Framsteg inom forskning och teknik 2010

Transkript

1 Framsteg inom forskning och teknik 2010 Herr Talman, Fru Minister, Excellenser, IVA- ledamöter, mina damer och herrar Det är ett stort nöje för mig att få framföra årets Framsteg inom forskning och teknik, ett tal som är en av mina klara höjdpunkter under ett IVA-år. Det senaste året har varit mer än händelserikt. Vi har nyligen haft val till vår Riksdag och vi har fått en ny regering. Jag ser en viss fortsatt internationell finansiell oro men med tydliga tecken till återhämtning. Samtidigt har forskning, teknik och innovation mer än vanligt varit på allas läppar i Sverige, ja kanske i hela världen. OECD och EU har antagit innovationsstrategier liksom många länder. Och det är satsningar inom dessa områden som kan öka vår konkurrenskraft och möta samhällets stora utmaningar som miljöförstöring, begränsade naturresurser och en åldrande befolkning. Är det överdrivna förhoppningar? Nej, knappast. Forskning, teknik och innovation är våra hopp och måste bli föremål för utvecklade strategiska satsningar. Årets tal har ett litet tema. Faktiskt ett väldigt, väldigt litet tema, nämligen nanoteknik. There s plenty of room at the bottom. An invitation to enter a new field of physics, var rubriken på ett tal som Nobelpristagaren professor Richard Feynman höll på Caltech i Los Angeles redan år Detta tal, i vilket han förutsåg att vi i framtiden skulle kunna bygga material atom för atom, anses av många som starten på nanoteknik som ett eget område. Nanoteknik är att skapa partiklar, ytor eller material i bulkform i väldigt små dimensioner, mellan en och hundra nanometer. Hur litet är det? Ja, vi ska nu ta oss från makro- in mot nanovärlden. Saltkristallen är millimeterstor och en jätte i sammanhanget. Vi måste dela den en miljon gånger för att få en nanometer. Även cellen är enorm, en tiondels millimeter. 1

2 Men nu kommer vi ner mot nanonivå. Viruset är hundra nanometer i diameter, och inte alltid så snällt mot oss. I nanostorlek är också den livsnödvändiga hemoglobinmolekylen som transporterar syre i blodet. Den är tio nanometer. Ännu mindre är den spiralformade DNA-molekylen som bär vår arvsmassa. Men vi måste in mot en av dess kvävebaser för att komma ned till en nanometer. Filmen kommer från professor Anders Ynnerman vid Visualiseringscentret i Norrköping, som invigdes i maj i år. Vi har under några årtionden med hjälp av avancerade fysikaliska metoder kunnat studera atom- och molekylstrukturer, dessa framsteg har genom åren gett ett otal Nobelpris. Det nya med nanotekniken är att forskare nu kan skräddarsy nya material, få kunskaper om deras egenskaper och utnyttja dem i nya applikationer. I nanostorlek beter sig ämnen annorlunda. Material uppbyggt av nanopartiklar blir mycket reaktiva eftersom de får en stor yta i förhållande till sin volym. Gravitationen och andra krafter, som påverkar föremål i vår normala värld, blir annorlunda eller till och med försumbara. Ämnen får egenskaper som inte märks i makrovärlden. Dessa nya egenskaper kan få intressant användning. Området är under stark utveckling och särskilt aktuellt just nu, med Nobelpris i fysik i år till två forskare i Manchester som upptäckt materialet grafen, ett hexagonalt arrangerat monolager av kolatomer. Men vi är duktiga på nanoteknik också i Sverige. En utvärdering av internationella experter konstaterade redan 2004 att svenska forskare var framgångsrika pionjärer inom området. Sedan Richard Feynman presenterade sin vision har området utvecklats enormt. En viktig drivkraft har varit miniatyriseringen av elektroniska kretsar. En mindre krets blir snabbare, drar mindre energi och utvecklar mindre mängd värme. 2

3 Fler applikationer har tillkommit även utanför elektroniken inom så breda områden som bilar, kläder, kosttillskott, leksaker, färger ja listan kan göras mycket lång. Nanotekniken har till och med hamnat på seriesidorna. Och nu ska vi se vad som har hänt på området i Sverige det senaste året. Vid universitet, forskningsinstitut och i företag. Och vi börjar nordost om Lund Nanoteknik där man om tre veckor börjar bygga forskningsanläggningen MAX IV. Den kommer att bli ett kraftfullt verktyg inte minst för nanoforskare, som med hjälp av extremt koncentrerad röntgenstrålning bland annat kan strukturbestämma proteiner enklare och bättre. I januari 2015 körs labbet igång. Och då har man redan börjat bygga ännu en forskningsanläggning en halv kilometer norrut, ESS, European Spallation Source, i samarbete med flera europeiska länder. Även där ska man utforska materiens innersta, men i stället för röntgenstrålning används neutroner. Dessa bildas genom spallation och så här går det till: En jonkälla skickar ut täta pulser med protoner. Varje puls är bara två tusendels sekunder lång, men innehåller tusen miljoner, miljoner protoner. Dessa bildar en stråle som skickas genom en lång accelerator. När de träffar sitt mål sker spallationen. Då bildas neutroner som skickas ut, rakt igenom det material som ska undersökas. Analysen ger forskarna detaljerad information om materialet, ner på atomnivå. Runt 2019 kan ESS börja användas. Då kommer vi på hemmaplan att ha två nya världsledande anläggningar för nanoforskare. Till exempel för dem från Linköping som vid ett av det befintliga MAX- labbet i Lund fångat denna unika bild på ett enda lager av det redan omnämnda ämnet grafen. Materialet är bara en kolatom tjockt och hett inom materialforskningen. För i 3

4 nanometertunna lager kan kol leda ström, och det exceptionellt effektivt. Labb världen över försöker därför framställa materialet. Forskarna i Linköping har utvecklat en egen metod. De hettar upp kiselkarbid så att kisel lämnar ytan. Bara kolatomer blir kvar och bildar ett lager av grafen. Nu har en uppmärksammad studie vid Chalmers visat att Linköpingsforskarnas grafen har lika goda egenskaper som etablerade material. Det öppnar för produktion i större skala. Kiselkarbiden används också för att utveckla ett nytt material till vita lysdioder, utan den blå ton som dagens dioder har. För detta ändamål dopar forskarna kiselkarbiden med andra ämnen. Processen sker i en behållare i cylindern. Dopad keramisk kiselkarbid läggs i behållaren. Det värms upp och blir till gasform som sticker iväg. När de olika beståndsdelarna träffar ytan med lägre temperatur, ordnar de sig i en fin kristallin form som är fluorescerande. Här är diodens första, gula, lager. När forskarna lägger ett blåtonat lager ovanpå, får de det rena vita ljuset. De kommersiella rättigheterna till materialet har just sålts till Japan men utvecklingen fortsätter i Linköping. Även Ikea har uppmärksammat metoden. Och Ikea är med och utvecklar ett soldrivet kylskåp, för platser utan tillgång till el. Det har väggar av isolerande papper och ska säljas i platta paket för endast fem euro styck. Kylskåpet har tagits fram av svenska studenter på plats i södra Afrika. Energi från solfångare driver kylningen som blir effektiv eftersom de aktiva ytorna är täckta av ett nanoporöst skikt av koppar. Strukturen gör att värmeöverföringen blir bättre, vilket syns i värmeväxlaren på labbet på KTH. På den fjärdedel som har det nanoporösa ytskiktet är värmeutbytet och kokningen effektivare. Det sparar energi. 4

5 I nanoskala kan man också spara vikt, vilket behövs för instrument i satelliter. Den här magnetometern från en forskargrupp i Uppsala väger bara en hundradel av dem som idag används för att studera hur norrsken uppkommer. Själva sensorerna är uppbyggda av nanometersmå tunnfilmer som skiljs av en barriär som inte leder ström. Resistansen över dessa ändras snabbt med riktningen hos ett yttre magnetfält och ger ett värde på magnetfältets styrka. Rymdforskningen vid Ångströmlaboratoriet är framgångsrik och ett antal små företag har knoppats av. Även på flera andra håll bildas små bolag kring nanoforskning. Men också de stora företagen använder nanotekniken. Till exempel blandar ABB nanopartiklar av aluminiumoxid i härdplast. De nanosmå partiklarnas större yta ger bättre mekaniska egenskaper i elektriskt isolerande material, så att man till exempel kan konstruera mer kompakta apparater. Men inte så kompakta som de små kvantbitar av aluminium som forskare vid Chalmers har gjort och som de använder för att studera fotoner, ljuspartiklar. De skickar in enstaka fotoner på ett chip och kan med hjälp av kvantbitarna styra om fotonerna ska fortsätta rakt fram eller skickas tillbaka. Som en rangerbangård för ljuspartiklar, där växeln kan ställas om på 15 nanosekunder. Det här är excellent grundforskning, på ett helt nytt område. Forskarna lär sig mer om kvantfysik och bör finna många framtida tillämpningar. De flesta nanoforskningsprojekten i Sverige finns just vid Chalmers, enligt en rapport från Vinnova, men flest nanoforskare finns i Lund. För där expanderar Nanometerkonsortiet så att de nu är runt 150 personer. Föreståndaren Lars Samuelsson blev i år utnämnd till världens tredje mest produktive artikelförfattare inom nanovetenskap av tidskriften Nanoletters. Enda forskaren av topp tio som inte verkar vid ett amerikanskt universitet. 5

6 Nanoforskning är spännande. Men det kan finnas risker, framförallt vid kontakt med fria nanopartiklar som är i samma storlek som molekyler i våra celler. DNA- molekylen är fem nanometer bred, insulinmolekylen två nanometer. Och de membran som omger våra celler fem nanometer höga. Det finns därför all anledning att studera hur nanopartiklar kan påverka system i kroppen. Men riskerna vet vi ännu inte så mycket om. Mycket forskning pågår dock för att ta reda på mer. Till exempel intresserar sig forskare i Lund för hälsoriskerna med nanotrådar, som är så små att de i framtiden skulle kunna användas som elektroder i hjärnan, för att lindra smärta eller behandla Parkinsons sjukdom. Hjärnans celler har inget emot trådarna. Nervcellerna växer till och med bättre på skrovliga ytor, som nanotrådar, än på plana. Men vad skulle hända om de kom loss i hjärnan? Det verkar som att det finns mekanismer som hanterar det. De gröna mikrogliacellerna tar hand om lösa trådar, enligt studien från Lund. Och forskare vid Chalmers studerar hur partiklar interagerar med membranen runt våra celler. Hur kan de ta reda på det? De har utvecklat en sensor som de använder för undersökningen. På sensorns yta finns membraner som liknar de i våra celler. Nanopartiklar spolas över membranet och forskarna kan studera vad som händer. Såväl partiklar som till exempel ska leda läkemedel rätt i kroppen, som de skadliga partiklarna, måste interagera med membranet för att ha effekt på cellen. Några binds in, några sköljs bort och Chalmersforskarna lär sig mer om hur partiklar ska designas för att få önskad effekt, binda eller inte binda. Att smart design av nanomaterial kan minimera riskerna vid exponering bekräftar en rapport från Karolinska institutet, där forskare för första gången visat att kolnanorör kan brytas ner av celler i vårt immunsystem. Kolnanorör liknar asbestfibrer och tidigare studier har antytt att de kan ge liknande skador på lungorna. Men forskarna vid Karolinska institutet visar nu att ett specifikt enzym i de vita blodkropparna kan bryta ner rören. När de nanometertunna 6

7 rören blandas med enzymet sönderdelades de till färglöst koldioxid och vatten. Fynden kan få betydelse för en framtida medicinsk användning av kolnanorör exempelvis för att transportera läkemedel till önskade platser i kroppen. Det var en översikt över vad som händer inom nanoteknikområdet i Sverige just. Ämnet är brett och smyger sig in i många andra teknikområden. Det kommer ni att märka när jag nu fortsätter min presentation med nästa ämne, livsvetenskap. Livsvetenskap De ser ut som små grisar men det är salmonellabakterier som Xbrane Biosciences använder för att utveckla ett nytt vaccin mot tuberkulos. Bakterien försvagas och får på ytan smittämnen av två olika slag, som triggar igång immunförsvaret som börjar bilda skyddande antikroppar. Vaccinet ska börja testas i djurförsök nästa år. Det tar lång tid att utveckla läkemedel. Snabba analyser sparar tid och många stora läkemedelsbolag använder numera labbet på en cd från Gyros i Uppsala, till exempel för att se hur ett protein som ska användas som läkemedel interagerar med den molekyl den ska påverka. I år har två läkemedel börjat testas på människa baserat på data från labbet. Provet droppas på skivan som sköter analysen. Nanolitersmå volymer av prover och reagens skickas av kapillär- och centrifugalkrafter genom kanaler och vi får ett analysresultat. Ett nytt labb för akademisk forskning är Science for Life Laboratory, som i januari i år startade verksamheten i de nya husen i Solna och i Uppsala. Det blev en sida i tidskriften Science. I labbet gör man bland annat storskaliga studier av gener på helt nya, blixtsnabba, instrument från Illumina i Kalifornien. 7

8 Varje maskin kan sekvensbestämma tre hela mänskliga genom i veckan, men den första som får sina gener kartlagda här är en gran från Jämtland. Granen har sju gånger mer arvsmassa än människan, men analysen går snabbt. Redan efter en vecka hade man fått fram mer DNA-sekvens än vad projektet att kartlägga den mänskliga arvsmassan fick fram på tio år. Instrumenten blir allt snabbare. Och mindre. I Lund utvecklar man en metod på ett litet chip för att analysera cancers spridning och effekt av behandling. Tekniken bygger på ultraljud och på att celler har olika akustiska egenskaper. Ett blodprov flödar i en kanal på chipet. När ultraljudet slås på samlas cancerceller i mitten eftersom de flyttas snabbare än friska celler i ett ljudfält. Sen kan de plockas ut och analyseras. Tekniken testas nu på prostatacancer- celler. Bilden är tagen i ett nytt mikroskop från Lund, som man kan använda för att studera levande celler. Mikroskopet tar digitala holografiska bilder och vi kan se hur cellen delar sig, utan att vi behöver färga den eller använda ljus som kan vara skadligt, som annars ofta behövs. Några andra celler som delar sig flitigt finns i en köttodling i ett laboratorium på Chalmers. Var och en av de blå prickarna är en kärna i en djur- muskelcell, som växer på en stärkelsepartikel. Cellodlingsförsöken startade i maj och kan på sikt ge oss kött på konstgjord odlad väg. Bilder blir allt viktigare även inom medicinen. KTH och Sectra utvecklar mammografin så att de i stället för i gråskala får bilderna i färg. En ny detektor kan skilja på strålning med olika färg och ger en bild som tydligare visar skillnaden mellan olika vävnader, så att fler tumörer kan upptäckas. Och ny PET- teknik påvisar Alzheimers sjukdom långt innan symptomen syns. För forskare har för första gången hittat en molekyl som specifikt binder till och synliggör de plack som är typiska för sjukdomen, som hos patienten till vänster. 8

9 Magnetresonanstomografi, MR, är en annan teknik för att avbilda vårt inre. Svenska forskare utvecklar tekniken så att vi nu tydligare och i realtid kan se vilka delar av hjärnan som är aktiva när vi gör olika saker. När försökspersonen jobbar med en matematikuppgift, är vissa specifika delar av hjärnan aktiv. När han rör vänster fot är det andra delar som aktiveras. Avbildningsteknik är idag till stor hjälp inom medicinen. Robotar kan också hjälpa till. Den pingvinlika, meterhöga sjukhusroboten som i somras testades på Mälarsjukhuset i Eskilstuna kan transportera sängar, visa vägen, eller leverera till exempel blodprover. Man beställer bara tjänsten, lämnar i brevlådan, så kommer roboten och hämtar proverna och rullar iväg med dem dit de ska, genom de långa kulvertarna. Robotar har vi ju sett ett tag. Kanske mest på film. Men nu kommer allt fler i verkligheten. Nasa har bestämt att inom 1000 dagar sätta den batteridrivna robonauten R2 på månen. Roboten är både stark och listig och kan med avancerad motorik sköta farliga eller monotona uppgifter i rymden. I ryggsäcken finns batteripaketet, som kommer från Boston Power vars vd i år valdes in som utländsk ledamot av IVA. Företaget gör miljömärkta batterier som bland annat kan användas för energilagring i smarta elnät, som är aktuellt inom energiteknik. Energiteknik Vi har ju pratat om dem i några år. Men nu byggs de smarta elnäten på riktigt. I nya, klimatsmarta Norra Djurgårdsstaden i Stockholm utvecklar ABB och Fortum en demonstationsanläggning. De första boende flyttar in i husen 2012 och kan då köpa energi när tillgången är god och priset lägre. När tillgången är liten kan de till och med låna från batteriet i elbilen. De ska också kunna sälja 9

10 elöverskott, som producerats i gemensamma solceller och vindkraftverk, som i Falkenberg där det första svenska vertikalaxlade vindkraftverket nu är i drift. Det är tillverkat i träkomposit och är billigare att driva, än vanliga vindkraftverk. Elen kan annars produceras av cyklister, som vid en konsert under Earth hour i mars. Studenter vid Chalmers kom med idén. Två lag fick tävla om vilka som bäst trampade fram scenbelysningen. Facklor hjälpte till, men ingen belysning var denna timme ansluten till elnätet. Allt ljus kom från pedalkraft. Det finns många klimatsmarta innovationer, som den resurssnåla tvättmaskinen. Den första prototypen återanvänder sköljvattnet, sänker temperaturen och doserar tvättmedel så att det går åt mindre av allt. Ett annat exempel är miljövänliga batterier, där nya sorter är på gång. Forskare i Uppsala har med hjälp av algen grönslick, en polymer och lite saltvatten skapat ett batteri som laddas på bara tio sekunder. Nu har forskarna fått ett anslag från Nordiska ministerrådets toppforskningsinitiativ. Att använda en alg i batterier, är god resurshushållning. Och det är ett hett ämne för dem som sysslar med materialteknik. Materialteknik Att ta hand om materialresurser jobbar man med i forskningsprogrammet Stålkretsloppet. I järnmalmen i våra gruvor finns värdefull vanadin som vi idag inte tar hand om. Metallen hamnar i stället i slaggen i stålverket. Men nu utvecklas en metod att ta tillvara den. För vi behöver vanadin, bland annat i höghållfasta stål, som är ett svenskt styrkeområde. Det används i allt från dumperflak till sängbottnar, som den som i år har nominerats till Swedish Steel Prize. Höghållfast stål ger stora material- 10

11 och miljövinster jämfört med konventionellt stål, visar färska siffror från Strålkretsloppet. Det krävs mindre mängd material som dessutom håller längre. Och det här verktyget från Sandvik kan användas för att bearbeta höghållfast stål. Det har ett nytt kopplingssnitt som ger ökad styvhet och precision. Simuleringar ger stöd för utvecklingen av verktyg, som rullskruvar som överför en roterande rörelse till en linjär. SKF har en mjukvara som simulerar förloppet, ner till nanonivå. Som vad ojämnheter i kontaktytorna har för betydelse. Så kan verktyg designas optimalt. Och det kan vara livsviktigt, som vid räddningen av de 33 gruvarbetarna i Chile nyligen som fångade en hel värld. Men inte alla vet att det var svensk teknik som med stor precision styrde borren rätt i det första försöket, 675 meter ner i jorden. Det blev den livlina som kunde ge gruvarbetarna livsnödvändig mat, dryck och mediciner. Precisionsverktyget bygger på jordens dragningskraft, geografisk precision och gyroteknik. Tidigare har man använt magnetiska kompasser. Och det finns fler som tänker i nya banor. Måste man ha formverktyg för att göra metalldelar? Kan man inte sticka en kylskåpsdörr? Hypotesen testas av forskare vid textilhögskolan i Borås. Här är den första delen, gjord på en maskin som kan sticka metalltrådar. Andra forskare i Borås har stickat en kostym som spelar musik. Den är gjord i en kopparpolymer med ett isolerande lager närmast kroppen. Sensorer av ledande fiber stickas in i plagget och känner av när handen närmar sig. De registrerar att det elektriska fältet förändras och data skickas till en laptop med ljudprogram. Det är inget fel på kreativiteten i Borås. Och många kreativa lösningar finns också inom nästa område, transporter. 11

12 Transporter Vid den hårt trafikerade Amiralsgatan i Malmö lägger man ut betongplattor med nanostora partiklar av titandioxid för att rena luften. Partiklarna bryter ner skadliga kväveoxider till ofarliga ämnen när dagsljuset träffar ytan. När försöket avslutades i somras hade halterna kväveoxider minskat med fem procent. Svaveldioxid mäter instrumenten som tagits fram av Chalmersforskare, som på så sätt tidigt kan visa om en vulkan är på väg att få ett utbrott. För när magma trycks upp i vulkanen ökar utsläppen flera gånger om. 21 av världens mest aktiva vulkaner, i Nicaragua, Ecuador, Kongo, utanför Madagaskar och på många andra platser övervakas redan med utrustningen från Chalmers. Numera även den elaka isländska vulkanen Eyjafjallajökull. Så när den nästa gång får ett utbrott överraskas vi inte av askmolnet, utan kan planera de flygresor vi ska göra. Mindre känsliga är transporter på räls. Och nu konkretiseras planerna på en bana för spårfordon någonstans i Sverige. I Stockholm, Uppsala, Södertälje, Trollhättan eller Umeå. Fordonen klarade testerna, även under den snörika vintern i fjol. Spårfordonen minskar trycket på vägarna och det gör även stadsfordonet Smite, som med bensinmotor väger endast 130 kilo. Fordonet tar sig smidigt fram mellan balkarna i den övergiva fabriken. Chassit i plast ska inte ge vika vid krock, och har zoner som absorberar energi så att accelerationer inte känns inne i fordonet. Den drar 0,15 liter/mil så det blir inte så mycket utsläpp. Annars kan man köra på biodrivmedel, som är bättre för miljön. Allra bäst av dessa är biogas från gödsel som faktiskt är mer än hundra procent bättre än bensin och diesel, eftersom de uteblivna utsläppen från gödselbrunnarna också räknas med. Det visar forskare i Lund. 12

13 Oljan måste dessutom hämtas på allt större djup och då behövs bra undervattensteknik. Annars kan det bli problematiskt, som i Mexikanska golfen tidigare i år. Undervattensfarkosten från Saab kan användas för inspektion, underhåll och reparationer ner till 3000 meters djup. Farkosten testas nu på ett fält i havet utanför Trondheim. Den styrs automatiskt eller av en operatör. Det är inte lätt att se i mörker.... därför behövs teknik som kan hjälpa oss med det. Redan idag kan man göra en bild av värmestrålningen från människor och djur i mörker, men det är dyrt. Nu kommer en ny teknik som är så billig att den kan byggas in i fler bilmodeller. Bild-elementen i sensorn från Acreo är gjorda av värmekänsligt halvledarmaterial av omväxlande kisel och kisel-germanium. Varje litet element registrerar värmen i en liten del av bilden och en mjukvara återskapar en temperaturbild av det som kameran ser. Det är många fält som kan dra nytta av IT och telekommunikation IT/Telekom till exempel vård på distans. Det gör att han kan sitta på stranden och mäta syrehalten i blodet i stället för att åka in till sjukhuset som får mer tid för andra patienter. Ericsson har tagit fram ett system för att trådlöst skicka värden från bland annat syre- och viktmätning, blodtryck och EKG. Mätvärdena skickas till en slags mobiltelefon som via mobilnätet skickar dem vidare till sjukhuset. Mobilnätet kan vi ha nytta av. Går man vilse, kan man hittas tack vare sin mobil och en teknik från Res QU i Lund. Den gör att mobilen sänder tätare signaler som kan fångas upp av en pejlingsutrustning, exempelvis i helikoptern. Där finns också en lokal basstation som skapar kommunikation med mobiler i närområdet. När man har skapat kontakt pejlar man varifrån signalen kommer och kan hitta den nödställde. 13

14 Och med en I Phone kan man ladda ner spelet från Interactive Institute och med hjälp av ljud lösa ett mysterium i ett spökhus. Och det är inte bara ruggigt. Kunskaperna är viktiga även i andra sammanhang, till exempel för att utforma nya varningssignaler. Det är mycket som ska få plats i våra mobiler och datorer och därför måste alla elektroniska komponenter bli mindre. Micronic Mydata utvecklar en direktmönstrande laserskrivare för att kunna krympa kapslingen runt kiselchipen, så att halvledarkomponenterna kan göras mindre och snabbare. En testmaskin ska levereras till Intel innan året är slut. Micronic Mydata har spännande teknik. Mycket intressant teknikutveckling sker också inom skogsindustrin. Skogsindustri Här är hjärtat i världens första pilotfabrik för att tillverka nanocellulosa, som Innventia precis drar igång. Nanocellulosan kan användas i förpackningar, pappersmassa, kompositmaterial, som konsistensgivare eller göras magnetisk. Den tunna filmen av nanocellulosa är mycket stark och nästan omöjlig att se, eller hur? Och det finns fler exempel på nya skogsprodukter. Av restprodukten lignin gör man sedan några år tillbaka biobränsle. Men nu har man också lyckats spinna en tråd av ligninet som man kan göra kolfiber av. Kolfiber är starkt och används idag som armering i många produkter. Och avfall från sulfitmassa kan ge mat åt fiskar. I avfallsluten i ett bruk i Säffle växer en trådbildande svamp som får näring från det socker som finns kvar i luten. Den odlas i kolonnen och de näringsrika svamppartiklarna kan silas av och användas i fiskfoder. Ja, i skogsindustrin är de duktiga på att förädla produkterna. Det är ett sätt att skapa värde. Och vad som skapar värde är något som forskare funderar på inom området ekonomi. 14

15 Ekonomi Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har gjort en fallstudie av Old Mutuals köp av Skandia, där de ställer det industriella ägandet mot det ökande institutionella. Över 80 procent av aktieägandet i Sverige är numera institutionellt, ofta med ett mer kortsiktigt perspektiv. Samtidigt är det långsiktiga ägare som bygger uthålliga strukturer och skapar värde för det svenska samhället, hävdar forskarna. Långsiktighet diskuteras ofta i finansiellt oroliga tider. I krisens spår har också höjts röster för en skatt på internationella valutatransaktioner, senast när EUs finansministrar möttes i september. Tanken är att med en så kallad Tobinskatt minska spekulationen och stabilisera valutakurserna. Men enligt en rapport från forskare i beteendeekonomi i Göteborg, minskar inte sådan skatt risken för framtida kriser. Forskarna bekräftar det som många redan hävdat, att en skatt skulle minska handeln, flytta den till obeskattade marknader och ge bara obetydliga intäkter om den inte är global. Och om skatten är global, påverkas varken svängningarna eller marknadseffektiviteten. Årets Tekniktal börjar går mot sitt slut och det är dags för avrundningen. Jag vill först återknyta till valet till vår riksdag i september. Det har i media uttryckts en oro över att det inte längre finns en minister med heltidsansvar för forskning och högre utbildning. Dessa uppgifter är nu två bland många andra som sköts av utbildnings- och vice statsminister Jan Björklund. Jag ser inte detta som ett problem. Det viktiga är att frågorna kring forskning, forskningens roll, prioriteringar och framförallt innovation ges högsta prioritet under hela nästa mandatperioden. Och av hela regeringen. Här är jag övertygad om att Jan Björklund och medarbetare kan spela en viktig roll i att samla hela regeringen för att lyfta dessa frågor. Jag vill påminna om att föregångslandet i 15

16 forskningsfrågor USA helt saknar en forskningsminister, så avgörande kan det knappast vara för forskning och innovation. Hur viktiga var då innovationsfrågorna i valet? Det har Vetenskap och Allmänhet frågat i sin årliga studie av allmänhetens syn på forskning. Endast en tredjedel anser att frågorna är mycket viktiga eller ganska viktiga, visar deras undersökning som presenteras i sin helhet den 16 november. Kanske inte helt förvånande med tanke på att framtidsfrågorna som alltid var ganska frånvarande i valet, till förmån för mer kortsiktiga fördelningsfrågor. Men EU prioriterar innovationsfrågan och satsar genom EIT stort på kunskapscentra, så kallade KICs, för att göra Europa bättre på innovationer. Hållbar energi, Framtidens IT och Klimat är de tre områdena man hittills beslutat att satsa på, där akademiska institutioner och industrin i flera länder ska samverka. Sverige är med i de två första. En enda svenska part är med i bägge, KTH. KICs tror jag kan få stor betydelse för att stärka Europas innovationskraft. Temat i årets tal har varit nanoteknik. Jag utgår ifrån att ni liksom jag är imponerade av svensk nanoteknikforskning. Den är världsledande. Samtidigt saknar vi en tydlig svensk nanoteknikstrategi, vilket jag tycker behövs. IVA presenterade redan 2006 En nanostrategi för Sverige. I Vinnovas omfattande nanorapport från början av detta år finns en rad intressanta förslag som att vi bör samordna våra nano- satsningar bättre genom att tillsätta en delegation i området. Utmaning är nämligen, vilket mitt tal tydligt visat, att fältet inte är begränsat till en bransch eller en enda applikation. Nanomaterial kan verkligen finnas överallt. Ta bilen som exempel, i lacken, fönster, strålkastare, däck, batteri och motor. Nanotekniken kan användas brett och bli hur stort som helst. Men för att Sverige ska förbli starkt i att realisera den visionen behöver vi samordna forskning, infrastruktur, produktion, risker, applikationer och 16

17 kommersialiseringsvägar. Därför hoppas jag att Vinnovas utmärkta rapport nu tas om hand av och genomförs av regeringen. Ett kompletterande initiativ är Swed Nano Tech som har bildats under 2010 med tidigare utbildningsministern Lars Lejonborg som ordförande. Målet är att stimulera kommersialisering samt att marknadsföra svensk nanoteknik utanför Sverige. En rad företag och organisationer är redan medlemmar, och initiativet har uppmärksammats. IVA är självklart med. Nanoteknik är spännande, och som allt nytt kommer vissa förhoppningar att komma på skam och andra möjligheter har vi inte ens förstått ännu. Jag är helt övertygad om att nanoteknik är en av våra största framtidsmöjligheter som kan bli en stor succé för lilla Sverige för att skapa nya produkter, kvalificerade jobb och exportintäkter. Vi har forskarna, företagen och entreprenörerna och snart en unik och världsledande infrastruktur. Låt oss utnyttja dessa fördelar. Det har vi framgångsrikt lyckats med förr. Därmed avslutar jag årets Framsteg inom forskning och teknik. Tack för mig. 17