Kartläggning av indikatorer för den svenska digitala agendan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av indikatorer för den svenska digitala agendan"

Transkript

1 En rapport för Digitaliseringskommissionen Kartläggning av indikatorer för den svenska digitala agendan 23 januari 2012 Uppdragsnummer:

2 INNEHÅLL 1.0 Sammanfattning Introduktion Om projektet Om rapporten Övergripande struktur Kriterier och överväganden för identifiering av lämpliga indikatorer Indikatorer för det it-politiska målet Indikatorer för de 22 sakområdena Lätt och säkert att använda Digitalt innanförskap E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster Digital kompetens Vardagssäkerhet Tjänster som skapar nytta Offentlig förvaltning Entreprenörskap och företagsutveckling Vård och omsorg Skola och undervisning Demokrati Tillgång till kultur Det behövs infrastruktur Internet i Sverige och globalt Samhällets informationssäkerhet Mjuk infrastruktur Geografisk information Robust elektronisk kommunikation Bredband It:s påverkan på samhället Forskning och innovation It för miljön Jämställdhet Frihet på nätet Upphovsrätt It för global utveckling Fördelning över typer av indikatorer per sakområde Appendix A Ett alternativt sätt att gruppera sakområdena Appendix B Källor Internationella Europeiska... 55

3 8.3 Svenska Appendix C Exempel på uträkning av indikatorer för det övergripande it-politiska målet Bilaga 1 datafil med nuvarande värden på en delmängd av indikatorerna Bilaga 2 datafil med sambanden mellan sakområdena... 59

4 1.0 Sammanfattning Regeringen beslutade den 29 september 2011 om den it-politiska strategin It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I agendan aviserades att regeringen ämnade tillsätta en Digitaliseringskommission med uppdrag att arbeta strategiskt med långsiktiga it-politiska frågor och verka för att målet uppnås. I detta ingår att analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet. För att kunna analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet behövs relevanta indikatorer för agendans 22 sakområden. Gartner har genomfört ett uppdrag med syfte att skapa ett underlag för Digitaliseringskommissionens framtida arbete med indikatorerna. I första hand skulle indikatorerna baseras på tillgängligt data och befintliga uppföljningar. När sådana inte fanns skulle nya indikatorer och datakällor föreslås. Indikatorer som kan användas för internationella jämförelser skulle också identifieras. Uppdraget har under hösten 2012 genomförts i linje med ovanstående inriktning. För uppföljning av det övergripande it-politiska målet har 9 olika index från 6 internationella rankningar identifierat som lämpliga. För de 22 sakområdena har ca 200 indikatorer identifierat. Positivt nog har 80% av dessa kunnat hittats bland ca 50 olika existerande källor. De resterande 20% av indikatorerna är förslag till kompletteringar, oftast möjliga att etablera inom existerande strukturer. Modellen kan användas för att följa utvecklingen mot tre olika typer av mål: (1) mål i den europeiska digitala agendan, (2) det övergripande it-politiska målet, samt (3) specifika mål inom enskilda sakområden som t.ex. bredband. En slutsats från kartläggningen är att det finns relativt många områden där det saknas möjligheter att göra internationella eller europeiska jämförelser. För sådana områden kan det bli viktigt att etablera nationella mål. Rapporten innehåller utöver ovanstående en analys av de komplexa sambanden mellan de olika sakområdena och ett utkast till ett alternativt sätt att gruppera och visualisera dessa. Det är viktigt för läsaren att notera att de listor över indikatorer som presenteras i detta dokument främst bör betraktas som en kartläggning och en initial utgångspunkt för vidare diskussion, inte som ett slutdiskuterat och färdigförankrat förslag. Detta har av tidsskäl inte varit möjligt för Gartner att åstadkomma. Snarare kommer det att finnas stor anledning att söka ytterligare inspel från sakkunniga med djup erfarenhet inom respektive område. Detta är kommissionens inriktning och kommer att ske i kommande faser av kommissionens arbete.

5 2.0 Introduktion 2.1 Om projektet Regeringen beslutade den 29 september 2011 om den it-politiska strategin It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige (N2011/342/ITP). Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I agendan aviserades att regeringen ämnade tillsätta en Digitaliseringskommission med uppdrag att arbeta strategiskt med långsiktiga it-politiska frågor och verka för att målet uppnås. I detta ingår att analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet. För att kunna analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet behövs relevanta indikatorer för agendans 22 sakområden. Gartners fick i uppdrag att skapa ett underlag för Digitaliseringskommissionens framtida arbete med indikatorerna. I första hand skulle indikatorerna baseras på tillgängligt data och befintliga uppföljningar. När sådana inte fanns skulle nya indikatorer och datakällor föreslås. Indikatorer som kan användas för internationella jämförelser skulle också identifieras. Uppdraget har under hösten 2012 genomförts i linje med ovanstående inriktning. Projektets första fas ägnades åt studium av agendan och refererade dokument. Gränserna för agendans omfattning utforskades i arbetsmöten. Principer etablerades för vilken typ av indikatorer som skall föredras. För att skapa en grundlig gemensam förståelse gjordes därefter en genomgång sakområde för sakområde där projektdeltagarna försökte identifiera essensen inom området och vilka teman som är viktigast att mäta. Även sambanden mellan de olika sakområdena utforskades. Efter detta följde en omfattande genomsökning av olika källor och indikatorer inom dessa. Prioriterade kontakter med sakkunniga inom respektive område togs för att söka klargöranden eller information om fler källor. Slutligen granskades Gartners lista över identifierade indikatorer av nyckelpersoner inom kommissionen under en intensiv period. Efter lämpliga justeringar baserat på denna feedback har denna rapports sammanställts.

6 2.2 Om rapporten Kapitel 1 innehåller en kort sammanfattning av rapporten. Kapitel 2 ger grundläggande information om projektet och rapporten, inklusive hur projektet som har lett fram till rapporten har genomförts, samt hur rapporten är disponerad. Kapitel 3 beskriver de kriterier och överväganden för identifiering av lämpliga indikatorer som projektet använt sig av. Kapitel 4 kommenterar den övergripande strukturen som valts för identifiering av indikatorer och uppföljning. Kapitel 5 innehåller förslag till indikatorer för det övergripande it-politiska målet samt förslag på internationella rapporter och rankningar att relatera till. Kapitel 6 utgör huvudparten av rapporten och innehåller resultatet från den kartläggning per sakområde som har genomförts. Här redovisas även nya förslag på indikatorer per sakområde. Appendix A innehåller ett alternativt sätt att gruppera indikatorerna. Appendix B innehåller fullständig källinformation, kopplad till de kortnamn som används i rapporten. Appendix C innehåller ett exempel på uträkning av indikatorer för det övergripande itpolitiska målet givet Sveriges position i internationella rankningar. Utöver detta finns två bilagor till rapporten, bilaga 1 innehåller en datafil med nuvarande värden på en delmängd av indikatorerna, bilaga 2 innehåller en datafil med sambanden mellan sakområdena. Det är viktigt för läsaren att notera att de listor över indikatorer som presenteras i detta dokument främst bör betraktas som en kartläggning och en initial utgångspunkt för vidare diskussion, inte som ett slutdiskuterat och färdigförankrat förslag. Detta har av tidsskäl inte varit möjligt för Gartner att åstadkomma. Snarare kommer det att finnas stor anledning att söka ytterligare inspel från sakkunniga med djup erfarenhet inom respektive område. Detta är kommissionens inriktning och kommer att ske i kommande faser av kommissionens arbete.

7 3.0 Övergripande struktur Eftersom detta uppdrag främst har syftat till att kartlägga indikatorer har vi hållit oss till agendans existerande struktur med ett övergripande it-politiskt mål och 22 sakområden grupperade under fyra strategiska områden 1. Vi har strävat efter att identifiera ett överblickbart antal indikatorer per sakområde. Efter att ha jobbat igenom samtliga sakområden har vi funnit att ca 5-15 indikatorer per sakområde är lämpligt. Den övre delen av detta intervall behövs för de sakområden där ett flertal olika goda källor kan användas (internationella, europeiska och svenska). Indikatorerna kan användas för att driva mot tre olika typer av mål, illustrerat i figuren nedan: De 22 sakområdena i den digitala agendan för Sverige Följs upp via ett överblickbart antal indikatorer per delområde bidrar till att driva uppfyllelsen av Specifika svenskaitrelaterade mål för t.ex. bredband Det övergripande svenskait-politiska målet Följs upp via Sveriges position i erkända internationella rankningar (index och delindex)* Mål i den Europeiska digitala agendan *: påverkas också av övriga politiska, legala och makroekonomiska förutsättningar Figur 1: Typer av mål som indikatorerna bidrar till att driva mot Indikatorerna i detta dokument skall vara en utgångspunkt för kommissionen och experter inom respektive sakområde. När den slutliga strukturen och listan över indikatorer har beslutats och uppföljning skall ske kommer ett antal praktiska frågeställningar att uppstå: Hur skall data samlas in och underhållas? Hur ofta skall en sammanställd mätning göras, givet källornas olika uppdateringsfrekvens? För indikatorer där svenska eller europeiska mål är etablerade är det enkelt att värdera situationen; för indikatorer från internationella jämförelser är det också relativt lätt att göra en värdering (t.ex. skulle ett tänkbart mål kunna vara att vi skall befinna oss i topp 3 för alla sådana indikatorer); frågor som däremot uppstår är: hur skall värderingen hanteras för övriga indikatorer? I vilken mån skall nya mätbara mål sättas upp? Hur skall resultatet visualiseras? Vilka möjligheter skall finnas för att aggregera och brytas ned indikatorer? Att besvara ovanstående frågor ligger inte inom ramen för detta uppdrag utan kommer att behöva hanteras av kommissionen under dess framtida arbete. 1 Appendix C innehåller dock också ett utkast till ett alternativt sätt att gruppera sakområdena för framtida övervägande.

8 4.0 Kriterier och överväganden för identifiering av lämpliga indikatorer I arbetet med att identifiera lämpliga indikatorer har vi utgått från nedanstående kriterier och överväganden: Eftersom Digitaliseringskommissionen skall verka fram till slutet av 2015 är mätningar som redan är etablerade starkt att föredra, annars kommer det att bli svårt att hinna etablera och följa utvecklingen på något meningsfullt sätt; samtidigt får antalet tidstypiska indikatorer inte blir för många. Indikatorerna kan både adressera den övergripande situationen och kända specifika gap inom ett sakområde. I den mån nya indikatorer föreslås bör de grunda sig på existerande data, strategier, handlingsplaner, återkommande uppföljningar och liknande. Indikatorer från välkända källor är att föredra. Det är en fördel om källan till en indikator har uppvisat relativ stabilitet över tid vad gäller vilka frågor som ställs och hur. Både internationella, europeiska och svenska källor är av intresse; när en indikator kan jämföras internationellt eller mot andra EU-länder är detta en fördel, med tanke på det övergripande it-politiska målet. Det är nödvändigt och acceptabelt att inkludera källor som har olika uppdateringsfrekvens källor som uppdateras kontinuerligt, kvartalsvis, årligen eller, i undantagsfall, mer sällan än så. Objektiva mätningar är att föredra framför subjektiva mätningar. Det är ok att inkludera källor som innehåller indikatorer som bygger på enkätmätningar och självskattningar där det inte finns mer objektiva fakta att tillgå; att kommissionen själva skall göra subjektiva bedömningar för att bestämma värdet på en indikator bör däremot undvikas. När möjligheten finns att göra en nedbrytning utifrån geografi är detta av intresse. Datakällor med hög transparens vad gäller metodik och definitioner är att föredra; detta gör det i vissa fall olämpligt att använda enskilda indikatorer från internationella index.

9 5.0 Indikatorer för det it-politiska målet Gartner har identifierat följande indikatorer som tänkbara för uppföljning av det övergripande målet att Sverige skall vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter: # Indikatorer för det it-politiska målet 1. Andel utvalda internationella rankningar där Sverige befinner sig i topp 3 2. Sveriges genomsnittliga position i utvalda internationella rankningar 3. Sveriges position i ett nytt index där utvalda internationella rankningar vägs samman Om en av dessa indikatorer skall ses som primär rekommenderar vi den första eller möjligtvis den tredje. Vi tror att den första är lättast att kommunicera. T.ex. skulle en tänkbar tolkning kunna vara att Sverige skall ligga i topp 3 i en majoritet av utvalda internationella rankningar. Problemet med att använda den andra indikatorn som primär är att den är något svårtolkad. T.ex. kan en genomsnittlig position lika med 2 eller 3 uppfattas som att Sverige inte är bäst i världen trots att det kanske inte finns något annat land som skulle ha ett lika högt värde på indikatorn. Den tredje indikatorn skulle kunna sägas vara mest korrekt om man vill göra en bokstavlig tolkning av det it-politiska målet. Utmaningen med denna indikator är att den kräver att en ny struktur skapas och att resultaten från ett antal olika rankningar med olika metodik kombineras ihop till ett jämförelsetal och en rankning. Detta skulle teoretiskt skapa en möjlighet att få fram ett binärt resultat för huruvida Sverige kan anses vara bäst i världen eller inte. Samtidigt kan detta vara utmanande att kommunicera och kan komma att ifrågasättas. Oavsett vilken av ovanstående indikatorer som kommer att anses som primär så krävs en lista av internationella rankningar att utgå från för att beräkna indikatorns värde. Gartner har för detta syfte identifierat följande rankningar och index som lämpliga att inkludera: # Internationella rankningar och index Kortnamn 1. World Economic Forums "The Networked Readiness Index" [NRI] [NRI] 2. The Economist och IBMs "Digital Economy Rankings" [DER] 3. FNs Global E-Government Survey, vilken innehåller två separata index: [GEGS] a) - "E-Government Development Index" b) - "E-Participation Index" 4. Två delindex ur INSEAD och WIPOs "Global Innovation Index": [GII] a) - Delindex Knowledge & Technology Outputs b) - Delindex Creative Outputs 5. Två delindex ur World Economic Forums Global Competitiveness Report : a) - Delindex Knowledge & Technology Outputs b) - Delindex Creative Outputs [GCR] 6. Europeiska kommissionens egovernment benchmark [EGB] Dessa är samtliga rapporter som publicerat under lång tid och som har ett starkt fokus på digitalisering, i rapporten som helhet (1-3, 6) eller i enskilda delar av rapporten (4-5).

10 När en rapport innehåller flera relevanta index eller delindex föreslår vi att vikten justeras så att varje rapport sammanlagt får lika hög påverkan på indikatorn som skall beräknas, se Appendix B för ett exempel på detta. Utöver ovanstående har Gartner identifierat följande nya eller kommande rankningar som kommissionen bör bevaka och överväga att inkludera i beräkningen framöver: 6. World Wide Web Foundations The Web Index [TWI] 7. OECDs/PIAACs kommande rankning av vuxnas färdigheter i problemlösning i teknik-intensiva miljöer [PIAAC]. Följande internationella rankningar har granskats men har inte bedömts uppfylla tillräckligt många kriterier för att inkluderas i helhet eller delar: 8. FN/ITUs Measuring the Information Society 2012, som innehåller indexet ICT Development Index 9. Världsbankens Knowledge Economy Index och Knowledge Index 10. Europeiska Kommissionens Innovation Union Scoreboard 11. World Economic Forums The Global Gender Gap Report 12. Waseda University Internationals e-government Ranking. Rapporterna 8-11 bedömdes inte ha ett tillräckligt inslag av strikt digitaliseringsrelaterade indikatorer. Rapport 12 utelämnades eftersom den inte är lika etablerad som de utvalda och i viss mån saknar transparens.

11 6.0 Indikatorer för de 22 sakområdena 6.1 Lätt och säkert att använda Digitalt innanförskap Vid genomgången av den svenska digitala agendan och sambanden mellan olika sakområden identifierades följande fokus och nyckelfraser: Alla som vill kan använda digitaliseringens möjligheter Minskat utanförskap inom specifika grupper Faktisk tillgång till dator och fasta eller mobila uppkopplingar med tillräcklig kapacitet Tillgänglighet och användbarhet av offentliga tjänster. Projektet har utifrån ovanstående och med vetskap om tillgängliga mätningar identifierat följande indikatorer som en lämplig utgångspunkt för fortsatta diskussioner: Sakområde 1.1. Digitalt innanförskap 1. Andel invånare (i åldern 16-74) som regelbundet (varje vecka) använt Internet de senaste tre månaderna [DAE] 2. Andel invånare (i åldern 16-74) som aldrig använt Internet [DAE] 3. Andel missgynnade invånare som regelbundet (varje vecka) använder Internet 4. Andel invånare (i åldern 16-74) som har beställt varor eller tjänster över Internet de senaste 12 månaderna 5. Andel Internetanvändare (i åldern 16-74) som laddat upp självskapat material till Internet de senaste tre månaderna 6. Andel Internetanvändare (i åldern 16-74) som läst nyhetstidningar eller magasin på Internet de senaste tre månaderna 7. Andel Intenetanvändare (i åldern 16-74) som gjort bankärenden på Internet de senaste tre månaderna 8. Andel Intenetanvändare (i åldern 16-74) som deltagit i sociala nätverk på Internet de senaste tre månaderna 9. Andel invånare som inte brukar använda Internet (+ nedbrytning utifrån skäl och ålderskategori; de som p.g.a. ointresse inte använder Internet räknas bort) [DAE] [DAE] [LOD2] [LOD2] [LOD2] [LOD2] [SE-SOI] 10. Andel myndigheter som använder E-delegationens webbriktlinjer [ED-USE] 11. Andel invånare som inte brukar använda Internet men som skulle vilja göra det (+ nedbrytning utifrån ålderskategori; kan delvis ersätta indikator 9, när denna implementerats) [DAE] = En digital agenda för Europa ; [LOD2] = Linked Open Data projects visualiseringsverktyg; [SE-SOI] =.SEs Svenskarna och Internet ; [ED-USE] = E- delegationens Uppföljning av svensk e-förvaltning [*ny*, SE- SOI] Den digitala agendan för Europa innehåller fyra mål som vi har sorterat till sakområdet digitalt innanförskap (indikatorer 1-4).

12 I den digitala agendan för Europa används en kombination av faktorer (ålder, utbildningsnivå och arbetsmarknadsstatus) för att identifiera en missgynnad grupp där risken för utanförskap är högre (indikator 3). I EU-statistiken finns även en hel del andra indikatorer kopplade till vanliga användandeområden, som vi har lyft in (indikatorer 5-8). Tyvärr är redovisningen av statistik från EU fokuserad på ålderskategorin 16-74, men eftersom vi vet att innanförskapet bland äldre är ett känt gap har vi föreslagit att även spåra utvecklingen i Sverige via frågor som finns i.ses Svenskarna och Internet (indikatorer 9 och 11). Andra indikatorer som har diskuterats men inte inkluderats i rekommendationen inkluderar: 12. Upplevt digitalt innanförskap (+ nedbrytning utifrån ålderskategori) [SE-SOI] 13. Andel kommuner som arbetar aktivt med att kartlägga och minska digitala klyftor [eb]. [SE-SOI] =.SEs Svenskarna och Internet ; [eb] = SKLs verktyg eblomlådan.

13 6.1.2 E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster Vid genomgången av den svenska digitala agendan och sambanden mellan olika sakområden identifierades följande fokus och nyckelfraser: En öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Ökat tillgängliggörande av offentliga register. Projektet har utifrån ovanstående och med vetskap om tillgängliga mätningar identifierat följande indikatorer som en lämplig utgångspunkt för fortsatta diskussioner: Sakområde 1.2. E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster 1. Andel kommuner som tillhandahåller tjänster för att främja företagande och tillgång till kommunal information (PSI) 2. Andel myndigheter som publicerar öppna data idag [ED-USE] 3. Andel myndigheter som har en strategi för utveckling av e-förvaltning [ED-USE] 4. Andel myndigheter som tillhandahåller mobilapplikationer [ED-USE] 5. Andel myndigheter som har kännedom om att andra aktörer utvecklat mobilapplikationer baserade på e-tjänster, offentlig data eller information som myndigheten tillhandahåller [eb] [ED-USE] [eb] = SKLs verktyg eblomlådan ; [ED-USE] = E-delegationens Uppföljning av svensk e- förvaltning. E-delegationens uppföljning av svensk e-förvaltning är en naturlig källa att hämta indikatorer från för detta sakområde (indikatorer 2-5). Vi valde att även inkludera datapunkten från SKLs eblomlåda (indikator 1) för att få med kommunperspektivet och för att det är en relativt objektivt kriterium. Detta bör dock ske med viss försiktighet. eblomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat. Andra indikatorer som har diskuterats men inte inkluderats i rekommendationen inkluderar: 6. Andel myndigheter som har en kanalstrategi [ED-USE] 7. Andel myndigheter inom vilka de senaste två årens arbete med e-förvaltning har inneburit en mycket eller ganska hög grad av förändring av organisation, roller och kompetenser [ED-USE] 8. Andel kommuner som samverkar med näringslivet för att utveckla verksamheten med stöd av IT [eb]. [ED-USE] = E-delegationens Uppföljning av svensk e-förvaltning ; [eb] = SKLs verktyg eblomlådan.

14 6.1.3 Digital kompetens Vid genomgången av den svenska digitala agendan och sambanden mellan olika sakområden identifierades följande fokus och nyckelfraser: God digital kompetens bland alla i arbetsför ålder Säkra en nationell kompetensförsörjning. Projektet har utifrån ovanstående och med vetskap om tillgängliga mätningar identifierat följande indikatorer som en lämplig utgångspunkt för fortsatta diskussioner: Sakområde 1.3. Digital kompetens 1. Sveriges jämförelsetal och rankning i OECD:s kommande mätningar av vuxnas färdigheter i problemlösning i teknik-intensiva miljöer 2 2. Andel datoranvändare (i åldern 16-74) med medium eller hög datorkompetens (utifrån Eurostats klassning, baserat på hur många av ett antal definierade aktiviteter de tillfrågade har genomfört ) 3. Andel datoranvändare (i åldern 16-74) med medium eller hög Internetkompetens (utifrån Eurostats klassning, baserat på hur många av ett antal definierade aktiviteter de tillfrågade har genomfört) 4. Andel individer (i åldern 16-74) som anser att nivån på deras itkompetens skulle utgöra ett hinder om de skulle söka nytt jobb inom ett år [PIAAC] [LOD2] [LOD2] [LOD2] 5. Andel datoranvändare som (någonsin) skapat en webbsida [LOD2] 6. Andel Internetanvändare (i åldern 16-74) som genomfört en kurs på Internet de senaste tre månaderna 7. Andel kommuner som arbetar aktivt för att säkerställa medarbetarnas kompetens avseende it 8. Jämförelsetal för nivån av kompetensbrist inom it på kort sikt, baserat på SCBs Arbetskraftsbarometern 9. Jämförelsetal för prognostiserad kompetensbrist inom it på lång sikt, baserat på SCBs Trender och Prognoser [LOD2] [eb] [SCB-AB] [SCB-T&P] [PIAAC] = OECDs Programme for the International Assessment of Adult Competencies; [LOD2] = Linked Open Data projects visualiseringsverktyg; [eb] = SKLs verktyg eblomlådan ; [SCB-AB] = SCBs Arbetskraftsbarometern ; [SCB-T&P] = SCBs Trender och Prognoser OECD kommer 2013 eller 2014 att publicera resultatet från en ny intressant mätning av färdigheter som vuxna behöver för att fungera på arbetsmarknaden läsförståelse, matematik och förmåga att lösa problem i teknik-intensiva miljöer (indikator 1). Mätningen sker inte genom självskattning utan genom att respondenterna får uppgifter som de skall lösa framför en dator. Till detta sakområde har vi även sorterat ett antal ytterligare användnings-relaterade indikatorer från EU-statistiken (indikatorer 2,3,5,6). Dessa bedöms vara något mer krävande 2 När rapporten publiceras bör kommissionen överväga om rankningen bäst passar inom detta sakområde, som en datapunkt för utvärdering av det övergripande it-politiska målet eller både och.

15 än de användnings-relaterade indikatorer som vi sorterade till sakområde Digitalt innanförskap. Indikator 4 är en självskattning, men frågan är intressant formulerad och väl i linje med sakområdets fokus. Indikator 7 och eblomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat. Andra indikatorer som har diskuterats men inte inkluderats i rekommendationen inkluderar: 10. Andel individer som bedömer att deras digitala kompetens är tillräcklig för att kommunicera med släkt, vänner och kollegor över Internet [EUS] 11. Andel invånare som använt wikis för att inhämta kunskap de senaste 3 månaderna [EUS] 12. Andel individer som förvärvat digital kompetens via formella utbildningsinstutitioner (åldern 16-24) [LOD2] 13. Andel individer som förvärvat digital kompetens via formella utbildningsinstutitioner (åldern 25-54) [LOD2]. [EUS] = Eurostat; [LOD2] = Linked Open Data projects visualiseringsverktyg.

16 6.1.4 Vardagssäkerhet Vid genomgången av den svenska digitala agendan och sambanden mellan olika sakområden identifierades följande fokus och nyckelfraser: Användning av it och internet som präglas av säkerhetsmedvetande och tillit (användare, marknadsaktörer och staten). Projektet har utifrån ovanstående och med vetskap om tillgängliga mätningar identifierat följande indikatorer som en lämplig utgångspunkt för fortsatta diskussioner: Sakområde 1.4. Vardagssäkerhet 1. Andel individer (i åldern 16-74) som bedömer att deras digitala kompetens är tillräcklig för att skydda sin personliga data 2. Andel individer (i åldern 16-74) som bedömer att deras digitala kompetens är tillräcklig för att skydda sin dator från virus eller andra datorinfektioner 3. Jämförelsetal för konsumenternas känsla av säkerhet när de använder Internet 4. Andel Internetanvändare som inte drabbats av problem (spam, virus, spionprogram, intrång eller bedrägerier) [EUS-HH] [EUS-HH] [PTS-URB] [PTS-URB] 5. Antal anmälda dataintrång per år [BRÅ] 6. Antal anmälda datorbedrägerier per år [BRÅ] 7. Antal anmälningar om kreditbedrägerier till följd av identitetsstöld per år [UC] 8. Jämförelsetal för konsumenters säkerhetsmedvetenhet [*ny*, PTS- KIS] [EUS-HH] = Eurostats statistik om hushålls och individers användande av informations- och kommunikationsteknik; [PTS-URB] = PTS Uppföljning av regeringens bredbandsstatistik ; [PTS-KIS] = Post- och Telestyrelsens Konsumentundersökning om Internetsäkerhet ; [BRÅ] = Brottsförebyggande rådets statistik; [UC] = UC AB; Indikatorerna 1-2 är subjektiva men ger en möjlighet att jämföra med övriga EU-länder. Indikator 3 är viktig i den bemärkelsen att en bristande känsla av trygghet för vissa invånare kan vara ett hinder för att använda Internet (påverkar m.a.o. sakområde Digitalt innanförskap). Indikatorerna 4-7 ger en uppfattning om hur många problem som faktiskt uppstår relaterat till vardagssäkerhet. Identitetsstöld har inte enbart med digitalisering att göra, men i takt med att samhället blir mer och mer digitaliserat får denna typ av brott allt större påverkan. PTS har 2009 och 2011 genomfört undersökningar om konsumenters kunskap, beteende och förtroende för Internet. Denna innehåller frågor om huruvida konsumenterna t.ex. använder samma lösenord överallt eller ej, om de krypterar sina nätverk i hemmet, om de kopplar upp sig mot andra okrypterade nätverk, om de öppnar e-post från okända sändare, osv.) Tanken med indikator 8 var att väga ihop några utvalda sådana beteende-frågor för att få fram ett jämförelsetal för konsumenternas säkerhetsmedvetenhet. Andra indikatorer som har diskuterats men inte inkluderats i rekommendationen inkluderar: 9. Andel individer som råkat ut för problem i samband med köp online [EUS-HH]

17 10. Andel individer som undviker att göra vanliga aktiviteter på Internet av säkerhetsskäl [EUS-HH]. [EUS-HH] = Eurostats statistik om hushålls och individers användande av informations- och kommunikationsteknik. Indikatorer 9-10 har utelämnats eftersom mätningen av dessa inte är regelbunden.

18 6.2 Tjänster som skapar nytta Offentlig förvaltning Vid genomgången av den svenska digitala agendan och sambanden mellan olika sakområden identifierades följande fokus och nyckelfraser: Fler och bättre e-tjänster En enklare vardag för företag och privatpersoner. Projektet har utifrån ovanstående och med vetskap om tillgängliga mätningar identifierat följande indikatorer som en lämplig utgångspunkt för fortsatta diskussioner: Sakområde 2.1. Offentlig förvaltning 1. Andel invånare (i åldern 16-74) som utnyttjat e-förvaltningstjänster de senaste 12 månaderna 2. Andel invånare (i åldern 16-74) som via e-förvaltningstjänster skickat in ifyllda blanketter de senaste 12 månaderna 3. Andel av överrenskomna prioriterade offentliga tjänster som finns tillgängliga online 4. Andel av identifierade offentliga tjänster tillgängliga (genomsnitt i landet + nedbrytning per kommun) 5. Jämförelsetal för företagens användande av Internet för att hantera myndighetsärenden det senaste året (+ nedbrytning på olika typer av ärenden och storleksklass inkl (0)1-9 anställda) 6. Jämförelsetal för effekterna av e-förvaltningsarbetet under de senaste 2 åren (myndigheternas självskattning; + möjlighet till nedbrytning per effektområde) [DAE] [DAE] [DAE] [eb] [SCB-FIT] [ED-USE] [DAE] = En digital agenda för Europa ; [eb] = SKLs verktyg eblomlådan ; [SCB-FIT] = SCBs Företagens användning av IT ; [ED-USE] = E-delegationens Uppföljning av svensk e-förvaltning Indikatorerna 1-3 är mål som finns i den europeiska digitala agendan. Indikator 3 relaterar till en lista över områden som finns överrenskommen på EU-nivå 3. Sverige har redan implementerat samtliga av dessa tjänster. Indikator 4 är i samma anda som indikator 3 fast skulle ge möjlighet till en nedbrytning per kommun. eblomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat. Indikator 5 mäts i nuläget och har via finansiering från.se inkluderat storleksklassen 1-9 anställda. Denna finansiering kommer dock att upphöra. För att fånga upp småföretagsdimensionen vore det önskvärt att kunna hitta ny finansiering för att mäta storleksklassen 0-9. Indikator 6 relaterar till frågor som finns i E-delegationens uppföljning av svensk e- förvaltning. Respektive myndighet svarar på ett antal frågor om vilka effekter de har sett av e-förvaltningsarbetet. Frågorna är sorterade under de tre definierade effektområdena: (1) 3 Se för mer information

19 "Enklare vardag för privatpersoner och företag, (2) Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, samt (3) Högre kvalitet och effektivitet inom det offentliga. Tanken med indikatorn är att väga ihop frågor och svarsalternativ (från stor försämring till stor förbättring ) till ett jämförelsetal som är lätt att följa över tiden. Andra indikatorer som har diskuterats men inte inkluderats i rekommendationen inkluderar: 8. Jämförelsetal för kundernas uppfattning av kommunalt producerade e-tjänster [*ny*] 9. Andel myndighetsproducerade e-tjänster för vilka kundernas uppfattning om tjänsten mätes [ED-EDU] [ED-USE] = E-delegationens Uppföljning av svensk e-förvaltning. Indikator 8 vore värdefull att kunna mäta men projektet har inte kunnat identifiera några existerande strukturer med hjälp av vilka detta enkelt skulle kunna mätas. Indikator 9 kan ses som ett steg på vägen till indikator 8, men har inte setts som tillräckligt intressant i sig.

20 6.2.2 Entreprenörskap och företagsutveckling Vid genomgången av den svenska digitala agendan och sambanden mellan olika sakområden identifierades följande fokus och nyckelfraser: Öka företagens tillväxt, konkurrens och handel Öka användningen av it bland småföretag Ökat vidareutnyttjande av offentlig information. Projektet har utifrån ovanstående och med vetskap om tillgängliga mätningar identifierat följande indikatorer som en lämplig utgångspunkt för fortsatta diskussioner: Sakområde 2.2. Entreprenörskap och företagande 1. Andel invånare (i åldern 16-74) som beställt varor eller tjänster från säljare i andra EU-länder via Internet de senaste 12 månaderna 2. Andel av små och medelstora företag som köper och säljer varor och tjänster online 3. Andel stora företag (250+ anställda) som bedöms ha it-baserad integration mellan huvudprocesser (exkluderar finanssektorn) 4. Andel små och mellanstora företag ( anställda) som bedöms ha itbaserad integration mellan huvudprocesser (exkluderar finanssektorn) 5. Andel företag som bedöms ha en it-baserad supply chain-hantering (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn) 6. Andel företag som bedöms ha automatiserat informationsutbyte med andra företag eller organisationers it-system (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn) 7. Andel företag som fyller i och skickar in elektroniska blanketter (+ nedbrytning per storleksklass inkl (0)1-9 anställda) 8. Andel företag som tar emot eller skickar e-fakturor (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn; behöver kompletteras med kategorin 0-9) 9. Andel företag som skickat in en offert i ett elektroniskt upphandlingsverktyg under det senaste kalenderåret (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn; behöver kompletteras med kategorin 0-9) 10. Andel intäkter från elektronisk handel bland företag över 10 anställda (exkluderar finanssektorn; behöver kompletteras med kategorin 0-9 anställda) 11. Andel företag som använder CRM-system (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn; behöver kompletteras med kategorin 0-9 anställda) 12. Andel företag som har en egen webbplats (+ nedbrytning per storleksklass inkl (0)1-9 anställda) 13. Antal nystartade företag med inriktning mot it per år [TA] [DAE] [DAE] [LOD2] [LOD2] [LOD2] [LOD2] [LOD2/ SCB-FIT] [LOD2/ SCB-FIT] [LOD2/ SCB-FIT] [LOD2/ SCB-FIT] [LOD2/ SCB-FIT] [LOD2/ SCB-FIT] 14. Antal småföretag som sökt och erhållit stöd för affärsutveckling med it [*ny*, TV] 15. Andel småföretag som använder verksamt.se årligen [*ny*, BV/SV/TV]

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Kommittédirektiv Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan Dir. 2012:61 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Sammanfattning Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen

Läs mer

Digital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE

Digital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE Digital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE DIGITAL AGENDA MED E-STRATEGISKT PROGRAM FÖR SALA KOMMUN 2014-2016 1 (7) PROGRAM KOMMUNFULLMÄKTIGE PROGRAM Digital agenda med e-strategiskt

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Enklare i esamhället. Inge Hansson, Karlstads kommun

Enklare i esamhället. Inge Hansson, Karlstads kommun UN Enklare i esamhället Inge Hansson, Karlstads kommun 2011 11 09 Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:18. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:18. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:18 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Välkomna till. Västra Götaland! Näringsdepartementet

Välkomna till. Västra Götaland! Näringsdepartementet Välkomna till Västra Götaland! Dagens ämne: Hur kan vi tillsammans tillvarata digitaliseringens möjligheter för ökad innovation och tillväxt i Västra Götaland? It i människans tjänst - en digital agenda

Läs mer

Innehåll. Kristianstads kommun Ver 2.0 2015-02-11

Innehåll. Kristianstads kommun Ver 2.0 2015-02-11 Innehåll 1 Sammanfattning... 2 1.1 Övergripande mål... 2 1.2 Insatsområden... 2 2 Inledning... 4 2.1 Uppdraget... 4 2.2 Omvärld att förhålla oss till och ta tillvara... 4 3 Syfte... 5 4 Övergripande mål...

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Kartläggning av digitaliseringens nyckelaktörer

Kartläggning av digitaliseringens nyckelaktörer Kartläggning av digitaliseringens nyckelaktörer Underlag för vidare diskussion Mars 2013 GARTNER CONSULTING Engagement: 330014102 Version #1 Denna kartläggning Kartläggningen syftar till att vara ett stöd

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se Dnr DSN-2014-19 Dpl sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET T IT-enhetenn 2015-01-23 (reviderad) Anna Hamr, 054-540 81 69 anna.hamr@ @karlstad.se Verksamhetsplan 2015 drifts- ochh servicenämnden Dnr DSN-2014-19

Läs mer

att uppdra åt landstingsdirektören att stödja framtagandet av en regional digital agenda i samverkan med andra samhällsaktörer.

att uppdra åt landstingsdirektören att stödja framtagandet av en regional digital agenda i samverkan med andra samhällsaktörer. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-02-13 LS 1301-0117 Landstingsstyrelsen r LANDSTINGSSTYRELSEN 13-03- 0 2 0 0 0 0 5 Avsiktsförklaring om regional digital agenda Föredragande

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Digital agenda för Västra Götaland. ReVäst Handelshögskolan 10 mars 2016

Digital agenda för Västra Götaland. ReVäst Handelshögskolan 10 mars 2016 Digital agenda för Västra Götaland ReVäst Handelshögskolan 10 mars 2016 Det större sammanhanget EU Sverige Västra Götaland Digitala agendan lanserades i Europa 2020, EU:s strategi för tillväxt och utveckling.

Läs mer

Tjänster som skapar nytta i esamhället? Jörgen Sandström

Tjänster som skapar nytta i esamhället? Jörgen Sandström Tjänster som skapar nytta i esamhället? Jörgen Sandström esamhället är ojämnt fördelat - Särskilt mindre kommuner har mycket svårt att göra den förändringsresa som e-förvaltning innebär. - För att överbrygga

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Introduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan. Johan Assarsson, tf vd

Introduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan. Johan Assarsson, tf vd Introduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan Johan Assarsson, tf vd Bakgrund 1998 Sjunet initieras av sju landsting för att få säkrare datakommunikation mellan

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157 Digital agenda 2020 1 (12) Förord Den digitala agendan för Värmdö har arbetats fram med delaktighet av företrädare från samtliga verksamheter i kommunen. Arbetet har letts av Kommuniktions- och IT-avdelningen

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden Dnr DSN-2015-9 Dpl sid 1 (6) TJÄNSTEYTTRANDE KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten 2015-06-29 Per-Erik Karlsson, 054-540 12 20 Per-erik.karlsson@karlstad.se Drifts- och Servicenämnd En gemensam e-tjänsteplattform

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290

Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290 Beslutsförslag 2015-11-12 Kanslienheten Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1 Anta remissvar En förvaltning som håller ihop och översända

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Samhällets informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet Samhällets informationssäkerhet Handlingsplan 2008 2009 2010 Dr. Per Oscarson Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten försvinner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter KBM,

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

RAPPORTNUMMER 6 februari 2008 PTS-ER-2008:3 ISSN DIARIENR eförvaltning

RAPPORTNUMMER 6 februari 2008 PTS-ER-2008:3 ISSN DIARIENR eförvaltning DATUM RAPPORTNUMMER 6 februari 2008 PTS-ER-2008:3 ISSN 1650-9862 DIARIENR 08-375 eförvaltning Innehåll 1 Uppdraget...5 2 Tillhandahållna e-tjänster...5 3 Planerade e-tjänster...5 4 Användningen av e-tjänsterna...6

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/161 157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen inriktning och ambitioner

Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen inriktning och ambitioner Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen inriktning och ambitioner 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Arbetsformer 6 Analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet 9 Visa på digitaliseringens

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Digitalisering av det offentliga Sverige

Digitalisering av det offentliga Sverige Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och

Läs mer

Förord. Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet Örebro län Örebro läns landsting

Förord. Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet Örebro län Örebro läns landsting 1 Förord Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet Örebro län Örebro läns landsting Innehåll Inledning... 3 Syfte... 4 Övergripande mål för Örebro läns regionala digitala agenda... 4 Nästa steg... 4 Hur

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Gemensamt kö och antagningssystem BARN & UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Gemensamt kö och antagningssystem BARN & UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Gemensamt kö och antagningssystem BARN & UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Uppdrag från BUN Uppdrag till förvaltningen att utreda möjligheterna till ett gemensamt kö- och antagningssystem för kommunala och fristående

Läs mer

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad 2014-2018

Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad 2014-2018 Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad 2014-2018 Inledning Syfte med planen Kommunstyrelsen beslutade 2008 att anta den nationella IT-strategin för vård och omsorg och gav samtidigt

Läs mer

Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp

Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Titel: Nya möjligheter för alla? Handisam Serie A 2013:3 (diarienummer 2012/0046) Utredare:

Läs mer

It i människans tjänst

It i människans tjänst It i människans tjänst en digital agenda för Sverige 2 Produktion Näringsdepartementet Foto Maskot, istockphoto Tryck: åtta.45, Stockholm, oktober 2011 Artikelnummer N2011.12 Diarienummer 2011/342/ITP

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

It i människans tjänst

It i människans tjänst It i människans tjänst en digital agenda för Sverige 2 Produktion Näringsdepartementet Foto Maskot, istockphoto Tryck: åtta.45, Stockholm, oktober 2011 Artikelnummer N2011.12 Diarienummer 2011/342/ITP

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning

Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning Med medborgaren i centrum Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning Produktion Näringsdepartementet Illustration Blomquist Foto Matton Collection/Johnér omslag, Kristian Pohl s

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Enklare Öppnare Effektivare

Enklare Öppnare Effektivare Enklare Öppnare Effektivare INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2013 Inbjudan till utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2013 Framväxten av e-samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

Tar din kommun tillvara på digitaliseringens möjligheter? INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017

Tar din kommun tillvara på digitaliseringens möjligheter? INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017 SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017 Tar din kommun tillvara på digitaliseringens möjligheter? INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017 KVALITETSMÄSSAN DEN 14 16 NOVEMBER 2017 SVENSKA

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer