kan bli föremål för utsortering. Avfallsinnehavare ansvarar för att avfall som uppstår vid hälso- och sjukvård i bostad eller motsvarande hanteras och omhändertas enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFR 2005:26. Döda sällskapsdjur bör begravs på djurkyrkogård, kremeras eller, under förutsättning att det sker i enlighet med dessa föreskrifter, tas om hand via eget omhändertagande. 8 Utsorterade avfallsslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller lämnas på mottagningsplats anvisad av kommunalförbundet och/eller i enlighet med producents information om mottagningsplats. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. 6

10 9 Fastighetsägare ska säkerställa att sortering sker i tillräcklig omfattning och att avfallsslag hålls åtskilda i enlighet med dessa föreskrifter och anvisningar från kommunalförbundet. Avfallet överlämnas till kommunalförbund, renhållare respektive producent. 10 Kommunalförbundet får meddela anvisningar om sortering och mottagningsplats för hushållsavfall som kommunalförbundet ansvarar för. Sortering av annat avfall än hushållsavfall 11 Annat avfall än hushållsavfall ska hålls skilt från hushållsavfall, detta utgörs främst av - Verksamhetsavfall - Bygg- och rivningsavfall från omfattande byggverksamhet på fastigheten - Avfall från jakt som ska hanteras i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 12 Hushållsavfall under kommunalförbundets ansvar ska lämnas i därför avsedd behållare till kommunalförbundet via dess renhållare eller till plats som anvisats av kommunalförbundet. Byte av storlek på behållare, delad eller gemensam behållare 13 Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot annan av kommunalförbundet godkänd behållarstorlek medges om bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt kan beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. 14 Två närboende fastighetsägare kan efter ansökan hos kommunalförbundet medges rätt att dela kärl under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad, sortering och vikt kan beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Delat kärl för två närboende fastighetsägare är inte tillåten i områden med gemensamma avfallsbehållare. Ansvar för betalning och storlek på behållare som är möjlig att dela framgår av avfallstaxan. Medgivande om hämtning via delat kärl kan komma att återkallas om kommunalförbundet konstaterar att avgift uteblir eller om dessa föreskrifter inte följs. 15 Kommunalförbundet kan besluta om gemensam avfallsbehållare till ett avgränsat antal hushåll inom ett geografiskt område. 7

11 Emballering, fyllnadsgrad och vikt 16 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Avfallet ska vara väl förslutet i påsen eller paketet så att avfallet inte kan spridas och i övrigt är skyddat så att det inte orsaka att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet. Aska, damm och liknande ska hanteras och emballeras på ett sådant sätt att avfallet inte kan förorsaka störningar genom att t ex damma eller antändas. Matavfall som uppkommer i hushållet ska förpackas i särskilt avsedd påse. Annan förpackning får inte användas. I hushållet ska särskild ventilerad hållare för påsen användas. Kommunalförbundet får meddela anvisningar för påsar, säckar och hållare för matavfall. Kommunalförbundet få meddela anvisningar för matavfall i flerbostadshus och restauranger, storhushåll och liknande. 17 Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhållaren ska buntas eller förpackas på lämpligt sätt. Grovavfallet ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. 18 Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll när den lämnas på återvinningscentral eller annan mottagningsplats som anvisats av kommunalförbundet. 19 Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas och behållarens lock ska vara tillslutet. Behållare får inte vara så tung att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare som är överfull, för tung eller som innehåller otillåtet eller dåligt emballerat avfall hämtas inte. Fastighetsägaren ska i sådant fall avlägsna, omfördela och/eller emballera om avfallet. Behållaren ska genom fastighetsägarens försorg stå upprätt och placeras så att den inte orsakar trafikfara, hinder eller nedskräpning. Fastighetsägaren ska omgående åtgärda nedskräpning på hämtningsplatsen. 20 Kommunalförbundet får meddela ytterligare anvisningar kring emballering, fyllnadsgrad, vikt och placering av olika typer av hushållsavfall. 8

12 Anskaffande, underhåll och placering av behållare och annan utrustning 21 Kärl och container ägs av kommunalförbundet och tillhandahålls genom renhållaren. Fastighetsägares befintliga ägande av container, kärl och liknande kan i undantagsfall tillåtas under en övergångsperiod som i varje enskilt fall fastställs av kommunalförbundet. Fastighetsägaren ansvarar för erforderligt underhåll. Säckar, påsar och säck-/påshållare för insamling av matavfall vid restauranger och storkök samt säckar för annat avfall och kärl för latrin köps in och hanteras i enlighet vad som regleras i avfallstaxan och i anvisningar från kommunalförbundet. Fastighetsägaren ansvarar för, bekostar, installerar och underhåller övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering. Utrustning och utrymmen ska vara utformade för sitt ändamål. Såväl behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Kommunalförbundet ersätter inte normalt slitage och skador som uppstår i samband med hämtningen. Kommunalförbundet får meddela anvisningar kring anskaffande, utformning av behållare och annan utrustning, utrymme för avfallshantering och behållarstorlekar. 22 Användande av andra typer av behållare och utrustning än de som tillhandahålls av eller anvisats av kommunalförbundet får endast i undantagsfall ske och först efter skriftlig godkännande av kommunalförbundet. 23 Behållare ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunalförbundets renhållningssystem kan ske och så att hämtning underlättas. De ska placeras så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Kommunalförbundet får besluta att fastighetsägaren ska placera behållaren på motsatt sida av väg. Fastighetsägaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare. 24 Fastighetsägaren ansvarar för, bekostar, installerar och underhåller slam- och fettavskiljare, slutna tankar, minireningsverk, fosforfällor och andra typer av enskilda avloppsanläggningar och tillhörande anläggningsdelar. Dessa ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. 9

13 Manluckor, lock, nivågivare mm till slam- och fettavskiljare, slutna tankar, minireningsverk och andra typer av enskilda avloppsanläggningar och tillhörande anläggningsdelar ska vara utformade och lätt tillgängliga för tömning så att tömning kan ske utan att arbetsmiljöproblem uppstår. Tömning ska även kunna ske utan att anläggningen skadas vid normalt tömningsförfarande. Fastighetsägare ska vid behov montera anordning på lock eller manlucka för att underlätta öppning och stängning. Fastighetsägaren ska utan anmaning tillhandahålla tömningsanvisningar för minireningsverk till renhållaren. Fastighetsägare ansvarar för att slam- och fettavskiljare, slutna tankar, minireningsverk och andra typer av enskilda avloppsanläggningar och tillhörande anläggningsdelar är tydligt markerade. Vid risk för förväxling med andra installationer ska markeringen vara särskilt tydlig. Kommunalförbundet ersätter inte normalt slitage och skador som uppstår i samband med tömningen. Kommunalförbundet får meddela anvisningar om utformning, överlämnande av tömningsanvisningar och placering av enskilda avloppsanläggningar och tillhörande anläggningsdelar. 25 Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där hämtnings- respektive tömningsarbetet ska utföras. Nycklar, koder till portar och grindar och liknande ska vid begäran om hämtning/tömning lämnas till renhållaren. Ändringar ska utan anmodan meddelas till renhållaren. Transportvägar 26 Hämtning och tömning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av fastighetsägaren anordnad annan plats efter kommunalförbundets godkännande. Behållare och enskilda avloppsanläggningar ska placeras så att backning, utöver normalt vändnings- och tömningsarbete, inte behöver ske med hämtnings- och tömningsfordon. Särskild hänsyn gäller vid skolor, förskolor, äldreboende och liknande. 27 Fastighetsägaren ska se till att transportväg fram till behållarens och den enskilda avloppsanläggningens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning och tömning ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtnings- och tömningsfordon. Kommunalförbundet beslutar i varje enskilt fall om vägens farbarhet. Vid bedömning av vägs farbarhet tas även hänsyn till farbarhet på broar, färjor och likande. Om 10

14 kommunalförbundet finner att vägen inte är farbar väg ska fastighetsägaren placera behållaren på plats, respektive ordna en lösning för tömning av enskild avloppsanläggning, som kan godkännas av kommunalförbundet. Erforderlig vändmöjlighet ska finnas i nära anslutning till sista hämtnings- och tömningsplats på respektive väg. Kommunalförbundet beslutar i varje enskilt fall om erforderlig vändmöjlighet. Fastighetsägare ansvarar för skador på transportvägen som uppkommer vid hämtning och tömning samt för skador på hämtnings- och tömningsfordon som uppkommer till följd av brister i väghållningen. Kommunalförbundets hämtningsskyldighet räknas som fullgjord även om behållaren, slamavskiljaren etc, vid hämtnings-/tömningstillfället inte varit tillgänglig. I det fall fastighetsägaren vid upprepad otillgänglighet inte åtgärdat bristen överlämnas ärendet till miljönämnden för handläggning enligt Miljöbalken. (Tillfällig kommentar: AÖS har ingen möjlighet att förelägga till följd av sanitär olägenhet och inte heller möjlighet att förelägga med vite, men det har miljönämnden) 28 Kommunalförbundet får meddela anvisningar rörande transportvägar inklusive anvisningar kring utformning av vändplatser. Hämtningsområde, hämtnings- och tömningsintervall 29 Kommunalförbundets medlemskommuner utgör ett hämtningsområde. 30 Ordinarie hämtning av matavfall, restavfall och brännbart avfall sker med nedanstående intervall. Matavfall hämtas hos fastighetsägare som via beslut från kommunalförbundet beretts möjlighet att sortera matavfall. Restavfall hämtas hos fastighetsägare som via beslut från kommunalförbundet beretts möjlighet att sortera matavfall eller som har en av miljönämnden godkänd varmkompost. Intervall för hämtning utöver nedanstående fastställs i gällande avfallstaxa. a. Permanentbostäder i småhus: Matavfall hämtas varannan vecka året om. Restavfall hämtas minst var fjärde vecka året om. Brännbart avfall hämtas varannan vecka året om. 11

15 b. Permanentbostäder i flerbostadshus: Matavfall hämtas minst varannan vecka året om. Restavfall hämtas minst varannan vecka året om. Brännbart avfall hämtas minst varannan vecka året om. c. Icke- permanentbostäder i fritidshus, koloniområden och fritidsanläggningar: Matavfall hämtas minst varannan vecka under minst tidsperioden maj till och med september. Restavfall hämtas minst var fjärde vecka under minst tidsperioden maj till och med september. Brännbart avfall hämtas minst varannan vecka under minst tidsperioden maj till och med september. d. Verksamheter: Matavfall hämtas minst varannan vecka året om. Restavfall hämtas minst var fjärde vecka året om. Brännbart avfall hämtas minst varannan vecka året om. 31 Hämtning av latrin sker med nedan angivna intervall: a. Permanentbostäder i småhus: Hämtning av latrin minst sex gånger per år, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. b. Icke- permanentbostäder i fritidshus, koloniområden och fritidsanläggningar: Hämtning av latrin minst två gånger per säsong, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. 32 Tömning av slam och annat avfall från enskilda avloppsanläggningar sker enligt nedan: a. Slamavskiljare med toalettanslutning: Tömning en gång per år eller med annat intervall som beslutas av miljönämnden. Fastighetsägaren ansvarar för att hos renhållaren vid behov beställa ytterligare tömning för att upprätthålla en god funktion hos slamavskiljaren. 12

16 b. Slamavskiljare utan toalettanslutning: Tömning normalt en gång vart femte år eller med annat intervall som beslutas av miljönämnden. Fastighetsägaren ansvarar för att hos renhållaren beställa tömning vart femte år och därutöver, vid behov, beställa ytterligare tömning upprätthålla en god funktion hos slamavskiljaren. c. Sluten tank och minireningsverk: Tömning normalt en gång per år eller med annat intervall som beslutas av miljönämnden. Fastighetsägaren ansvarar för att hos renhållaren beställa tömning en gång per år och därutöver, vid behov, beställa ytterligare tömning upprätthålla en god funktion i anläggningen. Kommunalförbundet har rätt att schemalägga tömning så att tömning utförs minst en gång per år. d. Fosforfällor: Tömning av avfall i det intervall som beslutas av miljönämnden.. Fastighetsägaren ansvarar för att hos renhållaren i erforderlig omfattning beställa tömning för att upprätta god funktion hos fosforfällan. 33 Hämtning av annat hushållsavfall sker enligt nedan: a. Grovavfall: Fastighetsägare som väljer att inte lämna grovavfall till av kommunalförbundet anvisad plats kan beställa särskild hämtning av grovavfall i enlighet med gällande avfallstaxan och anvisningar från kommunalförbundet. b. Annat hushållsavfall som enligt gällande lagstiftning och föreskrifter ska samlas in av kommunalförbundet: Hämtning sker i enlighet med gällande avfallstaxan och anvisningar från kommunalförbundet. Annat avfall än hushållsavfall Fettavskiljare 34 Tömning av fettavskiljare sker normalt en gång per år eller med annat intervall beslutas av miljönämnden. Fastighetsägaren ansvarar för att hos renhållaren beställa tömning en gång per år och därutöver, vid behov, beställa ytterligare tömning upprätthålla en god funktion i avskiljaren. 13

17 Uppgiftsskyldighet 35 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska på begäran av kommunalförbundet, miljönämnd och/eller annan kommunal instans lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd, hantering med mera som behövs som underlag för avfallsplan. 36 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på anmodan av kommunalförbundet, miljönämnd och/eller annan kommunal lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd, hantering med mera som behövs som underlag för avfallsplan. Undantag från avfallsföreskrifterna Handläggning av undantag 37 Miljönämnden fattar beslut om eget omhändertagande. Fastighetsägare som själv avser ta hand om hushållsavfall ska anmäla detta skriftligen till miljönämnden. Kravet på anmälan gäller inte eget omhändertagande av trädgårdsavfall. Anmälan om kompostering och annat eget omhändertagande av hushållsavfall ska vara miljönämnden tillhanda senast sex veckor före den avsedda ändringen. För anmälan av kompostering ska av miljönämnden framtagen ansökningsblankett användas. Beslut om eget omhändertagande via kompostering av annat hushållsavfall än trädgårdsavfall gäller under maximalt 5 år. Beslut om annat eget omhändertagande än kompostering gäller under maximalt 1 år. Miljönämnden ska översända kopior av beslut om eget omhändertagande till kommunalförbundet. 38 Miljönämnden fattar beslut om förlängt hämtning- och tömningssintervall i enlighet med nedanstående. Ansökan om förlängt hämtnings- och tömningsintervall ska vara miljönämnden tillhanda senast sex veckor före den avsedda ändringen. Beslut om förlängt tömnings- och hämtningsintervall gäller under maximalt fem år, är personliga och knutna till fastigheten. 14

18 Miljönämnden ska översända kopior av beslut om förlängt hämtnings-/tömningsintervall till kommunalförbundet. 39 Kommunalförbundet fattar beslut om uppehåll. Ansökan ska vara kommunalförbundet tillhanda senast sex veckor före den avsedda uppehållsperioden. Av kommunalförbundet framtagen ansökningsblankett ska användas. Uppehåll i sop- och latrinhämtning medges maximalt i 1 år. Uppehåll i tömning av enskilda avlopp medges maximalt i 3 år. 40 Undantag upphör att gälla med omedelbar verkan om förhållandena ändras och/eller förutsättningarna inte uppfylls. Fastighetsägare ska omgående meddela miljönämnden respektive kommunalförbundet om ändrade förhållande eller annat som kan påverka beviljat undantag. Eget omhändertagande av hushållsavfall 41 Hushållsavfall får endast tas om hand på den egna fastigheten under förutsättning att det utförs på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. 42 Plast och andra typer av avfall som riskerar att ge upphov till ur hälso- och miljöskyddssynpunkt skadliga utsläpp får inte grävas ned eller eldas i tunna, vedpanna, kamin eller liknande. 43 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten. 44 Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare. 45 Kompostering av latrin och fekalier från fastigheten ska ske i därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten. 46 Utrymme för miljöriktigt omhändertagande av komposterat material ska finnas på fastigheten. 47 Annat eget omhändertagande än kompostering, t ex omhändertagande av döda sällskapsdjur eller urinspridning, ska ske på sådant sätt att olägenheter för människors hälsa eller miljö inte uppstår. 48 Eldning av trädgårdsavfall får endast ske om brandriskvarning, lokala föreskrifter samt föreskrifter om förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön som 15

19 utfärdats med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning följs. Förlängt hämtnings- och tömningsintervall 49 Fastighetsägare som har ett av miljönämnden godkänt eget omhändertagande av matavfall kan efter ansökan hos miljönämnden medges så kallad årshämtning. Årshämtning innebär hämtning av restavfall två gånger per år i den ordning som kommunalförbundet bestämmer. Förutsättning för medgivandet av årshämtning är att fastighetsägaren kan visa att uppkommen avfallsmängd är mycket liten. Årshämtning är inte tillåtet i områden med gemensam avfallsbehållare. 50 Förlängt tömningsintervall för avfall från enskild avloppsanläggning, utöver det som framgår av den enskilda anläggningens tillståndsvillkor, kan medges om den enskilda avloppsanläggningen är godkänd och överdimensionerad. Uppehåll i hämtning och tömning 51 Uppehåll medges endast om det är ställt utom allt rimligt tvivel att fastigheten är helt outnyttjad under den sammanhängande tid som ansökan avser. Ansökan ska på kommunalförbundets begäran styrkas med intyg. 52 För fastighetsägare med egen behållare kan uppehåll i hämtning medges om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst 4 månader. För fastighetsägare som har del i en gemensam behållare kan uppehåll medges om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst 1 år. 53 Uppehåll i tömning av enskilda avloppsanläggningar kan medges om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst 1 år. Fastighetsägaren ansvarar för att den enskilda avloppsanläggningen är tömd när uppehållet påbörjas. 54 Hämtning respektive tömning startar automatiskt efter uppehållsperiodens slut. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft och ersätter tidigare gällande avfalls- /renhållningsföreskrifter/-ordning i Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. 16

20 Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg

21

22 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 22 (26) 195 Dnr 2014/ Gemensam affärsutvecklingsresurs i området runt Hornborgasjön Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att tillsammans med Skara kommun och Skövde kommun anställa en gemensam affärsutvecklare på 50 % enligt framtaget förslag. 2 Den gemensamma affärsutvecklingsresursen tillsätts från januari 2015 och projektet löper under tre år. Kostnaderna, som innefattar projektledare, verksamhetsstöd och evenemanget Trandansen, fördelas lika mellan kommunerna, vilket innebär kronor per kommun och år. 3 Den gemensamma affärsutvecklingsresursen ska lämna en årlig rapportering om sitt arbete till kommunstyrelsen. 4 Beslutet om en gemensam affärsutvecklingsresurs och dess finansiering gäller under förutsättning att Skara kommun och Skövde kommun beslutar i enlighet med det framtagna förslaget. Bakgrund Området runt Hornborgasjön har sedan år 2011 varit ett prioriterat område i Västsverige när det gäller en satsning för att göra området exportmoget. Under hösten 2013 har Västsvenska Turistrådet tagit fram tre scenarier kring hur framtidens lokala service inom besöksnäringen skulle kunna se ut; både gällande Trandansen och gällande affärsutvecklingsinsatserna riktade till företag i området runt Hornborgasjön. Sammanfattningsvis kan man konstatera vikten av att fokusera på affärsutveckling mot en året runt turism där evenemanget Trandansen är en del av och ett viktigt varumärke och marknadsföringsmöjlighet för området runt Hornborgasjön, för de tre kommunerna och för Skaraborg. Även för västsverige är det viktigt att produkterna i området utvecklas och ligger i framkant. Inom Turismstrategi Skaraborg har kommunalförbundet beslutat att avsätta medel under år 2014, med inriktning även på åren , för att uppdra åt fem affärsutvecklare att på halvtid jobba inom produktområdena möten, evenemang, mat, natur och framtidens besöksservice. För att denna Skaraborgssatsning skall bli framgångsrik krävs det att man möter upp lokalt med insatser gällande samordning, aktiviteter, utbildning, paketering och synliggörande via hemsidor etcetera. Än mer framgångsrika blir satsningarna om man i en Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 23 (26) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum forts. 195 destination eller ett område möter upp gemensamt och förstärker de insatser som görs inom Skaraborg samt via Västsvenska Turistrådet. forts. Dessutom kan man konstatera att det finns en outnyttjad potential för Trandansen och området runt Hornborgasjön. Trandansen har möjlighet att etablera sig som ett exportmoget evenemang med ett förstärkt och kvalitetssäkrat utbud, gemensam värdegrund, tydligare organisation, professionalisering och utvecklat samarbete mellan aktörer. Vidare behöver behovet av eventuella kompletterande investeringar vid Trandansen ses över och frågan utredas om kommunerna är intresserade av och på vilket sätt man vill möta upp de planerade investeringarna från Naturvårdsverkets sida. För att möta upp de behov som beskrivs enligt ovan föreslås att kommunerna runt Hornborgasjön, det vill säga Falköping, Skara och Skövde, anställer en gemensam produkt- och affärsutvecklingsresurs på 50 %. Produkt- och affärsutvecklingsresursen ska tillsammans med turistorganisationerna professionalisera turismutvecklingen i området året runt och ansvara för utveckling av evenemanget och Trandansen. I uppdraget ingår även att från kommunernas sida ansvara för utveckling av evenemanget Trandansen tillsammans med berörda parter. Till detta arbete ska en tydlig verksamhets- och resursplanering presenteras med tillhörande årsbudget och mätbara mål. I avtalet skall det också framgå att respektive kommuns turistorganisation skall delta och stötta arbetet samt rollfördelning kring vad som är affärsutvecklarens respektive turistorganisationernas roll. Kommuncheferna i Falköping, Skara och Skövde kommuner tar fram förslag på anställningsmyndighet för affärsutvecklaren, vilket sedan beslutas av respektive kommunstyrelse. Förslaget skall svara på vem som tar på sig arbetsgivaransvaret för projektets affärsutvecklare. Verksamhetsuppdraget rapporteras till de tre kommunerna gemensamt. Målet är att såväl evenemanget som produkter och paket passar en utländsk marknad. Utveckling av evenemanget sker tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västsvenska Turistrådet. För att få utväxling på insatta medel från kommunerna föreslås kommunerna att tillsammans med affärsutvecklaren undersöka möjligheten att söka externa projektmedel från exempelvis landsbygdsprogrammet och kommande Leaderprogram. Detta med utgångspunkt från identifierade insatser och aktiviteter som skulle behöva förstärkas inom projektets syfte och mål. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 24 (26) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Tjänsteutlåtandet, daterat den 19 augusti 2014, har utarbetats av turistchefen Klara Börjesson Ahlqvist. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 154/2014. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. forts Kommunstyrelsen beslutar att tillsammans med Skara kommun och Skövde kommun anställa en gemensam affärsutvecklare på 50 % enligt framtaget förslag. 2 Den gemensamma affärsutvecklingsresursen tillsätts från januari 2015 och projektet löper under tre år. Kostnaderna fördelas lika mellan kommunerna vilket innebär kronor per kommun och år. 3 Den gemensamma affärsutvecklingsresursen ska lämna en årlig rapportering om sitt arbete till kommunstyrelsen. 4 Beslutet om en gemensam affärsutvecklingsresurs och dess finansiering gäller under förutsättning att Skara kommun och Skövde kommun beslutar i enlighet med det framtagna förslaget. forts. Yrkande Ed Kahrs (M) yrkar att punkten 2 i arbetsutskottets förlag till beslut kompletteras enligt följande. Den gemensamma affärsutvecklingsresursen tillsätts från januari 2015 och projektet löper under tre år. Kostnaderna, som innefattar projektledare, verksamhetsstöd och evenemanget Trandansen, fördelas lika mellan kommunerna, vilket innebär kronor per kommun och år. Ed Kahrs (M) yrkar i övrigt bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på punkten 2 i arbetsutskottets förslag respektive Ed Kahrs (M) tilläggsyrkande för punkten 2 och finner att Ed Kahrs (M) tilläggsyrkande för punkten 2 har antagits. Kommunstyrelsen beslutar därefter att bifalla punkterna 1, 3 och 4 i arbetsutskottets förslag till beslut. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

25 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 25 (26) Paragrafen skickas till Skara kommun Skövde kommun Klara Börjesson Ahlqvist Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

26 1 (16) KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2015/ KFS 2015:18 Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda i Falköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige den 30 november Gäller från och med den 1 december Innehåll Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda i Falköpings kommun... 1 Syfte... 3 Tillämpningsområde... 3 Ansvar... 3 Ersättningsformer... 3 Gemensamma förutsättningar för att erhålla ersättning... 4 Obligatoriska ersättningar enligt kommunallagen... 4 Ersättning för förlorad arbetsinkomst... 4 Rutin för att erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst... 5 Ersättning för förlorad pensionsförmån... 6 Rutin för att erhålla ersättning för förlorad pensionsförmån... 6 Ersättning för förlorad semesterförmån... 6 Rutin för att erhålla ersättning för förlorad semesterförmån... 7 Ersättning för resekostnader för funktionshindrad... 7 Rutin för att erhålla ersättning för resekostnader för funktionshindrad... 7 Ersättning för barntillsyn... 8 Rutin för att erhålla ersättning för barntillsyn... 8 Frivilliga ersättningar enligt kommunallagen... 8 Sammanträdesarvode... 8 Sammanträdesarvodets storlek... 9 Rutin för att erhålla sammanträdesarvode... 9 Justeringsarvode... 9

27 2 (16) Rutin för att erhålla justeringsarvode Årsarvode Rutin för att erhålla årsarvode Uppdragsarvode Uppdragsarvode för kommunfullmäktiges ordförande Uppdragsarvode för förste och andre vice ordförande i respektive nämnd, inklusive kommunfullmäktige Uppdragsarvode för kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter Rutin för att erhålla uppdragsarvode Förtroendevald med årsarvode eller uppdragsarvode som avgår eller är frånvarande Ersättning för resekostnader Rutin för att erhålla ersättning för resekostnader Övriga kostnader Kommunal pension Rutin för att erhålla kommunal pension Försäkringsskydd Tolkning Bilaga Förteckning över årsarvoden och uppdragsarvoden... 16

28 3 (16) Syfte 1 Enligt 4 kap kommunallagen (1991:900) har förtroendevalda rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller en betydande del av heltid. Kommunfullmäktige ska besluta enligt vilka grunder ersättning ska betalas. Enligt 4 kap kommunallagen får kommunfullmäktige även besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, pension och andra ekonomiska förmåner. Syftet med dessa bestämmelser är att reglera den lagstadgade ersättningen för förlorade arbetsinkomster och ekonomiska förmåner och den frivilliga ersättningen för resekostnader, arvoden, pension och andra ekonomiska förmåner. Tillämpningsområde 2 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda i Falköpings kommun. Med förtroendevalda avses i de här bestämmelserna ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, av nämnda organ utsedda ledamöter och ersättare i utskott och beredningar samt revisorer och överförmyndare. Dessutom omfattar bestämmelserna av kommunen utsedda ledamöter, ersättare, ombud, ombudsersättare, revisorer och revisorsersättare i andra organ, såsom kommunalförbund, stiftelser, föreningar och intressent- och partsammansatta organ, om ersättning inte utgår från annan part. Rätten till ekonomisk ersättning upphör när förtroendeuppdraget upphör. Ansvar 3 Varje förtroendevald har en skyldighet att hålla sig informerad om dessa bestämmelser och att lämna de uppgifter och underlag som krävs för att bestämmelserna ska kunna tillämpas. Ersättningsformer 4 Dessa bestämmelser omfattar följande ersättningsformer. Obligatoriska ersättningar enligt kommunallagen Ersättning för förlorad arbetsinkomst Ersättning för förlorad pensionsförmån Ersättning för förlorad semesterförmån Ersättning för resekostnader för funktionshindrad Ersättning för barntillsyn

29 4 (16) Frivilliga ersättningar enligt kommunallagen Sammanträdesarvode Årsarvode Uppdragsarvode Ersättning för resekostnader Övriga kostnader Kommunal pension Gemensamma förutsättningar för att erhålla ersättning 5 Vissa av ersättningarna kräver att den förtroendevalda själv varje månad begär ersättning och vissa ersättningar betalas ut utan föregående begäran från den förtroendevalda. I de fall ersättningen kräver en begäran så ska begäran om ersättning, tillsammans med fullständiga underlag, framställas snarast, dock senast inom ett halvår räknat från dagen för sammanträdet, eller motsvarande, till vilken ersättningen hänför sig. För det fall en begäran om ersättning skulle framställas för sent är rätten till ersättning förlorad, såvida inte särskilda skäl för dröjsmålet föreligger. Förtroendevald ansvarar själv för lämnade uppgifters riktighet. Förtroendevald ska på begäran kunna styrka sina förluster eller kostnader. Förtroendevald som får felaktigt belopp utbetalt kan bli återbetalningsskyldig. Förtroendevald som medvetet lämnar felaktiga uppgifter gör sig skyldig till brottslig handling. Obligatoriska ersättningar enligt kommunallagen Ersättning för förlorad arbetsinkomst 6 Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Grunden för rätten till ersättning är att den förtroendevalde faktiskt har förlorat arbetsinkomst. Det innebär till exempel att den förtroendevalde inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst vid ett uppdrag på ledig tid, vid uttag av flextid eller under semestern. Detsamma gäller om den förtroendevalde har tagit partiellt eller generellt tjänstledigt eller om den förtroendevalde har bytt arbetspass för att utföra uppdraget på ledig tid. Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst vid deltagande i sammanträde och vid deltagande i verksamhet av annat slag än sammanträde, vilken beslutas av behörigt kommunalt organ eller på dess uppdrag. Vad som avses med sammanträde framgår i 16 punkt 1 3. Utöver vad som anges ovan så ges förtroendavalda även rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst vid följande tillfällen.

30 5 (16) 1. Ledamöter och ersättare i nämnderna har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst vid besök motsvarande två dagar per år, alternativt fyra halvdagar, i den verksamhet respektive nämnd bedriver. Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, som saknar uppdrag i nämnd, får besöka valfri nämnds verksamhet. 2. Partigruppsmöten kan genomföras tre heldagar per år, alternativt sex halvdagar. Gäller endast efter särskild kallelse från respektive gruppledare. Kallelsen ska lämnas till kommunstyrelsens kansliavdelning. Rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst omfattar nödvändig ledighet och erforderlig tid för resor och praktiska förberedelser som avgörs av respektive förtroendevald i samråd med respektive nämndordförande. Förhållandena på den egna arbetsplatsen, speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden, till exempel nattarbete, ska tas i beaktande när det avgörs vad som är nödvändig ledighet. 6 gäller inte för förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga en tjänstgöringsgrad på 40 procent eller mer av en heltidsbefattning. Rutin för att erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst 7 Förtroendevald ska själv varje månad begära ersättning för förlorad arbetsinkomst. Den förlorade arbetsinkomsten ska styrkas med intyg. Se nedan vad som gäller för förtroendevald som är löntagare, egen företagare eller uppbär arbetslöshetsersättning, föräldrapenning eller sjukpenning. Intygen lämnas till löneenheten. Ersättning för förlorad arbetsinkomst betalas inte ut utan giltigt intyg. När begäran har lämnats in kontrollerar respektive nämndsekreterare att blanketten är korrekt ifylld och att fullständiga underlag har lämnats in. Begäran skickas sedan vidare till respektive budgetansvarig för beslutsattest och slutligen till löneenheten för utbetalning. Utbetalning sker endast efter begäran och vid ett tillfälle per månad. Löntagare Löntagare ersätts med det timbelopp som motsvarar den förlorade arbetsinkomsten. Förtroendevald som är löntagare och begär ersättning för förlorad arbetsinkomst ska årligen och vid förändring styrka sina löneavdrag med intyg från sin arbetsgivare. Detta gäller även då förtroendevald är anställd av Falköpings kommun. Löntagare som förlorar OB-tillägg är berättigad ersättning för detta. Vid begäran om ersättning för förlorade OB-tillägg ska förlusten styrkas med intyg från den förtroendevaldas arbetsgivare.

31 6 (16) Egna företagare Egna företagare ersätts med den hos Försäkringskassan registrerade årsinkomsten för egen verksamhet delat på heltidsmåttet timmar per år. Egna företagare ska årligen styrka sin registrerade årsinkomst för den egna verksamheten med intyg från Försäkringskassan. För förtroendevald som är egen företagare på deltid och även löntagare på deltid räknas ersättningen ut proportionellt utifrån respektive andel. Förlusterna ska årligen styrkas med både ett intyg från Försäkringskassan och ett intyg från arbetsgivaren. Arbetslöshetsersättning, föräldrapenning och sjukpenning Förtroendevald som uppbär arbetslöshetsersättning, föräldrapenning eller sjukpenning får ersättning med det belopp den förtroendevalde går miste om på grund av sitt uppdrag. Begärt belopp ska årligen och vid förändring styrkas med intyg från det organ som betalar ut ersättningen. Ersättning för förlorad pensionsförmån 8 Förtroendevalda som har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst har också rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån. Ersättning för förlorad pensionsförmån uppgår till 4,5 procent av den förlorade arbetsinkomsten. 8 gäller inte för förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga en tjänstgöringsgrad på 40 procent eller mer av en heltidsbefattning. Rutin för att erhålla ersättning för förlorad pensionsförmån 9 Ersättning för förlorad pensionsförmån uppgår till 4,5 procent av den förlorade arbetsinkomsten och räknas upp per automatik vid utbetalning av förlorad arbetsinkomst. Ersättningen kräver ingen särskild begäran från den förtroendevalda, utan baseras på begäran om ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättning för förlorad semesterförmån 10 Förtroendevalda som har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst kan också ha rätt till ersättning för förlorad semesterförmån. Löneavdrag för tjänstledighet medför inte alltid bortfall av semesterförmåner. Förtroendevald som har förlorat semesterersättning eller semesterlön på grund av sitt förtroendeuppdrag har rätt till ersättning motsvarande det förlorade beloppet. Den förlorade semesterförmånen ska styrkas. 10 gäller inte för förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga en tjänstgöringsgrad på 40 procent eller mer av en heltidsbefattning.

32 7 (16) Rutin för att erhålla ersättning för förlorad semesterförmån 11 Förtroendevald ska själv begära ersättning för förlorad semesterförmån. Förtroendevald ska inkomma med intyg från sin arbetsgivare som visar att semesterlön har förlorats och hur stor förlusten är. Begäran om ersättning för förlorad semesterförmån kan göras på två sätt. 1. Om den förtroendevaldes arbetsgivare gör ett löpande avdrag vid varje tjänstledighet för politiskt uppdrag och avdraget går att påvisa på ett intyg från arbetsgivaren så kan den förtroendevalde få ersättning för förlorad semesterförmån löpande i samband med ersättning för förlorad arbetsinkomst. 2. Om den förtroendevaldes arbetsgivare först vid semesterårets slut räknar ut minskad semesterförmån för tjänstledighet för politiskt uppdrag så kan begäran om ersättning för förlorad semesterförmån göras vid intjänandeårets slut. Dock senast i juni månad varje år. I båda fallen ska begäran om ersättning för förlorad semesterförmån ske genom att begäran, med tillhörande intyg från den förtroendevaldes arbetsgivare, lämnas till löneenheten. Ersättning för resekostnader för funktionshindrad 12 Förtroendevalda med funktionshinder har rätt till skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Ersättning för resekostnad för förtroendevald med funktionshinder betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande då förtroendevald på grund av funktionshinder inte kan använda vanliga kommunikationsmedel och inte blir ersatt för kostnaden på annat sätt. Ersättning betalas ut som motsvarar den faktiska kostnaden. Ersättningen ska vara skälig och kostnaden ska styrkas. Ersättning kan utgå även för andra kostnader om den förtroendevalda kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader. 12 gäller inte för förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller en betydande del av heltid, det vill säga en tjänstgöringsgrad på 40 procent eller mer av en heltidsbefattning. Rutin för att erhålla ersättning för resekostnader för funktionshindrad 13 Förtroendevald ska själv begära ersättning för resekostnader för funktionshindrad. Kostnaden ska styrkas.

33 8 (16) Ersättning för barntillsyn 14 Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Ersättning för barntillsyn betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande för tillsyn av barn som vårdas i förtroendevalds familj och som inte har fyllt 12 år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning utbetalas även för äldre barn. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och inte heller för tid barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Ersättning för barntillsyn kan inte heller utgå för samma tid som förtroendevald uppbär förlorad arbetsinkomst. Ersättning betalas ut som motsvarar den faktiska kostnaden. Dock som mest motsvarande den genomsnittliga timlönen för barnskötare anställda i Falköpings kommuns. Kostnaden ska styrkas. Den förtroendevalda uppmärksammas på att ersättningen är skattepliktig och att den förtroendevalda kan bli skyldig att betala sociala avgifter för den utgivna ersättningen. 14 gäller inte för förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller en betydande del av heltid, det vill säga en tjänstgöringsgrad på 40 procent eller mer av en heltidsbefattning. Rutin för att erhålla ersättning för barntillsyn 15 Förtroendevald ska själv begära ersättning för barntillsyn. Kostnaden ska styrkas. Frivilliga ersättningar enligt kommunallagen Sammanträdesarvode 16 Förtroendevalda har i skälig omfattning rätt till sammanträdesarvode så som kommunfullmäktige har beslutat i dessa bestämmelser. Sammanträdesarvodet är en kompensation för bland annat inläsning av sammanträdeshandlingar och övriga förberedelser inför sammanträdet. Sammanträdesarvode utgår vid deltagande i sammanträde till tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt eller av respektive nämnd har fått uppdrag att delta. Med sammanträde avses följande. 1. Sammanträde med kommunfullmäktige, kommunfullmäktigeberedning, kommunstyrelsen, övriga nämnder, nämndutskott, presidier och kommunrevisionen. 2. Sammanträde med utrednings-, projekt-, lednings- och arbetsgrupper.

34 9 (16) 3. Sammanträde med andra organ dit kommunen har valt politiska representanter, såsom kommunalförbund, stiftelser, föreningar och intressent- och partsammansatta organ, om inte ersättning utgår från annan part. Sammanträdesarvodets storlek 17 Sammanträdesarvode utbetalas för halvdag (0 4 timmar) med 1 procent av kommunstyrelsens ordförandes arvode per månad. Sammanträdesarvode utbetalas för heldag (mer än 4 timmar) med 1,5 procent av kommunstyrelsens ordförandes arvode per månad. Vid dygnsskifte under pågående sammanträde räknas det som ett sammanträde. Tid för lunch, middag, eller motsvarande, i samband med sammanträde berättigar inte till sammanträdesarvode och ska dras av från den sammanräknade tiden för sammanträdet. Ledamöter och tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige har alltid rätt att uppbära arvode för tjänstgöring och protokollsjustering med kommunfullmäktige. I övrigt har ingen rätt att uppbära mer än sammanlagt ett heldagsarvode oavsett antalet sammanträden, justeringar eller motsvarande. Rutin för att erhålla sammanträdesarvode 18 Sammanträdesarvode, protokollfört sammanträde Efter ett sammanträde som protokollförts av tjänstemän i Falköpings kommun uppger respektive sekreterare till löneenheten, med stöd av närvaron i protokollet, vilka förtroendevalda som har närvarat vid sammanträdet och därmed är berättigade till sammanträdesarvode. Sammanträdesarvodet betalas ut utan föregående begäran från den förtroendevalda. Sammanträdesarvode, ej protokollfört sammanträde Förtroendevald ska själv varje månad begära sammanträdesarvode för de sammanträden som inte omfattas av punkten ovan. Justeringsarvode 19 Vid justering av kommunfullmäktiges protokoll har utsedda justerare rätt till justeringsarvode. Justeringsarvode utbetalas med 150 kronor per dag. Utsedda justerare har även rätt till eventuell ersättning för förlorad arbetsinkomst, förlorad pensionsförmån, förlorad semesterförmån och reseersättning.

35 10 (16) Rutin för att erhålla justeringsarvode 20 Efter justering av kommunfullmäktiges protokoll uppger kommunsekreteraren till löneenheten, med stöd av beslutet i protokollet, vilka förtroendevalda som har justerat protokollet och därmed är berättigade till justeringsarvode. Justeringsarvodet betalas ut utan föregående begäran från den förtroendevalda. Om justerarna vill erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst, förlorad pensionsförmån, förlorad semesterförmån och reseersättning ska begäran om detta lämnas in enligt gällande rutiner. Årsarvode 21 Med årsarvode avses arvode till förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller en betydande del av heltid, det vill säga en tjänstgöringsgrad på 40 procent eller mer av en heltidsbefattning. Förtroendevald har rätt till årsarvode med belopp som kommunfullmäktige har beslutat i dessa bestämmelser. Årsarvodena framgår av bilaga 1. Årsarvodena innefattar även ersättning för eventuellt förlorad arbetsinkomst, förlorade pensionsförmåner och förlorade semesterförmåner. Årsarvodena ska justeras i enlighet med det av Riksdagsarvodesnämnden fastställda arvodet för riksdagsledamöter. Årsarvodena för ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i respektive nämnd inkluderar en generell ersättning för det ansvar och de arbetsuppgifter som följer med respektive uppdrag. Exempel på arbetsuppgifter är följande. Sammanträden med den egna nämnden/styrelsen/utskottet Beredningar inför sammanträden med förvaltningschef och nämndsekreterare Övriga sammanträdesförberedelser Deltagande i protokollsjustering för den egna nämnden/ styrelsen/utskottet Sammanträden med nämndens/styrelsens presidium Regelbundna förvaltningskontakter Kontakter med allmänheten i frågor som rör den egna nämndens/styrelsens verksamhet Kontakter med andra nämnder/styrelser i frågor som rör den egna nämndens/styrelsens verksamhet

36 11 (16) Uppdrag från den egna nämnden/styrelsen att tillsammans med andra förtroendevalda från andra nämnder bereda eller utreda gemensamma frågor Utöver sitt årsarvode har kommunstyrelsens ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande i kommunstyrelsen samt ordförande i respektive nämnd rätt till sammanträdesarvode och justeringsarvode för sammanträde med kommunfullmäktige under förutsättning att vederbörande är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande deltar inom ramen för sina uppdrag även i aktiviteter riktade till innehavare av dessa uppdrag som anordnas av partiorganisationer eller andra jämförliga organisationer. En förtroendevald som innehar uppdrag som ordförande, förste vice ordförande eller andre vice ordförande i kommunstyrelsen eller ordförande i respektive nämnd och som av kommunfullmäktige väljs till uppdrag även i ett annat organ, är för det uppdraget berättigad till ersättning i likhet med andra förtroendevalda i det organet. Rutin för att erhålla årsarvode 22 Årsarvoden utbetalas löpande med en tolftedel per månad utan föregående begäran från den förtroendevalda. Uppdragsarvode 23 Med uppdragsarvode avses arvoden som betalas ut till uppdrag som motsvarar mindre än 40 procent av en heltidsbefattning. Förtroendevald har rätt till uppdragsarvode med belopp som kommunfullmäktige har beslutat i dessa bestämmelser. Uppdragsarvodena framgår av bilaga 1. Förtroendevald som uppbär uppdragsarvode har även rätt till ersättning för eventuellt förlorad arbetsinkomst, förlorade pensionsförmåner och förlorade semesterförmåner. Uppdragsarvodena ska justeras i enlighet med det av Riksdagsarvodesnämnden fastställda arvodet för riksdagsledamöter. Uppdragsarvode för kommunfullmäktiges ordförande 24 Uppdragsarvodet för ordföranden i kommunfullmäktige inkluderar en generell ersättning för det ansvar och de arbetsuppgifter som följer med uppdraget. Exempel på arbetsuppgifter är följande. Sammanträden med kommunfullmäktige Sammanträdesförberedelser Deltagande i protokollsjustering för kommunfullmäktige Regelbundna förvaltningskontakter

37 12 (16) Sammanträden med kommunfullmäktiges presidium Sammanträden med gruppledarna i kommunfullmäktige Kontakter med allmänheten i frågor som rör kommunfullmäktiges verksamhet Kontakter med andra nämnder/styrelser i frågor som rör kommunfullmäktiges verksamhet Deltagande i ceremoniella uppdrag i egenskap av kommunfullmäktiges ordförande. Uppdragsarvode för förste och andre vice ordförande i respektive nämnd, inklusive kommunfullmäktige 25 Uppdragsarvodet för förste och andre vice ordförande i respektive nämnd, inklusive kommunfullmäktige, inkluderar en generell ersättning för det ansvar och de arbetsuppgifter som följer med respektive uppdrag. I uppdraget ingår till exempel att ersätta ordföranden vid tillfällig frånvaro. Utöver sitt uppdragsarvode har förste och andre vice ordförande i respektive nämnd, inklusive kommunfullmäktige, rätt till sammanträdesarvode för sammanträde med den egna nämnden samt för andra möten och överläggningar som de kallas till av ordföranden i respektive nämnd, inklusive kommunfullmäktige. Uppdragsarvode för kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter 26 Uppdragsarvodet för kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter inkluderar en generell ersättning för det ansvar och de arbetsuppgifter som följer med uppdraget. Exempel på arbetsuppgifter är sammanträden med kommunstyrelsens arbetsutskott, övriga sammanträden som arbetsutskottet fastställer sammanträdesdagar för samt i övrigt förekommande verksamhet som representant för kommunstyrelsens arbetsutskott. Uppdragsarvodet för kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter inkluderar sammanträdesarvode för de arbetsuppgifter som nämns ovan. Rutin för att erhålla uppdragsarvode 27 Uppdragsarvoden utbetalas löpande med en tolftedel per månad utan föregående begäran från den förtroendevalda.

38 13 (16) Förtroendevald med årsarvode eller uppdragsarvode som avgår eller är frånvarande 28 Om förtroendevald som uppbär årsarvode eller uppdragsarvode avgår under tjänstgöringsperioden, fördelas arvodet mellan den tillträdande och den avgående förtroendevalde i förhållande till den aktuella tjänstgöringstiden. Om förtroendevald som uppbär årsarvode eller uppdragsarvode under en sammanhängande tid som överstiger trettio dagar, på grund av sjukdom, eller av annan anledning, blir förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, ska arvodet minskas i motsvarande mån. Den förtroendevalde ska omgående anmäla sjukskrivning till personalavdelningen, löneenheten. Även friskanmälan ska anmälas för att erhålla arvodet igen. Den förtroendevalde ansvarar för att samordning sker med försäkringskassan. Om ersättare har utsetts uppbär denne arvode som motsvarar tjänstgöringstiden. Ersättning för resekostnader 29 Förtroendevalda har i skälig omfattning rätt till ersättning för resekostnader så som kommunfullmäktige har beslutat i dessa bestämmelser. Förtroendevalda har rätt till ersättning för kostnader för resor som har direkt samband med uppdrag som genererar ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt 6. Ersättning för resekostnader utbetalas för resa med allmänna färdmedel eller egen bil om avståndet mellan förtroendevalds varaktiga bostad och sammanträdesplatsen överstiger fem kilometer enkel väg. Ersättningsberättigad färdväg är den mellan bostaden och platsen för sammanträdet eller beslutad förrättning. I de fall förtroendevald bor i en veckobostad på annan ort ska denna bostad betraktas som ordinarie bostad och ersättning för resa till och från sammanträde utbetalas, om resor genomförs i omedelbar anslutning till ett sammanträde. Om den ordinarie bostaden i kommunen besöks under resan gäller att den ersättningsberättigade färdvägen är sträckan mellan hemmet och sammanträdesplatsen. Förtroendevald ska följa kommunens resepolicy vid val av färdsätt. Resor för årsarvoderade förtroendevalda mellan bostad och egen förvaltning, när den förtroendevalde utför sådana uppgifter som enligt 21 inkluderas i årsarvodet, ska däremot betraktas som resor till och från arbetet och utgör inte grund för ersättning från kommunen. Traktamente Vid förrättningar, det vill säga när uppdrag fullgörs på annat ställe än tjänstestället, erhålls ersättning för resekostnader med allmänna färdmedel, eller för egen bil, samt traktamente.

39 14 (16) Rutin för att erhålla ersättning för resekostnader 30 Förtroendevald ska själv varje månad begära ersättning för resekostnader. Bilersättning utbetalas enligt kommunens bilersättningsavtal (BIA). Traktamente utbetalas enligt de grunder som framgår av traktamentsavtalet (TRAKT 04). Övriga kostnader 31 För andra kostnader än vad som avses i dessa bestämmelser betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader. Kommunal pension 32 PBF För heltidspolitiker med en tjänstgöringsgrad på 40 procent eller mer, valda före år 2014, gäller pensionsbestämmelserna PBF (Pensionsbestämmelser för förtroendevalda). För mer information se de av kommunfullmäktige antagna pensionsbestämmelserna. OPF-KL För övriga förtroendevalda gäller pensionsbestämmelserna OPF-KL (Omställningsstöd och pensionsbestämmelser för förtroendevalda Kommun och Landsting). Bestämmelserna tillämpas på förtroendevalda som väljs för första gången i samband med valet år 2014, eller senare, och som i tidigare uppdrag inte omfattats av pensionsbestämmelserna PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldas årsarvode, sammanträdesarvode och andra i det pensionsgrundande uppdraget/uppdragen utgivna kontanta ersättningar. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald för förlorad arbetsinkomst, förlorad semesterförmån, förlorad tjänstepensionsförmån, ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. För mer information se de av kommunfullmäktige antagna pensionsbestämmelserna. Rutin för att erhålla kommunal pension 33 Kommunal pension utbetalas i enlighet med gällande pensionsbestämmelser. Försäkringsskydd 34 I respektive pensionsbestämmelse finns bestämmelser om försäkringsskydd.

40 15 (16) Tolkning 35 Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsens personalutskott. Kommunledningsförvaltningen fastställer de rutiner och formkrav som ska tillämpas vid begäran om ersättning enligt dessa bestämmelser. Denna kommunala författning ersätter författningen 2014:12.

41 16 (16) Bilaga 1 Förteckning över årsarvoden och uppdragsarvoden Årsarvodet till kommunstyrelsens ordförande fastställs till 90 % av det vid varje särskilt tillfälle av Riksdagsarvodesnämnden fastställda arvodet för riksdagsledamöter. Tjänstgöringsgraden ska anses motsvara 100 % av en heltidsbefattning. I förteckningen anges arvodena uttryckta i procent av kommunstyrelsens ordförandes arvode. Siffrorna inom parentes anger vilken procent av en heltidsbefattning som tjänstgöringsgraden ska anses motsvara. Organ Ordförande Vice ordförande, förste vice ordförande Andre vice ordförande Övriga ledamöter Kommunfullmäktige 12 1,5 1,5 Kommunfullmäktiges valberedning 1,5 0,5 0,5 Kommunfullmäktiges demokratiberedning 10 Kommunstyrelsen 100 (100) 95 (100) 90 (100) 1* Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 Barn- och utbildnings- Nämnden 60 (60) 8 8 Byggnadsnämnden 25 (40) 5 5 Kompetens- och arbetslivsnämnden 25 (40) 5 5 Kultur- och fritids- Nämnden 25 (40) 5 5 Räddningsnämnden 20 (40) 5 Socialnämnden 60 (60) 8 8 Tekniska nämnden 35 (40) 5 5 Valnämnden 2 0,8 Kommunrevisionen Överförmyndaren 15 *Uppdragsarvode utbetalas till ledamöter i kommunstyrelsen som inte uppbär heltidsarvode

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr 2015/ Besvarande av motion från Erik Kyrkander (V) om förtätad pendlingsparkering Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om förtätad pendlingsparkering med hänvisning till nedanstående yttrande. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om förtätad pendlingsparkering. Av motionen framgår följande. Vi vill ge fler falköpingsbor möjlighet att på ett enkelt sätt tågpendla, därför behövs snarast betydligt fler parkeringsplatser i direkt anslutning till Resecentrum. Vårt förslag är att ett våningsplan byggs ovanför nuvarande pendlingsparkering. Det vill säga ett parkeringshus med låg profil. Vi i Vänstern ser att: Möjligheten att enkelt kunna arbetspendla är viktigt för många vid val av kommun att bosätta sig i. Volymen tågresenärer kommer över tid öka kraftigt. Bilen kommer under lång tid vara nödvändig för många på landsbygden för att ta sig till kollektiva transportmedel. Nuvarande parkering ofta är fullbelagd, detta leder till trafikproblem och olägenhet för närliggande bostadsområde. Planering av parkeringshus bör därför utredas skyndsamt. Det är billigare att agera tidigt än att börja först när problemen växt sig stora. För att vara en trovärdig miljökommun bör det finnas långsiktiga lösningar på miljövänligare infrastruktur. Kommunen utnyttjar utökade pendlingsmöjligheter för främst landsbygden genom att marknadsföra oss under iden Pendla och bo i HELA Falköping. Därför föreslår vi att: Falköpings kommun utreder möjligheterna till parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun projekterar parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun bygger parkeringshus på pendelparkeringen. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

43 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2015, 82, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 9 september 2015, 173, att remittera motionen till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden beslutade den 27 oktober 2015, 133, att föreslå kommunstyrelsen att avslå motionen. Avslaget motiverades sammanfattningsvis utifrån bedömningen att det kommer att finnas tillräckligt med pendelparkeringar i framtiden när den tredje och sista etappen i planerad utbyggnad av parkeringsplatser är genomförd. Byggnadsnämnden betonade också att åtgärder ska fortsätta för att få studerande på Lärcenter att ta buss eller cykel till Lärcenter istället for att parkera på pendelparkeringen. Om problem skulle uppstå i framtiden gällande för få pendelparkeringar menade byggnadsnämnden i sitt yttrande att man i första hand ska användanda andra närliggande ytor för omvandling av dessa till parkering och att detta måste ses som ett första alternativ framför att bygga ett parkeringshus på i motionen nämnd plats. Yttrande Inledningsvis kan kommunledningsförvaltningen ställa sig bakom den analys som motionären lyft fram. Självklart är pendlingsmöjligheterna en mycket viktig fråga för en kommun som Falköping och därmed finns det behov av att bland annat kunna parkera sin bil enkelt vid resecentrum. Idag finns det cirka 200 avgiftsfria pendelparkeringsplatser vid resecentrum. Det finns möjligheter att kunna bygga ytterligare cirka 60 platser enligt den plan som finns framtagen. Efter byggnadsnämndens remissvar har det byggts en ny, men tillfällig, pendelparkering i korsningen Järnvägsgatan/Mössebergsgatan. Pendelparkeringen finansieras av Västtrafik och har byggts för att möta de extra behov av parkeringsplatser som förväntas med anledning av bytet av kontaktledningar på Västra stambanan, vilket kommer påverka tågtrafiken under större delen av år Den nya parkeringsplatsen består idag av 130 platser och kan utökas med cirka 50 platser om behovet skulle uppstå. Parkeringen är tillfällig utifrån vad som är godkänt på denna yta enligt plan. Planer finns dock på att ändra detaljplanen och på så sätt kunna permanenta denna parkeringsplats. Detta innebär att Falköpings kommun i dagsläget har erhållit 130 nya parkeringsplatser och relativt enkelt och kostnadseffektivt kan utöka med ytterligare cirka 100 platser. Utifrån detta kan inte förslaget att bygga ett parkeringshus vid Falköpings resecentrum anses vara relevant. Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 januari 2016, har utarbetats av Leif Bigsten, chef för infrastruktur och logistik. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2015/ Kommunstyrelsen Besvarande av motion från Erik Kyrkander (V) om förtätad pendlingsparkering Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om förtätad pendlingsparkering med hänvisning till nedanstående yttrande. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om förtätad pendlingsparkering. Av motionen framgår följande: Vi vill ge fler falköpingsbor möjlighet att på ett enkelt sätt tågpendla, därför behövs snarast betydligt fler parkeringsplatser i direkt anslutning till Resecentrum. Vårt förslag är att ett våningsplan byggs ovanför nuvarande pendlingsparkering. Det vill säga ett parkeringshus med låg profil. Vi i Vänstern ser att: möjligheten att enkelt kunna arbetspendla är viktigt för många vid val av kommun att bosätta sig i. volymen tågresenärer kommer över tid öka kraftigt. bilen kommer under lång tid vara nödvändig för många på landsbygden för att ta sig till kollektiva transportmedel. nuvarande parkering ofta är fullbelagd, detta leder till trafikproblem och olägenhet för närliggande bostadsområde. Planering av parkerings-hus bör därför utredas skyndsamt. det är billigare att agera tidigt än att börja först när problemen växt sig stora. för att vara en trovärdig miljökommun bör det finnas långsiktiga lösningar på miljövänligare infrastruktur. Avdelningen för strategisk utveckling Leif Bigsten Chef för infrastruktur och logistik leif.bigsten@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

45 2(3) kommunen utnyttjar utökade pendlingsmöjligheter för främst landsbygden genom att marknadsföra oss under iden Pendla och bo i HELA Falköping. Därför föreslår vi att: Falköpings kommun utreder möjligheterna till parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun projekterar parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun bygger parkeringshus på pendelparkeringen. Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2015, 82, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 9 september 2015, 173, att remittera motionen till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden beslutade den 27 oktober 2015, 133, att föreslå kommunstyrelsen att avslå motionen. Avslaget motiverades sammanfattningsvis utifrån bedömningen att det kommer att finnas tillräckligt med pendelparkeringar i framtiden när den tredje och sista etappen i planerad utbyggnad av parkeringsplatser är genomförd. Byggnadsnämnden betonade också att åtgärder ska fortsätta för att få studerande på Lärcenter att ta buss eller cykel till Lärcenter istället for att parkera på pendelparkeringen. Om problem skulle uppstå i framtiden gällande för få pendelparkeringar menade byggnadsnämnden i sitt yttrande att man i första hand ska användanda andra närliggande ytor för omvandling av dessa till parkering och att detta måste ses som ett första alternativ framför att bygga ett parkeringshus på i motionen nämnd plats. Yttrande Inledningsvis kan kommunledningsförvaltningen ställa sig bakom den analys som motionären lyft fram. Självklart är pendlingsmöjligheterna en mycket viktig fråga för en kommun som Falköping och därmed finns det behov av att bland annat kunna parkera sin bil enkelt vid resecentrum. Idag finns det cirka 200 avgiftsfria pendelparkeringsplatser vid resecentrum. Det finns möjligheter att kunna bygga ytterligare cirka 60 platser enligt den plan som finns framtagen. Efter byggnadsnämndens remissvar har det byggts en ny, men tillfällig, pendelparkering i korsningen Järnvägsgatan/Mössebergsgatan. Pendelparkeringen finansieras av Västtrafik och har byggts för att möta de extra behov av parkeringsplatser som förväntas med anledning av bytet av kontaktledningar på Västra stambanan, vilket kommer påverka tågtrafiken under större delen av år Den nya parkeringsplatsen består idag av 130 platser och kan utökas med cirka 50 platser om behovet skulle uppstå. Parkeringen är tillfällig utifrån vad som är godkänt på denna yta enligt plan. Planer finns dock på att ändra detaljplanen och på så sätt kunna permanenta denna parkeringsplats. Detta innebär att Falköpings kommun i dagsläget har erhållit 130 nya parkeringsplatser och relativt enkelt och kostnadseffektivt kan utöka med ytterligare cirka 100 platser.

46 3(3) Utifrån detta kan inte förslaget att bygga ett parkeringshus vid Falköpings resecentrum anses vara relevant. Beslutet ska skickas till Erik Kyrkander (V) Byggnadsnämnden. Leif Bigsten Chef för infrastruktur och logistik

47 FMKÖPING KOMMUNEN Byggnadsnämnden Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(25) Sammanträdesdatum Dnr 2015/ Remissvar på motion från Erik Kyrkander (V) om förtätad pendlingsparkering Byggnadsnämndens beslut (enligt arbetsutskottets förslag) 1 Byggnadsnämnden avslår motionen om förtätad pendelparkering med följande motivering. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2015, 82, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om förtätad pendlingsparkering Dnr 2015/ Av motionen framgår följande. "Vi vill ge fler falköpingsbor möjlighet att på ett enkelt sätt tågpendla, därför behövs snarast betydligt fler parkeringsplatser i direkt anslutning till Resecentrum. Vårt förslag är att ett våningsplan byggs ovanför nuvarande pendlingsparkering. Det vill säga ett parkeringshus med låg profil. Vi i Vänstern ser att: möjligheten att enkelt kunna arbetspendla är viktigt för många vid val av kommun att bosätta sig i. volymen tågresenärer kommer över tid öka kraftigt. bilen kommer under lång tid vara nödvändig for många på landsbygden för att ta sig till kollektiva transportmedel. nuvarande parkering ofta är fullbelagd, detta leder till trafikproblem och olägenhet for närliggande bostadsområde. Planering av parkeringshus bör därför utredas skyndsamt. det är billigare att agera tidigt än att börja först när problemen växt sig stora. för att vara en trovärdig miljökommun bör det finnas långsiktiga lösningar på miljövänligare infrastruktur. kommunen utnyttjar utökade pendlingsmöjligheter för främst landsbygden genom att marknadsföra oss under idén "Pendla och bo i HELA Falköping". Justepstfnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks /o vfr ^4/ Ji

48 FLKOPING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(25) KOMMUNEN Sammanträdesdatum Byggnadsnämnden Därför föreslår vi att: Falköpings kommun utreder möjligheterna till parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun projekterar parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun bygger parkeringshus på pendelparkeringen." Stadsbyggnadsavdelningens svar: De senaste åren har det genomförts flera byggnationer för att gynna kollektivtrafiken och förbättra stationsområdet. Att möjliggöra för en effektiv pendelparkering är en viktig del i utvecklingen av järnvägsstationen och ingår också i de framtida planerna för platsen. Nedan följer en beskrivning av de etapper som genomförts och den etapp som komma skall. Statlig medfinansiering är sökt för etapp 3. Etapp 1 omfattade bilparkering på området närmast spåren och den grusade ytan på kvarteret Grindvakten. Statlig medfinansiering har erhållits för denna första etapp och den har färdigställts under Etapp 2 omfattade en utökad uppställningsplats för cyklar och en säkrare hämtningszon i anslutning till gångtunneln. Statlig medfinansiering har erhållits för denna etapp och den har färdigställts under Etapp 3 bygger på att befintliga byggnader rivs (uppsägning av hyresgäster) och att marken sedan iordningsställs som parkeringsplats. Dessa åtgärder önskar vi genomföra under Vi vill, innan vi genomför denna relativt komplexa åtgärd, genomföra djupare analyser kopplat till nu befintlig pendlarparkering. Vår bedömning är att pendlarparkeringen i dagsläget inte enbart används av pendlare. Bland annat har vi en besvärlig parkeringssituation i koppling till vårt närbelägna Lärcenter och vi har startat upp ett arbete för att stimulera de som studerar där att promenera, använda cykel eller allmänna kommunikationer i högre utsträckning än vad som är fallet idag (Mobility management). Här skapas cirka 60 nya parkeringar.

49 FLKOPING Byggnadsnämnden KOMMUNEN SAMMANTRADESPROTOKOLL 16(25) Sammanträdesdatum I dagsläget finns cirka 200 pendelparkeringar. Med de ytterligare cirka 60 platser som planeras inom etapp 3 beräknas behovet av pendlingsparkeringar vara mött. Falköpings kommun arbetar aktivt med utveckla möjligheten att ta cykeln till resecentrum. Genom att få fler att använda cykel till och från resecentrum minskar trycket på bilparkeringar. Detta ligger i linje med vad som framkom när en resevaneundersökning genomfördes tidigare i år. I denna utredning uttalades ett starkt stöd for satsningar på cykel och kollektivtrafik. Sammanfattningsvis anser stadsbyggnadsavdelningen att förslaget att bygga ett parkeringshus på nuvarande pendelparkering inte är aktuellt. Bedömningen är att det kommer finnas tillräckligt med pendelparkeringar i framtiden när etapp 3 är genomförd. Åtgärder ska fortsätta för att fa studerande på lärcenter ett ta buss/cykel till lärcenter istället for att parkera på pendelparkeringen. Om problem uppstår i framtiden gällande för få pendelparkeringar kommer i första hand användandet av andra närliggande ytor och omvandling av dessa till parkering ses som ett första alternativ framför att bygga ett parkeringshus på nämnd plats. Slutsats Byggnadsnämnden avslår motionen med hänvisning till ovanstående tjänsteutlåtande.

50 FLKOPING Byggnadsnämnden KOMMUNEN SAMMANTRADESPROTOKOLL 17(25) Sammanträdesdatum Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 september, har utarbetats av planarkitekt Alexander Kouzmine. Byggnadsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 134/2015. JU T i as signaturer Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen BY? ädfr/d-ttt Protokollsutdraget bestyrks ^

51 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 173 Dnr 2015/ Remittering av motion från Erik Kyrkander (V) om förtätad pendlingsparkering Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om förtätad pendlingsparkering remitteras till byggnadsnämnden för yttrande senast den 21 december Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om förtätad pendlingsparkering. Av motionen framgår följande. Vi vill ge fler falköpingsbor möjlighet att på ett enkelt sätt tågpendla, därför behövs snarast betydligt fler parkeringsplatser i direkt anslutning till Resecentrum. Vårt förslag är att ett våningsplan byggs ovanför nuvarande pendlingsparkering. Det vill säga ett parkeringshus med låg profil. Vi i Vänstern ser att: möjligheten att enkelt kunna arbetspendla är viktigt för många vid val av kommun att bosätta sig i. volymen tågresenärer kommer över tid öka kraftigt. bilen kommer under lång tid vara nödvändig för många på landsbygden för att ta sig till kollektiva transportmedel. nuvarande parkering ofta är fullbelagd, detta leder till trafikproblem och olägenhet för närliggande bostadsområde. Planering av parkeringshus bör därför utredas skyndsamt. det är billigare att agera tidigt än att börja först när problemen växt sig stora. för att vara en trovärdig miljökommun bör det finnas långsiktiga lösningar på miljövänligare infrastruktur. kommunen utnyttjar utökade pendlingsmöjligheter för främst landsbygden genom att marknadsföra oss under iden Pendla och bo i HELA Falköping. Därför föreslår vi att: Falköpings kommun utreder möjligheterna till parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun projekterar parkeringshus på pendelparkeringen. Falköpings kommun bygger parkeringshus på pendelparkeringen. Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2015, 82, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

52 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Paragrafen skickas till Byggnadsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

53 Motion rörande förtätad pendlingsparkering. Vi vill ge fler falköpingsbor möjlighet att på ett enkelt sätt tågpendla, därför behövs snarast betydligt fler parkeringsplatser i direkt anslutning till Resecentrum. Vårt förslag är att ett våningsplan byggs ovanför nuvarande pendlingsparkering. Det vill säga ett parkeringshus med låg profil. VI i Vänstern ser att: -möjligheten att enkelt kunna arbetspendla är viktigt för många vid val av kommun att bosätta sig i. -volymen tågresenärer kommer över tid öka kraftigt. -bilen kommer under lång tid vara nödvändig för många på landsbygden för att ta sig till kollektiva transportmedel. - nuvarande parkering ofta är fullbelagd, detta leder till trafikproblem och olägenhet för närliggande bostadsområde. Planering av parkeringshus bör därför utredas skyndsamt. -det är billigare att agera tidigt än att börja först när problemen växt sig stora. -för att vara en trovärdig miljökommun bör det finnas långsiktiga lösningar på miljövänligare infrastruktur. -kommunen utnyttjar utökade pendlingsmöjligheter för främst landsbygden genom att marknadsföra oss under iden Pendla och bo i HELA Falköping. Därför föreslår vi att: -Falköpings kommun utreder möjligheterna till parkeringshus på pendelparkeringen. -Falköpings kommun projekterar parkeringshus på pendelparkeringen. -Falköpings kommun bygger parkeringshus på pendelparkeringen. Vänsterpartiet Falköping. Gm/Erik Kyrkander.

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE (2) Kommunstyrelsen Förslag till strategi för krisberedskap i Falköpings kommun för åren Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar förslag till strategi för krisberedskap i Falköpings kommun för åren Bakgrund Kommunernas arbete med krishantering regleras genom lagen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) och genom den så kallade kommunöverenskommelsen (SKL 12/6159) mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten, via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Falköpings kommuns arbete inom krisberedskapsområdet utgår från ovan nämnda lag och överenskommelse. I enlighet med den gällande kommunöverenskommelsen ska varje kommun ta fram ett styrdokument för arbetet med att stärka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser. Strategin för krisberedskap i Falköpings kommun för åren beskriver följande områden. Förslag till utvecklingsområden med anledning av den genomförda kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen Inriktning på övningsverksamheten och formerna för dessa Övergripande planläggning och tillhörande planer Kommunens arbete utifrån det geografiska områdesansvaret Ekonomi Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm Förebyggande Per Beckman Säkerhetssamordnare per.beckman@falkoping.se Falköpings kommun Midfalegatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

55 2 (2) Falköpings kommun ska kontinuerligt bedriva ett grundläggande trygghetsoch beredskapsarbete så att sannolikheten för samhällsstörningar minskar, konsekvenserna kan lindras och hanteringsförmågan ökar. Målbilden vid en händelse är att samhällets normalbild ska återställas så snabbt som möjligt. Beslutet skickas till Samtliga nämnder Länsstyrelsen Västra Götaland Per Beckman Säkerhetssamordnare

56 (5) Strategi för krisberedskap i Falköpings kommun för åren Inledning Kommunernas arbete med krishantering regleras genom den s.k. kommunöverenskommelsen (SKL 12/6159) mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten via myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Huvudrubrikerna nedan beskriver vad kommunen ska arbeta med. Falköpings kommuns arbete inom krisberedskapsområdet utgår från denna överenskommelse och regleras genom Lag om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Falköpings kommun ska kontinuerligt bedriva ett grundläggande trygghetsoch beredskapsarbete så att sannolikheten för samhällsstörningar minskas, konsekvenserna kan lindras och hanteringsförmågan öka. Målbilden vid en händelse är att samhällets normalbild ska återställas så snabbt som möjligt. Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm Förebyggande Per Beckman Säkerhetssamordnare per.beckman@falkoping.se Falköpings kommun Midfalegatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

57 2 (5) Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) är en sammanställning av kommunens identifierade samhällsviktiga verksamheter och analys av de risker som kan leda till allvarlig samhällsstörning eller extraordinär händelse. Risk- och sårbarhetsanalysen innehåller följande: Identifiering av samhällsviktig verksamhet Identifiering kritiska beroenden Identifiering och analys av risker Beskrivning av sårbarheter och brister Sammanställning behov av åtgärder för att reducera eller ta bort eventuella risker. Beskrivning åtgärder och arbete med anledning av risk- och sårbarhetsanalysen Med risk och sårbarhetsanalysen som grund ska de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera och ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan beskrivas. Utvecklingsområden: Social hållbar utveckling, utbildningsinsatser för att öka kunskapen om religion, mångkultur och migration inom verksamheterna Reservkraft, ta fram en prioriteringsplan för anslutning av reservkraft till kommunens äldreboenden. Samt ta fram en försörjningsplan för bränsle till kommunens reservkraftsverk Framtagande av ny kommunal VA-plan Kommunsamordningscentral, utveckla samverkansformer och rutiner mellan kommunens olika verksamheter och räddningstjänsten nya lednings- och samordningscentral Kommunen har som en del i Krishanteringsrådet Östra Skaraborg tagit fram ett informationsmaterial gällande allmänhetens behov av att kunna klara sig på egen hand under tre dygn i händelse av större samhällsstörning. Ingående kommuner ska nu sprida den här kunskapen. Riskanalysen ligger till grund för de övningsscenarier som väljs under mandatperioden. Planering Kommunens nämnder har handlingsplaner som ligger till grund för effektivt ledning och samordning av kommunens hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Följande planer finns: Övergripande plan för att hantera samhällsstörningar och extraordinär händelse

58 3 (5) Förvaltningsplaner Plan för POSOM-organisationen Plan för respektive bolag enligt bolagsdirektiven Exempel på händelser där samordning särskilt ska beaktas är social hållbar utveckling, vattenförsörjning, elförsörjning, IT samt pandemi. Respektive kommunalförbund har även egen planering som samordnas mellan kommunerna. Utbildning och övning Övningar ska ske i såväl seminarieform som tillämpade övningar med motspel. Prioriterade områden för övning är bland annat samverkan genom händelsegrupper lokal och regional, civilt försvar och störning i el och ITförsörjningen. Under 2016 genomför kommunen och räddningstjänsten en särskild satsning på förmåga att samverka samt att producera och dela information och lägesbilder med andra aktörer Kommunens ledningsfunktioner har kontinuerligt övat och lagt en bra grund för att hantera en extraordinär händelse. För att upprätthålla nivån och förmågan ska följande verksamheter övas under mandatperioden : Samverkansövning mellan räddningstjänsten och kommunledning samt andra externa aktörer kommunledning krisledningsnämnd och krisledningsgrupp Förvaltningsledningsgrupper Kommunikationsfunktionen vissa enheter/avdelningar efter behov Kommunens bolag avgör vilken slags utbildningar som krävs inom respektive område. Geografiskt områdesansvar Kommunen har ett ansvar att verka för att olika aktörer inom kommunens geografiska område samordnar sin planering inför extraordinära händelser. Vissa krisaktörer finns inte representerade på alla nivåer i samhället eller har svårt att delta på kommunal nivå. För att täcka in samverkansbehovet som följer det geografiska områdesansvaret delas samverkan med olika krisaktörer enligt följande: Krishanteringsrådet Östra Skaraborg ett delregionalt råd för samverkan med externa regionala myndigheter, exempelvis länsstyrelsen, sjukvården, polisen, försvarsmakten och ett antal andra aktörer bland annat kyrkan och olika frivilligorganisationer. Räddningstjänsten Östra Skaraborg är sammankallande enligt överenskommelse med säkerhetssamordnarna. Rådet omfattar de sju kommuner som ingår i Räddningstjänsten Östra Skaraborg samt Falköping och Tidaholms kommuner. Samverkan med nationella och vissa regionala myndigheter sker vid länsstyrelsens årliga möten med säkerhetssamordnarna.

59 4 (5) Säkerhetssamordnaren ska årligen eller när så begärs att informera kommunstyrelsen om krishanteringsrådets aktiviteter, erfarenheter och samverkan inom det geografiska området. Övrig planering, t.ex. beredskap eller Styrel Kommunen ska genomföra den planering och de beredskapsåtgärder som krävs och som åläggs kommunen genom lag, avtal och överenskommelser avseende Styrel, civilt försvar och åtgärder inför höjd beredskap samt övriga krisberedskapsåtgärder och områden. Organisation och ansvar Kommunfullmäktige fastställer plan för att hantera samhällsstörningar och extraordinär händelse samt motsvarande plan för kriskommunikation. Kommunstyrelse har informerats om resultatet av risk och sårbarhetsanalys samt strategi för krisberedskap. Kommunchefen har ett övergripande ansvar krisberedskapen inom kommunen och leder kommunens krisledningsgrupp. Säkerhetssamordnaren har på Kommunchefens uppdrag ansvar för samordning och planering av planer, övning, utbildning och extern samverkan. Respektive nämnd/bolag fastställer planering inom eget ansvarsområde Respektive nämnd och kommunala bolag ansvarar för att inom respektive verksamhet tillse att det finns en övad och utbildad organisation och planering för att hantera samhällsstörningar och extraordinär händelse. Ekonomi Det utgår årligen statlig ersättning för arbetet med krisberedskap, som anges i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinär händelse och höjd beredskap (2006:544) och som preciseras i kommunöverenskommelsen. Ersättningen utgår från den så kallade finansieringsprincipen som innebär att vissa åtgärder som staten ålägger kommunerna också ska finansieras av staten. Det är upp till kommunen själv att finansiera övriga förberedelser och åtgärder som kommunen bedömer nödvändiga för att åstadkomma trygghet och säkerhet för de invånare som bor eller vistas i kommunen. Utgiftsplanerna som redovisas nedan finansieras med de statliga bidragen.

60 5 (5) Utgiftsplan 2016 Uppgift Per år/tkr Funktion säkerhetssamordnare 290 Krishanteringsråd 50 Risk och sårbarhetsanalys 30 Alarmeringsanordning 15 Planering/utbildning/övning 250 Övrigt 15 Utgiftsplan 2017 Uppgift Per år/tkr Funktion säkerhetssamordnare 290 Krishanteringsråd 50 Risk och sårbarhetsanalys 40 Alarmeringsanordning 15 Planering/utbildning/övning fördelning 200 Övrigt 15 Utgiftsplan 2018 Uppgift Per år/tkr Funktion säkerhetssamordnare 290 Krishanteringsråd 40 Risk och sårbarhetsanalys 50 Alarmeringsanordning 15 Planering/utbildning/övning fördelning 200 Övrigt 15 Rapportering och uppföljning sker årligen till länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

61 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 3 Dnr 2015/ Utredning om förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara-Götene Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen uppdrar åt kommundirektören att, tillsammans med kommuncheferna i de berörda kommunerna, utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara-Götene med målsättning att ha en gemensam räddningsnämnd och en gemensam räddningstjänst år Kommundirektören får i uppdrag att, tillsammans med kommuncheferna i de berörda kommunerna, utse en lämplig utredare för uppdraget. Bakgrund Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara- Götene har sedan år 2010 haft ett nära samarbete med gemensam räddningschef i beredskap. Räddningstjänsterna utbyter idag tjänster för både brandman och styrkeledare när behov uppstår. Från och med den 1 januari 2016 kommer även insatsledarrollen att delas mellan organisationerna. Dessutom kommer den gemensamma kommunsamordningscentralen (KSC) samtidigt att tas i bruk. Med beaktande av den utveckling som har skett sedan år 2010 och de möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering som finns föreslår räddningsnämnderna kommunstyrelserna som en naturlig utveckling att utreda möjligheten för en sammanslagen räddningstjänstorganisation. Organisationerna har likartade arbetsformer med gemensam nämnd och en tydlig inriktning på det breda uppdraget i kommunen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 januari 2016, har utarbetats av kommundirektör Katarina Andersson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

62 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2015/ Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara-Götene Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen uppdrar åt kommundirektören att, tillsammans med kommuncheferna i de berörda kommunerna, utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara-Götene med målsättning att ha en gemensam räddningsnämnd och en gemensam räddningstjänst år Kommundirektören får i uppdrag att, tillsammans med kommuncheferna i de berörda kommunerna, utse en lämplig utredare för uppdraget. Bakgrund Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara- Götene har sedan år 2010 haft ett nära samarbete med gemensam räddningschef i beredskap. Räddningstjänsterna utbyter idag tjänster för både brandman och styrkeledare när behov uppstår. Från och med den 1 januari 2016 kommer även insatsledarrollen att delas mellan organisationerna. Dessutom kommer den gemensamma kommunsamordningscentralen (KSC) samtidigt att tas i bruk. Med beaktande av den utveckling som har skett sedan år 2010 och de möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering som finns föreslår räddningsnämnderna kommunstyrelserna som en naturlig utveckling att utreda möjligheten för en sammanslagen räddningstjänstorganisation. Organisationerna har likartade arbetsformer med gemensam nämnd och en tydlig inriktning på det breda uppdraget i kommunen Beslutet ska skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Stefan Swenson, räddningschef Katarina Andersson Kommundirektör Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

63 Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL 16(17) Sammanträdesdatum Räddningsnämnden 68 Dnr 2015/00048 Förslag om utredning av gemensam räddningstjänst Räddningsnämndens beslut 1 Räddningsnämnden föreslår kommunstyrelserna för Falköpings och Tidaholms kommuner besluta att gemensamt med Skara och Götene kommuner utreda förutsättningarna för en sammanslagning mellan Räddningstjänsten Falköping - Tidaholm och Räddningstjänsten Skara - Götene. Bakgrund Räddningstjänsten Falköping -Tidaholm har sedan 2010 haft ett nära samarbete med räddningstjänsten Skara - Götene med gemensam räddningschef i beredskap. Räddningstjänsterna utbyter idag tjänster för både brandman och styrkeledare när behov uppstår. Från 1 januari 2016 kommer även insatsledarrollen att delas mellan organisationerna. Fr o m 1 januari 2016 kommer den gemensamma kommunsamordningscentralen (KSC) att tas i bruk. Med beaktande av den utveckling som skett sedan 2010 och de möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering som finns ser Räddningsnämnden det som en naturlig del att utreda möjligheten för en sammanslagen räddningstjänstorganisation. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 december 2015, har utarbetats av räddningschef Stefan Swenson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen, Falköpings kommun Kommunstyrelsen, Tidaholms kommun Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

64 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (4) 4 Dnr 2015/ Investering i förbehandlingsanläggning vid biogasanläggningen Hulesjön Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen investerar 13 miljoner kronor i en utbyggnad av förbehandlingsanläggningen vid biogasanläggningen Hulesjön. 2 Investeringen ska finansieras inom befintlig investeringsbudget för biogasverksamheten år 2016 tillsammans med beviljade statliga medel från Klimatklivet på 3,9 miljoner kronor. Deltar ej i beslutet Christopher Münch (SD) deltar inte i beslutet. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande och lämnar en skriftlig motivering som redovisas i slutet av paragrafen. Bakgrund Falköpings kommun sorterar sedan cirka 15 år ut matavfall för biogasproduktion. Idag ingår Falköpings kommun i ett kommunalförbund för avfallshantering, Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS), där sju kommuner samverkar. Ytterligare två kommuner kommer att bli medlemmar i kommunalförbundet under år Målet för AÖS är att nå det nationella miljökvalitetsmålet om att sortera matavfall, vilket innebär en ökning av mängden insamlat matavfall från ton till ton årligen. Falköpings kommuns biogasanläggning behandlar det matavfall som samlas in från samtliga medlemskommuner idag och producerar biogas. När de insamlade mängderna utsorterat matavfall ökar måste kapaciteten på förbehandlingsanläggningen också ökas för att möta målen från AÖS om behandling av ökade avfallsmängder. Investeringen möjliggör ökade intäkter då den största delen av intäkterna till biogasverksamheten kommer från mottagningsavgifterna från medlemskommunerna i AÖS och dessa kommer i och med utbyggnaden att öka i samma takt som antalet mottagna ton ökar. För att öka kapaciteten på förbehandlingsanläggningen måste den elva år gamla befintliga utrustningen vid biogasanläggningen Hulesjön bytas ut mot en modernare utrustning med högre kapacitet. En förstudie har gjorts och kommunstyrelsen beslutade den 9 april 2014, 72, att utbyggnaden ske i tre steg. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

65 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (4) Steg 1 genomfördes under år Det innebar en utbyggnad av en mottagningshall för matavfall till en kostnad av 8 miljoner kronor. Steg 2a är föremål för det här beslutet och omfattar en utbyggnad av förbehandlingsanläggningen till en kalkylerad kostnad av cirka 13 miljoner kronor. Steg 2b är en hygieniseringsanläggning. Detta kan möjligen ske på en extern anläggning, vilket i så fall innebär att en egen investering om ytterligare 12 miljoner kronor kan undvikas. Steg 3 innebär utökad rötningskapacitet för att kunna utnyttja allt tillgängligt substrat på anläggningen. Investeringskostnaden beräknas till cirka 15 miljoner kronor. Detta steg ska utredas ytterligare och inriktningen är att samverka med närliggande biogasanläggningar för att optimera biogasproduktionen i området. Rötkammaren i Falköping är maximerad med avseende på organisk belastning och kan röta cirka ton matavfall per år. Planen är att bygga ut förbehandlingsanläggningens kapacitet för att klara ton matavfall per år. Biogasanläggningen i Falköping kan inte ta hand om allt detta, utan överskottet är tänkt att säljas till andra biogasproducenter i regionen. Ett leverensavtal är klart. En ökning av förbehandling av matavfall från ton per år till ton per år ger en ökad biogasproduktion på cirka 6 gigawattimmar (GWh). Den kalkylerade kostanden för utbyggnad av förbehandlingsanläggningen, steg 2a, uppgår till cirka 13 miljoner kronor. Investeringen föreslås finansieras inom befintlig investeringsbudget för biogasverksamheten år 2016 tillsammans med beviljade statliga medel från Klimatklivet på 3,9 miljoner kronor. Klimatklivet handlar om lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Under år 2015 kommer stödet att uppgå till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor årligen är aviserade för år 2016 till år Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Falköpings kommun sökte bidrag från Klimatklivet i dess första ansökningsomgång år 2015 och har fått beviljat bidrag till utbyggnaden av förbehandlingsanläggningen på 3,9 miljoner kronor, vilket finansierar 30 procent av projektet. Tjänsteutlåtandet, daterat den 18 december 2015, har utarbetats av utvecklingschef Ida Helander. Yrkanden Lena Sjödahl (M) yrkar avslag till det framtagna förslaget. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

66 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (4) Conny Johansson (S) yrkar bifall till det framtagna förslaget. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på det framtagna förslaget respektive Lena Sjödahls (M) yrkande och finner att det framtagna förslaget har antagits. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande och lämnar följande skriftliga motivering. Enligt hörsägen, då inget tidigare protokoll med beslutsformulering och plan av verksamheten hittats, skulle Biogasanläggningen senast under 2012 gå med vinst. Enligt beräkningar sammanställda från bokslut har underskotten i verksamheten under åren från start tom 2015 hamnat på upp emot 20 milj. kr., där kommunen årligen gått in med bidrag. Vi ser det som mindre troligt att verksamheten skulle börja gå med vinst efter ytterligare investeringar. Därför anser vi att kommunen inte ska satsa föreslagna 13 miljoner i investeringar av anläggningen. Föreslagen avyttring kan fortfarande bedömas som positiv ur ett miljöperspektiv, då en ny ägare kan driva verksamheten vidare. Därför väl medvetna om att kommunens resurser till våra mycket viktiga kärnverksamheter, framför allt förskola och skola, är ansträngda yrkar vi avslag på liggande förslag till beslut och föreslår att kommunen utreder och tar fram förslag till avyttring av Biogasanläggningen Hulesjön. Nya moderaterna Lena Sjödahl Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

67 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (4) Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

68 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Investering i förbehandlingsanläggning vid biogasanläggningen Hulesjön Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen investerar 13 miljoner kronor i en utbyggnad av förbehandlingsanläggningen vid biogasanläggningen Hulesjön. 2. Investeringen ska finansieras inom befintlig investeringsbudget för biogasverksamheten år 2016 tillsammans med beviljade statliga medel från Klimatklivet på 3,9 miljoner kronor. Bakgrund Falköpings kommun sorterar sedan cirka 15 år ut matavfall för biogasproduktion. Idag ingår Falköpings kommun i ett kommunalförbund för avfallshantering, Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS), där sju kommuner samverkar. Ytterligare två kommuner kommer att bli medlemmar i kommunalförbundet under år Målet för AÖS är att nå det nationella miljökvalitetsmålet om att sortera matavfall, vilket innebär en ökning av mängden insamlat matavfall från ton till ton årligen. Falköpings kommuns biogasanläggning behandlar det matavfall som samlas in från samtliga medlemskommuner idag och producerar biogas. När de insamlade mängderna utsorterat matavfall ökar måste kapaciteten på förbehandlingsanläggningen också ökas för att möta målen från AÖS om behandling av ökade avfallsmängder. Investeringen möjliggör ökade intäkter då den största delen av intäkterna till biogasverksamheten kommer från mottagningsavgifterna från medlemskommunerna i AÖS och dessa kommer i och med utbyggnaden att öka i samma takt som antalet mottagna ton ökar. För att öka kapaciteten på förbehandlingsanläggningen måste den elva år gamla befintliga utrustningen vid biogasanläggningen Hulesjön bytas ut mot en modernare utrustning med högre kapacitet. En förstudie har gjorts och kommunstyrelsen beslutade den 9 april 2014, 72, att utbyggnaden ske i tre steg. Steg 1 genomfördes under år Det innebar en utbyggnad av en mottagningshall för matavfall till en kostnad av 8 miljoner kronor. Ida Helander Utvecklingschef ida.helander@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

69 2(2) Steg 2a är föremål för det här beslutet och omfattar en utbyggnad av förbehandlingsanläggningen till en kalkylerad kostnad av cirka 13 miljoner kronor. Steg 2b är en hygieniseringsanläggning. Detta kan möjligen ske på en extern anläggning, vilket i så fall innebär att en egen investering om ytterligare 12 miljoner kronor kan undvikas. Steg 3 innebär utökad rötningskapacitet för att kunna utnyttja allt tillgängligt substrat på anläggningen. Investeringskostnaden beräknas till cirka 15 miljoner kronor. Detta steg ska utredas ytterligare och inriktningen är att samverka med närliggande biogasanläggningar för att optimera biogasproduktionen i området. Rötkammaren i Falköping är maximerad med avseende på organisk belastning och kan röta cirka ton matavfall per år. Planen är att bygga ut förbehandlingsanläggningens kapacitet för att klara ton matavfall per år. Biogasanläggningen i Falköping kan inte ta hand om allt detta, utan överskottet är tänkt att säljas till andra biogasproducenter i regionen. Ett leverensavtal är klart. En ökning av förbehandling av matavfall från ton per år till ton per år ger en ökad biogasproduktion på cirka 6 gigawattimmar (GWh). Den kalkylerade kostanden för utbyggnad av förbehandlingsanläggningen, steg 2a, uppgår till cirka 13 miljoner kronor. Investeringen föreslås finansieras inom befintlig investeringsbudget för biogasverksamheten år 2016 tillsammans med beviljade statliga medel från Klimatklivet på 3,9 miljoner kronor. Klimatklivet handlar om lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Under år 2015 kommer stödet att uppgå till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor årligen är aviserade för år 2016 till år Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Falköpings kommun sökte bidrag från Klimatklivet i dess första ansökningsomgång år 2015 och har fått beviljat bidrag till utbyggnaden av förbehandlingsanläggningen på 3,9 miljoner kronor, vilket finansierar 30 procent av projektet. Beslutet ska skickas till Stig Säll, VA-chef Ida Helander, utvecklingschef Ida Helander Utvecklingschef

70 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 5 Dnr 2015/ Framställan från Falköpings Hyresbostäder AB om utökad borgensram, förändrat bemyndigande och kommunal borgen som säkerhet för räntesänkningar Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att höja borgensramen för Falköpings Hyresbostäder AB från 500 miljoner kronor till 700 miljoner kronor. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att såsom för egen skuld ingå borgen för Falköpings Hyresbostäder AB låneförpliktelser upp till den beslutade låneramen om 700 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive aktuella lånebelopp. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att såsom för egen skuld ingå borgen även för derivattransaktionen, när Falköpings Hyresbostäder AB upptar lån till rörlig ränta och samtidigt upptar en derivattransaktion. Borgensteckning för derivattransaktioner gäller enbart för enkla ränteswappar där det inte finns några optionsinslag inblandade. Säkringsredovisning enligt regelverk K3 ska finnas med som bilaga till borgensbeslutet. 4 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att borgen för derivatatransaktionen inte ska räknas in i den beslutade låneramen. 5 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om borgen för finansiering av ny- och ombyggnad av Falköpings Hyresbostäder AB:s fastighetsbestånd inom den beviljade ramen. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 13 augusti 2010, 82, att höja den beviljade borgensramen för Falköpings Hyresbostäder AB från 400 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Detta beslut behöver ändras då Falköpings Hyresbostäder AB har beslutat om investeringar för åren som behöver lånefinansieras med 120 miljoner kronor. Falköpings Hyresbostäder AB har per den 31 december 2015 skulder till kreditinstitut på 466 miljoner kronor, varav 402 miljoner kronor med kommunal borgen som säkerhet. Resterande lån om 64 miljoner kronor finansieras med pantbrev i fastigheter som säkerhet. Bolaget omsätter Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

71 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) krediterna löpande och har också framöver behov av ny finansiering för upprustning, energieffektivisering, förvärv och nybyggnation. Falköpings Hyresbostäder AB upptar idag främst lån med kommunal borgen till rörlig ränta och samtidigt förekommer det att en derivattransaktion kopplas till lånet. Derivatinstrument är ett samlingsnamn på en form av värdepapper. Kännetecknande för finansiella derivat är att de är kopplade till händelser vid en viss tidsperiod i framtiden. Värdet på derivatinstrument är kopplat till värdet på en underliggande tillgång, i detta fallet räntor. Falköpings kommun har idag inget borgensåtagande för derivata transaktioner som är kopplade till bolagets lån. Däremot ingår i befintliga borgensåtagandet gentemot bolaget ränteskillnadsersättning på lån med fast räntebindningstid. Ett derivatainstrument med kommunal borgen i jämförelse med ett fast lån med kommunal borgen innebär ingen skillnad i ekonomiskt åtagande. Vid upplåning finns det ett antal instrument som kan användas för att öka flexibiliteten i låneportföljen. Ett sådant instrument är enkel ränte-swap där betalningsströmmar och räntebetalningar byts från rörlig till fast ränta. Falköpings Hyresbostäder AB önskar kommunal borgen även för derivattransaktionen när bolaget upptar lån till rörlig ränta och samtidigt upptar en derivattransaktion. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt Falköpings Hyresbostäder AB:s skrivelse till kommunfullmäktige i Falköpings kommun, uppgår det beräknade marknadsvärdet på bolagets fastighetsbestånd till miljoner kronor. Den totala låneskulden för fastighetsbeståndet per den 31 december 2015 är 466 miljoner kronor. Med bakgrund av detta innebär höjningen av låneramen till 700 miljoner kronor, för att finansiera nyförvärv och upprustning av befintligt fastighetsbestånd, ingen eller mycket låg risk. Derivatinstrument i form av enkel ränte-swap innebär inte någon ökad riskexponering. Falköpings Hyresbostäder AB:s framställan om förändrat bemyndigande så att kommunstyrelsens beslut inte ska behövas för tecknande av borgen inom den av kommunfullmäktige beslutade ramen har lämnats oförändrad. En sådan förändring skulle innebära att det behövs ett kommunfullmäktigebeslut istället, vilket inte underlättar processen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 december 2015, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Framställan från Falköpings Hyresbostäder AB om utökad borgensram, förändrat bemyndigande och kommunal borgen som säkerhet för räntesänkningar Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att höja borgensramen för Falköpings Hyresbostäder AB från 500 miljoner kronor till 700 miljoner kronor. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att såsom för egen skuld ingå borgen för Falköpings Hyresbostäder AB låneförpliktelser upp till den beslutade låneramen om 700 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive aktuella lånebelopp. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att såsom för egen skuld ingå borgen även för derivattransaktionen, när Falköpings Hyresbostäder AB upptar lån till rörlig ränta och samtidigt upptar en derivattransaktion. Borgensteckning för derivattransaktioner gäller enbart för enkla ränteswappar där det inte finns några optionsinslag inblandade. Säkringsredovisning enligt regelverk K3 ska finnas med som bilaga till borgensbeslutet. 4 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att borgen för derivatatransaktionen inte ska räknas in i den beslutade låneramen. 5 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om borgen för finansiering av ny- och ombyggnad av Falköpings Hyresbostäder AB:s fastighetsbestånd inom den beviljade ramen. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 13 augusti 2010, 82, att höja den beviljade borgensramen för Falköpings Hyresbostäder AB från 400 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Detta beslut behöver ändras då Falköpings Hyresbostäder AB har beslutat om investeringar för åren som behöver lånefinansieras med 120 miljoner kronor. Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

73 2(2) Falköpings Hyresbostäder AB har per den 31 december 2015 skulder till kreditinstitut på 466 miljoner kronor, varav 402 miljoner kronor med kommunal borgen som säkerhet. Resterande lån om 64 miljoner kronor finansieras med pantbrev i fastigheter som säkerhet. Bolaget omsätter krediterna löpande och har också framöver behov av ny finansiering för upprustning, energieffektivisering, förvärv och nybyggnation. Falköpings Hyresbostäder AB upptar idag främst lån med kommunal borgen till rörlig ränta och samtidigt förekommer det att en derivattransaktion kopplas till lånet. Derivatinstrument är ett samlingsnamn på en form av värdepapper. Kännetecknande för finansiella derivat är att de är kopplade till händelser vid en viss tidsperiod i framtiden. Värdet på derivatinstrument är kopplat till värdet på en underliggande tillgång, i detta fallet räntor. Falköpings kommun har idag inget borgensåtagande för derivata transaktioner som är kopplade till bolagets lån. Däremot ingår i befintliga borgensåtagandet gentemot bolaget ränteskillnadsersättning på lån med fast räntebindningstid. Ett derivatainstrument med kommunal borgen i jämförelse med ett fast lån med kommunal borgen innebär ingen skillnad i ekonomiskt åtagande. Vid upplåning finns det ett antal instrument som kan användas för att öka flexibiliteten i låneportföljen. Ett sådant instrument är enkel ränte-swap där betalningsströmmar och räntebetalningar byts från rörlig till fast ränta. Falköpings Hyresbostäder AB önskar kommunal borgen även för derivattransaktionen när bolaget upptar lån till rörlig ränta och samtidigt upptar en derivattransaktion. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt Falköpings Hyresbostäder AB:s skrivelse till kommunfullmäktige i Falköpings kommun, uppgår det beräknade marknadsvärdet på bolagets fastighetsbestånd till miljoner kronor. Den totala låneskulden för fastighetsbeståndet per den 31 december 2015 är 466 miljoner kronor. Med bakgrund av detta innebär höjningen av låneramen till 700 miljoner kronor, för att finansiera nyförvärv och upprustning av befintligt fastighetsbestånd, ingen eller mycket låg risk. Derivatinstrument i form av enkel ränte-swap innebär inte någon ökad riskexponering. Falköpings Hyresbostäder AB:s framställan om förändrat bemyndigande så att kommunstyrelsens beslut inte ska behövas för tecknande av borgen inom den av kommunfullmäktige beslutade ramen har lämnats oförändrad. En sådan förändring skulle innebära att det behövs ett kommunfullmäktigebeslut istället, vilket inte underlättar processen. Karin Johansson Ekonomichef

74 FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen JUeT hyresbostäder njtlr 1 FALKÖPING Diarienr Planbet Kal köping Till kommunfullmäktige i Falköpings kommun Falköpings Hyresbostäder AB kommer per att ha skulder till kreditinstitut uppgående till 466 mkr varav 402 mkr har kommunal borgen som säkerhet och resterande 64 mkr finansieras med pantbrev i fastigheter som säkerhet. Beräknat marknadsvärde på fastighetsbeståndet uppgår till mkr. Bolaget omsätter krediterna löpande och har också framöver behov av ny finansiering för upprustning, energieffektiviseringsprojekt, förvärv och nybyggnation. För att underlätta hanteringen av tecknande av borgen från Falköpings kommun vid omsättning och nyupplåning gör Falköpings Hyresbostäder AB framställningar enligt nedan. Framställan om utökad borgensram Gällande beslut avseende kommunal borgen framgår av 82 i kommunfullmäktiges protokoll (bilaga 1). Högsta totala lånebelopp för kommunal borgen är enligt beslutet 500 miljoner kronor (mkr). Falköpings Hyresbostäder AB framställer om att kommunfullmäktige beslutar om en höjning av borgensramen till 700 mkr baserat på följande: 1. När krediterna som har pantbrev som säkerhet ska omsättas i maj 2016 är det troligt att bolaget får fler offerter på krediter med kommunal borgen som säkerhet. För att uppnå lägsta möjliga kreditmarginal och kunna välja kreditgivare som beaktar en negativ Stibor-ränta vill bolaget kunna anta även offerter med kommunal borgen som säkerhet. 2. Falköpings Hyresbostäder AB har beslutat om investeringar uppgående till 135 mkr varav 120 mkr beräknas behöva lånefinansieras. Därtill kommer planerade men inte beslutade upprustningar åren Framställan om förändrat bemyndigande När kommunfullmäktige beslutat om borgensramen har förslag i februari 2015 lagts fram av Kommuninvest att kommunstyrelsens beslut inte ska behövas för tecknande av borgen inom ramen. Detta skulle underlätta handläggningen av finansieringsfrågorna väsentligt. Förslag har alltså lagts från Kommuninvest att ta bort den befintliga punkt 2 i kommunfullmäktiges beslut om kommunal borgen och Falköpings Hyresbostäder AB framställer om att denna ändring blir genomförd.

75 Framställan om beslut avseende kommunal borgen som säkerhet för räntesäkringar Falköpings Hyresbostäder AB upptar idag främst lån med kommunal borgen till rörlig ränta och samtidigt förekommer det att en derivattransaktion kopplas till lånet. Falköpings kommun har idag inget borgensåtagande för derivat-transaktioner som är kopplade till bolagets lån. Däremot ingår i befintliga borgensåtagandet gentemot bolaget ränteskillnadsersättning på lån med fast räntebindningstid. Ett derivatinstrument med kommunal borgen i jämförelse med ett fast lån med kommunal borgen innebär ingen skillnad i ekonomiskt åtagande. Falköpings Hyresbostäder AB föreslår att Falköpings kommun fortsättningsvis även tecknar borgen för derivattransaktioner, som är kopplade till underliggande lån med kommunal borgen. Framställer om att följande tillägg görs till borgenspolicyn: Derivatinstrument Vid upplåning finns det ett antal instrument som kan användas för att öka flexibiliteten i låneportföljen. Ett sådant instrument är enkel ränte-swap där betalningströmmar och räntebetalningar byts från rörlig till fast ränta. När de kommunala bolagen upptar lån till rörlig ränta och samtidigt upptar en derivattransaktion, tecknar Falköpings kommun även borgen för dessa derivattransaktioner som är kopplade till underliggande lån med kommunal borgen. Om de underliggande lånen har en annan kapitalbindningstid än löptiden på ränteswappen måste bolaget kunna visa att sannolikheten är mycket stor att refinansiering kommer att ske av de underliggande lånen till minst samma löptid som ränte-swappen. Borgensteckning för derivattransaktioner gäller enbart för enkla ränteswappar där det inte finns några optionsinslag inblandade. Säkringsredovisning enligt regelverk l<3 ska finnas med som bilaga till borgensbeslutet.

76 BILAGA 1 Kommunal borgen för Falköpings Hyresbostäder AB Kommunfullmäktiges beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) 1 Kommunfullmäktige ingår borgen, såsom för egen skuld, för Falköpings Hyresbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 500 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 2 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att besluta om borgen för finansiering av ny- och ombyggnad av Falköpings Hyresbostäder AB:s fastighetsbestånd inom den beviljade ramen.

77 FALKÖPING s "" Dnr KS 2006/ Kommunfullmäktiges protokoll Kommunal borgen för Falköpings Hyresbostäder AB Kommunfullmäktiges beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) 1 Kommunfullmäktige ingår borgen, såsom för egen skuld, för Falköpings Hyresbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 500 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 2 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att besluta om borgen för finansiering av ny- och ombyggnad av Falköpings Flyresbostäder AB:s fastighetsbestånd inom den beviljade ramen. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 mars , att höja den beviljade borgensramen från 300 miljoner kronor till 400 miljoner kronor. Detta beslut behöver nu förnyas eftersom preskriptionstiden gått ut. Falköpings Flyresbostäder AB:s samlade lån med kommunal borgen uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 369 miljoner kronor. Då bolaget står inför en expansion föreslås att den kommunala borgensramen höjs till 500 miljoner kronor. Beslutsförslaget har utarbetats av ekonomichefen Janos Dios i ett tjänsteutlåtande av den 7 juni Kommunstyrelsen har behandlat ärendet under 127/ Paragrafen skickas till Falköpings Hyresbostäder AB Ekonomichefen Janos Dios Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

78 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 6 Dnr 2015/ Ansökan från Falbygdens Biodlarförening om föreningsbidrag Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beviljar Falbygdens Biodlarförenings ansökan om driftsbidrag om sextiotvåtusen kronor ( kronor) för år Finansiering sker ur kommunstyrelsens bidragsgivning för år Bakgrund Under år 2014 och år 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge Falbygdens Biodlarförening ett driftbidrag om sextiotvå tusen kronor ( kronor) för respektive verksamhetsår. I beslutet framgår det även att intentionen bör vara att ersätta föreningens kostnader för hyra och uppvärmning under perioden år 2014 till år I samband med utbyggnaden av Skaraborg Logistic Center inlöstes bland annat den fastighet där Falbygdens Biodlarföreningar hade sin verksamhet. De senaste åren har föreningen istället hyrt Lilla Sikagården av Falköpings kommun. Fastigheten är belägen inom detaljplanområdet Fåraberget. Det har även tidigare förts diskussioner mellan föreningen och kommunen om möjligheten att etablera en bigård i kommunen. Syftet med en bigård är att utöka möjligheterna för en gemensam samlingsplats för föreningens medlemar samt öka intresset för biodling i kommunen. Enligt jordbruksverket är bin en värdefull del av jordbruket och ekosystemet i stort. Globalt sett är cirka 30 procent av de livsmedel vi konsumerar helt beroende av pollinerande insekter. Under 2000-talet har det kommit rapporter som pekar på att andelen insekter och bin som pollinerar ständigt minskar. Dels till följd av ökningen av bekämpningsmedel i jordbruket, men även förändringar i landskapet samt att den moderna biaveln begränsat den genetiska variationen hos bipopulationen. Årshyreskostnaden för Lilla Sikagården uppgår till fyrtiotvåtusen kronor ( kronor). Samhällsbyggnadsförvaltningen har även skattat uppvärmningskostnaden till tjugotusen kronor ( kronor) per år. Enligt kontraktet ska hyran räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Eftersom förändringen mellan oktober 2014 och oktober 2015 är minder än 0,1 procent kommer samhällsbyggnadsförvaltningen inte genomföra någon hyreshöjning till år Därav bör inte heller driftsbidraget räknas upp till år Falköpings kommun har i budgetarbetet för år 2016 budgeterat med ett driftsbidrag till Falbygdens Biodlarförening om sextiotvåtusen kronor Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

79 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) ( kronor). Finansieringen sker ur kommunstyreslens bidragsgivning för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 28 december 2015, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

80 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Ansökan från Falbygdens Biodlarförening om föreningsbidrag Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beviljar Falbygdens Biodlarförenings ansökan om driftsbidrag om sextiotvåtusen kronor ( kronor) för år Finansiering sker ur kommunstyrelsens bidragsgivning för år Bakgrund Under år 2014 och år 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge Falbygdens Biodlarförening ett driftbidrag om sextiotvå tusen kronor ( kronor) för respektive verksamhetsår. I beslutet framgår det även att intentionen bör vara att ersätta föreningens kostnader för hyra och uppvärmning under perioden år 2014 till år I samband med utbyggnaden av Skaraborg Logistic Center inlöstes bland annat den fastighet där Falbygdens Biodlarföreningar hade sin verksamhet. De senaste åren har föreningen istället hyrt Lilla Sikagården av Falköpings kommun. Fastigheten är belägen inom detaljplansområdet Fåraberget. Det har även tidigare förts diskussioner mellan föreningen och kommunen om möjligheten att etablera en bigård i kommunen. Syftet med en bigård är att utöka möjligheterna för en gemensam samlingsplats för föreningens medlemar samt öka intresset för biodling i kommunen. Enligt jordbruksverket är bin en värdefull del av jordbruket och ekosystemet i stort. Globalt sett är cirka 30 procent av de livsmedel vi konsumerar helt beroende av pollinerande insekter. Under 2000-talet har det kommit rapporter som pekar på att andelen insekter och bin som pollinerar ständigt minskar. Dels till följd av ökningen av bekämpningsmedel i jordbruket, men även förändringar i landskapet samt att den moderna biaveln begränsat den genetiska variationen hos bipopulationen. Årshyreskostnaden för Lilla Sikagården uppgår till fyrtiotvåtusen kronor ( kronor). Samhällsbyggnadsförvaltningen har även skattat uppvärmningskostnaden till tjugotusen kronor ( kronor) per år. Enligt kontraktet ska hyran räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Eftersom Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

81 2(2) förändringen mellan oktober 2014 och oktober 2015 är minder än 0,1 procent kommer samhällsbyggnadsförvaltningen inte genomföra någon hyreshöjning till år Därav bör inte heller driftsbidraget räknas upp till år Falköpings kommun har i budgetarbetet för år 2016 budgeterat med ett driftsbidrag till Falbygdens Biodlarförening om sextiotvåtusen kronor ( kronor). Finansieringen sker ur kommunstyreslens bidragsgivning för år Beslutet ska skickas till Bengt Andersson, ordförande i Falbygdens Biodlarförening Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

82

83 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 7 Dnr 2016/ Ansökan från stiftelsen Ållebergs Segelflygmuseum om verksamhetsbidrag för år 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beviljar ansökan från stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum om verksamhetsbidrag för år 2015 med femtiotusen kronor ( kronor). 2 Finansiering sker ur kommunstyrelsen bidragsgivning för år Bakgrund Stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum har inkommit med en ansökan om femtiotusen kronor ( kronor) i verksamhetsbidrag för år Stiftelsen driver segelflygsmuseet uppe på Ålleberg som är norra Europas största segelflygsmuseum och det enda i sitt slag i Sverige. Stiftelsen har under flera år ansökt om verksamhetsbidrag hos kommunstyrelsen för att väga upp sina höga kostnader i förhållande till sina intäkter. Tidigare har stiftelsen under vintertid även använt delar av museet till husvangsförvaring för att dryga ut intäkterna. Då husvagnsförvaringen medförde störningar i grundverksamheten beviljade kommunstyrelsen ett utökat verksamhetsbidrag om femtiotusen kronor ( kronor) för år 2014 då stiftelsen beslutade att upphöra med förvaringen. Inför år 2015 har stiftelsen även höjt entreavgiften, men kostnaderna har samtidigt stigit för de guidade turer muséet anordnar. Stiftelsen har nu inkommit med en ny ansökan om femtiotusen kronor ( kronor) för att täcka det uppkomna underskottet för året. Falköpings kommun har i budgetarbetet för år 2015 budgeterat med ett verksamhetsbidrag till stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum om femtiotusen kronor ( kronor). Finansiering sker ur kommunstyrelsens bidragsgivning för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 januari 2016, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

84 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ansökan från stiftelsen Ållebergs Segelflygmuseum om verksamhetsbidrag för år 2015 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beviljar ansökan från stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum om verksamhetsbidrag för år 2015 med femtiotusen kronor ( kronor). 2 Finansiering sker ur kommunstyrelsen bidragsgivning för år Bakgrund Stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum har inkommit med en ansökan om femtiotusen kronor ( kronor) i verksamhetsbidrag för år Stiftelsen driver segelflygsmuseet uppe på Ålleberg som är norra Europas största segelflygsmuseum och det enda i sitt slag i Sverige. Stiftelsen har under flera år ansökt om verksamhetsbidrag hos kommunstyrelsen för att väga upp sina höga kostnader i förhållande till sina intäkter. Tidigare har stiftelsen under vintertid även använt delar av museet till husvangsförvaring för att dryga ut intäkterna. Då husvagnsförvaringen medförde störningar i grundverksamheten beviljade kommunstyrelsen ett utökat verksamhetsbidrag om femtiotusen kronor ( kronor) för år 2014 då stiftelsen beslutade att upphöra med förvaringen. Inför år 2015 har stiftelsen även höjt entreavgiften, men kostnaderna har samtidigt stigit för de guidade turer muséet anordnar. Stiftelsen har nu inkommit med en ny ansökan om femtiotusen kronor ( kronor) för att täcka det uppkomna underskottet för året. Falköpings kommun har i budgetarbetet för år 2015 budgeterat med ett verksamhetsbidrag till stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum om femtiotusen kronor ( kronor). Finansiering sker ur kommunstyrelsens bidragsgivning för år Beslutet ska skickas till Roger Lundberg, ordförande, Stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum Christoffer Eriksson Ekonom Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

85 Stiftelsen Ållebergs Segelflygmuseum Vartofta Org nummer FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Falköpings Kommun Kommunstyrelsen Diarienr Pianbet Ansökan om verksamhetsbidrag för 2015 Ållebergs Segelflygmuseum ansöker om verksamhetsbidrag :- för Verksamheten under 2015 har varit god med ett totalt besöksantal i nivå med 2014 trots den kyliga våren och försommaren. Styrelsen kan konstatera att museet lockar många utländska besökare till Falbygden Museet höjde entréavgiften inför 2015 och det har genererat ökade intäkter men samtidigt har kostnaderna för guidning ökat. Styrelsen arbetar efter målsättningen att hela tiden utveckla verksamheten och där det är möjligt införskaffa flera segelflygplan för att komplettera samlingarna och på så sätt öka attraktiviteten. Vi kan samtidigt konstatera att det hela tiden finns ett underhållsbehov av befintliga segelflygplan och utrustning i museet Kommunens verksamhetsbidrag behövs för att totalt sett klara ekonomin för 2015, utfallet efter oktober ligger på ett underskott på cirka :-. Inför 2016 har Svenska Segelflygförbundet som äger lokalerna aviserat att hyresnivån kommer att höjas men det är i dagsläget oklart vad den nya hyran kommer att bli. I Ordförande i Stiftelsen Ållebergs Segelflygmuseum