Energideklaration Version: 2.0 Dekl.id:

Transkript

1 ~t,~,m, Energideklaration Version: 2.0 Dekl.id: Bvaanaden - Identifikation Län Kommun O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. Väl'i111811d HBgfOPS ~' Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäijnfng Fastighetsbeteckning 4:20..._ (anges utan kommunnamn) Egen beteckning Råda Husnummer Prefix byggnadsed Byg~~adsid Orsak till avvikelse ~ ~ Adressuppgifter är feusaknas r' Adress Postnummer Postort Råda... Huvudadress Risätersvägen t Bvaanaden- Eaenskaaer Typkod _, Byggnadskategori Småhusenhet, helårsbostad för en/två familjer -; En- och tvåbostadshus yggnadens komplexitet Byggnadstyp Nybyggnadsår ~' Enkel ~' Komplex Friliggande _~ 1937 temp (exkl. Avarmgarage) erksamhet Procent av ~' Mätt värde X47 2 Fördela enligt nedan: Atemp {exkl. m Avarmgarage) Finns installerad eleffekt >10 Wlm2 för uppvärmning och varmvattenproduktion Bostäder {inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) 1 Q0 Ja ~' Ned byig verksamhet -ange vad Summa 100

2 Enerq~anvandnin Verklig förbrukning Beräknad förbrukning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första Beräknad energianvändning anges för nybyggda andra byggnader månaden i formatet RAMM) utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej ~'"' Hur mycket energi har använts för värme och kyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? ngivna värden skall inte vara normalårskorrlgerade Mätt Fördelat Omvandlingsfaktorer färbränslen itabellen nedan gäller om inte värde värde annat uppmätts: - Eldningsolja kwh/m3 Fjärrvärme (1) 20047: kwh t~` ~' Naturgas kwh(1 000 m3 (effektivt värmevärde} Eldningsolja (2) kwh {" (^ Stadsgas kwh11 Q00 m ODD kwh/ton, beroende av Peilets Naturgas, stadsgas (3) '! kwh (` {' träslag och fukthalt Ved (4) kwh {" ~"` Källa: Energimyndigheten - För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna Flis/pellets/briketter (5) kwh i` ~ bränslets vikt eller volym till energi pä ett korrekt sätt. Övrigt biobränsle (6) kwh C` C` EI (vattenburen) (7),kWh i~` t' EI (direktverkande) (8) 2383 kwh C' ir bvng ei (ange mätt värde om möjligt) Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade EI Quftburen) (9) kwh r C Mätt Fördelat vär8e värde Markvärmepump (el) (10) kwh ~ ~ Värmepump frånluft (el) {11) kwh i C' Fastighetsel2 (15) kwh Chi {" 3 Hushållsel (16) 3000, kwh C" C~' Värmepump-luft/luft (el) (12) kwh ~ ~ Verksamhetsel4 {17) kwh C` C' Värmepump-luft/ I vatten (el) (13) kwh ~ ~ EI fbr komfortkyla (18) 'kwh C {" Summa 1-13' (E1) kwh Varav energi till varmvattenberedning Tillägg komfortkylas (19) D kwh 2206: kwh ("` C e Summa 7-13,15-19 {S2f 5383 kwh Fjärrkyls (14) kwh t' 1"" Summa 1-15,18-19' (fi3~ ' 22430: kwh Finns solvärme? Ange solfångararea _ m2 C Ja ~ Nej Finns solcellssystem? Ange soicellsarea C~ ~a ~ Nej m z Summa 7.13,15, (E4) kwh Ort {graddagar) Normalårskorrigerat värde Ort {Energi-Indexj Normalås skorrigerat värde (graddagar) (Energi-Index) 9 Gustavsfors A kwn Hagfors kwn Energiprestanda...varav el Referensvärde 1 Referensvärde 2 (enligt nybyggnadskrav) (statistiskt intervall) 159kWhlm2,år 17kWh/m2,år 110kWh/m2,år kWh/m2,år ~ Energi för uppvärmning och varmvatten 2 Den el som ingår i fastighetsenergin 3 Den ei som ingår i hushållsenergin Den el som ingår 1 verksamhetsenergin 5 Beräkning av värdet sker med utgängspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20) 6 EI totalt ~ Värme, kyla och fastighetsel e EI exklusive hushållsel och verksamhetsel 4 Underlag för energiprestanda

3 Upp ifter om ventilationskontroll Finns det krav på återkommande ventilationskontroll ibyggnaden? C ~a ~' Nej Up ifter om luftkonditionerin ss stem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? t' Ja ~ Nej Up ifter om radon r radonhalten mätt? ~ Ja C Nej

4 Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Har byggnaden Detaljinformation avseende innehållet i energideklarationen gär att finna hos deklarerats tidigare?._~,, ~a ~` Ned BY99nadsägare -~ Har byggnaden Kommentar besiktigats på plats? uret besiktigades den 18 februari Ja ~' Nej Annat arbete med hänvisning till hälsa och miljö som utförts på byggnaden, t.ex. miljöklassning, enkäter eller kommentarer till energideklarationsuppgifterna et finns en bilaga till energideklarationen med mer detaljer om huset och en ; iskussion om energisparåtgäräer. Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackredfterat företag Organisationsnummer Ackrediteringsnummer Bygg och Energikonsulter ivärmland AB t~ Förnamn cfterna nn E-postadress Göran Hellblom info~bevarmland.se ExnPrt Förnamn Efternamn Göran Hellbiom Datum för godk~nnance =-postadress 2013-OZ-26 info@bevarmland se

5 Saker att tänka på... att informera köpare om energideklarationen När du sorn villaägare har gjort din energideklaration ska du kunna visa den för intresserade köpare vid försäljningstillfället. Köparen kan då få ta del av de eventuella åtgärdsförslag som presenterats. Det är frivilligt att utföra åtgärderna, men genom att göra det kan man förbättra husets driftekonomi, kanske få en bättre inomhusmiljö samtidigt som byggnadens miljöbelastning minskar. att åtgärderna utförs på lämpligt sätt Ju fler åtgärder du gör för att minska energianvändningen desto bättre energiprestanda får huset. Men, det är också viktigt att tänka på att åtgärderna du gör för att minska energianvändningen inte försämrar inomhusmiljön eller påverkar andra viktiga egenskaper hos huset. På Boverkets och Energimyndighetens gemensamma webbplats finns information om olika åtgärdsförslag. Där kan du också få mer allmän information om till exempel radon och inomhusmiljö. att deklarera så ofta du vill Energideklarationen gäller i 10 år. Det går bra att göra energideklaration oftare, till exempel då man utfört åtgärder som minskar byggnadens energianvändning.

6 Dekl.id: Stor Energideklaration för Risätersvägen 5,Råda ~ Detta hus använder 159 kwh/m2 och år, varav el 17 kwh/m2. Liknande hus kwhlm2 och år, nya hus 110 kwh/m2. Radonmätning är inte utförd. Ventilationskontroll behövs ej. Detaljinformation finns hos byggnadsägaren. Se även: Energideklaration utförd av: Göran Hellblom,Bygg och Energikonsulter ivärmland AB Inga åtgärdsförslag som förbättrar byggnadens energiprestanda har lämnats. ~~j~~i~c~~

7 Bygg och Energikonsulter ivärmland A8-HAGFORS RÅDA 4:20 7 ENERGIDEKLARATIONSBILAGA Bilagan datum: 25 februari 2013 Besiktningsdatum: 18 februari 2013 Fastighetsbeteckning: HAGFORS RÅDA 4:20 Adress: Risätersvägen Råda Byggnadsid Beskrivning av huset: 1 1/2 plans hus i trä med källare byggt Huset har tvåglasfönster från byggtiden. Ytterdörr och balkongdörr bytta kring 2000 till treglas. Väggen består i huvudsak av trä. Vindsbjälkiaget ärisolerat med spån. Vattenburen uppvärmning med värme från fjärrvärme med värmeväxlare i källaren. Ventilationen sker med självdrag. A_ `' Den här beräkningsmallen är gjord för ett? 1/2 plans hus med kä/lare. Ytterväggen antas vara lika på bägge planen över jord. Gråa rutor markerar plats för inmatade värden. HUSETS DIMENSIONER Idet fall huset haren icke rektangulär form ges de största värdena på längd och bredd, och de olika ytorna får räknas utför hand. Husets längd (m} 8,55 Husets bredd {m) 7,12 Väggtjocklek hus (m) 0,17 Huslängd inne (m} 8;21 Husbredd inne (m) 6,78 Väggtjocklek källare (m) x,27 Garage Antal boende 2,0 Antal plan över mark 2 A-temp mz 147 b.v När övervåningen inte har hela husbredden och def finns ett kallt kryputrymme längs ytterväggen är det dess golvyta som avses med "Takyta ut" på bottenvåningen, Takhöjd Golvyta Volym Väggyta Takyta ut Bottenvåning 2,5 55,7 139,2 75,0 12,2 Bottenv. svalare ö.v. Gave/n på ö. v. har formen av en rektangel med snedskorna hörn upptill. Med takhöjden, vägghcijden, bredden och snedtakslängden kända kan plantaksbredden, gavelväggytan (med fönster), takytan mot uteluften och övervåningens volym räknas ut. Bredd ö.v. 5;3 Snedtak 0,5 Takbredd 4,5 Takhöjd Vägghöjd Golvyta Volym Väggyta Takyta ut Övervåning 1/2 plan 2, ,5 100,8 57,4 46,0 kält Källarplanet har delats upp på ytor där golvet under normalanvändning vintertid är varmare än 70 grader och ytor där temperaturen understiger 70 grader. Om källare endast finns under en del av huset får ytorna räknas ut för hand. Golvyta 51,3 Valym 97,4 Väggyta 54,7 Källarplanet Takhöjd Golvyta Volym Väggyta Källare 1,90 48,1 47,6 Källare golvtemp<10 C 3,2 7,1

8 Bygg och Energikonsulter ivärmland AB-HAGFORS RÅDA 4:20 2 VÄRMEGENOMGÅNGSTAL FtSr tvåg/asfönster i kopplade bågar r trad+honelit snitt och med klarglas är u-värdet 2, 7-3,5 watt per kvadratmeter och grad. Treglasfönster med klarglas kommer ner til! u= 7, 7-7, 9 och moderna fönster med ytbehandlade treglas och ädeigasfylining kommer ner tril u=0, 9-1, 5 Fönster typ glas,koppl.båg., 2-luft, gias,koppl.båg., 2-luft, glas,koppl.båg., glas,koppl.båg., 3-luft, glas +innanfönster 6. W/m2 C bredd 2,7 1, ,16 2,? 0,56 27 'f,76 2,8 0,80 höjd antal b.v. antal ö.v. antal käll 1,18 4 0,6G 1 0, ,70 2 0; 35 8 En äldre ytterdörr i bra skick har ett u-värde W/m ` C kring 2 och en modern dörr av bra kvalitet ett u-värde kring 0, 9. Är dörren g/anad blir u-värdet högre. Dörr typ Wlm2 C bredd höjd antal b.v. antal ö.v. antal käll Dörr 1, 3-glas, ; Dörr 2, oglasad, trä, , 8 0, 77 1, 50 1 Balkongdörr 1 3-glas, ,9 0,77 2,00 1 Balkongdörr 2 Gar.diSrr Värmemotsyåndet iklimatskalets delar betecknas med R, U-värdet ~r fika med 1/R Värmemotståndet beräknas som summan av värmemotstånden förde olika skikten med tjocklekarna d1, d2, d3..dn som byggelementet antas vara uppbyggt av plus verkan av ytskikten vi ytter och innervägg. R=O, 04+d1/.2 7+d2/~, 2+d3/~ 3+...dn/~ n+0, 73 Med mått i meter Husvägg: Träpanel, papp, fberisol, bräder, stående plank, bräder, trätexskiva Skiva Trä 0,12 Mineralull Spån Tegel Trätex 0,013 Gasbetong Fiberisol Värmemotstånd R= 1,84 m2 C/W Värmege~omgångstal U= 0,54 W/mZOC Takbjälklag: Spån 20 cm, diffusionsspärr, innertak Skiva Trä 0;02 Mineralull Spån 0,2 Tegel Trätex Gasbetong Lösull Värmemotstånd R= 2,80 m2 C/W Värmegenomgångstal U= 0,36 W/m2 C Källarvägg: Betonghålsten, täullskiva, puts Betong 0,02 Hålsten 0,2 Mineralull Cellplast Träuliskiv 0,05 Gasbetong Värmemotstånd R= 1,55 m2 C/W Värmegenomgångstal U= 0,65 W/m2oC Källargolv: Betong Betong 0,', Hålsten Mineralull Spån Cellplast Gasbetong Värmemotstånd R= 1,63 m2 C/W Värmegenomgångstal U= 0,61 VV/m2oC

9 Bygg och Energikonsulter ivärmland AB-HAGFORS RÅDA 4:20 ENERGIFÖRLUSTER Byggnadens gradtimmar är summeringen av skillnaden mellan byggnadens orts normal-ute-temperatur en viss dag och gränstemperaturen normalt 77 grader för en timme (3 grader från sol, person och apparafvärme ger 20 grader). Inget uppvärmningsbehov antas föreligga om utetemperaturen är högre än 13 C i oktober, 72 C i september och april, 77 C i augusti och 10 C i maj, juni och juli. Beräknad energiförlust i huset Inne temp. 20 C Årsmedeltemp =5 C Gränstemp.=17 C Gradtim.= Ch Källare 15 C Årsmedeltemp =5 C Gränstemp.=12 C Gradtim.= Ch Källare 10 C Årsmedeltemp =5 C Gränstemp.=7 C Gradtim.= Ch Del Area A U-värden UxA gradtimmar per år Eluppvärmning)/år m2 W/m2 C iw/c) (Ch) (Wh/år) Fän.1 5,48 2,70 14, Fön. 2 0, , Fön.3 0,39 2,70 1, Fön. 4 5, , Fön.S 1,68 2,80 4, Ftin.6 0,00 0,00 0, Dörr 1 1,82 1,90 3, ,6 Dörr 2 1,16 2,80 3, Garagedörr 0,00 0,00 Q, Balkdörr 1 1,54 1,90 2, Balkdörr 2 0,00 0,00 0, Tak 58,14 0,36 20, Vägg 116,44 0,54 63, Källvägg 44,75 0,65 28, Källvägg<10C 7,10 0,65 4, Käll.goiv 48,06 0,61 29, Käil.goly<10G 3,20 0,61 2, ~uftomsättn per timme 0,4 32, Totalt 217, Beräknad energiåtgång för uppvärmning under ett år Eluppvärmning)= summa (U~`A}*gradtimmar E{uppvärmning)= kwh Eluppvärmning+varmvatten)= kwh Uppmättluppskattad förbrukning av energi och vatten Temperatur bostad C Elförbrukning kwh Fjärrvärme Råda Energi kwh Vattenförbrukning m3 Tappvarmvatten 38 /o kwh/år Hushållsel 3000 kwh/år Fastighetsel kwhlår Verksamhetsel kwhlär

10 Bygg och Energikonsulter ivärmland AB-HAGFORS RÅDA 4:20 4 SAMMANSTÄLLNING OCH FCJRSLAG PÄ ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER Beräknat årligt energibehov Inköpt energi Transmissionsförluster genom klimatskalet kwh/fdr Fönster ,0 Värmeel direktverk kwh/år Dörrar ,9 Värme el värmepump kwh/år Tak ,7 Värme pellets kwh/år Vägg ,5 Värme fjärr kwhlår Källargolv ,6 Totalt kwh/år Källarvägg ,9 Varav tappvarmvatten Ventilation , kwh/år Summa transm.förlust ,0 Fastighetsel 0 kwh/år Varmvatten 2206 Hushållsel 3040 kwhjår Summa värme+varmv Verksamhetsel 0 kwh/år Fasfrghetsel Totalt kwhlår 0 Hushållsel 3000 Verksamhetsel 0 Summa energi totalt Jämförelse med den uppmätta fyrbrukningen: Den beräknade energiförbrukningen för värme och varmvatten är kwhlår och den faktiska energiförbrukningen för värme och varmvatten är kwh/år Kommentar: Energisparåtgärder: Husväggen och fönster är de största fiirlustkäilorna. En tilläggsisolering av väggen med 10 cm mineralull skulle spara cirka 3000 kwh/år i värme och kosta omkring 80000kr. Ett fönsterbyte till moderna 3-glasfönster skulle spara cirka 2000 kwh/år och kosta omkring kr. På ekonomiska grunder kan inte investeringen försvaras. Om fasaden skall renoveras av andra skäl är en förbättring av väggisoleringen lönsam. Det finns andra aspekter som taköverhäng och husets utseende att beakta.