Lars Fougstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lars Fougstedt 2013-06-04"

Transkript

1 HÖGSKOLAN DALARNA, LÄRARLYFTET II, VT-13 GEOGRAFI 1-45 HP, DELKURS 2 Exkursionsguide Bonäsudden Hammarö Lars Fougstedt

2 Innehåll Sammanfattning... 2 A. Bakgrund... 2 Karaktär... 2 Utseende... 2 Utveckling... 2 B. Pedagogisk planering för exkursion vid Bonäsudden... 8 Syfte... 8 Mål... 8 Kartläggning... 8 Arbetsmetod... 8 Förarbete... 8 Exkursion... 8 Bedömning... 8 Kunskapskrav... 8 Utvärdering... 9 C. Ämnesdidaktisk utgångspunkt Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet Förankring Referenser Offentliga publikationer Bilaga 1 - Elevmaterial och instruktioner för exkursion vid Bonäsudden Bilaga 2 Skriftlig uppgift utifrån exkursion Bonäsudden

3 Sammanfattning Exkursionsguiden är dels en beskrivning av ett landskaps, karaktär, utseende och utveckling, som har spår efter istiden i form av rundhällar, isräfflor och vittringsprocesser, inom friluftsområdet Bonäsudden i Hammarö kommun. Dels beskriver guiden en praktisk exkursionsdel där eleverna i årskurs 7 ska identifiera spår av inlandsisen i naturen och med hjälp av kompass förstå hur inlandsisen har rört sig i området. De ska även identifiera olika former av vittring genom att mäta vittringen i diabasgångar och därigenom förstå att olika bergarter vittrar olika fort beroende på dess sammansättning. A. Bakgrund Karaktär Området karakteriseras av ett kustladskap med friliggande bergshällar. Det är en del av den sydvästskandinaviska provinsen som kännetecknas av gneisberggrund som är bildade ur kvartsförande djupbergarter. En mindre del utgörs av omvandlad vulkanisk bergart. Utseende Områdets utseende kännetecknas av nakna berghällar som är formade av inlandsisen och som legat under vatten fram tills dess att landhöjningen lyfts över vattennivån. Detta har skett gradvis under ca tiotusen år och därför är berghällarna inte täckta av jord och växtlighet, utan visar sig i dagen med sina slätslipade formationer. Deras direkta anslutning till vattnet gör att växtlighet inte får fäste än idag. Utveckling Berggrunden i Sverige kan delas in i tre delar: urberget som bildades för ca 545 miljoner år sedan, Kaledoniderna som bildades för ca 400 miljoner år sedan och sedimentära bergarter utanför Kaledoniderna som är betydligt yngre och ligger som ett tunt lager över delar av urberget. De här tre delarna bildar tillsammans den Baltiska skölden, som är en av jordens urbergsköldar. Baltiska skölden delas sedan in i provinser och området som jag valt att diskutera, ryms inom den Sydvästskandinavisa provinsen och har en berggrund som bildades för miljoner år sedan. Den Sydvästsandinaviska provinsen utgörs i huvudsak av gnejs, i det här fallet ortognejs. Bildandet av ortognejs, skedde genom metamorfos av kvartsförande djupbergarter som granit, granodiorit och tonalit. Dessa bergarter kallas därför metamorfa, vilket betyder att de omformats under ändrat tryck eller temperatur och bildar nya mineralkombinationer. Bergarterna är indelade i tre huvuddelar, beroende på hur de uppstått. De kallas magmatiska, sedimentära och, som jag tidigare nämnt, metamorfa. Magmatiska bergarter har bildats genom att bergartsmassa smält samman och sedimentära genom sedimentation och hopläkning. (Fredén 2009) 2

4 Berggrunden som finns i området är enligt, Fredén (2009), i stora drag en blandning av tre olika metamorfa berg arter som är hyperit, ortognejs och sura vulkaniska. Det område som jag har valt för min exkursion utgörs av en blandning av dessa tre. (Fredén 2009) Det här är utgångspunkten till min exkursionsguide och för att förstå bakgrunden till detta fenomen måste vi flytta fram tiden från bergrundens bildande till den senaste istiden (Weichsel). Sverige har täckts av inlandsis vid fler tillfällen, men jag väljer att börja vid den som hade sin största utbredning för ca år sedan och har sedan dragit sig tillbaka och smält undan till för år sedan. Isens utbredning startades av en i klimatförändring på jorden som troligtvis berodde på att jordens omloppsbana runt solen varierar en aning och den inte helt cirkelrunda banan, gör att med ca års intervall uppstår ett kallare klimat. (Perhans 2002) När en sådan kallare period infaller, kommer den kallare temperaturen medföra att avsmältningen av snö och is avstannar och glaciärer uppstår. Om det fortsätter att vara kallt bidrar det till att is- och snömassorna växer till och utvecklas till inlandsis. Centrum för isens utbredning i Sverige är den skandinaviska fjällkedjan och utbredningen har skett, i huvudskak, i nord sydlig riktning. Is är ett plastiskt material och trycks ned av sin egen tyngd och trycks ut från högre nivåer och flyter ned mot lägre. I den rörelsen kommer fastfruset material komma i kontakt med underlaget och påverka det genom mekanisk erosion. Det infrusna materialet som kunde vara t.ex. sten av varierande storlek, transporterades med isen långa sträckor och kunde i den mån de kom i kontakt med berggrunden, skapa olika märken i bergytan så att man idag kan se spår av isens utbredning. Det kan vara i form av isräfflor, parbelriss eller skärbrott. (Perhans 2002) 3

5 Isen i Nordeuropa var som tjockast vid Höga kusten och var cirka 3000 meter tjock. Den väldiga ismassan pressade ned jordskorpan och tryckte ned den på sina håll med hela 800 meter. Det har därför tagit tid för jordskorpan att försöka återgå till sin tidigare nivå och hittills har landet höjts tillbaka med ungefär 700, av de 800 meter som tidigare tryckts ned. Områden som inte täcktes av isen, kom att tryckas upp och ligger nu lägre än vad de gjorde under den senaste istiden. Botnia- Atlantica, ( ) Istid/Is-faktablad-2.pdf En normal cykel för ett kallare klimat som leder till nedisning varar ungefär år och de värmeperioderna då isen har varit bortsmält ca år. När inlandsisen var störst bredde den ut sig från norr och ner till Berlin, men för ca år sedan började klimatet återigen bli varmare och inlandsisen började tillbakabildas. Avsmältningen (recessionen) började och isens storlek avtog när den retirerade och hela processen tog ungefär år. Samtidigt som avsmältning av inlandsisen frigjorde enorma vattenmassor, var dessutom jordskorpan nedtryckt av de retirerade ismassorna och därför såg kustlinjerna olika ut vid olika tillfällen under processen, vilken pågår än idag. Efter det att ismassorna dragit sig tillbaka, strävade jordskorpan att återta sitt ursprungliga läge och landet började höja sig, vilket kallas landhöjningen. Under tiden som detta skedde låg stora delar, av det som nu är land, under vatten. De högst belägna land-och strandmärkena kallas högsta kustlinjen. Den ligger olika högt beroende på hur mycket jordskorpan tryckts ned. Den högst belägna punkten är 286 m ö h och ligger vid ångermanlandskusten. 4

6 Vid ismältning där marken var under vattennivån, skedde den genom att stora isblock bröts loss med hjälp av vågor och genom vattnets lyftkraft. Denna process kallas kalvning. Där isen smälte över vattennivån blev islagret avsmalnande och det kunde bli kvar isrester, vilka kallas dödis. (Fredén 2009) Även under recessionen rörde sig ismassorna i samma riktning som tidigare, även om den minskade i storlek och det är lätt att tro att den drog sig tillbaka, vilket inte är fallet. Spåren som isen lämnade efter sig har därför samma riktning som isens rörelse och erosionen skedde främst vid iskanten. Iserosionen kunde se ut på lite olika sätt, beroende på hur isen rörde sig på underlaget. Isen kunde plocka upp lösapartiklar och krossa eller bryta loss delar av berggrunden, vilket kallas blockning. Slipning är en annan erodering som kunde ske genom att material som var fastfruset i isen. (Perhans 2002) 5

7 Ett vanligt förekommande spår av inlandsisens erosion är rundhällar. Rundhällar är vanligt förekommande i Sverige och har form av en relativt längsluttande formation som kallas stötsida och en brantare läsida som är vänd från isens rörelseriktning. Hällarna formades av att inlandsisen gled fram över berggrunden och med sin tyngd slipade ytan med hjälp av det material som den bar med sig. Det höga trycket medförde att isen smälte vid markytan och återfrös, vilket medförde att berget sprack och bildade den sönderspruckna läsidan. Spåren på rundhällarna visar i vilken riktning isen rörde sig vid den senaste istiden, under vilken hällarna till stor del fått sin form. Spåren som man kan se på rundhällarnas stötsida är isräfflor, parabelriss och skärbrott. Isräfflorna bildades genom att infruset material bl.a. i form av stenar, pressades ned av isens tyngd och ristade in räfflor i berget. Eftersom stenarna var fastfrusna i isen och den rörde sig, kom räfflorna att bli parallella. Isräfflorna skiljer sig från sprickor, då räfflorna är slipade av sten och därför har en rund botten, till skillnad från sprickor. Räfflorna kan vara allt från millimeter- till att vara decimeterdjupa. Dessa spår kan vara till stor hjälp om man ska ta reda på hur isen rörde sig, vilket kommer att vara en del av exkursionen. Ett annat spår på rundhällarna är parabelriss. Det är parebelformade spår på hällens stötsida som bildats av sten eller block som under högt tryck lämnat spår i berget. De syns främst i mjukare bergarter och framträder i grupper om ca 5-10 st. Skärbrott är andra spår i berget som är halvmåneformade fördjupningar i hällens stötsida. De är större är parebelrissen och varierar i storlek från ca en decimeter till en halvmeter. De är olika djupa och är halvmåneformade med brottets konkava sida vänd mot isen. De är skapade på samma sätt som parebelrissen men beroende på det infrusna blockets beskaffenhet fått en lite annorlunda form. Både parebelriss och skärbrott är till stor hjälp för att bestämma isens riktning om det inte finns några synliga isräfflor. Mekanisk vittring kallas det när en yttre kraft, på de ovan nämnda processerna, påverkar berggrunden utan att den kemiska sammansättningen förändras. Övrig mekanisk vittring är bl.a. frostsprängning, saltsprängning, temperatursprängning, tryckavlastning och rotsprängning. (Perhans 2004) Alla dessa proceser är en del av att den ytliga jordskorpan sönderdelas och upplöses i mindre beståndsdelar och om processen dessutom för bort de frigjorda vittringsprodukterna, kallas det erosion. (Lundqvist 2006) Perhans (2006) nämner sex olika vittringssätt i samband med mekanisk vittring: Frostsprängning, saltsprängning, temperatursprängning, tryckavlastning och rotsprängning. Frostsprängning innebär att vatten rinner ned i sprickor i berget och sedan fryser till is, vilket leder till att berget kan spricka och sönderdelas. Saltsprängning sker om saltskristaller växer i sprickor i berget under torra perioder då vatten avdunstar. De växande saltkristallerna kan leda till att berget spricker p.g.a. att kristallernas volym ökar. Temperatursprängning eller solsprängning kan ske om berggrunden utsätts för stora temperaturväxlingar och det leder till spänningar i materialet som kan brista. Tryckavlastning sker när trycket på berggrunden släpper efter t.ex. inlandsis och sprickor bildas. Rotsprängning är när trädrötter växer ner i sprickor i berget och alt eftersom träden växer, utvidgas rötterna och utövar sprängverkan på berget. Dessutom påverkar rötterna berget genom att suga upp olika näringsämnen som kan påverka genom kemisk vittring. 6

8 Kemisk vittring är när berg sönderdelas p.g.a. att det sker kemiska reaktioner. För att reaktionerna ska kunna ske krävs det att vatten och mineral reagerar med varandra. Vatten och dess surhetsgrad och temperatur, är en förutsättning för att processen ska kunna ske. Den kemiska vittringen är en livsviktig källa för växterna för att få de näringsämnen som behöver för att kunna leva. Några olika former av kemisk vittring är kalkstensvittring, fältspatvittring, sfärodial vittring och vittring med hjälp av lavar. (Perhans 2004) Om man med hjälp av isräfflors riktning kan bestämma i vilken riktning som inlandsisen växt fram över landet, kan man med hjälp av vetskapen om när inlandsisen drog sig tillbaka, bestämma olika bergarters vittringstid. Det är den andra delen av min exkursion. Bergarten i exkursionsområdet består av ortognejs som genom metamorf omvandling är en blandning av t.ex. gnejs och granit. Det är en relativt lättvittrad bergart som vittras med en hastighet av ca 1mm per 1000 år och man utgår från den, kan man mäta skillnaden med bl.a. hyperitbergarten (diabas) som förekommer i området. Diabasen förekommer i gångar i gnejsen och det framgår tydligt nivåskillnad mellan de olika bergarterna och man kan därför påvisa olika genomsnittliga vittringstid. (Perhans 1997) 7

9 B. Pedagogisk planering för exkursion vid Bonäsudden Syfte Exkursionen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. (Lgr -11) Mål Eleverna ska efter avslutat arbetsområde kunna identifiera spår av ilandsisen i naturen; med hjälp av kompass förstå i vilken riktning inlandsisen har rört sig i områdena och identifiera olika former av vittring genom att, med linjal och penna, mäta vittringen i diabasgångar och därigenom förstå att olika bergarter vittrar olika fort beroende på dess sammansättning. kunna använda ämnesspecifika begrepp Kartläggning Eleverna ska gruppvis samtala och dokumentera sina kunskaper och erfarenheter inom arbetsområdet, samt kortfattat redogöra för dess innehåll för hela klasen Arbetsmetod Förarbete Pass 1: Utifrån kartläggningen genomförs en ca minuters lärarledd genomgång av exkursionsområdets karaktär, utseende och utveckling. Under genomgången läggs det även vikt vid ämnesspecifika begrepp. Pass 2: Film om istiden för att visulisera inlandsisens utbredning och påverkan, samt att repetera begrepp. Exkursion Introduktion av exkursionsunderlag se bilaga 1. Eleverna ska utifrån materialet, i grupper av 4-5 elever, praktiskt arbeta med de uppgifter som finns beskrivna. Under arbetets gång fungerar läraren som handledare och observerar och dokumenterar elevernas engagemang, förståelse. Efter genomförda gruppuppgifter samlas hela klassen för att under lärarens ledning låta eleverna redovisa och presentera sina iakttagelser och slutsatser. Bedömning Bedömning av varje enskild elev, sker av läraren under gruppernas pågående arbete vid exkursionen och grundar sig på elevens aktivitetsnivå och bidrag till gruppens framåtskridande arbete. Efter exkursionen bedöms eleverna genom ett skriftligt arbete där de ska med egna ord beskriva och dra slutsatser angående Bonäsuddens karaktär, utseende och utveckling. Under både den praktisa och skriftliga uppgiften bedöms hur eleven använder ämnesspecifika ord och begrepp Kunskapskrav Bedömningen ställs mot följande kunskapskrav E, C och A i slutet av årskurs 9. 8

10 Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerade/relativt väl/välutvecklade sätt Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande/relativt ändamålsenligt/ändamålsenligt och effektivt sätt Utvärdering Eleven gör efter avslutat arbete som innehåller, dels en del som behandlar deras uppfattning om sin egen prestation iförhållande till målen och en dels som behandlar de arbetsmetoder som används. 9

11 C. Ämnesdidaktisk utgångspunkt Genom att skapa helheter i undervisningen och utformningen av denna, skapas förutsättningar att uppfylla arbetet med en målstyrd undervisning. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helkass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr11 s ) Med läroplanen som utgångs punkt och Lärarkommitténs (1992) fyra olika kunskapsformer finns grunden för mitt sätt att organisera arbetet med exkursionen. De fyra f-en är Fakta information, regler och konventioner (kvantitativ); Förståelse att begripa, uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen (kvalitativ); Färdighet när vi vet hur något ska göras och kan utföra det; samt Förtrogenhet att man kan tillämpa regler på olika sätt beroende på det unika i situationen ( den tysta kunskapen ) De olika kunskapsformerna samspelar med varandra och utgör varandras förutsättningar. Fakta Fakta och begrepp som behövs för att kunna utföra exkursionen arbetas med under det förberedande arbetet med en ca minuters lärarledd genomgång av exkursionsområdets karaktär, utseende och utveckling, samt tar sin utgångspunkt i elevernas egen faktabas som de har fått visa i kartläggningen. Under genomgången läggs det vikt vid ämnesspecifika begrepp. Förståelse Enligt Möller (2003) är det en grundläggande strävan för varje individ att få en förståelse för världen och sin egen placering i den. I mitt fall handlar det om att förstå att den värld vi lever i idag har skapats genom ständigt pågående processer som fortgått under hela jordens historia och att den geografiska miljön vi ser idag är spår efter sådana processer. Konkret handlar det om att se spår av inlandsisen för att kunna förstå hur den uppstått utvecklats och påverkat närområdet. Förståelsen ska skapas genom ett förberedande klassrumsarbete där eleverna får ta del av grundläggande kunskaper och ser film om istiden för att visulisera inlandsisens utbredning och påverkan, samt att repetera begrepp. Färdighet Genom att i exkursionsform identifiera spår av inlandsisen tillbakagång i ett för, sydvästskandinaviska provinsen typiskt, hällandskap. Till sin hjälp har de skriftigt exkursionsmateriel med bilder och begreppsförklaring, kompass, linjal och penna. Eleverna arbetar i grupper om 4-5 personer. Läraren agerar i form av handledare och är ansvarig för gemensam ihopsamlande avslutning. Förtrogenhet Förtrogenhetskunskapen får de möjlighet att utveckla genom hela arbetsprocessen genom att i de moment som innefattar samtal diskussioner, att i praktiskt arbete använda sina kunskaper för att driva arbetet i gruppen framåt. I bedömningsuppgiften ska eleverna ges förutsättningar att kunna visa att de har kunskaper inom alla fyra kunskapsformerna. 10

12 Arbetsorganisationen tillgodoser arbete i helklass, liten grupp och individuellt, i form av kartläggning och exkursion i mindre grupper, helklass med genomgång med lärare och individuellt i form av skriftlig uppgift och utvärdering. Förankring I läroplanens syftestext om ämnet geografi kan man läsa att, Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet till att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp. (Lgr -11) Utifrån detta ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att, Analysera hur naturens egna processer och människors verksamhet formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, (Lgr -11) I läroplanen framgår det att på vilket sätt jordytan formats och förändrats av naturens egna processer, främst ska rymmas under år 4-6, men utifrån närmiljöns möjligheter och valet att fokusera på den senare av de två valda delarna i syftestexten. Samtidigt kan det vara bra att använda känt arbetsområde för att utveckla färdigheten av att göra geografiska analyser, vilket då kan bli en naturlig progression i ämnet. Perhans menar i sin bok Exkursionsguiden att exkursoner är viktiga i undervisningen eftersom ämnet i första hand handlar om att den fysiska verkligheten och konkreta förhållanden och att det ska ske på alla stadier. Vidare menar han att det är när elever ges möjlighet att studera företeelser i verkligheten som det blir bestående och avändbara kunskaper. (Perhans 1997) Läroplanens kommentarsmaterial till ämnet geografi lyfter även att det är viktigt att genom fältstudier är en del av geografiämnet och att det ska öka elevernas förmågat att förstå när de får möjlighet att arbeta med alla sinnen. Dessutom är det ett bra sätt att konkretisera ämnet, samt träna observationsförmågan och förmågan att klassificera och kategorisera landkapets mönster. (s.11) Möller menar vidare att ämnesdidaktiken omfattas av fem punkter, vilka väl samanfaller med det arbete som jag beskriver genom den pedagogiska planeringen. 1. Målbeskrivning 2. Undervisningsformer 3. Arbetsmetoder läromedel 4. Evalueringsmetoder(Möller 2003) De här punkterna tillsammans med läroplanen är, menar jag, är nödvändiga som utgångspunkt till en bra och genomförbar planering av ett arbetsområde som är grunden till, varje elevs rätt till att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Skolverket 2011) 11

13 Referenser Botnia - Altlantica, 2013: Istid/Is-faktablad-2.pdf Fredén, Curt, 2009: Berg och jord. 3 uppl. Vällingby Kommentarsmaterial till kursplanen i geografi, 2011: Skolverket. Stockholm Lundqvist, Jan, 2006: Geologi- processer, utveckling, tillämpning. Lund Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011: Skolverket. Stockholm Möller, Jens Peter, 2003: Geografididaktik Perspektiv och exempel. Stockholm Perhans, K-E, 2004: Exogena processer och landformer. Stockholm Perhans, K-E, 2002: Istidens landskap. Stockholm Perhans, K-E, 1997: Exkursionshandboken. Sto Offentliga publikationer Offentliga publikationer SOU 1992:94. (1992). Skola för bildning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 12

14 Bilaga 1 - Elevmaterial och instruktioner för exkursion vid Bonäsudden 1. Försök att utifrån bilden hitta en liknande runhäll med en svagt sluttande och en brant sida. a. Titta på formen och diskutera hur isen kan ha påverkat den. b. Jämför med närliggande hällar och försök att se ett mönster i hur de är formade. c. Analysera och dra slutsatser om vad de liknande formerna kan bero på. 2. Leta efter spår på hällen som kan ha uppstått av isens slipning mot ytan. a. Vilka spår finner ni? b. Finns det något system för hur de är ordnande. c. Analysera och dra slutsatser om hur de kan ha uppkommit. 13

15 Bild (a) 3. Leta efter någon av dessa istida spår och försök att sätt namn på dem och förklara hur de uppstått. (Ta gärna kort med mobil/smartphone.) Bild (b) 14

16 4. När ni hittat liknande parallella spår, bestäm då ifrån vilket håll isen dragit fram och kontrollera sedan riktningen med kompass/smartphone. a. Mät sedan på olika hällar och hitta ett samband mellan räfflornas riktning och isens framfart. b. Diskutera utifrån era iakttagelser dra slutsatser om hur isen har rört sig i området. 5. Försök att utifrån bilden hitta liknande svarta gångar på hällarna. De mörka gångarna är av bergarten Diabas och är vulkanisk. a. Diabasgångarna är nedsänkta i hällen och bildar nedsänkta ränder i hällen som till största delen består av gnejs. Vad kan det bero på att gångarna är nedsänkta? b. Mät nivåskillnaden mellan Diabasen och hällens släta yta på många ställen och kom fram till ett ungefärligt mått på hur stor skillnaden är. c. Vilka slutsatser kan ni komma fram till? d. Om man utgår från att hällen har varit isfri i år och att de båda bergarterna då hade samma nivå, med hur många mm/1000 år vittrar diabasen fortare? 15

17 Bilaga 2 Skriftlig uppgift utifrån exkursion Bonäsudden 1. Utgå från bilderna och beskriv vad som händer och redogör, på så sätt, för begreppen som står vid bilderna. 2. Dra slutsatser utifrån exkursionen och redogör för hur du kan: identifiera spår av ilandsisen i naturen; med hjälp av kompass förstå i vilken riktning inlandsisen har rört sig i områdena och identifiera olika former av vittring genom att, med linjal och penna, mäta vittringen i diabasgångar och därigenom förstå att olika bergarter vittrar olika fort beroende på dess sammansättning. 16

18 17

19 18

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Kursplanen i ämnet geografi

Kursplanen i ämnet geografi DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet geografi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Undersökningar och experiment

Undersökningar och experiment Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-04-25 Geografi http://www.rejbrand.se. Naturlandskapets exogena processer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-04-25 Geografi http://www.rejbrand.se. Naturlandskapets exogena processer ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-04-25 Geografi http://www.rejbrand.se Naturlandskapets exogena processer Innehållsförteckning NATURLANDSKAPETS EXOGENA PROCESSER... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap DNR LIU-2012-00260 1(5) Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2013-10-31 2(5) Huvudområde Inget

Läs mer

Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen

Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Välkommen till geologipromenaden 1. Geologilunden vid Naturcentrum I denna rundvandring, där du själv bestämmer takten, träffar du på några olika bergarter

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

Geografi. Klasserna 7-8

Geografi. Klasserna 7-8 Geografi Klasserna 7-8 14KL5, 18 mars 2016 Dagens upplägg Lite återblick Geografiämnets roll och ställning i skolan Blick på LGR 11 Genomgång av klasserna 7 8 (med återblick på klasserna 1-6) Geografi

Läs mer

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Naturvetenskapliga fakulteten GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga

Läs mer

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9 grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska

Läs mer

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,

Läs mer

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016. LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017. Naturvetenskapliga fakulteten GEOB24, Geologi: Från istid till nutid och Sveriges regionalgeologi, 15 högskolepoäng Geology: From the Ice Age to the Present and Swedish Regional Geology, 15 credits Grundnivå

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Förslag den 25 september Geografi

Förslag den 25 september Geografi Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Geologiresa. Klass 9A. 18-22 April 2005

Geologiresa. Klass 9A. 18-22 April 2005 Geologiresa Klass 9A 18-22 April 2005 Erik Cederberg 2004 Avresa Avresan skedde från Brommaplan klockan alldeles för tidigt men dom flesta kom i tid ändå... Stentufft! Första stoppet på resan var vid ett

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod GIX 122 Dnr 2003:74au Beslutsdatum

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod GIX 122 Dnr 2003:74au Beslutsdatum Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX 122 Dnr 2003:74au Beslutsdatum 2003-11-24 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Arbetsbeskrivning: Eleverna får följa med på Holgers och Mortensens resa genom de Nordiska länderna. På resan får eleverna

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB Grap 07159 Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee Strömstad kommun Rikard Marek Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Av: David Örbring, lärare i geografi. Geografens testamente. Lärarhandledning

Av: David Örbring, lärare i geografi. Geografens testamente. Lärarhandledning Av: David Örbring, lärare i geografi Geografens testamente Lärarhandledning GEOGRAFENS TESTAMENTE Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente - är en TV-serie med bas i geografiämnet som riktar

Läs mer

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019 Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna

Läs mer

Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning

Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning Fördjupning, presentation. Istid och landhöjning Fotografier: Dragos Alexandrescu, Patricia Rodas, där inte annat anges. Nr Bild Text i bild Speakermanus, innehåll 1 2 En isig historia Höga Kustens och

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS 4 6 KURSKOD: CH46SO GEOGRAFI. Kursmomentbeskrivning, litteratur och schema

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS 4 6 KURSKOD: CH46SO GEOGRAFI. Kursmomentbeskrivning, litteratur och schema SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS 4 6 KURSKOD: CH46SO GEOGRAFI Kursmomentbeskrivning, litteratur och schema Hösten 2018 Välkommen till delkursen i geografi! Delkursen i geografi ger möjlighet

Läs mer

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018. LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande

Läs mer

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 as er ns La n re vå Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 15 20 Edimia Education AB 2014 Om Edimia Teamet bakom läromedlet har många års erfarenhet av läromedelsproduktion. Ett team med stor passion och

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19 Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för Hem och konsumentkunskap för lärare åk 7 9, 45 hp (1 45). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Höga Kusten WORLD HERITAGE

Höga Kusten WORLD HERITAGE VÄRLDSARV Höga Kusten WORLD HERITAGE Högakustenbron. januari Sund, Nordingrå. februari Skagsudde. mars Fågelskäret, Nordingrå. april Häggvik, Nordingrå. maj Trysunda. juni Rotsidan, Nordingrå. juli Högakustenbron.

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

PM - Inventering av geologiska spår från istiden vid Fäholm a skogen, Kärrtorp

PM - Inventering av geologiska spår från istiden vid Fäholm a skogen, Kärrtorp 2017-06 - 10 PM - Inventering av geologiska spår från istiden vid Fäholm a skogen, Kärrtorp Översiktlig inventering av glaciala - och postglaciala spår och landformer 2017-06 - med 10 med sidhuvud u- vud

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente Inledning Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente är både en TV-serie och ett internetbaserat spel. Serien och spelet

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer