MUSEER PÅ NÄTET En strategi för styrning och stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MUSEER PÅ NÄTET En strategi för styrning och stöd"

Transkript

1 MUSEER PÅ NÄTET En strategi för styrning och stöd Leif Jonsson (sic!) Bergsgatan 14 B SÖDERTÄLJE 08/ / Leif Jonsson och Statens historiska museum med ekonomiskt stöd av Stiftelsen framtidens kultur

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte 3 Arbetets inriktning 3 Sammanfattning och förslag 5 Dagens museiväsende 7 Museernas verksamheter 8 Museerna och den statliga kulturpolitiken 12 Museerna och informationssamhället 14 Ett vidgat fält 16 Internetrevolutionen 20 Internetkulturen och nätverksamhället 25 Användare, attityder och värderingar 28 Internet och demokrati 36 Internet på arbetsplatser, i skola och utbildning 38 Det livslånga lärandet 42 Museerna och Internet 44 Moderna museet och Statens historiska museum 47 Behovet av en kulturpolitisk IKT-strategi 57 Ett brukarperspektiv 61 IKT och Internet 63 Vision och strategi 66 Institutionernas resultatredovisning 66 Styrmedel och stöd 69 Bilagor Ordlista 87 Samtal och kontakter

3 MUSEER PÅ NÄTET En strategi för styrning och stöd Bakgrund och syfte Statens historiska museum har genom museichef Kristian Berg tagit initiativ till en analys av de konsekvenser utvecklingen inom IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har för museernas framtida verksamhet. Studien har genomförts med stöd av ett ekonomiskt bidrag från Stiftelsen framtidens kultur. Arbetet avser att belysa hur museerna idag arbetar med uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av digitala produktioner, främst tillgängliga på Internet, men också i cd-rom produktioner, skilda former av multimedia, uppbyggandet av databanker, lagring och distribution av bilder, trycksaker, etc. Kommunikationen mellan myndighet och ägare (regeringen) skall också tydliggöras, och problem avseende nuvarande former för redovisning, återkoppling och styrning uppmärksammas. Arbetet skall resultera i sådana förslag till förändrade former för kommunikation mellan ägare och myndighet som bedöms nödvändiga för att uppmärksamma IKT:s betydelse för museimyndigheternas verksamhet. Studien skall främst ge svar på två frågor: Hur skall institutionerna redovisa och förmedla resultat och effekter av sin verksamhet inom IKT-området för att kunna synliggöra de insatser som görs? Hur skall ägaren värdera denna återrapportering för att kunna stödja och styra den fortsatta utvecklingen? Behovet av att reformera nuvarande styrinstrument har tidigare påtalats av Historiska museet i skrivelse till regeringen, Kulturdepartementet Arbetets inriktning Arbetet kommer att i första hand inriktas på att beskriva och analysera IKT-anknuten verksamhet vid två statligt finansierade centralmuseer: Statens historiska museum samt Moderna museet. Anledningen till att dessa två museer valts är att de är ansvarsmuseer och att de med sina respektive verksamheter täcker in två delvis skilda perspektiv och kultursektorer: Historiska museets verksamhet är främst knuten till ett perspektiv med lång tidshorisont där kulturhistoriska föremål och historieskrivningen står i centrum. Moderna museets verksamhet täcker ett kortare tidsperspektiv, där konsten och det konstnärliga skapandet står i första rummet. Vid bägge museerna har man också givit utrymme åt ett stort antal gränsöverskridande projekt. Vid Statens historiska museum har detta främst haft formen av en försöksverksamhet. För Moderna museet ingår sådana projekt som en naturlig del i museets ordinarie verksamhet, då utvecklingen inom den moderna konsten till stora delar bygger på gränsöverskridande projekt, där konstnären arbetar med nya tekniker och uttrycksformer som t.ex.: video, ljud, ljus, olika digitala tekniker och konstformer. Informations- och kommunikationsteknikens karaktär och möjligheter gör det emellertid nödvändigt att i begränsad omfattning även beröra verksamheten vid andra museer, och verksamheter som ligger utanför museisektorn. Ett annat faktum av grundläggande betydelse för arbetets uppläggning är att den nya tekniken på ett avgörande sätt har förändrat det tidigare förhållandet mellan museerna och deras brukare. Tyngdpunkten i relationen ligger inte längre vid en enkelriktad kommunikation där museet producerar och förmedlar fakta, information och upplevelser. Nya möjligheter till dialog och eget skapande bland brukarna har tillkommit. Det gör det nödvändigt att utveckla en begreppsapparat som på ett adekvat sätt kan beskriva och analysera processkonvergensen mellan så komplexa företeelser som: kreativitet, kultur, kunskap, uttryck, kommunikation och informa

4 tion. Tekniken har nått dithän att vi idag kan tala om en helt ny dimension som lagts till det traditionella museet; Det virtuella museet. Studiens uppläggning bygger på det välkända talesättet att: Vi ror in i framtiden, med innebörden att vi inte vet något om framtiden, men att vi med en hastig blick föröver mot målet och genom att sedan försöka hålla kursen med hjälp av två ensmärken akteröver skall kunna nå vårt mål. Eller annorlunda uttryckt: Genom att formulera en framtidsvision och sedan blicka bakåt mot sådant vi vet (eller tror oss veta) bör vi kunna hålla kursen mot det uppställda målet. Mer konkret innebär detta att jag i den följande framställningen kommer att växla perspektiv genom att ibland blicka bakåt för att kunna ge en bakgrund och en bild av dagens situation, och därefter ser framåt för att få en utgångspunkt för ett resonemang kring vad som krävs för att styra mot ett tänkt mål. Tillvägagångssättet bygger på en uppfattning att det endast är möjligt att utforma metoder för styrning och återrapportering genom att utgå från en vision och tentativt formulerade konkreta verksamhetsmål. Den beskrivning av verksamheten vid dagens museer och deras roll i kulturpolitiken som ges i det följande kan för många läsare framstå som onödigt utförlig. Anledningen är att texten även skall kunna läsas av personer som normalt inte arbetar inom sektorn, men som genom den utveckling som idag sker inom informations- och kommunikationstekniken förhoppningsvis skall vara intresserade av att delta i en vidgad diskussion om Det virtuella museets framtid

5 Sammanfattning och förslag Utredningen bygger endast i begränsad utsträckning på intervjuer och samtal med personer verksamma inom IKT- och museisektorn. För mitt arbete har jag istället valt att utnyttja de möjligheter Internet ger att snabbt få en överblick över ett i det närmaste oändligt kunskapsområde. Tillvägagångssättet har den nackdelen att jag i mitt arbete i hög grad varit begränsad till sådana uppslag och idéer som jag själv kommit på, vilket också styrt vilken information jag sökt. Men fördelen är att arbetet kunnat utföras på en relativt begränsad tid, och att tankar och idéer fötts ur den verklighet jag mött på nätet. Något som i bästa fall inneburit att det mer präglas av de konkreta möjligheter IKT idag erbjuder, än visioner och idéer som kan tänkas förekomma hos enskilda personer verksamma inom sektorn. I vilken utsträckning mina intentioner uppfyllts överlämnar jag åt läsaren att bedöma. Men en konsekvens av mitt val av arbetsmetod är att den inneburit att det i osedvanligt hög grad är befogat att framhålla att jag själv ansvarar för alla eventuella brister och fel i texten, och för de slutsatser som dras. Syftet är inte heller att ge ett slutgiltigt svar på de frågor som inledningsvis formulerats, utan att skapa ett underlag för en fortsatt diskussion. Ett ovedersägligt faktum som går att slå fast, och utgör en grund för mitt resonemang är emellertid att utvecklingen inom IKT idag nått dithän att en helt ny dimension lagts till det traditionella museet; Det virtuella museet, med en existens som sträcker sig långt bortom museibyggnadens fysiska gränser. Sett mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt i hur liten utsträckning frågor kring museernas verksamhet inom IKT-sektorn uppmärksammas i de krav på återrapportering som formuleras i regeringens regleringsbrev till myndigheterna och andra styrdokument. Formerna för denna återrapportering är också mycket vagt angivna, vilket i hög grad försvårar en jämförelse mellan de insatser som görs av olika institutioner. Under rubriken Institutionernas resultatredovisning (s.66-68) ges förslag på en standardiserad återrapportering, som utöver att ge möjlighet till en inbördes jämförelse mellan de olika institutionernas insatser, och en allmän bedömning av i vilken utsträckning de svarar mot uppställda kulturpolitiska mål, också gör det möjligt att identifiera olika framgångsfaktorer och utveckla metoder för att stödja sådana insatser och sprida erfarenheterna till andra museer. För en samlad insats inom museisektorn föreslås emellertid att en gemensam organisation bildas, liknande den som presenteras i KB-utredningens slutbetänkande, där man tecknar bilden av vad man kallar Sveriges Nätbibliotek. (s. 70) Organisationen av Sveriges Nätmuseum skulle kunna vara likartad, med uppgiften att svara för driften av det nationella virtuella museet (s. 71-3). Men i likhet med vad som gäller för Sveriges Nätbibliotek rör det sig inte enbart om att infoga existerande nätbaserade tjänster och resurser i en nationell portal, även om detta är ett viktigt mål. Det mer övergripande syftet är, i likhet med vad KB-utredningen framhåller, att skapa en infrastruktur där det är lättare att koppla ihop olika informationsresurser och tjänster för olika målgrupper. En förutsättning för att uppnå detta är ett nationellt utvecklingsprogram, som arbetar på såväl kort som lång sikt. Genom att parallellt med Sveriges Nätbibliotek och Sveriges Nätmuseum även konstituera Sveriges Nätarkiv, etablerar man ett enhetligt system för de nationella minnesinstitutionernas förhållande till Internet, och förverkligandet av deras gemensamma uppdrag att bevara och bruka kulturarvet, på ett sätt som fortvarande säkerställer kulturens frihet, och som bygger vidare på de insatser som redan gjorts inom det s.k. ABM-projektet

6 Samtidigt skapas också en naturlig kanal för den interaktion och dialog med brukarna som Internet möjliggör: Sveriges Kulturnätsinstitutioner blir en plattform för dubbelriktad kommunikation, kreativt skapande och innovationer. En zon fredad från den snabbt växande kommersiella internationella upplevelsemarknaden, och en mötesplats för den virtuella gemenskapens kultur. Men tillskapandet av Sveriges Nätmuseum svarar också mot forskningens behov av lätt tillgängligt källmaterial och utbildningssektorns växande behov av läromedel. Där inte minst de statlig finansierade kulturinstitutionerna har ett särskilt ansvar att vid sidan av Sveriges radio och SVT fungera som en del av en av staten finansierad public service. En svårighet då det gäller distributionen av digitala läromedel via nätet är emellertid den begränsade bandbredd som idag oftast finns tillgänglig inom ungdomsskolan och andra utbildningsinstitutioner. Med hänsyn till detta är det angeläget att man inom Utbildnings- och kulturdepartementet undersöker möjligheten att medverka till att säkerställa ungdomsskolornas, folkbibliotekens och övriga utbildningsinstitutioners tillgång till en tillräcklig bandbredd. Innan detta skett bör verksamheten vid Sveriges Nätmuseum i första hand koncentreras till en nivå där inte distributionsformen är avgörande: Parallellt med utvecklingen av Internet växer också andra former av Informations- och kommunikationsteknik fram i riktning mot en ökad mediakonvergens och sömlösa strukturer. Tyngdpunkten måste därför i dagsläget ligga vid att ta fram ett digitalt källmaterial som av andra aktörer, eller i samverkan med dessa, på sikt kan anpassas till skilda gränssnitt. I det sammanhanget är den verksamhet som byggts upp vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, där personer med olika former av arbetshandikapp arbetar med digitalisering av fotografier och dokument, av vital betydelse och bör därför utvidgas. Men självfallet måste Sveriges Nätmuseum också ha möjlighet att bedriva ett utvecklingsarbete kring förmedlingsformer och pedagogik, och för detta krävs tillgång till fria projektmedel. Här har den verksamhet som bedrivits av Stiftelsen framtidens kultur varit av så stor betydelse att det finns anledning att överväga möjligheten att förlänga Stiftelsens verksamhet. Kanske i en form där dess verksamhet kan fokuseras på stöd till projekt som syftar till att vidareutveckla användandet av IKT inom kultursektorn. De totala kostnaderna för en digitalisering av kulturarvet är emellertid omöjliga att uppskatta i dagsläget. Och en mer noggrann beräkning kräver en arbetsinsats som ligger utanför ramen för detta arbete. Men det är ett angeläget arbete som borde komma till stånd så snart som möjligt, att ligga till grund för den fortsatta diskussionen kring hur, och i vilken takt, staten bör stödja en fortsatt satsning på IKT inom kultursektorn

7 Dagens museiväsende En diskussion kring Det virtuella museet och de förändringar utvecklingen inom Informations- och kommunikationstekniken har medfört och kommer att medföra för museernas framtida verksamhet bör lämpligen utgå från en allmän bild av hur verksamheten vid dagens museer ser ut och är organiserad. En utgångspunkt för en sådan beskrivning skulle kunna vara ICOM:s definition, enligt vilken ett museum är en :"ickekommersiell, permanent institution som tjänar samhället och dess utveckling och är öppen för allmänheten, som insamlar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut i studiesyfte, för utbildning och förnöjelse materiella vittnesbörd om människan och hennes omvärld." 1 För att kunna definieras som ett museum skall institutionen därutöver ha egna fasta samlingar, yrkesutbildad personal, och en verksamhet som är öppen för offentlig insyn. I den statistik över svenska museer som sammanställs av Statens kulturråd har man härutöver begränsat definitionen till att endast omfatta sådana verksamheter där personalens sammanlagda arbete omfattar minst ett årsverke. Det medför att många mindre museer och hembygdsgårdar hamnar utanför statistiken. Däremot omfattar Kulturrådets statistik också konsthallar, som dock redovisas under egen rubrik. Den senaste tillgängliga statistiken över museer och konsthallar från år 2002 innehåller uppgifter om verksamhet, personal och ekonomi för 198 museer och 30 konsthallar. 2 Av dessa definieras 51 som statliga museer och 25 st. som länsmuseer eller regionala museer, vilka samtliga helt eller delvis finansieras med statliga bidrag. 3 Antalet centralmuseer uppgår till 24, varav sex är ansvarsmuseer 4 med uppgift att inom sitt respektive verksamhetsområde verka för: Museologisk och pedagogisk kunskap inom museiväsendet Samverkan med museer på regional respektive lokal nivå Rikstäckande stöd och rådgivning till regionala och lokala museer. Centralmuseerna skall nå ut till medborgarna i så hög utsträckning som möjligt. Deras uppdrag specificeras i av regeringen fastställda regleringsbrev för varje budgetår. För verksamheten vid de regionala och kommunala museerna svarar respektive museers huvudmän: landsting eller länsstyrelse, kommunstyrelse, kommunfullmäktige, nämnd, stiftelser eller ideella föreningar. Länsmuseerna är centra för den regionala museiverksamheten och ansvarar också, tillsammans med länsantikvarien, för arbetet med kulturmiljövårdsfrågor i regionen. De kommunala museerna är i första hand inriktade på den lokala historien och arbetar ofta i nära samverkan med skolorna. Antalet kommunala museer i landet uppgår enligt Svenska kommunförbundets sammanställning till 148 st. 5 Bland övriga museer finns också föreningsmuseer, där huvudmannen är en ideell förening eller stiftelse. Under denna rubrik sorterar t.ex. de ca arbetslivsmuseer som finns i landet, med syfte att bevara och gestalta en arbetsplats kul- 1 Utöver vad som inryms i denna definition kan (enligt artikel 4 i ICOM:s stadgar) även andra institutioner och verksamheter rymmas inom museibegreppet: a) Konserveringsinstitut och utställningslokaler som stadigvarande drivs av bibliotek och arkiv. b) Naturhistoriska, arkeologiska och etnografiska minnesmärken och anläggningar samt historiska minnesmärken och anläggningar som genom insamling, bevarande eller utåtriktad verksamhet har museiliknande karaktär c) Institutioner som visar levande material såsom botaniska och zoologiska trädgårdar, akvarier, vivarier etc d) Naturreservat e) "Science centers"/naturvetenskapliga utställningscentra och planetarier Bland dessa finns museer som inte är centralmuseer, men som ändå förvaltas av staten. Hit hör t.ex. ett antal universitetsmuseer och verksmuseer. 4 Moderna museet, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet, Statens historiska museer samt Statens museer för världskultur

8 turhistoriska värden. 6 Till detta kommer ca hembygdsgårdar med nära byggnader och som totalt räknar medlemmar i hembygdsföreningar. 7 Ett hundratal kulturhistoriska miljöer av ett slag som av allmänheten uppfattas som museala förvaltas också av Statens fastighetsverk 8, Riksantikvarieämbetet 9 samt Vitterhetsakademien, och hålls öppna för allmänheten. Hur många museer som totalt finns i Sverige går inte att entydigt fastställa, och beror på vilken definition av museibegreppet man tillämpar. Kulturrådet räknar i sin statistik år 2002 med totalt 228 museer (varav 30 st. konsthallar). I Museiutredningens betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51) vidgas museibegreppet, och man föreslår en ny definition: Ett museum är en del av samhällets kollektiva minne. Museet samlar in, dokumenterar, bevarar och levandegör föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö. Det utvecklar och förmedlar kunskap och bjuder upplevelser för alla sinnen. Det är öppet för allmänheten och medverkar i samhällsutvecklingen. Museets syfte är bildning för medborgarna. 10 Med utgångspunkt från denna definition uppskattar man antalet museer i landet år 1994 till totalt 750 st. Men uppgiften skall ses som en kvalificera gissning och inte som ett fastställt faktum. 11 Sett ur allmänhetens perspektiv, med dess vidare uppfattning om vad ett museum är (en samling föremål eller äldre byggnadsmiljöer, utan hänsyn till vem som äger dem eller organiserar verksamheten) finns det, med hänvisning till uppgifterna ovan, anledning att tala om långt fler museer i landet: kanske så många som ! Till detta kommer t.ex. de ca kyrkorna i landet med sina ofta kulturhistoriskt värdefulla inventarier, ca runstenar och kulturmiljöer som av Riksantikvarieämbetet utpekats som områden av riksintresse. 12 Miljöer som på olika sätt omfattas av museernas uppdrag att förmedla och levandegöra vårt gemensamma kulturarv. De centrala museerna sorterar under Utbildningsdepartementet. Statens kulturråd svarar för fördelningen av statsbidragen till de regionala museerna och har att driva utvecklingsfrågor, samt sammanställer statistik. Riksantikvarieämbetet har ett sektorsansvar för kulturmiljövården. Det finns ingen central organisation eller myndighet med ett samlat ansvar för landets museer. Men de flesta museerna är ändå organiserade i olika former av intressesammanslutningar, som t.ex.: Centralmuseernas samarbetsråd, Länsmuseernas samarbetsråd och Kommunala museers samarbetsråd. Landets hembygdsföreningar är organiserade i Sveriges hembygdsförbund. Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd räknar 10 organisationer, 62 museer samt 16 enskilda bland sina medlemmar. 75 museiinstitutioner är också institutionella medlemmar i den svenska avdelningen av ICOM (International Council of Museums). Härutöver finns Svenska Museiföreningen, en branschorganisation med 94 institutionella och drygt individuella medlemmar. 13 Museernas verksamheter Verksamheten vid landets museer är omfattande och varierande, och inte möjlig att sammanfatta på några få rader. Beskrivningen blir också beroende av hur man de Minne och bildning. Museernas uppdrag och organisation. (SOU 1994:51), s A.a.,s Riksantikvarieämbetet. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6. (Uppsala, 1990)

9 finierar museer, då antalet som ovan visats kan uppgå till alltifrån 200 till kanske museer. Med hänvisning till undersökningens syfte kan det emellertid vara rimligt att här begränsa uppgiften till att främst omfatta de statligt finansierade museerna, utifrån de uppgifter som återfinns i Kulturrådets statistik. 14 Men det hindrar inte att jag till detta fogar en mer allmän beskrivning av verksamheten även vid andra museer. Verksamheten vid svenska museer beskrivs ofta med hänvisning till de tre begreppen: samla, vårda, visa. De är också utgångspunkten för Kulturrådets statistik. Utöver detta redovisar man även intäkter, kostnader, personal, m.m. Men det är uppgifter som är av mindre intresse i detta sammanhang. Ambitionen är inte heller att ge ett uttömmande referat av Kulturrådets statistik. För den som är intresserad av detta hänvisas till i not. 14 refererade källa. Här är endast avsikten att utnyttja statistiken för att i kvantitativa termer ge en komprimerad bild av museernas verksamhet och dess omfattning. Sammanställningen knyter an till begreppen ovan: samla, vårda, visa. Ser vi till uppgifterna om de statliga museernas samlingar kan vi konstatera att de enligt statistiken år 2002 totalt omfattade ca. 48 milj. föremål, med en tillväxt av lite drygt föremål under året. 15 Av föremålssamlingarna uppges 55-60% vara tillgängliga i digital form. Utöver dessa föremålssamlingar hade man även fotosamlingar omfattande ca. 10 milj. fotografier. Tillväxten var här under året ca fotografier, och andelen av samlingarna som fanns tillgänglig i digital form uppgick till ca. 25%. En lika stor andel av de statliga museernas arkivalier fanns även tillgänglig i digital form. Totalt omfattade dessa ca. 2.2 milj. hyllmeter, varav tillväxten år 2002 utgjorde ca. 747 hyllmeter. Det kan emellertid vara på sin plats att påpeka att uppgiften att samlingarna är digitaliserade inte alltid innebär att de är åtkomliga via Internet. Till detta återkommer jag längre fram. Kunskapen om och förutsättningarna för vården av dessa samlingar har förbättrats under senare år, som en följd av det s.k. SESAM-projektet som pågick under åren och var inriktat på registrering, dokumentation, vård, konservering och magasinering av föremålssamlingar. 16 De statliga museernas samlingar beräknades av Museiutredningen år 1994 att totalt uppgå till ca. 34 milj. föremål. 17 Utifrån dessa uppgifter bedömde SESAM-projektet att behovet av registrering och digitalisering av samlingarna omfattade 28 milj. föremål. Då projektet avslutades år 1998 hade antalet minskat till 16 milj. Divergensen mellan Kulturrådets uppgift att samlingarna omfattar ca 48 milj. föremål och Museiutredningens 34 milj. föremål förklaras främst av den osäkerhet i beräkningar det innebär då man utgår ifrån antalet föremål eller inventarienummer. Ett exempel ger Historiska museets samlingar, där ett stort boplatsmaterial som omfattar tals föremål kan ha ett inventarienummer, under vilket sedan samtliga föremål kan var undernummer. Genom SESAM-projektet ökade kunskapen om samlingarnas omfattning och innehåll. Ett resultat av de vårdinsatser som gjordes inom ramen för SESAM-projektet var också att andelen föremål som bedömdes att vara i god kondition då projektet avslutades hade ökat med 72% och att andelen föremål i behov av vård hade minskat med 35%, samtidigt som behovet av konservering hade gått ned med 25%. 18 Men 14 Museer och konsthallar Kulturen i siffror 2003: Antalet föremål i museernas samlingar kan vid en första anblick förefalla överväldigande, men om vi betraktar dem i förhållande till landets befolkning på ca. 9 milj. invånare uppgår de inte till mer än lite drygt 5 föremål per person, som på olika sätt belyser mer än år av vår gemensamma historia. 16 Projektet avrapporteras i: Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-projektet. Skr. 1999/2000:65 17 Minne och bildning. Museernas uppdrag och organisation. (SOU 1994:51). Bilagedel, s SESAM öppnade museisamlingar? Statskontoret 1999:26, Ku 1999/2453/Ka - 9 -

10 detta innebär inte att eftersläpningen och det ackumulerade behovet beträffande samlingarnas vård inte består och är omfattande. I en skrivelse till regeringen år 2002 beräknar Statens historiska museum att de arbetsinsatser som fordras för att komma till rätta med problemet vid Historiska museet uppgår till drygt 122 årsverken, och då är inte de insatser som tillkommer för en digital registrering medräknade. Än mer akut är läget då det gäller eftersläpningen i handläggningen av fyndärenden. 19 Förhållandet är problematiskt, eftersom föremålssamlingarna utgör den unika grunden för museernas förmedlande uppgift att visa; en verksamhet som sker i en mängd olika former. Att här redogöra för all verksamhet som sker vid museerna under rubriken visa skulle emellertid föra alltför långt. Jag inskränker mig därför i det följande till de översiktliga uppgifter som går att hämta ur Kulturrådets statistik. Tillsammans med de statliga museernas årsredovisningar utgör detta också den viktigaste formen för återrapportering till regeringen. Huvuddragen i de med statliga bidrag finansierade museernas publikverksamhet under år 2002 sammanfattar Kulturrådet i punktform. Underlaget utgörs av uppgifter från 198 museer och 30 konsthallar: Det totala antalet besökande uppges till ca 16.4 milj. besökare Antalet visningar för grupper uppgick till , varav drygt 40% gjordes för grupper från förskolor och skolor. Kurser och studiecirklar anordnades av 84 institutioner vid tillfällen med knappt deltagare. Andelen deltagare från förskola och skola var 20%. Övrig programverksamhet vid museer och konsthallar hade deltagare. Museerna var i genomsnitt öppna 276 dagar under året. Drygt publikationer trycktes vid 136 museer och 24 konsthallar. Antalet institutioner som hade egen webbplats på Internet var 196, vilket motsvarar en andel på 86%. 24 museer hade databaser över de egna samlingarna tillgängliga för allmänheten via Internet. Under året visades tillfälliga utställningar på museerna och konsthallarna. Detta var läget år 2002, men det kan finnas skäl att på några punkter också beskriva förändringen över tid. Beträffande antalet besök vid museer och konsthallar visar Kulturrådets statistik att dessa under tioårsperioden varierat mellan ca. 16 och 18 miljoner besök, med toppnoteringar år 1993 (ca 19 milj.) och år 1998 (18 milj.) samt ett lägsta värde år 1997 på ca 15 milj. besök. Det genomsnittliga antalet besök under perioden ligger kring ca. 17 milj. Antalet besök vid de museer och konsthallar som ingått i Kulturrådets statistik är således förhållandevis stabilt och ger inte anledning att tala om något trendbrott under den studerade perioden. På motsvarande sätt förhåller det sig också beträffande museernas utställningsverksamhet. 20 I en sammanställning av antalet färdigställda basutställningar visar Kulturrådets statistik visserligen att antalet utställningar under åren uppgick till ca. 60 st/år, och under de följande tre åren ökade till ca 90 st/år. År 1995 sjönk dock antalet nya basutställningar till 73 st., för att därefter rekordåret 1996 uppgå till 121 st., varefter antalet följande år föll till 110 st. och år 1998 åter till 74 st. nya basutställningar. Mot den skenbara ökningen under perioden skall emellertid ställas det faktum att antalet rapporterande institutioner under samma period 19 SHM. Budgetunderlag Skrivelse till regeringen, Kulturdepartementet Följande sammanställning bygger på: Museer och konsthallar Kulturen i siffror. Statens kulturråd 1999:1. Tabell

11 ökat från 194 st. år 1989 till 240 st. år Den kraftiga ökningen av färdigställda basutställningar år 1996 hänger också samma med att antalet redovisade museer i statistiken det året ökade från 198 till 218 stycken. Antalet nya basutställningar per institution och år uppgick således både vid periodens början och slut till i genomsnitt 0.3 stycken. Eller annorlunda uttryckt: En ny basutställning färdigställs vart tredje år vid respektive museum. Utvecklingen är likartad då det gäller tillfälliga utställningar under samma tidsperiod. Enligt Kulturrådets statistik stiger här visserligen antalet tillfälliga utställningar per år kontinuerligt från år 1989 till år Men liksom ovan har samtidigt antalet rapporterande institutioner ökat, vilket gör att det genomsnittliga antalet tillfälliga utställningar per institution endast ökat från 7.7 st. år 1989 till i genomsitt 7.9 st. tillfälliga utställningar år Någon större ökning i museernas utställningsproduktion har således inte skett under den studerade perioden. Avslutningsvis kan det också finnas anledning att med utgångspunkt från tillgänglig statistik översiktligt beskriva hur museernas IT-användning utvecklats genom åren. En första bild av museernas IT-användning ges i Inför ett svenskt kulturnät. IT och framtiden inom kulturområdet (SOU 1996:11). Med utgångspunkt från en postenkät besvarad av 90 museer i januari samma år konstaterades att 53% av dessa museer då hade en egen hemsida, en förhållandevis hög siffra. Motsvarande andel bland t.ex. de 15 arkiv som besvarat enkäten var 13%. Av de 187 folkbibliotek som besvarat enkäten var motsvarande andel 20%, bland de 16 länsbiblioteken 37.5%, och bland de 33 forskningsbibliotek som besvarat enkäten hade 67% en egen hemsida. En anledning till att så förhållandevis många museer hade en egen hemsida var att museipersonal från hela landet hade erbjudits att gå på en HTML-kurs arrangerad av Telemuseum i Stockholm, där museerna sedan fått möjlighet att lägga ut sina hemsidor via museets server. 21 Men med hänsyn till de begränsade resurser museerna vid denna tid kunde avsätta för verksamheten finns det anledning att anta att dessa hemsidor hade ett relativt begränsat innehåll och inte uppdaterades i den omfattning som senare blivit vanlig. Bland de museer som besvarat enkäten var det också endast Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som år 1996 hade lagt ut delar av sin katalog på Internet. 22 IT-användningen bland landets museer steg emellertid snabbt under de följande åren. Av kulturrådets statistik framgår att av de 229 museer och konsthallar som år 1997 ingår i statistiken har 59% en egen hemsida. Bland dessa har också 18 institutioner databaser som är tillgängliga för sökning online via Internet. Följande år 1998 har 71% av de 240 institutioner som ingår i statistiken en egen hemsida, och av dessa har 28 st. databaser som är tillgängliga online. 23 År 1999 har 80% av institutionerna en hemsida på Internet, och andelen stiger sedan successivt till år 2002 då 89% av de museer som ingår i statistiken har en egen hemsida. Samtliga 22 centralmuseer uppger att de uppdaterat sin hemsida under året. Bland de övriga statliga museerna hade 24 av 27, och 21 av de 25 regionala museerna uppdaterat sina hemsidor under året. Motsvarande siffror för de 61 kommunala och 36 övriga museerna var att 57, respektive 28 hade uppdaterat sina hemsidor under året. Bland museerna är det således endast de som betecknas som övriga som avviker genom att förhållandevis fler inte har uppdaterat sina hemsidor under året Inför ett svenskt kulturnät. IT och framtiden inom kulturområdet (SOU 1996:11), s A.a., s Kulturen i siffror. Museer och konsthallar Statens kulturråd 1999:1, diagram Museer och konsthallar Kulturen i siffror 2003:5, tabell

12 I statistiken från år 2002 har 57 av 228 institutioner också lämnat uppgifter om besök på hemsidan. Av denna framgår att antalet besök vid de statliga museernas hemsidor uppgick till 12.8 miljoner, och således var nästa tre gånger så många som antalet besök på museerna (4.9 milj.). Vid de övriga statliga museerna ser fördelningen annorlunda ut; här uppgick antalet besök på hemsidorna till drygt , medan antalet besök på museerna uppgick till 2.2 milj. De regionala museerna hade samtidigt besök på sina hemsidor och 2.9 milj. besök på museerna. De kommunala museerna hade 1.2 milj. besök på sina hemsidor mot 3.6 milj. besök på museerna. Men eftersom endast 57 av de totalt 228 undersökta institutionerna lämnat uppgifter är det svårt att dra några säkra slutsatser av sammanställningen. Siffrorna antyder att Internets betydelse för de centrala museernas utåtriktade verksamhet är större än för övriga museerna. Statistiken över Internetanvändningen är emellertid behäftad med stora brister och tolkningen av uppgifterna innefattar svårlösta problem. Jag återkommer till detta längre fram. Museerna och den statliga kulturpolitiken Verksamheten vid de museer som finansieras med statsbidrag utgår från de mål som formulerats i den statliga kulturpolitiken, vilken även ligger till grund för den regionala och kommunala kulturpolitiken. De nationella kulturpolitiska målen kan på så sätt sägas verka styrande för all offentligt finansierad museiverksamhet i landet. Grunden för dagens statliga kulturpolitik lades med 1974 års kulturpolitiska beslut, vars mål sammanfattades i åtta punkter års reform innebar att synen på kulturen vidgades. De kulturpolitiska ambitionerna riktades också mot skolan, arbetslivet, förskolan och vården. Även regionalpolitiken kom att efter hand få ett tydligare kulturinnehåll. Statens insatser skulle inriktas på att stimulera kulturverksamheten i landet, inte att reglera den. Inom delar av massmediaområdet, framför allt radio och television, har verksamheten emellertid till viss del reglerats genom lagar och tillståndsvillkor. Våren 1992 beslutade riksdagen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kulturpolitisk utredning, med huvuduppgift att utvärdera i vilken utsträckning 1974 års kulturpolitiska mål hade uppfyllts. Den kommitté som tillsattes år 1993 fick också i uppdrag att göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar kulturpolitiken hade att möta på längre sikt, och att lämna förslag om mål för kulturpolitiken och åtgärder för att främja kulturlivet. Utredningens slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) låg sedan till grund för den proposition som regeringen förelade riksdagen Kulturpolitik (1996/97:3). Enligt riksdagens beslut 25 är målen för en nationella kulturpolitik: att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, att bevara och bruka kulturarvet, att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. 25 rskr. 1996/97:

13 Den pressade ekonomiska situationen i många av landets kommuner hade vid den här tiden emellertid medfört att folkbibliotekens ställning framstod som hotad. För att säkerställa att det i varje kommun skall finnas ett folkbibliotek där allmänheten avgiftsfritt kan låna litteratur beslutade riksdagen därför år 1997 att införa en bibliotekslag. En ny stödform erbjöds samtidigt kommunerna för inköp av litteratur. Den första januari år 2002 sänktes också momsen på böcker från 25 till 6%. Insatser gjordes också för att förbättra konstnärers villkor, och för att förbättra villkoren inom olika konstformer. Till detta kom åtgärder för att stödja kulturlivet ute i landet genom särskilda regionala satsningar, med syfte att uppnå ökad flexibilitet och stimulera till förnyelse. Inom museiområdet behandlade man i propositionen bl.a. kulturarvet, som man betonar är en viktig del av vår kulturella identitet och består både av det vi ärver från tidigare generationer och det vi själva skapar. Man understryker också att var tid bildar sig sin egen uppfattning om kulturarvets betydelse och vilka delar av det som är av särskilt värde. Samtidigt som man slår fast att bevarandet skall omfatta bredast möjliga urval av såväl enstaka lämningar som hela miljöer, såväl från gången tid som från vår egen tid. För att uppnå detta understryker man vikten av samarbete över institutionsgränser. Särskilda insatser föreslås också för ett aktivt arbete med frågor som rör kulturarv och främlingsfientlighet, samt för att lyfta fram tidigare förbisedda perspektiv som kvinnors liv och arbetslivets miljöer. Syftet är att: jämna ut de skillnader som finns mellan olika grupper av människor när det gäller bevarandet av och tillgången till kulturarvet, samt stärka intresset för kulturarvet och medvetenheten om dess betydelse för samhället. Vad gäller statens framtida insatser på museiområdet bör dessa i första hand syfta till att: stärka museernas förankring i samhällslivet, inrikta museernas inre verksamhet mot förbättrad vård och registrering av föremålsbeståndet, inrikta museernas yttre verksamhet mot större spridning och delaktighet, samt koncentrera redovisningen av verksamheten till kvalitet och omvärldseffekter. Insatserna för vård och registrering av museernas föremålssamlingar konkretiserades i det tidigare nämnda SESAM-projektet. Vad avser den yttre verksamheten med dess ökade inriktning mot större spridning och delaktighet pekar man i propositionen på de möjligheter utvecklingen inom informationsteknologin erbjuder, och hänvisar till den tidigare tillsatta utredningen om en strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik (Ku 1995:03). Därutöver föreslog regeringen i budgetpropositionen (1996/97: 1) ett särskilt anslag för universitetsdatanätet SUNET, med syfte att detta uppgraderas för att möjliggöra anslutning för statliga museer, länsmuseer och biblioteksområdet. Härutöver konstaterade man att det för museernas fortsatta utveckling är avgörande att de har levande kontakter med sitt ämnesområde, och inte endast i museimiljön som sådan. Största möjliga förankring i samhällslivet bör vara det främsta instrumentet för att nå en god balans i insatserna. Av publikgrupperna borde framför allt ungdomen prioriteras. I avsikt att initiera utveckling och förnyelse inom museiområdet föreslog regeringen också att, i likhet med vad man gjort inom övriga konstområden, ett nationellt uppdrag skulle ges till Stiftelsen Arbetets museum för perioden , med

14 syfte att utveckla verksamheten för att nå grupper i samhället som annars inte vanligtvis tar del av museernas arbete. Nationella uppdrag inom museiområdet har senare tilldelats Kalmar Läns museum under åren och Jämtlands läns museum under åren Avslutningsvis slog man i propositionen fast att strukturen på museiområdet borde utvecklas så att regeringen får ett bättre underlag för överblick och styrning. Något förslag formulerades emellertid inte, men regeringen slår fast att mål- och resultatdialogen mellan regeringen och dess myndigheter och det statligt finansierade kulturverksamheterna bör utvecklas vidare. Samtidigt konstaterar man att måloch resultatstyrningen inom kulturområdet inte handlar om att riksdag och regering skall styra innehållet i den konstnärliga utövningen. Istället handlar det om att staten skall se till att de statliga medlen används för de ändamål och på det sätt som riksdag och regering avsett, d.v.s. att institutioner arbetar för de mål som satts upp för verksamheten, och att bidraget utnyttjas och arbetet sker så effektivt som möjligt. Målen för kulturpolitiken uttrycks i de nya målen för en nationell kulturpolitik samt i övergripande mål och verksamhetsmål för olika myndigheter och statligt finansierade verksamheter inom kultursektorn. Syftet är att med utgångspunkt i den konkreta verksamheten kunna följa upp och utvärdera målen för en nationell kulturpolitik. Vidare åligger det varje myndighet inom kulturområdet att genomföra periodiska utvärderingar inom och av sina egna verksamhetsområden. För den samlade bilden av utvecklingen inom sektorn svarar Statens kulturråd. Här har regeringen uppfattningen att Kulturrådets insatser på olika områden skulle få större effekt genom ett närmare samarbete med andra berörda instanser. Man ser det också som angeläget att Kulturrådet ges möjlighet att utveckla generella metoder för uppföljning och utvärdering av den statliga kulturpolitiken. Ett viktigt inslag i detta arbete är att försöka få fram användbara mått och indikatorer för måloch resultatstyrning inom kulturområdet. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att Kulturrådet tilldelas medel för att öka sin kompetens på detta område. Museerna och informationssamhället Något större utrymme ägnade man inte i den kulturpolitiska propositionen 1996/ 97:3 åt utvecklingen inom informationsteknologin. Man påpekar att det kommer att krävas en sammanhållen strategi för hur informationstekniken kan användas inom kulturområdet för att undvika att klyftorna i samhället ökar mellan de som har och de som inte har tillgång till och kunskap om informationsteknik. För att säkerställa en kulturell mångfald och kvalitet krävs också att tekniken inte enbart utvecklas på marknadens villkor. Regeringen hade därför redan föregående år tagit initiativ till en utredning med uppdrag att utforma en strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik, som avgivit ett delbetänkande 26. Men före det att något slutbetänkande förelåg var man inte beredd att ta ställning till den framtida politiken inom området. Museerna hade emellertid vid denna tid sedan länge utnyttjat den digitala tekniken i sin interna verksamhet, främst vid registreringen av sina samlingar. Redan år 1982 tillsatte Statens kulturråd en samordningsgrupp SAMOREG samordningsgruppen för dokumentations- och registreringsfrågor vid museerna med uppgift att utarbeta en nomenklatur och arbetsmetoder som skulle skapa förutsättningar för en gemensam nationell databas. Men problemen att formulera gemensamma normer och en terminologi med möjlighet att täcka museernas vitt skilda samlingar och kunskapsperspektiv visade sig vara stora. Till detta kom de svårigheter som tillstötte i de försök som gjordes att utveckla fungerande databasprogram. Många initiativ togs av enskilda museer, som sedan försökte att etablera samarbete med andra. 26 Inför ett svenskt kulturnät. IT och framtiden inom kulturområdet. (SOU 1996:110)

15 Det kanske mest framgångsrika initiativet svarade Västerbottens museum för, som i samarbete med ett par programmerare år 1992 började utveckla museidatabasen SOFIE. Arbetet hade under de första åren formen av ett internt utvecklingsprojekt. Men år 1995 hade man kommit så långt att man började sälja in systemet till andra museer och hembygdsföreningar. Då SESAM-projektet startade år 1995 hade emellertid SOFIE ännu inte fått någon större spridning. Något väl fungerande gemensamt program fanns inte, men projektet kom ändå att få en stor betydelse för att stimulera IT-användningen bland museer och hembygdsgårdar. 27 Andra initiativ till samordning hade också tagits tidigare. Insam Informationssystem i samverkan vid svenska museer etablerades år 1990, och var en organisation med uppgift att främja och samordna museernas användning av modern informationsteknik. Verksamheten leddes av ett råd, där Nordiska museet utsåg ordförande och svarade för Insams sekretariat. Ett hundratal museer var anslutna till organisationen som främst arrangerade utbildningar för museianställda, men också på olika sätt samordnade museernas IT-användning. Insam avvecklades emellertid år 1999, då man bedömde att den utveckling som skett inom sektorn medförde att verksamheten inte längre var relevant. Allmänt kan konstateras att det från slutet av 1980-talet och fram till mitten av 90-talet pågick ett förhållandevis intensivt arbete med att utveckla metoder och rutiner för att kunna utnyttja datatekniken för registrering av samlingarna. Men de insatser som gjordes byggde till stora delar på enskilda anställdas personliga engagemang och fick sällan något större utrymme i museernas verksamhet. Möjligheterna att utnyttja de databaser som upprättades i det utåtriktade arbetet var också relativt begränsade. Internet nådde vid den här tiden inte utanför forskarvärlden 28, och de idéer som fanns då det gällde att göra databaserna tillgängliga för allmänheten inskränkte sig i regel till att inrätta ett faktarum, där besökarna erbjöds möjlighet att söka information via museets datorer. Efter år 1995 förändrades förutsättningarna emellertid dramatiskt, med en i det närmaste explosionsartad utveckling av Internet. Det är i det perspektivet den i det föregående nämnda utredningen Kulturnät Sverige IT-utredningen (Ku 1995:3) skall ses, vilken resulterade i att en försöksverksamhet på regeringens uppdrag inleddes år 1997, finansierad av KK-stiftelsen, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond under huvudmannaskap av IVA och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Verksamheten permanentades senare år 2000, då den knöts till Statens kulturråd. I takt med den tekniska utvecklingen och de möjligheter denna erbjuder ökade emellertid också kulturinstitutionernas ambitioner. I en kartläggning av pågående digitaliseringsprojekt vid svenska kulturinstitutioner utförd hösten 1999 kunde mer än 200 projekt identifieras. 29 Utifrån en önskan att underlätta och fördjupa brukarnas tillgång till de register, böcker, arkivmaterial och föremålssamlingar man förvaltar tog ledningen för Kungl. Biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet initiativ till ett samarbetsprojekt (ABM) för vilket man beviljades medel av Riksbankens Jubileumsfond i november år Projektet avslutades i december år och har därefter varit vilande. Hösten år 2003 beslutade dock myndighetscheferna för 27 Hösten 2003 användes SOFIE av 269 olika brukare; främst hembygdsföreningar men också av 16 av landets 25 länsmuseer. 28 En bild av förutsättningarna vid den här tiden ger det faktum att universitetens och högskolornas datanätverk SUNET år 1989 endast hade anslutna datorer, och att man vid den tiden endast hade möjlighet att utnyttja nätverket för att sända e-post. År 2001 hade antalet anslutna datorer till SUNET stigit till Idag har nästan 90% av de studerande vid landets högskolor en egen dator i bostaden, och av dessa är 90% uppkopplade mot Internet. Pressmeddelande från SUNET En lägesrapport sammanställd på uppdrag av regeringen finns tillgänglig på:

16 Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet att samla de nationella kulturarvsinstitutionerna i ett ABM-centrum. Till dessa räknas förutom arkiv, bibliotek och museer också kulturmiljövårdens institutioner. Syftet är att permanenta det samarbete som inleddes med ABMprojektet och att bygga en gemensam plattform för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer där standard, normer och regelverk för digital bildhantering, inklusive registrering kan utvecklas. Ambitionen är således liknande den som vid början av 1980-talet låg bakom tillkomsten av SAMOREG, men har vidgats till att omfatta samtliga sektorer inom samhällets minnesinstitutioner. De tekniska förutsättningarna är nu också helt andra än tjugo år tidigare; både hårdvaror och mjukvaror har utvecklats i en utsträckning som då knappast var möjlig att föreställa sig. Samtidigt har också utvecklingen av Internet gjort att tillgängligheten ökat dramatiskt. Det är också som en konsekvens av denna utveckling som etablerandet av det s.k. Kulturarvs-IT ska ses. Verksamheten inleddes år 1999 som en treårig försöksverksamhet vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, och vid länsmuseerna/ Riksantikvarieämbetet, där personer med olika former av arbetshandikapp arbetar med digitalisering av fotografier och dokument, förvaltade av landets centrala kulturarvsinstitutioner. Den permanentades sedan fr.o.m. år och sysselsätter idag ett femtiotal personer vid arbetsplatserna i Kiruna, Strömsund och Grängesberg, plus de som arbetar vid de regionala museerna. Fram till 30 juni år 2003 hade ca fotografier och dokument digitaliserats och ca poster registrerats. 32 Det tidigare nämnda ABM-projektet har också fått en fortsättning i Minervaprojektet. Ett EU-projekt inom Mål 3(d) ingående i Europeiska Kommissionens åtgärdsplan eeurope 2002, med målet att förbättra samarbetet mellan digitaliseringsprogram och att därigenom förbättra tillgängligheten till de europeiska kulturarvet. Resultatet kommer bl.a. att vara en webbplats där det går att ta del av kulturskatter från hela Europa. Det kommer även att finnas möjlighet för nya och pågående digitaliseringsprojekt att hitta samarbetspartners på webbplatsen för att utveckla projekten. I projektet deltar ABM-institutioner från: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Storbritannien och Sverige. Projektet kommer att pågå från mars 2002 till maj Ett antal steg har således under den senaste tjugoårsperioden tagits för att integrera verksamheten vid landets museer i det framväxande informationssamhället. Men de insatser som gjorts har alltför ofta varit organiserade som tillfälliga projekt, vilket medfört att en långsiktig och kontinuerlig utveckling har försvårats. Arbetet har också i allmänhet styrts av ett perspektiv där kulturinstitutionernas interna förvaltande uppgifter har prioriterats. Det är både naturligt och förklarligt, sett utifrån de möjligheter som informationstekniken erbjöd fram till mitten av 1990-talet. Men genom den utveckling inom IKT som sedan skett har även förutsättningarna för museernas verksamhet ändrats. Ett vidgat fält De omvärldsförändringar som påverkar museer och kulturpolitik omfattar emellertid inte endast utvecklingen inom IKT. Kopplad till denna pågår också en intensifierad internationalisering och globalisering. Men också andra förändringar pågår, som bl.a. hänger samman med Sveriges medlemskap i EU och med en fortlöpande 31 Prop. 2002/03:1 32 Deltagande institutioner har under perioden varit: Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kungl. Biblioteket, Tekniska museet, Moderna museet, Drottningholms teatermuseum, Sjöhistoriska museet, Nordiska museet, Vasa museet, Arkitektur museet, Hallwylska museet, Livrustkammaren, Nationalmuseum, Historiska museet samt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. 33 Information om projektet återfinns på:

17 uppluckring av kulturpolitikens traditionella avgränsning gentemot övriga politikområden. Ett tydligt uttryck för detta är de tankar kulturminister Marita Ulvskog för fram i sin kommentar till Världskommissionens för kultur och utveckling rapport Vår skapande mångfald. 34 Marita Ulvskog gör här en direkt koppling till miljöområdets Agenda 21 och formulerar som den svenska regeringens mål att: kulturen skall erövra en central plats på både den internationella och nationella dagordningen på samma sätt som miljön gjort under de senaste decennierna. 35 Som utgångspunkt för sitt resonemang pekar kulturministern på de två skilda grundläggande definitioner av kulturbegreppet, som bör tjäna som utgångspunkt för kulturpolitiken: Det vida antropologiska kulturbegrepp som Världskommissionen utgår ifrån, och det snävare mer politiskt pragmatiska begrepp som omfattar konstarterna, kulturmiljön och medierna. Hon konstaterar att vi måste leva med bägge dessa begrepp, men att vi mer än hittills måste se till kulturens verkningar i samhället i stort: Vi måste lära oss att oftare utnyttja det antropologiska kulturbegreppet; vi måste fråga oss vilka brister medborgarna upplever och vad man kan göra åt dem. Som ett exempel på hur detta skulle kunna förverkligas i praktiken pekar hon på den ställning jämställdhetspolitiken har idag, där alla ministrar har ett ansvar, och slår fast att ett starkt kulturdepartement helst skall fungera som motor för ett regeringskansli där kulturpolitiken tillåts genomsyra flertalet beslut. Ett arbete i den riktningen pågår också. Ett exempel är den interdepartementala arbetsgruppen för arkitektur, form och design under ledning av Kulturdepartementet som inrättades år 1996 för att stärka samordningen inom Regeringskansliet, där samtliga departement medverkar i arbetet. Men det finns liknande samarbeten också på andra områden, som t.ex. skolan och arbetsmarknadspolitiken. En allt vidare syn på sina traditionella uppgifter kommer också till uttryck hos statliga kulturinstitutioner och myndigheter. Bland dessa kan nämnas det nyligen avslutade arbetet med Agenda kulturarv inom Riksantikvarieämbetet 36 och breddningen av verksamheten vid Statens historiska museum, där den tidigare inriktningen på förhistoria och medeltid under senare år i allt högre grad vidgats till att omfatta ett djupare tidsperspektiv, i enlighet med myndighetens uppdrag att: bevara och förmedla kulturarvet samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samtiden. 37 Drivkrafterna bakom denna utveckling uppmärksammas och diskuteras i skriften Kulturen i kunskapssamhället. Om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. 38 Boken bygger på bidrag av ett drygt tiotal forskare, som utifrån skilda kulturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga perspektiv analyserar kulturens och kulturpolitikens ändrade förutsättningar i den pågående samhällsförändringen och framväxten av det nya kunskapssamhället. I sin inledande text sammanfattar Sverker Sörlin några av de slutsatser som kan dras av de olika bidragen, och beskriver i en enkel figur de relationer mellan kulturen och övriga samhällssektorer som bokens kapitel på olika sätt analyserar. Figuren illustrerar att var och en av dessa tre sektorer eller komplex det ekonomiska livet/produktionssystemet; forskning, utbildning, innovationer/kunskapssystemet; och kultur, konst, design, mode, etc./kulturlivet har ett stort mått av autonomi: En autonomi som har ingått som en viktig beståndsdel i industrisamhällets kultur- 34 UNESCO:s rapport Vår skapande mångfald (Svenska Unescorådet, 1996) 35 Ulvskog, M. En skapande mångfald om kultur som drivkraft för mänsklig utveckling. I: Göransson, B. Tolv kommentarer. Om kulturens roll och roller. (1997)., s Agenda kulturarv. Slutrapport (2004). 37 Förordning (1997:1172) med instruktion för Statens historiska museer Sörlin, S. (red.) Kulturen i kunskapssamhället. Om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. Sister, skrifter 6. (2003)

18 politik, men även i forsknings-, utbildnings- och näringspolitiken, och som legat till grund för hur denna politik organiserats. Konst- och kulturliv Kunskapssystem Produktionssystem Men figuren visar också hur de olika sektorerna överlappar varandra och griper in i varandras områden: Kunskapssamhällets framväxt har inneburit att de tre cirklarna närmat sig varandra; skärningsmängderna mellan produktionssystem, kunskapssystem och konst- och kulturliv har ökat i förhållande till tidigare. Konkret har detta inneburit att vi under de senaste årtiondena har kunnat iaktta hur näringslivet närmat sig kultur och design i sin marknadsföring och produktutveckling; hur utbildning och forskning vid högskolor och universitet närmat sig näringslivet i gemensamma projekt kring uppbyggandet av teknikparker, avknoppade företag och integration mellan utbildning och praktik, etc. Den mest avvaktande hållningen har i allmänhet konst- och kultursektorn intagit, men också här ser vi nya former för samverkan mellan samhälle och konst i form av t.ex. tillfälliga utställningar och festivaler, med inslag av sysselsättningsbefrämjande åtgärder, eller som ett led i den växande kulturturismen. Kultur och turism har också blivit ett allt mer betydelsefullt inslag i olika regionalpolitiska insatser. Den utveckling som sker saknar emellertid inte inre spänningar. Inte minst beroende på det krav på forskningens och konstens frihet och oberoende som traditionellt hävdats vara en förutsättning för det kreativa skapandet och en demokratisk samhällsutveckling. Mest påtaglig är denna spänning mellan kultur och näringsliv, där Näringsdepartementet i samverkan med näringslivet genom sin satsning på upplevelseindustrin har annekterat stora delar av kulturpolitikens tidigare ansvarsområde, i syfte att utveckla den till en av landets nya basnäringar. Den nya inriktningen finns bl.a. dokumenterad i ett omfattande material från KK-stiftelsen, som engagerat sig starkt för att stödja processen. I Upplevelseindustrin Statistik och jämförelser 39 görs ett försök att beskriva hur den svenska upplevelseindustrin har utvecklats de senaste åren, och hur den ser ut i förhållande till andra sektorer och i andra länder. Uppgiften är inte enkel eftersom, som författarna påpekar: Närheten till kultursektorn gör att en mätning av upplevelseindustrin blir oerhört komplex. 40 Men författarinna Ana Martinez del Valle gör en tydlig och konkret gränsdragning mellan kulturen och upplevelseindustrin: Håller jag, på toppen av Kilimanjaro, ett kåserande föredrag om den sydamerikanska litteraturens magiska realism, för näringslivsdirektörer som har anlänt dit på motorcykel, är jag en»upplevelsearbetare«. Men om jag håller samma 39 Upplevelseindustrin Statistik och jämförelser Utredning utförd av analysföretaget QNB på uppdrag av KK-stiftelsen. (2003) 40 A.a., s

19 föredrag i ett gammalt bibliotek i en Stockholmsförort för allmänheten då är jag istället»kulturarbetare«. 41 Distinktionen mellan kultur och upplevelser baseras således både på skillnader i syfte och form, där upplevelseindustrins mål i första hand är att kapitalisera kulturen. Medan kulturarbetarens syfte är att vidareutveckla kulturens uttrycksformer; att skapa, förmedla och delta i skilda kulturupplevelse, utan att primärt intressera sig för det ekonomiska utbytet. Någon officiellt fastställd definition som kan ligga till grund för en branschstatistik finns emellertid inte idag. Men i sitt arbete definierar KK-stiftelsen upplevelseindustrin som: ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. 42 För att förtydliga definitionen och underlätta insamling och bearbetning av statistik indelas industrin härefter i 13 delområden, som tydligt indikerar den nära relationen till kulturpolitikens ansvarsområde: arkitektur, design, film/foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/ besöksnäring, upplevelsebaserat lärande. Branschens näringspolitiska betydelse beskrevs av dåvarande näringsminister Leif Pagrotsky då han invigde Aha-dagarna år 2000: Utöver att svensk musikexport drar in miljarder kronor så är det också så att exempelvis Mejas framgångar i Japan gör fler intresserade av Sverige och bidrar till att sprida en positiv bild av Sverige. Och det hävdar jag är något som gynnar stora svenska företag som Ericsson och Volvo. 43 Upplevelseindustrin (kulturen) skapar således, utöver egna intäkter, också ett mervärde som kommer det övriga näringslivet till del, samtidigt som allt fler produkter säljs genom att erbjuda upplevelser. När t.ex. Saab lanserar ett nytt bilkoncept använder de budskapet: Direkt från upplevelseindustrin i Trollhättan och anspelar därmed på släktskapet med Film i Väst, som liksom Saabs biltillverkning har sitt säte i Trollhättan. Upplevelseindustrins ekonomiska betydelse är avsevärd och har under senare år uppvisat en markant tillväxt. Under år 1995 bidrog den med 4,2% eller 75 miljarder SEK till Sveriges BNP, och hade år 2001 stigit till 4,8% eller 109 miljarder SEK. 44 Siffror som kan jämföras med Kulturdepartementets nuvarande budget på knappt 6 miljarder SEK per år. Upplevelseindustrins tillväxttakt i förhållande till näringslivet i sin helhet var också hög: Mellan åren 1997 och 2001 växte den med 6,0% i genomsnitt, medan näringslivet i sin helhet under samma period växte med 5,5%. 45 Men samtidigt är det värt att notera att upplevelseindustrins tillväxt avmattades förhållandevis mer än näringslivet i sin helhet i samband med konjunkturnedgången år Tidsperspektivet är kort, men mycket talar för att upplevelseindustrin är mer konjunkturkänslig än andra branscher. Samtidigt är det ett faktum att konsumtionen av kul- 41 AHA Sweden. Om svensk upplevelseindustri och början på något nytt. KK-stiftelsen. (2000)., s Upplevelseindustrin 2003., s AHA Sweden (2000)., s. 7. Aha-dagarna initierades år 2000 av KK-stiftelsen som en återkommande mötesplats för upplevelseindustrin. Sedan 2003 är Intresseföreningen för upplevelseindustrin arrangör för dagarna. 44 Upplevelseindustrins ställning är ändå förhållandevis svag i Sverige. Som en jämförelse kan nämnas att sektorns andel av BNP i Storbritannien år 2000 uppgick till 7.9 %. IT och kulturen. Delrapport till ITPS utvärdering av den svenska IT-politiken. Itps A2003:015., s Även här kan det finnas skäl att referera till utvecklingen i Storbritannien, där sektorn under perioden 1997 till 2001 vuxit med i genomsnitt 9,0 %, att jämföras med 2,8% tillväxt för hela den brittiska ekonomin. A.a., s A.a, s

20 tur ökat i västvärlden efter andra världskriget, i takt med ett ökande välstånd och en växande fritid, samt en teknologisk utveckling inom framförallt media och kommunikation som har medfört att kulturen blivit allt mer lättillgänglig. Sedan 1985 har de svenska hushållens kulturutgifter ökat från 26 miljarder SEK till 37 miljarder SEK år 1999, vilket innebär en årlig ökning på 2,4% i fasta priser. Men utvecklingen är inte oproblematisk, och väcker grundläggande frågor kring demokrati och kulturens oberoende. Några få länder står för den största delen av den kulturella handeln i världen, där Japan, USA, Tyskland och Storbritannien var de största exportörerna inom kultursektorn och svarade för 55% av den totala kulturexporten. Handel med kulturella varor enligt UNESCO:s definition, år 1997 jämfört med år Export plus import i miljoner USD. 47 I en kommentar till utvecklingen skriver Mikael Olsson, tidigare bl.a. chef för samhällsredaktionen och programdirektör på SVT: Med tanke på att den internationella upplevelsemarknaden domineras av ett allt mindre antal, framförallt amerikanska, superbolag är det begripligt att små staters, som Sveriges, regeringar försöker hitta sätt att stimulera inhemska producenter. Men problemet är att parollen»stärk den internationella konkurrenskraften«, då den också ska omfatta kulturproduktion, hotar själva värdet med kulturen. När kulturpolitik blir näringspolitik är det fara å färde. 48 Hur kommunikationen och ansvarsfördelningen mellan Näringsdepartementet och Utbildnings- och kulturdepartementet kommer att se ut i framtiden är oklart, men det är värt att notera att Marita Ulvskog i sitt inledningsvis citerade bidrag till Tolv kommentarer. Om kulturens roll och roller inte nämner något om detta. Internetrevolutionen Det är i allmänhet svårt att bedöma hur djupgående konsekvenser tekniska förändringar kan få för vårt sätt att leva och tänka. De olika reaktionerna inför det nya spänner ofta mellan utvecklingsoptimistens näst intill gränslösa förhoppningar om hur genomgripande och snabbt den nya tekniken ska lösa grundläggande samhällsproblem, medan andra istället ser den som ett hot mot bestående värden. Samtidigt har de flesta av oss svårt att urskilja de förändringar som sker inom olika teknikområden, under en som vi uppfattar det ständigt pågående samhällsomdaning. Nya tekniska möjligheter blir snabbt en del av vardagen, och vi reflekterar inte närmare 47 Källa: UNESCO. Begreppet kulturella varor (cultural goods) inkluderar: litteratur, musik, trycksaker, bildkonst, film, fotografi, radio, TV, spel och sport. 48 Olsson, M. Från akademi till varuhus hur kunde kulturen bli industri? I: Aha Sweden. Om svensk upplevelseindustri och början på något nytt. KK-stiftelsen (2000)., s

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer

Riksförbundet Sveriges museer Riksförbundet Sveriges museer Bildat 2004 - ideell verksamhet 150 medlemmar, endast institutioner Centrala museer, länsmuseer, kommunala museer och övriga museer Medlemsavgifter, projektintäkter Riksförbundets

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (7) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (7) Beteckning INLEDNING Under en följd av år har allmänna

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Vision 2020. År 2020 har de digitala klyftorna övervunnits. Biblioteken är spjutspetsar i det livslånga lärandet. Alla elever har tillgång till

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

MUSEER PÅ NÄTET II En kalkyl över kostnaderna för att digitalisera museernas samlingar

MUSEER PÅ NÄTET II En kalkyl över kostnaderna för att digitalisera museernas samlingar MUSEER PÅ NÄTET II En kalkyl över kostnaderna för att digitalisera museernas samlingar 2006-02-16 Leif Jonsson (sic.) Bergsgatan 14 B 151 42 SÖDERTÄLJE leifjons@spray.se 08/550 402 00 07032/41 31 96 Leif

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kraftsamling (SOU 2009:15)

Yttrande över betänkandet Kraftsamling (SOU 2009:15) (Yttrande, 2009-05-19) Regeringen Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Kraftsamling (SOU 2009:15) (RSM) har ombetts att yttra sig över Museikoordinatorns betänkande Kraftsamling!

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Öppna Stockholm är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för ett öppnare och mer tillgängligt Stockholm.

Öppna Stockholm är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för ett öppnare och mer tillgängligt Stockholm. 1 Öppna Stockholm är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för ett öppnare och mer tillgängligt Stockholm. Hemsida: www.öppnastockholm.se Mail: oppnastockholm@gmail.com Telefon: 070-726 88

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

museum.se Handlingsplan

museum.se Handlingsplan Handlingsplan för hur museers resurser på Internet kan samordnas för att öka tillgängligheten för användarna statens historiska museer 1 mars 2006 Innehåll 1.0 Förord.......................................................

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. biblioteket YTTRANDE 1(7) 2004-04-21 02-51-2004 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende ITPS slutrapport: En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd (A2003:015) N2002/9592/ITFoU

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn DIK:s Skuggförordning Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Bakgrund Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Kulturarvslyftet kommer

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2004 avseende Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2004 avseende Stiftelsen Svenska Filminstitutet Regeringsbeslut 60 2003-12-11 Ku2003/2590/Sam (delvis) m.fl. Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2004

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET. 103 33 Stockholm

2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET. 103 33 Stockholm 2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm AVRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG KULTURARVS-IT 2003; DEN CENTRALA SATSNINGEN. prop. 1998/99:1; utgiftsområde 14, bet. 1998/99: AU1, rskr. 1998/99:105,

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Kulturutskottet. För, med och av en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Kulturutskottet. För, med och av en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Kulturutskottet För, med och av en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen 2 Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Förord Kulturutskottet beslutade den 14

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut I:32 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar!

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Byalaget vill vara Tyringebornas samlade röst! 1 Uppgift Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Tyringe

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 Kulturrådet poängterar angående bidragen till Konstnärscentrum att man vill ha en gemensam ansökan från KC- regionerna, och man påpekar att samordning och

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

BESÖKSUTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET FÖR MUSEER 2011 REDOVISNING AV BESÖKSUTFALL FÖR STATLIGA MUSEER

BESÖKSUTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET FÖR MUSEER 2011 REDOVISNING AV BESÖKSUTFALL FÖR STATLIGA MUSEER BESÖKSUTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET FÖR MUSEER 211 REDOVISNING AV BESÖKSUTFALL FÖR STATLIGA MUSEER INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 UPPDRAGET... 6 BESÖKSUTVECKLINGEN FÖR SAMTLIGA MUSEER... 7 BESÖKSUTVECKLING

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer