Teknisk bilaga till ISF rapport 2012:16
|
|
- Barbro Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Teknisk bilaga till ISF rapport 2012:16 Nikolay Angelov, Lennart Berg, Daniel Hallberg och Per Johansson Arbetsrapport
2 2(22) Teknisk bilaga till ISF-rapport 2012:16 Version: december 2012 Sammanfattning Denna arbetsrapport är ingen självständig rapport utan en teknisk bilaga till ISF (2012). I ISF (2012) undersöks lönsamheten och förekomsten av externa förvaltningsföretag som premiepensionssparare anlitat. För redovisning av huvudskattningar hänvisas till ISF (2012). Föreliggande arbetsrapport redovisar data och de ekonometriska modeller som används i ISF (2012), och alternativa skattningar och känslighetsanalyser. Summary This is not a self-contained report. It is a technical appendix to ISF (2012). ISF (2012) investigates how external financial advisors hired by premium pension savers perform. For the main estimates, see ISF (2012). The present report presents data and econometric models used in ISF (2012), and alternative estimates and sensitivity analysis.
3 3(22) Innehåll Sammanfattning... 2 Summary Inledning Data och variabeldefinitioner Datakällor Definition av månadsavkastning, fondbyte och förvaltartjänst Månadsavkastning Fondbyte Förvaltartjänst Empiriska modeller, resultat och känslighetsanalyser Bestämningsfaktorer bakom aktivitet och massbyte Risk, över- och underavkastning och benägenheten att skaffa extern förvaltare Individers risk och överavkastning i premiepensionen Benägenheten att välja extern förvaltare Extraavkastning av extern förvaltartjänst Egen aktivitet och aktivitet hos extern fondförvaltare Känslighetsanalys Referenser Bilaga... 20
4 4(22) 1 Inledning Denna arbetsrapport är ingen självständig rapport utan en teknisk bilaga till ISF (2012). I ISF (2012) undersöks dels om det har varit lönsamt att anlita externa fondförvaltningsföretag för de sparare som har köpt dessa tjänster, dels hur väl de externa fondförvaltningsföretagen lyckas i att generera överavkastning jämfört med premiepensionssparare som själva byter fonder aktivt inom premiepensionssystemet. Dessutom studeras vilka grupper av sparare som anlitar externa fondförvaltningsföretag och vilka som inte gör det. För att besvara dessa frågor används retrospektiva data från Pensionsmyndighetens databaser Pluto och FIDB, och SCB:s databas LISA. Undersökningsperioden är januari 2001 april De externa fondförvaltningsföretagen erbjuder olika tjänster, till exempel rådgivningstjänster (som omfattar rekommendationer och placeringsalternativ) och förvaltningstjänster (som innebär diskretionär förvaltning av premiepensionsmedlen). Förvaltningstjänst innebär att premiepensionsspararen lämnar en fullmakt till förvaltningsföretaget att utföra fondbyten. Därigenom kan förvaltningsföretaget genomföra byten av fonder för stora grupper av sparare åt gången. Dessa byten har gjorts på maskinell väg, genom så kallade robotinskjutningar, vilket innebär att fondförvaltningsföretaget byter premiepensionsfonder på samma sätt för många kunder samtidigt. Denna företeelse benämns hädanefter massbyten. I denna undersökning identifieras förvaltningstjänster genom att bestämma om individen deltagit i massbyten av fonder åt stora grupper av sparare. Denna arbetsrapport redovisar data och de ekonometriska modeller som används i ISF (2012). För redovisning av huvudskattningar hänvisas till ISF (2012). I denna arbetsrapport redovisas alternativa skattningar och känslighetsanalyser. Arbetsrapporten disponeras som följer. I kapitel 2 presenteras datakällor och variabeldefinitioner. Empiriska modeller, resultat och känslighetsanalyser presenteras i kapitel 3.
5 5(22) 2 Data och variabeldefinitioner 2.1 Datakällor I ISF (2012) används data från Pensionsmyndighetens och Statistiska centralbyråns (SCB) individdatabaser. Pensionsmyndighetens databas Pluto innehåller individspecifik information på dagsbasis om pensionsspararnas och pensionärernas pensionsrätter samt tillgångssportfölj, inklusive de transaktioner och den handel som sker med fonder. De data som finns tillgängliga för denna analys är på månadsbasis (den sista dagen varje månad) för alla som sparade i PPM-systemet mellan 2001 och Pensionsmyndighetens databas FIDB innehåller information om de fonder som ingår i premiepensionssystemet, som till exempel avkastning, standardavvikelser för avkastning, förvaltningsavgift, fondens namn och karaktär. Dessa data är länkade till individuppgifter som till exempel bostadsort, födelseort, födelseår, civilstånd, inkomst och förmögenhet, vilka finns i SCB:s databas LISA 1 och registerdatabasen för förmögenhetsstatistik. Dessa data är på årsbasis och tillgängliga mellan åren 2000 och I data ingår individens valda fonder och respektive fonds andel av det totala innehavet vid varje månadsslut mellan januari 2001 april Analysen i ISF (2012) genomförs med ett 5-procentigt slumpmässigt individurval. Det sker av rent praktiska skäl, eftersom storleken på datamängderna snabbt blir ohanterlig med den stora mängd dimensioner som hanteras. Den statistiska inferensen blir dock inte lidande av ett urvalsförfarande (vissa skattningar som presenteras nedan baseras på cirka 26 miljoner observationer, vilket motsvarar månadsdata för cirka individer). 2.2 Definition av månadsavkastning, fondbyte och förvaltartjänst Månadsavkastning Utifrån alla olika fonders avkastning från FIDB och marknadsvärdet för individens fondinnehav beräknas månadsavkastningen för individ i vid 1 Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier. 2 ISF har valt att avgränsa undersökningsperioden till januari 2001-april 2010, det vill säga till perioden innan AP7 Såfa infördes. Skälet är att införandet av A7 Såfa i sig, vilken startade i maj 2010, innebär en relativt stor förändring av individens valmängd eftersom ickevalsalternativet förändrades.
6 6(22) månad t, som, där är fond j:s vikt i individ i:s portfölj under månaden innan, och är marknadsvärdet av individ i:s innehav i fond j vid månad t-1. Denna vikt är noll om individ i inte har något innehav i fond j vid månad t-1. Vidare är fond j:s månatliga avkastning. 3 Premiepensionssystemets genomsnittliga avkastning, som tjänar som benchmark för avkastning, beräknas som, där är marknadsvärdet av individens fondportfölj i premiepensionen vid månad t, och månadsavkastningen för individ i vid månad t. är Fondbyte I data från Pluto finns månadsuppgifter om antalet fondandelar för varje fond som en individ innehar. När det sker förändringar i fondandelarna mellan två månader har det antingen skett ett byte, en insättning eller ett uttag. Ett fondbyte definierar vi som att fondandelarna minskar i minst en av individens fonder och ökar i minst en annan fond. 4, Förvaltartjänst I data finns ingen variabel i data som indikerar om en person har anlitat ett fondförvaltningsbolag. I denna studie definieras att en individ har anlitat en fondförvaltningstjänst från och med den tidpunkt då en sparare för första gången deltar i ett massbyte. Låt vara en tidsvarierande indikatorvariabel för huruvida individ i har extern förvaltartjänst ( ) eller inte ( ) vid tidpunkten t, enligt denna definition. I undersökningen definieras ett massbyte som att minst personer byter fonder på exakt samma sätt vid samma tidpunkt, vilket motsvarar 100 personer i det 5-procentiga urvalet. Hur många individer som minst ska ingå i ett och samma byte för att bytet ska betecknas som ett massbyte är något godtyckligt och inte mycket finns att gå på. Dahlquist m.fl. (2011) definierar ett massbyte som att minst personer ska ha gjort exakt samma byte vid samma tidpunkt. Dahlquist m.fl. lägger också till ett villkor om att minst en femtedel av individens fondbyten under hela undersökningsperioden ska vara identiska med minst 9 andra sparares fondbyten. En närmare analys visar dock att undersökningen är relativt okänslig för olika definitioner. 6 3 Notera att det inte går att beräkna avkastningen helt korrekt med månadsdata, om det skett mer än en förändring i fondinnehavet under samma månad antingen genom fondbyte eller genom att insättningar eller uttag samtidigt har gjorts under månaden. Man bör därför se dessa beräkningar som approximationer. 4 Byten till premiesparfonden registreras inte som ett byte. Individer kan överföras till premiesparfonden om den fond som individen valt upphör. 5 Om det sker en insättning (vanligtvis i december varje år) så innebär det ökningar i samtliga av individens fondandelar. Det kodas inte som ett fondbyte i denna undersökning. Om det sker uttag från premiepensionen betyder det att summan av fondandelarna minskar. Inte heller det kodas som byte i denna undersökning. Det betyder att man riskerar att missa ett litet byte (med små förändringar i fondandelarna) som sker i samma månad som det sker en insättning. 6 Känsligheten i definitionen av massbyte har undersökts genom att variera antalet individer som minst ska ingå i ett och samma byte mellan 1000, 2000 och 4000 individer. I stort sett ger de olika definitionerna ungefär samma bild av utvecklingen av externa förvaltare.
7 7(22) I denna undersökning förutsätts alltså att en individ har anlitat en fondförvaltningstjänst från och med den första gången som denna deltar i ett massbyte. Det kan naturligtvis vara så att individen i själva verket har anlitat den externa förvaltningstjänsten tidigare än så, men det går tyvärr inte att avgöra med dessa data. Vidare antas också att förvaltningstjänsten behålls av individen under resten av perioden. Nedan, i avsnitt 3.5, presenteras en känslighetsanalys, i vilken detta antagande undersöks närmare. Känslighetsanalysen tyder på att huvudresultaten är relativt oförändrade. Sammanfattningsvis kan det konstateras att definitionen av massbyte i den här undersökningen bör innebära att risken är liten för att ett vanligt byte felaktigt klassificeras som ett massbyte. Sannolikheten att så många som individer av en slump gör exakt samma byte samtidigt är mycket liten. Däremot missas mindre massbyten där färre än individer ingår.
8 8(22) 3 Empiriska modeller, resultat och känslighetsanalyser 3.1 Bestämningsfaktorer bakom aktivitet och massbyte I kapitel 5 i ISF (2012) redovisas bestämningsfaktorer för att tillhöra en av fyra grupper: (1) aktiva som har en egenvald portfölj, utan att anlita en extern förvaltare, (2) passiva som har en egenvald portfölj, utan att anlita en extern förvaltare, (3) sparare som anlitat en extern förvaltare eller (4) sparare som har ickevalsalternativet (premiesparfonden). 7 Redovisningen i ISF (2012) utgår från sammansättningen i urvalet. I tabell 1 kompletteras den analysen med skattningsresultat av den relativa risken att vara i en av grupperna (1), (2) eller (3), i relation till grupp (4), det vill säga ickevalsalternativet. Därvid skattas en multinomial logitmodell. 8 Den multivariata analysen visar i stort sett detsamma som karaktäriseringen utifrån gruppernas sammansättning. Utöver denna multinomialamodell har ISF även undersökt om egenskaperna skiljer sig mellan dem som anlitar extern förvaltare och andra sparare som gjort egna portföljval. Därvid skattas en logitmodell på utfallet att ha extern förvaltare kontra egenvald portfölj (aktiva och passiva sparare), det vill säga utfall (3) relativt (1) + (2). Skattningarna redovisas i tabell 2 som så kallade oddskvoter. 9 Betingat på övriga faktorer, ser man från denna skattning att sannolikheten för att ha en extern förvaltare ökar med inkomsten, för dem som har eget privat pensionssparande, företagsinkomster, arbetslöshetsersättning eller mindre finansiella tillgångar. 7 Gruppering utgår från individens status i den sista perioden. 8 Skattningen baseras på bakgrundsdata för år Detta eftersom år 2007 är det sista året i perioden som innehåller förmögenhetsstatistik. Även kontroller för födelsekohort, civilstånd, bostadslän och födelseland görs (visas inte i tabellen). 9 En oddskvot på 1,01 (0,99) kan tolkas som att sannolikheten för utfallet är ungefär 1 procent högre (lägre) för den undersökta gruppen i jämförelse med referenskategorin.
9 9(22) Tabell 1 Sannolikheten för olika aktivitet i premiepensionssystemet: Relativ sannolikhet för (1) aktiva med egenvald portfölj, (2) passiva med egenvald portfölj och (3) extern förvaltare, alltihop relativt (4) ickevalsfonden. Bakgrundvariabler avser år (1) (2) (3) Egenvald portfölj, aktiva, kontra ickevalsfonden Egenvald portfölj, passiva, kontra ickevalsfonden Extern förvaltare kontra ickevalsfonden Kvinnor jämfört med män 1,004 1,154 *** 1,096 *** Förgymn. utb. <9 år 1,050 1,064 ** 0,731 *** Förgymn. utb. 9 (10) år (ref) Gymn. utb. 1,414 *** 1,196 *** 1,197 *** Eftergymn. utb. <2 år 1,645 *** 1,005 0,898 ** Eftergymn. utb. >=2 år 1,729 *** 1,052 ** 0,914 ** Forskarutb. 1,258 *** 0,818 *** 0,510 *** Okänd utb. 0,743 * 0,361 *** 0,491 ** Typ av inkomster: Akassa>0 1,004 0,983 1,108 *** Företagsinkomster>0 0,810 *** 0,982 1,185 *** Förtidspension>0 0,712 *** 0,903 *** 0,883 *** Individuell disponibel inkomst (percentilgrupper): Min-p10 0,662 *** 0,704 *** 0,542 *** p10-p25 0,763 *** 0,701 *** 0,623 *** p25-p50 (ref) p50-p75 1,275 *** 1,335 *** 1,552 *** p75-p90 1,639 *** 1,506 *** 1,934 *** p90-max 2,193 *** 1,576 *** 2,078 *** Förmögenhetsvariabler: Har privat pensionssparande 2,192 *** 2,110 *** 2,683 *** Har fritidshus 1,139 *** 1,114 *** 1,096 ** Har småhus 1,569 *** 1,566 *** 1,599 *** Har bostadsrätt 1,323 *** 1,195 *** 1,143 *** Reala tillgångar (mnkr) 0,980 *** 0,989 * 0,995 Finansiella tillgångar (mnkr) 1,000 1,000 0,875 *** Totala skulder (mnkr) 0,965 ** 1,003 1,019 Observationer Andel av populationen 14,2% 40,9% 9,0% Anmärkning: Multinomial logit. Även kontroller för födelsekohort, civilstånd, bostadslän och födelseland. Robusta standardfel: * p<0.05; ** p<0.01; *** p< Bakgrundsfaktorer avser år Skattningarna begränsas till premiepensionssparare som finns i populationen i december 2007.
10 10(22) Tabell 2 Sannolikheten för olika aktivitet i premiepensionssystemet: logit för extern förvaltare relativt egenvald portfölj (aktiva och passiva), oddskvoter; bakgrundvariabler avser år Extern förvaltare kontra egenvald portfölj (aktiva och passiva) Kvinnor jämfört med män 0,982 Förgymnasial utbildning kortare är 9 år 0,700 *** Förgymnasial utbildning 9 (10) år (ref) 1 Gymnasial utbildning 0,964 Eftergymnasial utbildning kortare är 2 år 0,791 *** Eftergymnasial utbildning 2 år eller längre 0,766 *** Forskarutbildning 0,571 *** Okänd utbildning 1,108 Typ av inkomster: Akassa>0 1,128 *** Företagsinkomster>0 1,264 *** Förtidspension>0 1,032 Individuell disponibel inkomst (percentilgrupper): Min-p10 0,800 *** p10-p25 0,865 ** p25-p50 (ref) 1 p50-p75 1,174 *** p75-p90 1,267 *** p90-max 1,235 *** Förmögenhetsvariabler: Har privat pensionssparande 1,259 *** Har fritidshus 0,987 Har småhus 1,015 Har bostadsrätt 0,931 ** Reala tillgångar (mnkr) 1,002 Finansiella tillgångar (mnkr) 0,844 *** Totala skulder (mnkr) 1,036 ** Observationer Anmärkning: Även kontroller för födelsekohort, civilstånd, bostadslän och födelseland. Robusta standardfel: * p<0.05; ** p<0.01; *** p< Bakgrundsfaktorer avser år 2007.
11 11(22) 3.2 Risk, över- och underavkastning och benägenheten att skaffa extern förvaltare Individers risk och överavkastning i premiepensionen Överavkastning och risk estimeras med följande modell för individ i:s avkastning vid tidpunkt t, : Denna modell är en så kallad CAPM-specifikation på individnivå. 10 Här är individuell avkastning,, en funktion av marknadsportföljens avkastning,, och riskfri ränta,. Parametern är ett mått på överavkastning och parametern ett mått på risk för i:s fondinnehav under den studerade perioden. Med givna definitioner ska man förvänta sig att i förväntan är lika med 0. På det sätt som marknaden är definierad, betyder detta att man i genomsnitt inte kan skapa en systematisk överavkastning ( >0) eller underavkastning ( <0), när man konstanthållit för risken. är i förväntan lika med 1. Om >1 ( <1) innebär det att individ i:s risk är högre (lägre) än marknadsportföljen, det vill säga avkastningen på i:s fondinnehav svänger mer (mindre) än marknadsportföljen. Skattningar av dessa mått för olika grupper redovisas i avsnitt i ISF (2012). (1) Benägenheten att välja extern förvaltare I avsnitt i ISF (2012) undersöks om skillnaden i benägenheten att välja extern förvaltare är korrelerad med måtten för överavkastning ( ) och med risk ( ). För att undersöka detta, skattas måtten på överavkastning och risk före det att spararen anlitade extern förvaltare utifrån modell (1) ovan. Skattningen görs för den delpopulation som någon gång under perioden anlitar extern förvaltare. Utifrån de estimat av multinomialmodellen som redovisas i tabell 1 kolumn 3, prediceras individens sannolikhet för utfall 3 (valet att anlita en extern förvaltare). Prediktionen är ett estimat av en individs benägenhet att någon gång välja en extern förvaltare. 11 I ISF (2012), avsnitt 6.1.2, redovisas den genomsnittliga risken och den genomsnittliga överavkastningen för fördelningen för benägenheten. 3.3 Extraavkastning av extern förvaltartjänst Vi tänker oss att avkastningen för en individ i kan beskrivas enligt modell (1) i förgående avsnitt. För att testa om individens riskfria överavkastning och risk påverkas, om en extern förvaltartjänst anlitas, ställer vi upp följande specifikation för månatlig avkastning:. (2) 10 CAPM står för Capital Asset Pricing Model och används som ett standardramverk inom finansiell ekonomi för att följa upp olika tillgångsportföljer. 11 I denna jämförelse används linjärkombinationen, där är den skattade parametervektorn från multinomiala logiten och är de angivna bakgrundsfaktorerna för individ i. I den jämförelse som görs här är det likvärdigt att använda denna linjärkombination i stället för sannolikheten eftersom sannolikheten är en monoton transformation av denna linjärkombination.
12 12(22) Här är en tidsvarierande indikatorvariabel för huruvida individ i har extern förvaltartjänst ( ) eller inte ( ) vid tidpunkten t, enligt definitionen i avsnitt Notera att modell (2) skattas med månadsspecifika dummyvariabler och inte med som i modell (1). Denna specifikation är inte beroende av hur marknadsportföljen specificeras och är på så sätt en mer robust specifikation än en CAPM-specifikation. 12 Om är överavkastningen densamma, oavsett om man har förvaltare eller inte. Om är den genomsnittliga risken i placeringarna densamma för dem som har förvaltare som för dem som inte har förvaltare. Det antas att det finns en selektion i vem som anlitar en extern förvaltare och att detta val är korrelerat med. Innebörden av detta är att man bör behandla som fixa individeffekter. Nackdelen med denna ansats är att man genom att betinga bort endast kan analysera om det finns någon skillnad i överavkastning och i risk av att ha en extern förvaltare för dem som byter till detta under den studerade perioden. Huvudresultaten av skattningarna av modell (2) presenteras i ISF (2012) i tabell 6. Dessa avser en begränsad population, det vill säga de som någon gång under perioden har bytt till extern förvaltartjänst (grupp 3 i avsnitt 3.1). Punktestimatet av är 0,0020, när hänsyn tas till individspecifika fixa effekter, och 0,0017 när denna hänsyn inte tas. Görs skattningen i stället för hela populationen, se tabell 3, är effekten av externa förvaltare på överavkastning mindre (punktestimatet av är 0,0014). Detta är förväntat, eftersom de som väljer fondförvaltare i genomsnitt har en sämre överavkastning när de själva sköter sina placeringar (det vill säga under perioden innan de anlitade extern förvaltare), jämfört med dem som aldrig anlitade någon förvaltartjänst. 12 Notera att (1) kan skrivas. I (2) är såldes det obetingade väntevärdet av, det vill säga, där är det obetingade väntevärdet av. Därmed är den förväntade skillnaden i risk när man byter till extern förvaltare. En mer restriktiv variant av (2) är således, där. Även denna mer restriktiva modellspecifikation har används i analyserna och resultaten är kvalitativt de samma.
13 13(22) Tabell 3 Månatlig avkastning i premiepensionen, hela populationen (standardfel inom parentes) Variabel Hela populationen Förvaltare 0,00138 (0,00003) Marknadsavkastning * Förvaltare 0,28577 (0,00205) Konstant 0,01616 (0,00002) Månadsdummies Individspecifika fixa effekter Ja Nej Observationer Antal individer Anmärkning: Standardfel justerade för inom-individkluster. 3.4 Egen aktivitet och aktivitet hos extern fondförvaltare I avsnitt 6.3 i ISF (2012) undersöks om den positiva effekten av att anlita externa förvaltare kommer från att förvaltarna är mer aktiva i sig, och om de externa förvaltarna är bättre eller mer effektiva än de sparare som själva är aktiva på marknaden. Det görs genom följande specifikation: (3). Modell (3) skattas med vanlig minsta kvadratmetod. Här är återigen en tidsvarierande indikatorvariabel för huruvida individen har extern förvaltartjänst, medan är antalet byten under den senaste 12-månadersperioden, det vill säga antal byten som skett från och med månad t-12 till och med månad t-1. Den intressanta parametern är. Om, så innebär det att de anlitade externa förvaltarna är bättre eller mer effektiva än de individer som själva är lika aktiva på marknaden. Om däremot, så innebär det att externa förvaltare vid en given aktivitetsnivå är sämre som placerare än aktiva sparare. Modellen kan beskrivas som en så kallad difference-in-differencespecifikation. 13 Resultaten av skattningarna av modell (3) presenteras i tabell 4 nedan (jämför med tabell 7 i ISF, 2012). Identifikationen av bygger på ett antagande om additiv separerbarhet och på att kontroll görs för att de som väljer en extern förvaltare är en selekterad grupp. 13 Denna specifikation är mycket populär inom arbetsmarknadsekonomi, se till exempel Angrist och Kreuger (1999).
14 14(22) Detta görs genom att inkludera och * i modellen. En stark indikation på att identifikationen av har lyckats, är att exakt samma inferens och punktskattning erhålls när kontroll görs för en stor mängd variabler som, helt eller delvis, styr selektion (jämför kolumn 1 och kolumn 2 i tabell 4). Om selektionen på icke-observerbara variabler skulle vara problematisk, är detta resultat väldigt osannolikt (se Altonji m.fl., 2005). Tabell 4 Månatlig avkastning i premiepensionen beroende på egen aktivitet och aktivitet hos extern fondförvaltare, hela populationen (standardfel inom parentes). Variabel 1 Utan ytterligare kontroller 2 Med ytterligare kontroller Förvaltare 0, ,00206 (0,00006) (0,00006) Marknadsavkastning * Förvaltare 0, ,28446 (0,00201) (0,00202) Aktivitet 0, ,00100 (0,00001) (0,00001) Aktivitet * Förvaltare 0, ,00014 (0,00002) (0,00002) Konstant 0, ,01647 (0,00002) (0,00003) Månadsdummies Ja Ja Individspecifika fixa effekter Nej Nej Observationer Antal individer Anmärkning: Standardfel justerade för inom individkluster. Skattningar erhållna med minsta kvadratmetod. Hela populationen. Aktivitet mäts som antalet byten under den senaste 12- månadersperioden. I skattningen kontrolleras för inträdesmånad, det vill säga månaden då individen först fanns med i premiepensionen. Variablerna som ingår som ytterligare kontroller i kolumn (2) är desamma som återges i tabell 1 och avser år Känslighetsanalys Nedan presentas tre känslighetsanalyser. En första invändning mot vår specifikation kan vara att historisk aktivitet - på det sätt vi mäter den inte fångar relevant aktivitet för den som nyligen bytt till förvaltartjänst. För att bemöta invändningen har vi ersatt interaktionstermen med variabeln, som är antalet massbyten som individen har deltagit i från och med månad t-12 till och med månad t-1. Skattningarna återfinns i tabell 5 och visar på samma kvalitativa slutsats som tidigare och styrker därmed den huvudsakliga analysen. Parametern av intresse ( ) är negativ och beloppsmässigt nästan dubbelt så stor som i vår grundspecifikation.
15 15(22) Tabell 5 Månatlig avkastning i premiepensionen beroende på egen aktivitet och aktivitet hos extern fondförvaltare, alternativ specifikation, hela populationen (standardfel inom parentes) Variabel 1 2 Förvaltare 0, ,00202 (0,00005) (0,00005) Marknadsavkastning *Förvaltare 0, ,28653 (0,00202) (0,00202) Antal_byten_12 0, ,00101 (0,00001) (0,00001) Antal_massbyten_12 0, ,00024 (0,00001) (0,00001) Konstant 0, ,01572 (0,00002) (0,00002) Månadsdummies Ja Ja Dummies för inträdesmånad Nej Ja Observationer Antal individer Anmärkning: Standardfel justerade för inom individkluster. Hela populationen. Inträdesmånad betyder tidpunkten då individen först fanns med i premiepensionen. En andra invändning kan vara att antalet byten inte kan behandlas som en kontinuerlig linjär variabel. Som en känslighetsanalys har vi därför skattat om modell (3) med en flexibel funktionsform, som mäter effekten separat för varje nivå på antal byten och massbyten. Det betyder att den intressanta parametern i specifikation (3),, är ersatt med 12 nya parametrar (detsamma gäller parametern ). Modellen som skattas är I figur 1 visas var och en av dessa 12 parameterskattningar ( ) tillsammans med ett 95-procentigt konfidensintervall. Figuren visar det extra bidrag som ett visst antal massbyten har på individens överavkastning i förhållande till samma antal egna byten. (I bilaga redovisas de fullständiga regressionsskattningarna.).
16 16(22) Figur 1 Skattning av överavkastningen som funktion av externa förvaltares aktivitet (det vill säga antal massbyten under de senaste 12 månaderna), heldragen linje, och ett 95-procentigt konfidensintervall, streckade linjer. 0,03 0,025 0,02 0,015 0,01 0, , ,01 Figuren visar att 2 8 egna byten under de senaste 12 månaderna ger en högre överavkastning än 2 8 massbyten, det vill säga sådana som en extern förvaltare utför. Ett högre antal massbyten, 9 12 stycken under den senaste 12 månadersperioden, resulterar i högre överavkastning än ett lika högt antal egna byten. Skattningarna visar att förvaltareffekterna är signifikant skilda från 0 i samtliga fall, utom då bara 1 massbyte gjorts. I det fallet är effekten av ett massbyte detsamma som effekten av ett eget fondbyte. Sammanfattningsvis tyder denna känslighetsanalys på att förvaltare som är medelaktiva inte är bättre än de sparare som är aktiva på egen hand. Mycket aktiva förvaltare presterar dock en högre överavkastning för sina kunder än mycket aktiva sparare.
17 jan-01 jun-01 nov-01 apr-02 sep-02 feb-03 jul-03 dec-03 maj-04 okt-04 mar-05 aug-05 jan-06 jun-06 nov-06 apr-07 sep-07 feb-08 jul-08 dec-08 maj-09 okt-09 mar-10 17(22) Figur 2 Två olika mått på förvaltartjänst (antal individer): ursprungligt mått som antar att individen behåller tjänsten under resten av perioden och alternativt mått som innebär att individen kan lämna tjänsten; populationsvärden, per månad januari 2001 april Har förvaltare Har förvaltare (alt. definion) En tredje invändning kan gälla måttet på förvaltartjänster. I vårt mått ligger, som nämnts, ett antagande om att pensionsspararen behåller tjänsten under resten av perioden. Det är inte känt hur vanligt det är att man avsäger sig en förvaltningstjänst. För en känslighetsanalys har därför ett alternativt mått konstruerats. Det alternativa måttet innebär att de som en gång har ingått i ett massbyte, men som vid en framtida tidpunkt gör ett byte som inte betecknas som ett massbyte, kodas som att de har avsagt sig förvaltningstjänsten från den tidpunkten. (Samma individ kan dock återvända till en förvaltartjänst vid en senare tidpunkt om denna på nytt deltar i ett massbyte.) Det alternativa måttet ger som förväntat några färre som har förvaltare jämfört med det ursprungliga måttet, se figur 2. För att undersöka hur resultaten påverkas, skattas modell (3) om med det alternativa förvaltarmåttet. Estimaten visas i tabell 6. Som man kan se utifrån kolumn 3, som representerar vår mest utbyggda modellspecifikation, är punktestimatet för positivt men parametern är inte statistiskt skild från noll (p-värde 0,135).
18 18(22) Tabell 6 Månatlig avkastning i premiepensionen, alternativt mått på förvaltartjänst Variabel Förvaltare 0, , ,00244 (0,00006) (0,00006) (0,00006) Marknadsavkastning *Förvaltare 0, , ,28772 (0,0019) (0,0019) (0,0019) Antal_byten_12 0, , ,00089 (0,00001) (0,00001) (0,00001) Antal_byten_12* Förvaltare 0, , ,00002 (0,00002) [0,001] (0,00002) [0,068] (0,00002) [0,135] Konstant 0,0159 0,0165 0,01641 (0,00002) (0,00003) (0,00003) Månadsdummies Ja Ja Ja Dummies för inträdesmånad Nej Nej Ja Kontroller (*) Nej Ja Ja Observationer Antal individer Anmärkning: Standardfel (inom parentes) justerade för inom individkluster. P-värde inom hakparentes. Hela populationen. Inträdesmånad betyder tidpunkten då individen först fanns med i premiepensionen. *) Variablerna som ingår som ytterligare kontroller är desamma som i tabell 1 och avser år I skattningen används en alternativ definition av förvaltartjänst, vilken förklaras i text.
19 19(22) Referenser Altonji, J, T Elder och C Taber (2005), Selection on observed and unobserved variables: Assessing the effectiveness of catholic schools, Journal of Political Economy, vol. 115, s ISF (2012), Utvärdering av externa förvaltningstjänster i premiepensionen perioden ISF-rapport 2012:16, Inspektionen för socialförsäkringen.
20 20(22) Bilaga Månatlig avkastning beroende på egen aktivitet och aktivitet hos extern förvaltare, hela populationen, flexibel funktionsform för aktivitet Variabel 1 2 Förvaltare 0, ,00098 (0,0001) (0,0001) Marknadsavkastning * Förvaltare 0, ,29112 (0,00203) (0,00203) Antal byten=1 0, ,00194 (0,00003) (0,00003) Antal byten=2 0, ,00215 (0,00006) (0,00006) Antal byten=3 0, ,00276 (0,00008) (0,00008) Antal byten=4 0,003 0,00314 (0,0001) (0,0001) Antal byten=5 0, ,00514 (0,00012) (0,00012) Antal byten=6 0, ,00558 (0,00014) (0,00014) Antal byten=7 0, ,00574 (0,00017) (0,00017) Antal byten=8 0, ,00817 (0,00021) (0,00021) Antal byten=9 0, ,007 (0,00027) (0,00027) Antal byten=10 0, ,00821 (0,00038) (0,00038) Antal byten=11 0, ,00833 (0,0006) (0,0006) Antal byten=12 0, ,00461 (0,00128) (0,00128)
21 21(22) Antal massbyten=1 0, ,00023 (0,00013) (0,00013) Antal massbyten=2 0, ,00041 (0,00014) (0,00014) Antal massbyten=3 0, ,00131 (0,00014) (0,00014) Antal massbyten=4 0,004 0,00408 (0,00015) (0,00015) Antal massbyten=5 0, ,00351 (0,00016) (0,00016) Antal massbyten=6 0,0031 0,00316 (0,00017) (0,00017) Antal massbyten=7 0, ,00132 (0,0002) (0,0002) Antal massbyten=8 0, ,00079 (0,00026) (0,00026) Antal massbyten=9 0, ,00206 (0,00031) (0,00031) Antal massbyten=10 0, ,00645 (0,0004) (0,0004) Antal massbyten=11 0, ,00257 (0,00062) (0,00062) Antal massbyten=12 0, ,02499 (0,00138) (0,00137) Konstant 0, ,01566 (0,00002) (0,00002) Månadsdummies Ja Ja Dummies för inträdesmånad Nej Ja Observationer Antal individer Anmärkning: Standardfel klustrade på individ.
22 adress Box 202, Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 Stockholm telefon fax e-post registrator@inspsf.se webb
Utvärdering av externa förvaltningstjänster i premiepensionen
Logotype 3 Rapport 2012:16 Utvärdering av externa förvaltningstjänster i premiepensionen Perioden 2001-2010 En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012 Rapporten kan beställas från
Läs merKunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman
Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...
Läs merVem får avsättning till tjänstepension?
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:15 Vem får avsättning till tjänstepension? En analys av tjänstepensionernas täckningsgrad baserad på deklarationsuppgifter Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Läs merBra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer
Pressmeddelande 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010 454 21 78 Mobil 0736 27 53 83 Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer 2013 blev ett av de bästa åren för
Läs merSeminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29
Seminarium på Fafo, 1 Det svenska premiepensionssystemet erfarenheter från ett fonderat pensionssystem Sara Bergström, Pensionsmyndigheten Seminarium på Fafo, Oslo, Seminarium på Fafo, 2 Agenda 1. Kort
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare
Läs merDin pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt
Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det
Läs merDin pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt
Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad
Läs merMakar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner
Online appendix till: Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner Jenny Säve-Söderbergh, Docent, Institutet för Social Forskning (SOFI), Stockholms universitet Mail address: jenny.save-soderbergh@sofi.su.se.
Läs merPremiepensionen: Skillnader i utfall mellan kvinnor och män
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:14 Premiepensionen: Skillnader i utfall mellan kvinnor och män En analys av skillnader och spridning i premiepensionen i dag och i framtiden Detta är en sammanfattning av
Läs merÄndringar i premiepensionssystemet redovisning av hur förändringarna praktiskt har påverkat pensionsspararna. 1 Sammanfattning.
1 (7) 2010-06-28 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Finansdepartementet 103 33 Stockholm Ändringar i premiepensionssystemet redovisning av hur förändringarna praktiskt har påverkat pensionsspararna.
Läs merSjälva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att
1 1. Det finns tre syften med premiepensionen. För det första ger ett fonderat system pensionsspararna möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie som sådana
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.
Läs merUtkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet
Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är
Läs merDubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen?
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:13 Dubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen? En analys av pappors uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår, före och efter införandet av dubbeldagar
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merPoolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.
PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.
Läs merF18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT
Stat. teori gk, ht 006, JW F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT 1.1, 13.1-13.6, 13.8-13.9) Modell för multipel linjär regression Modellantaganden: 1) x-värdena är fixa. ) Varje y i (i = 1,, n) är
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merVägval för premiepensionen (Ds 2013:35)
2013-09-09 REMISSVAR Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 13-6130 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35
Läs merAvkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31
apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning
Läs merResursfördelningsmodellen
PCA/MIH Johan Löfgren Rapport 25-6-26 (6) Resursfördelningsmodellen Växjös skolor våren 25 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio 2 24. Registret
Läs merCAPM (capital asset pricing model)
CAPM (capital asset pricing model) CAPM En teoretisk modell för förväntad avkastning i jämvikt, d.v.s. när utbudet av varje tillgång är lika med efterfrågan på motsvarande tillgång. Detta betyder att CAPM
Läs meroch pensionärerna Rapport 1: 2008
RPensionsspararna och pensionärerna 2007 Rapport 1: 2008 Pensionsspararna och pensionärerna 2007 Fond- och Finansavdelningen, Inger Johannisson och Daniel Ramse Datum: 2008-05-23 Innehåll 1 Ordlista..................................5
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merAvkastning Premiepension Bas sedan starten
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,
Läs merPTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram
Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar
Läs merPREMIEPENSIONSSPARARES BETEENDE
PREMIEPENSIONSSPARARES BETEENDE Roine Vestman 1 1 Stockholms universitet och Swedish House of Finance E-post: roine.vestman@ne.su.se Twitter: @RoineVestman Hemsida: www.ne.su.se/roinevestman SNS/SHoF Finanspanel
Läs merInvandrare och pensioner
Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012
Läs merLektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen
Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet
Läs merOECD: Vem är berättigad till pension?
Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal
Läs merTidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:15 Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män En redovisning av utvecklingen av tidsbegränsade uttag av tjänstepension Detta är en sammanfattning av en
Läs merSKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2012 Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand, Tomas Nordbø Middelthon och Elisabeth Gausel
SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2012 Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand, Tomas Nordbø Middelthon och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2012 Krona månadsavkastning 0,50 % Jämförelseindex
Läs merTeknisk not: Lönealgoritmen
Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken
Läs merPoissonregression. E(y x1, x2,.xn) = exp( 0 + 1x1 +.+ kxk)
Poissonregression En lämplig utgångspunkt om vi har en beroende variabel som är en count variable, en variabel som antar icke-negativa heltalsvärden med ganska liten variation E(y x1, x2,.xn) = exp( 0
Läs merSKAGEN Krona. Starka tillsammans. Juni 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft
Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Juni 2011
Läs merSocial problematik och sjukskrivning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:9 Social problematik och sjukskrivning En analys av sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning under tidsperioden 1995 2015 Detta är en sammanfattning av
Läs merBL - Bond Euro
Uppdaterad 2019-04-05 RÄNTEFONDER 587634 - BL - Bond Euro Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund för att
Läs merSKAGEN Krona. Starka tillsammans. Juni 2012 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand, Tomas Nordbø Middelthon och Elisabeth Gausel
Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Juni 2012
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin
Läs merkalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för
Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.
Läs merEgenföretagare och tjänstepension
ISF1008, v1.3, 2015-11-19 SKRIVELSE 1 (37) Datum 2018-05-04 Enheten för pensioner Per Gustafson 08-58 00 15 77 Per.Gustafson@inspsf.se Egenföretagare och tjänstepension Delrapportering 4 maj 2018 adress
Läs merUtredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013
Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013 Syfte Kapitalmarknaden och riskpremie Möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig en riskpremie. Premiepensionssystemet
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merFördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln
REV A 1 (15) Fördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr
Läs merBilaga 2. Metod logistisk regression
45 Bilaga 2 Metod logistisk regression Till analyserna i avsnitten Vad styr barnlöshet? och Vad styr antal barn? har vi med hjälp av logistiska regressionsmodeller försökt att förklara dels vad det är
Läs merBeroende av bidrag? Socialbidragsberoendet 1998 bland ett urval av 1995 års mottagna fl yktingar är utgiven av Integrationsverket Integrationsverket
Beroende av bidrag? Beroende av bidrag? Socialbidragsberoendet 1998 bland ett urval av 1995 års mottagna fl yktingar är utgiven av Integrationsverket Integrationsverket 2000 Integrationsverket Box 633
Läs merNya alternativ för din premiepension
Nya alternativ för din premiepension Nya alternativ i premiepensionen Sveriges riksdag har beslutat om nya fondprodukter som ska förbättra premiepensionsvalet för den som inte vill välja fonder på egen
Läs merEkonomisk styrning Delkurs Finansiering
Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 6 Introduktion till portföljteorin BMA: Kap. 7-8 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella
Läs merMetoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2
Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 22:2 AV: MARIE GARTELL, CHRISTER GERDES OCH PETRA NILSSON. Sammanfattning De arbetsmarknadspolitiska programmen är en viktig
Läs merFör logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))
Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt
Läs merStatistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Hypotesprövning Innehåll Hypotesprövning 1 Hypotesprövning Inledande exempel Hypotesprövning Exempel. Vi är intresserade av en variabel X om vilken vi kan anta att den är (approximativt) normalfördelad
Läs merSammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:
REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen
Läs merkalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för
Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst-
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Läs merPaneldata och instrumentvariabler/2sls
Extra anteckningar om paneldata; Paneldata och instrumentvariabler/2sls Oavsett REM, FEM eller poolad OLS så görs antagandet att Corr(x,u) = 0, dvs att vi har svagt exogena regressorer. Om detta inte gäller
Läs merSkolkvalitet, lönsamhet och betygsinflation
Skolkvalitet, lönsamhet och betygsinflation Gabriel Heller-Sahlgren London School of Economics Institutet för Näringslivsforskning Henrik Jordahl Institutet för Näringslivsforskning 2 juli 2018 Innehåll
Läs merSF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA INTERVALLSKATTNING. STATISTIK SLUTSATSER. Tatjana Pavlenko.
SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 10 STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA SLUTSATSER. INTERVALLSKATTNING. Tatjana Pavlenko 25 april 2017 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Statistisk inferens oversikt
Läs merÖvningshäfte till kursen Regressionsanalys och tidsserieanalys
Övningshäfte till kursen Regressionsanalys och tidsserieanalys Linda Wänström October 31, 2010 1 Enkel linjär regressionsanalys (baserad på uppgift 2.3 i Andersson, Jorner, Ågren (2009)) Antag att följande
Läs merKapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER
Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER När vi mäter en effekt i data så vill vi ofta se om denna skiljer sig mellan olika delgrupper. Vi kanske testar effekten av ett
Läs merF19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test.
Partiella t-test F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Christian Tallberg Statistiska institutionen Stockholms universitet Då man testar om en enskild variabel X i skall vara med
Läs merKvinnor och män som fondsparare 2012
och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under
Läs merPensionssystemens demografiska utmaningar
Pensionssystemens demografiska utmaningar SNS-SEMINARIUM 19 JUNI 2018 EDWARD PALMER OCH YUWEI ZHAO DE GOSSON DE VARENNES Kort om rapporten o Pensionssystemens demografiska utmaningar Livslängder ökar i
Läs merTidsbegränsade uttag av tjänstepension och låg ekonomisk standard
Tidsbegränsade uttag av tjänstepension och låg ekonomisk standard Rapport 1 februari 2017 Daniel Hallberg Gabriella Sjögren Lindquist 2017-03-14 Bakgrund Ökad betydelse av tjänstepensionen för den totala
Läs merIKC Avkastningsfond
Uppdaterad 2019-03-21 RÄNTEFONDER 453100 - IKC Avkastningsfond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till grund
Läs merAppendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag.
Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 1 12. Se följande uppslag. 233 Blekinge Dalarna 1 6 12 1 6 12 Gävleborg Halland 1 6
Läs merAnalys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken
Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen
Läs merFONDSPARARUNDERSÖKNING 2010. TNS Sifo Prospera
FONDSPARARUNDERSÖKNING 2010 1 400 intervjuer under mars-april med personer i åldern 18-74 år. TNS Sifo Prospera 2010 års fondundersökning om pensionsspararnas val och önskemål En majoritet av svenskarna
Läs merData på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare
MIKROEKONOMETRI Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå Tvärsnittsdata och/eller longitudinella data o paneldata Idag större datamänger än tidigare Tekniska framsteg erbjuder möjligheter till
Läs merInkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer
Läs merFakta om premiepensionen
Fakta om premiepensionen September 2018 Fondbolagens förenings pensionsarbetsgrupp Kontaktpersoner: Fredrik Nordström och Fredrik Hård DAVID BAGARES GATA 3, 111 38 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988
Läs merPremiepensionen. Pensionsspararna och pensionärerna 2012
Premiepensionen Pensionsspararna och pensionärerna 2012 Premiepensionen Pensionsspararna och pensionärerna 2012 Pensionsutveckling -11-05 (1.0) Sammanfattning 6,6 miljoner individer och 482 miljarder kronor
Läs merRapport 1:2007Pensionsspararna 2006
RPensionsspararna 2006 Rapport 1: 2007 Innehåll Sammanfattning..................................... 5 1 Inledning.................................. 8 1.1 Bakgrund och syfte...........................
Läs merIKC Global Infrastructure
Uppdaterad 2019-03-21 AKTIEFONDER 933416 - IKC Global Infrastructure Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till
Läs merBolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Läs merFondspararundersökning 2012
Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april
Läs merPreliminära lösningar för Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) Statistiska institutionen, Uppsala universitet
Preliminära lösningar för Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) 2016-01-13 Statistiska institutionen, Uppsala universitet Uppgift 1 (20 poäng) A) (4p) Om kommunens befolkning i den lokala arbetsmarknaden
Läs merKonfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta
Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer
Läs merBeräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)
Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen
Läs merSKAGEN Krona. Starka tillsammans. April 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft
Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona April 2011
Läs merSKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel
SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2015 Krona senaste månaden 0,02% Jämförelseindex senaste månaden -0,04% Krona
Läs merÅRSBESKED 2014. Lennart Andersson 00064855_00
ÅRSBESKED 2014 Lennart Andersson 00064855_00 Dina försäkringar hos Brummer & Partners Utgångspunkten för våra värdebesked är att beskriva hur ditt sparande utvecklats på ett enkelt, tydligt och transparent
Läs merFinansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella tillgångar Beräkning av avkastning och risk
Läs merSkattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING
Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har
Läs merFörenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Läs merSPARADE SLANTAR BÖR INTE HINDRA MÖJLIGHET TILL BOSTADSTILLÄGG
SPARADE SLANTAR BÖR INTE HINDRA MÖJLIGHET TILL BOSTADSTILLÄGG Sammanfattning För pensionärer med låga inkomster påverkas bostadstillägget kraftigt av att äga ett mindre fritidshus eller ha en ekonomisk
Läs merSKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. Juni 2010 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft
Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Juni 2010
Läs merDiagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016
I denna PM beskrivs det Pensionsmyndigheten benämner Alternativ Pensionsålder. Alternativ pensionsålder ger en fingervisning om hur länge det är nödvändigt att arbeta för att kompensera för livslängdsökningens
Läs mer, s a. , s b. personer från Alingsås och n b
Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen
Läs merTENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2
STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Michael Carlson HT2012 TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 2012-11-01 Skrivtid: kl 9.00-14.00 Godkända hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Bifogade hjälpmedel:
Läs merStatens förvaltningsalternativ för premiepensionen
Statens förvaltningsalternativ för premiepensionen Fakta om Statens förvaltningsalternativ Sveriges riksdag har beslutat att det ska finnas fondprodukter som ska förbättra och underlätta premiepensionsvalet
Läs merAvkastning Premiepension Bas sedan starten
04 jul-04 okt-04 jan-05 05 jul-05 okt-05 jan-06 06 jul-06 okt-06 jan- jul- okt- jan- jul- okt- jan- jul- okt- jan- jul- Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 20--30 195 175 155 135 115
Läs merPrognostisering med exponentiell utjämning
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 23 Prognostisering med exponentiell utjämning Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merSkolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi
1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Läs mer