Projekt Mötesplats Stimulans Trygghet Integration - Gemenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Mötesplats Stimulans Trygghet Integration - Gemenskap"

Transkript

1 Projekt Mötesplats Stimulans Trygghet Integration - Gemenskap Ensamkommande flyktingbarn och unga i åtta kommuner Karlskrona, Alvesta, Lessebo, Solna, Uppsala, Stockholms stad, Sigtuna och Mölndal Isabel Cristina Sourigues Projektledare

2 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 4 Bakgrund - Projekt Mötesplats... 5 Genomförande... 6 Projekttid... 6 Val av kommuner... 6 Målgruppen... 7 Generellt... 7 Boenden... 8 Ensamkommande barn och ungdomar... 9 Unga vuxna Antal deltagande ensamkommande flyktingbarn per kommun Metod Filosofin i arbetet med ungdomarna Val av fritidsansvariga Nätverk och Samverkan Samlingspunkterna och deras betydelse Aktiviteter Sammanfattning av antal genomförda aktiviteter i Projekt Mötesplats Efter Projekt Mötesplats Spridning Erfarenheter Hur de fritidsansvariga uppfattar samhällets syn på ensamkommande unga Hur de fritidsansvariga uppfattar att ungdomarna mår? De fritidsansvariga delar med sig av sina erfarenheter Slutsatser i korthet inför framtida arbete med ensamkommande unga Projektledarens slutord Bilaga FN:s konvention om barnets rättigheter Bilaga Flyktingsituationen i världen Ensamkommande barn och unga Bilaga Det svenska mottagningssystemet för ensamkommande barn och unga Bilaga Asylprocessen (Sverige) Bilaga Detaljerade tabeller och grafik över genomförda och rapporterade aktiviteter Litteraturtips

3 Förord I natt drömde jag om ditt lands barmhärtiga gränser, säger min kollega Nermana till mig en morgon när jag jobbar i Sarajevo under belägringen. Hon vill fly med barnen nu när maken är skjuten vid fronten i försvaret av staden. Fly för att slippa bli skjuten på gatan när hon måste ut för att jobba, hitta mat eller vatten. Fly för att bevara sitt eget liv och de två hon själv gett upphov till. Börja om någonstans där hon blir mottagen med barmhärtighet. Hon är en överlevare liksom i stort sett alla flyktingar. Hon har kraften och initiativet och kan skapa sig något nytt bara hon får möjligheten. Men hon är instängd som alla andra invånare i denna stad. Bara vi biståndsarbetare kan röra oss ut och in över frontlinjerna. På kvällen tänkte jag på hennes vackra ord om Sveriges barmhärtiga gränser. Det är sant att vi varit en stor mottagare av flyktingar från krig och förstörelse. Värdigt ett land med månghundraårig fred. Vi tog emot cirka finländare i norr och cirka finländska barn i början av 1940-talet. Själv fick jag en finländsk fosterbror. Och Sverige blev det land i Europa som på 1990-talet tog emot nästan flest flyktingar från jugoslaviska kriget sett till folkmängden; cirka Men några månader efter mitt möte med Nermana blev gränssättningen obarmhärtig när visumtvång infördes. I början av detta sekel är det krigen i Somalia, Irak och Afghanistan som leder till att människor söker asyl i vårt land. Ordet asyl betyder fristad. Ett ställe att vistas på där man inte blir utsatt för våld eller förföljelse. Att söka asyl i ett annat land är en mänsklig rättighet. Vi har rätt att fly när vi blir hotade till livet eller utsatta för våld eller fysisk och psykisk misshandel. De som kommer innanför våra gränser ska få ett värdigt bemötande vare sig de sedan får tillstånd att stanna eller inte. Det är hur ett bra mottagande kan gå till som denna rapport handlar om med fokus på en grupp som är mer behövande än andra; de ensamkommande barnen och ungdomarna. Asylprocessen ska vara värdig och rättvis. Det finns stark kritik bland frivilligorganisationer och kyrkor mot hur den nuvarande lagstiftningen tolkas i fall som gäller barn och unga. Besluten om uppehållstillstånd eller avvisning tar för lång tid och är ibland inte tillräckligt väl underbyggda. Det är både fysiskt och psykiskt skadade eller trakasserade människor som söker asyl. De behöver vår hjälp när de söker sig hit. Allt för ofta händer det att barnen inte blir trodda när de berättar om orsakerna till sin flykt och om flykten. Denna brist på tillit och erkännande får mycket negativa konsekvenser för barnen. Men de är överlevare med starka resurser inom sig om de blir mottagna på rätt sätt. Som oftast med glädje går till skolan varje dag i sitt nya land trots bilder på näthinnan av mördade eller försvunna föräldrar. PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) är en psykiatrisk diagnos som först blev allmänt känd när ett stort antal vietnamveteraner visade sig vara drabbade. En rubbning, sjukdom eller ett tillstånd som också drabbat många av de ensamkommande barnen. Den har sin orsak i mycket svåra upplevelser. Dessa kan gräva sig fast och förgifta en människas liv under åratal med allehanda kroppsliga yttringar, trötthet, depression, dålig sömn och mardrömmar; ett så kallat 2

4 posttraumatiskt stressyndrom. Flashbacks är ett typiskt symtom i svåra fall och innebär sekundsnabba repriser på en inre filmduk av de hemska upplevelser man bevittnat. Symtomen kan leda till att den drabbade inte fungerar vare sig i skola, arbete eller med kamrater. Behandlingen omfattar samtal och annan kommunikation med barn, till exempel genom teckningar eller strukturerad lek som närmar sig innehållet i det svåra traumat. Upplevelserna blir då så småningom avelektrifierade och förlorar sin destruktiva laddning. Ett annat svårt symtom som kan uppträda hos de ensamkommande efter ankomsten är total uppgivenhet eller apati. Men det förekommer framför allt vid bristfälligt flyktingmottagande. Vad kan vi då själva göra? Du och jag. I december 2009 finns det sex ankomstkommuner, Sigtuna, Solna, Mölndal, Malmö, Gävle och Norrköping, för ett första mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Under år 2010 väntas antalet utökas med ytterligare fyra kommuner. Härifrån ska barnen efter kort tid slussas ut till kommuner som vill ta emot dem i särskilt boende i väntan på beslut om uppehållsstillstånd. Vi ska vara positiva till en sådan utveckling. Det finns kommuner i landet som är bra på att ta emot de ensamkommande barnen. Vi bör lära av dem. Det behövs också människor som vill ställa upp för flyktingar i skolor, förskolor och fritidsgårdar, i kyrkor och idrottssällskap, i sjukvård och socialtjänst. Det behövs både frivilliga och professionella krafter som vill möta de asylsökande med värdighet. Det är vad vi kan göra. Möta med värdighet som sprids som ringar på vattnet kring dem som börjar. Allt verkligt liv är möte och människan blir till i mötet, skriver den judiske filosofen Martin Buber. I denna rapport har vi samlat erfarenheter från åtta kommuner som med stöd av Svensk flyktinghjälp, SWERA och Allmänna Arvsfonden under tre år och åtta månader varit framgångsrika i sitt arbete med de ensamkommande. Det är vår förhoppning att innehållet ska tjäna som inspiration för många andra kommuner att göra liknande. Och för kommuner att våga ta på sig ansvaret för de ensamkommande. En snabb flytt från ankomstkommunens tillfälliga boende till en anvisningskommun är en grundförutsättning för ett bra flyktingmottagande. En annan att det finns kunskaper i kommunen om hur ungdomen bäst tas emot för ett värdigt bemötande. Många värdefulla tips finns i denna rapport för att våra gränser ska upplevas som barmhärtiga åtminstone av dem som får stanna. Umeå i julveckan 2009 Bengt Lagerkvist barnläkare docent Umeå Universitet 3

5 Inledning Svensk Flyktinghjälp (SWERA) beviljades 2005 medel från Allmänna Arvsfonden för ett treårsprojekt för ensamkommande flyktingungdomar. Projektet startade i april 2005 och skulle enligt planen avslutas i april Ett fjärde och sista år (april april 2009) beviljades senare. Dels för att arbetet i de kommuner där verksamheten kommit igång sent och fortfarande pågick skulle kunna avslutas och dels för framställandet av en sammanfattande projektrapport. I detta senare arbete planerades också framställandet av en folder för distribution till samtliga Sveriges kommuner. Speciellt intressant torde den vara för de åtta kommuner som härbärgerat projektet från våren 2005 till och med hösten Hösten 2008 fick SWERA ekonomiska, organisatoriska och strukturella problem, vilka ledde till att organisationen gick i konkurs i januari Efter en förfrågan från Allmänna Arvsfonden sommaren 2009, åtog sig Skyddsvärnet i Stockholm att stå värd för rapporteringsdelen i ovan nämnda arbete, innebärande: Framställning av en sammanfattande slutrapport till Allmänna Arvsfonden för samtliga knappt fyra års verksamhet: för varje kommun beskriva bakgrund, genomförande, resultat och redovisning av lärdomar, iakttagelser och eventuella slutsatser som dragits av dessa. Rapporten skall spegla processen i arbetet med de ensamkommande ungdomarna. Ur projektets dokumentation hämtas analyser avseende metodik och dynamik, aktivitetsstatistik samt ungdomarnas och personalens verklighet. Utformning av en folder som speglar det ovanstående. Avslutning av projekt Mötesplats i januari 2010 med tre seminarier, i Stockholm, Malmö och Umeå. Först och främst är det projektledarens egna erfarenheter som redovisas här nedan. Projektledaren har också träffat flera av fritidsledarna för samtal kring deras arbete och erfarenheter. Dessutom har hon intervjuat tjänstemän i kommunerna, personal i boendena och samverkande organisationer. Även de fritidsansvarigas mycket omfattande veckorapportering har studerats i detalj samt den årliga rapporteringen, handlingsplaner, utvärderingar och annat skriftligt material. Projektarbetets utfall redovisas under ett antal rubriker, där så går att göra i gemensam text för samtliga/ett antal kommuner och där det skiljer sig beskrivs varje kommun för sig. Ungdomarnas aktiviteter och de fritidsansvarigas arbete redovisas såväl i text- som i tabellform. Samtliga mätbara resultat redovisas i detaljerad statistik och grafik i bilaga 5. Bilaga 1-4 innehåller användbar information inför och i arbete med ensamkommande barn, ungdomar och unga vuxna. 4

6 Bakgrund - Projekt Mötesplats Ett stort antal barn och unga söker skydd i Sverige varje år (Bilaga 2). De flesta kommer från krigs-/konfliktdrabbade länder och andra därför att deras familjer satsat allt på en bättre tillvaro för dem. Vägen hit har oftast varit lång, ibland flera år. Traumatiska upplevelser i hemlandet och under resan hit präglar dem, liksom det faktum att de separerats i tidig ålder från sina familjer. De måste anpassa sig till nya vuxna och kamrater, en tillvaro i ett främmande samhälle och tvingas därför mogna och ta ett vuxenansvar i förtid. Med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (Bilaga 1) sökte och beviljades SWERA bidrag från Allmänna Arvsfonden för Projekt Mötesplats. Syfte Att ge ungdomarna en plats där de kunde vara sig själva, som individer och som ungdomar. Att skapa förutsättningar för deltagarna att bli delaktiga i det svenska samhället genom ett psykosocialt stöd - inte bara under den tid som Projekt Mötesplats pågick utan även i ett längre perspektiv för kommunerna att arbeta med. För att nå dit krävdes följande verktyg för ungdomarna: Tillhörighet: att vara en individ i ett sammanhang Struktur: att få en helhetskänsla och en strukturerad tillvaro Utveckling: att få tillbaka framtidstron Återskapande av kontrollen över sin situation Var ska jag bli imorgon? Jag frågar mig: Var ska jag bli imorgon? Dessa dagar är så svåra, så mörka nej det finns ingen utgång inte för mig Solen kommer och går - men i mitt hjärta solen aldrig skiner nej Det var längesen när jag skrattat Det är frågan nu: Ska jag ha denna lycka att få stanna här eller de ska tillintetgöra alla mina drömmar? Jag vill bara leva ifred och att inte skrämmas för livet för min familj Promenera på långa gatan, hand i hand med dem Magdalena, 18 år (2006, Dikter av asylsökande ungdomar, Alvesta kommun) 5

7 Genomförande Projekttid Projekt Mötesplats startade i april 2005 och avslutades i och med utgången av år 2008 (se Inledning). Kommun för kommun: 1. Karlskrona: juni april Alvesta: augusti juni Lessebo: augusti december Solna: oktober december Uppsala: oktober december Farsta: januari maj Mölndal: augusti april Sigtuna: juli december 2008 Val av kommuner Karlskrona Karlskrona var den första kommunen i Projekt Mötesplats. Att välja en medelstor kommun som utgångspunkt för projektet var viktigt. Dessutom förmodade projektets styrgrupp att introduktionen av projektet kunde underlättas eftersom en av SWERAs styrelseledamöter både bodde och arbetade i kommunen. Alvesta När verksamheten började byggas upp i Karlskrona fick projektledaren information om att ensamkommande ungdomar placerades på flyktingförläggningen i Alvesta och att de inte mådde bra. Alvesta är sedan 1970-talet något av centraltort för flyktingmottagning i södra Sverige. Innan SWERA kom dit fanns inte någon frivilligverksamhet för ensamkommande barn och därför bedömde projektledaren för Projekt Mötesplats att behov fanns av att få igång meningsfull verksamhet för gruppen ensamkommande barn, ungdomar och unga vuxna, år, boende på flyktingförläggningen. Lessebo Lessebo var en liten kommun med invånare och med en bra möjlighet att testa hur samverkan fungerar i en liten kommun. Den ligger nära Alvesta och inte långt från Karlskrona, vilket möjliggjorde en enklare samordning för projektledaren och för de fritidsansvariga på dessa orter att träffas och skapa gemensamma aktiviteter. Kommunens politiker var öppna för dialog och samarbete, något som gjorde det lättare att etableras där. Solna, Sigtuna och Mölndal - Transitboenden År 2006 bad Solna kommun Projekt Mötesplats om hjälp. De önskade att vi skulle utöka verksamheten till Solna kommuns transitboende. Året efter gjorde Sigtuna kommun likadant. 6

8 Efter samråd med Susan Arnehed på Allmänna Arvsfonden, som lätt förstod den allvarliga situation som ungdomarna befanns sig i på transitboendena, inkluderades dessa två samt Mölndals transitboende under det tredje arbetsåret. Projektledaren bedömde att tillräcklig erfarenhet fanns för att relativt smidigt kunna bidra med aktiviteter och närvaro i dessa tre ankomstkommuner. Från att Projekt Mötesplats ursprungligen skulle ha omfattat totalt sex kommuner, kom nu åtta kommuner att ingå. Farsta Stockholms stad var tidigt ute och tecknade överenskommelse om mottagande av asylsökande barn över 14 år, 25 platser fördelat på två grupphem för asylsökande. Det fanns redan en gruppboende, Linggården, och Söderbo skulle starta efter några månader. För Projekt Mötesplats var det intressant att utveckla verksamheten i storstaden, som var mitt i överlämningsfasen från Migrationsverket till kommunal verksamhet vad gällde boendet för ensamkommande barn. Projektet fanns redan på transit i Solna och projektledaren räknade med att många av dessa barn skulle flyttas till den närmaste kommun som skrev på avtal med Migrationsverket, med andra ord ett perfekt läge för att kunna följa ungdomarna från transitboende till gruppboende och till eget boende. Uppsala När Uppsala kommun hade tecknat avtal med Migrationsverket stod det klart att flera av de ungdomar som var transitboende i Solna och Sigtuna skulle skickas till Uppsala, varför ytterligare ett tillfälle till kontinuitet i kontakten med ungdomarna uppstod. Uppsala är en kommun med lång erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn, vilket underlättade uppbyggnaden av Projekt Mötesplats verksamhet. År 1998 startade kommunen ett boende med vuxenstöd för ungdomar 18 plus, ett mycket lyckat projekt som avslutades år Det stängdes på grund av att så få ungdomar kom till Uppsala och de som fanns inskrivna var redo att flytta ut. Målgruppen Generellt De ensamkommande barn, ungdomar och unga vuxna som deltog i Projekt Mötesplats kom från ett stort antal länder, de flesta från Irak, Kurdistan, Afghanistan och Somalia. Andra vanliga ursprungsländer var Burundi, Mongoliet, Eritrea och Palestina. Deras sociala bakgrund varierade stort, från landsbygden och analfabeter till ungdomar från storstäder och medelklass. De deltagare som tillhörde kategorin ensamkommande barn var till allras största delen pojkar i övre tonåren, år. I kategorin unga vuxna var den största gruppen män i åldrarna år. 7

9 Endast ett fåtal flickor deltog i Projekt Mötesplats. Förklaringen till detta ligger i att det inte var så många flickor som kom som ensamkommande under den tid som projektet pågick. De unga kvinnor som ändå deltog i projektverksamheten var i åldrarna år. De flesta deltagarna i projektet kom från krigs- eller på andra sätt konfliktdrabbade områden 1, där stabilitet och säkerhet saknas. Vissa hade förlorat sina föräldrar i krig, andra visste inte var deras familjer fanns eftersom familjen splittrats när de hastigt tvingades fly. Några deltagare vittnade om att de eller familjemedlemmar hade blivit våldtagna eller torterade 2 i sina hemländer, vanligtvis i områden där hela folkgrupper eller stammar systematiskt utsatts för förföljelse, våld och tortyr. Vägarna till Sverige var många. Resan hade oftast varit lång, från månader till år. Många utsattes för bedrägerier och våld. De allra flesta deltagarna hade kommit hit med hjälp av smugglare och dessa tar mycket bra betalt men garanterar lite. Familjerna skuldsätter sig under förutsättningar som är lika svåra att överblicka som att leka blindbock i främmande terräng! De fritidsansvariga upplevde att ungdomarna ogärna talade om hur de kommit hit. Först efter 2-3 år i verksamheten kunde vissa ungdomar berätta den sanna historien. Trots sin bakgrund med en lång väg hit och att befinna sig i ett främmande land utan sin familj som stöd, var dessa ungdomar mycket ambitiösa ifråga om sina studier och att finna en försörjning. Boenden Projekt Mötesplats arbetade i och tillsammans med flyktingförläggningar och transitboenden, grupphem och eget boende (ebo). Kommun Karlskrona Anvisningskommun Alvesta Anvisningskommun Lessebo Anvisningskommun Solna Ankomstkommun Farsta anvisningskommun Uppsala anvisningskommun Mölndal Ankomstkommun Sigtuna Ankomstkommun Flyktingförläggning Transit grupphem 1 1 Grupphem 1 X 1 1 X 2 X X 1 X Ebo 1 Främst från Irak och Afghanistan 2 Främst från Somalia, Burundi och Vitryssland 8

10 Flyktingförläggning På förläggningar bor unga vuxna 18 plus och barnfamiljer i väntan på beslut från Migrationsverket. På flyktingförläggningarna i Alvesta och Lessebo arbetade Projekt Mötesplats med de unga vuxna 18 till 24 år. I Alvesta ville flyktingbarn 8 till ca 12 år vara med i projektet och därför började den fritidsansvarige med barnbio och mentorsverksamhet. Transit 3 Projekt Mötesplats hade verksamhet i tre av de fyra ankomstkommuner 4 som under projekttiden fanns i Sverige, med ungdomar upp till 18 år. Solna: transit Ekerö och Vårberg Sigtuna: Sigtuna transit Mölndal: Nätverkscentrum NVC Efter Transit Projekt Mötesplats samverkade med fem anvisningskommuner, i gruppboenden för ungdomar som väntade på beslut från Migrationsverket och i boendehem för ungdomar med uppehållstillstånd. En annan kategori som projektet hade kontakt med var ett fåtal ungdomar som bodde i familjehem eller i jourfamilj. Ungdomarna bodde där till dess de fyllde 18 år och flyttade till ebo eller, om behov fanns, fortsatte bo på korridor eller i träningslägenhet. Samarbetet med dessa olika boenden var värdefull för att kunna nå ungdomarna när de hade flyttat dit. Projekt Mötesplats träffade ungdomarna där eller på någon lokal som vi fick låna (se Samlingspunkterna och deras betydelse). Lessebo: Ungbo och PUT-boende, där ungdomarna alltså hade uppehållstillstånd Farsta: Linggården, Söderbo, Tallkrogen Uppsala: Sörbacken Karlskrona: XP Mölndal: NVC Ensamkommande barn och ungdomar Ett ensamkommande barn är en minderårig, 0-18 år, som kommer till Sverige utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare för att söka asyl. Majoriteten av de deltagande ensamkommande barnen/ungdomarna i projekt Mötesplats var pojkar och flickor i övre tonåren, de allra flesta pojkar. 3 Se bilaga 3 4 Fr.o.m. december 2009 finns sex ankomstkommuner där ensamkommande barn och unga kan söka asyl, Malmö, Mölndal, Norrköping, Sigtuna, Solna och Gävle. Se 9

11 I Stockholms stad och i Alvesta förekom tjejverksamhet. Den enkla förklaringen till det är att de fritidsansvariga på dessa orter var kvinnor och att de flesta ensamkommande flickorna kom från Somalia, där kvinnor och män inte umgås på samma sätt som hos oss. Unga vuxna De ungdomar i Projekt Mötesplats som vi kallar unga vuxna, var de som hade fyllt 18 år när de kom till Sverige, eller som fyllde 18 år under projektets gång, utan god man. För de förstnämnda hade resan ofta börjat långt innan 18-årsdagen och de hade hunnit bli myndiga på vägen hit. De betraktades som vuxna och placerades i egen lägenhet eller på förläggning. I Projekt Mötesplats visade det sig att ett stort antal av dessa unga vuxna hade behov av samma stöd som dem som inte fyllt 18 år. Framförallt behövde de någon som de kunde rådfråga i vardagen, med ekonomi och planering. Den omfattande projektdokumentationen, läs veckorapporteringen, är mycket tydlig på en punkt, från samtliga åtta kommuner, nämligen att ett samtalsstöd har stor betydelse för hur de unga vuxna klarar anpassningen till sin nya tillvaro, att klara sig som vuxen och, inte minst, att klara ett eventuellt negativt beslut på asylansökan. Antal deltagande ensamkommande flyktingbarn per kommun Sammanlagt nådde Projekt Mötesplats c:a 1500 ungdomar i åldrarna år under den tre år och ett halvt år långa verksamheten ute på fältet. Kommun År 1 År 2 År 3 År 4 Totalt Karlskrona Alvesta Lessebo Solna och Sigtuna Farsta Uppsala Mölndal Totalt Metod Filosofin i arbetet med ungdomarna I Projekt Mötesplats utfördes arbetet efter ett antal nyckelord för att i möjligaste mån kunna erbjuda stimulans, trygghet, integration och gemenskap för de ensamkommande: 5 Därutöver 75 biobarn 8-12 år 10

12 Nuet För att individen ska kunna relatera till begreppet Nuet krävs att denne känner igen sig och kan identifiera sin delaktighet i ett sammanhang. 6 Nuet blir en del av samspelet med de andra i ett individuellt och kollektivt perspektiv, där varje individ har chansen att ta initiativ och vara huvudrollsinnehavare. Nuet-perspektivet speglar tålamod, insikt i pågående upplevelse, medvetenhet, respekt och värdighetsattityd. Nuet-perspektivet handlar om att nuet också är en del av framtidsperspektivet. Nu är jag här - vad hände? Vad kommer att hända med mig i framtiden? Tre år har gått sedan jag sist såg min familj. Ingen vet var de är. När jag ser mig i spegeln tänker jag - hur kommer det att bli? Vad kommer att hända? Dagarna är oändligt långa. De tar aldrig slut! (Pojke 17, afghansk) (reds. övers., Brekke 2004, While we are waiting, s. 26) 7 För att möjliggöra en känsla av delaktighet i nuet, var det oerhört viktigt att ungdomarna själva bestämde vilka aktiviteter som var intressanta för dem, utan måsten, och att de förstod att Projekt Mötesplats inte handlade om myndighetsutövning utan om att vara deras röst, en bro och hjälp i en turbulent tid i deras liv, både som tonåringar och som ensamkommande unga. De flesta besluten utmynnade i gruppaktiviteter, som fotboll, biljard eller basket men många gånger i individuella intressen som tai chi, simning, tennis eller musicerande. I Projekt Mötesplats arbetade de fritidsansvariga med att stärka individens närvarokänsla genom att vara inte bara den snälle vuxne som alltid fanns där utan också den gränssättande vuxne, som ställde krav och ledde ungdomarna. En ömsesidig respekt uppstod, vilket var en förutsättning för att nå målen gemenskap, delaktighet och kontroll över sin egen situation. Att hjälpa sig själv En av de viktigaste frågorna för en person som varit utsatt för traumatiserande händelser, är att få tillfälle utveckla en ny roll, i vilken det finns utrymme för helt andra tankar och möjligheter än de som fanns i den kontext som traumat utspelade sig i. Detta är mycket viktigt även för ungdomar som kommer till Sverige och bor på förläggning, gruppboende eller transitboende. För att åstadkomma det här, krävs en sammanhållande kontext med relationer som inte är alltför konfliktfyllda. Projekt Mötesplats identifierade de brister som fanns och utformade en strategi för att lära ungdomarna att hjälpa sig själva. De fritidsansvariga arbetade med siktet inställt på att varje ungdom skulle hitta verktyg att konkretisera sin normala frigörelse-, mognads- och identitetsprocess för att sedan kunna träda 6 Ett sätt att beskriva situationen för asylsökande i väntan är att de upplevde tiden som meningslös, utan riktning (eng. directionless time). Begreppet är en kombination av tid och rum och karaktäriserar den oklara framtiden för asylsökande (Brekke 2001:70). De är placerade mellan det förflutna och framtiden och deras framtid pekar inte i någon specifik riktning. Även om de hoppas att de kommer att få stanna i Sverige, vet de inte om det blir så. Utan en framtid att styra mot, har personen inte några ledtrådar om hur han/hon skall agera i nuet. De vet inte vad som kommer efter väntan. (reds. övers., Brekke 2004, While we are waiting, s se 6 11

13 in i vuxenvärlden med en ansvarstagande attityd och kunna se sig själv som en individ tillsammans med andra. Genom att vara en individ som tar hand om sina egna val och möjligheter skapar man sin egen framtid och därmed hjälper man sig själv. Detta skedde genom att ungdomarna fick stöd, ledning och coachning i olika situationer och på så sätt lärde de sig att identifiera möjliga vägar. Frigörelse Frigörelse återskapar makten och hjälper ungdomarna att göra egna val. Projekt Mötesplats ville inte skapa beroende. Frigörelse är en högst normal del av en människas mognadsprocess. Projektet Mötesplats hittade ständigt nya former alltefter ungdomarnas utveckling. Metoden gav resultat i de kommuner där vi jobbade längst, som till ex i Karlskrona, där ungdomarna frigjorde sig från gruppen. De hittade på egna aktiviteter och projektet slussade dem till dessa när behov fanns för det. Punktinsatser (individstödjande arbete) Punktinsatser i Projekt Mötesplats innebar att ungdomarna hade en vuxen närvarande att vända sig och referera till. Detta byggde en bas för individuell utveckling och förbättring av kunskaperna om det svenska samhället. Punktinsatser behövdes mer för vissa ungdomar än andra, främst när det krisade, då det var oerhört viktigt att det fanns en vuxen person närvarande som kunde underlätta i situationer då de kände sig ensamma, utlämnade och rädda. Samtliga fritidsansvariga upplevde vid ett par tillfällen att de var det enda stöd som fanns i händelser som var alltför att svåra för ungdomarna att klara själva (se Erfarenheter). Samhällskontakter knöts genom stöd till ungdomar och unga vuxna i kontakter med myndigheter och organisationer, eller i kontakter med deras anhöriga i hemlandet. Val av fritidsansvariga Alvesta Här anställdes den fritidsansvarige, Kerstin Lindblom, utifrån tanken att Alvesta var en liten kommun, där man var ganska trött på flyktingar. Kerstin är en svensk kvinna med erfarenhet av socialt arbete och som själv hade bott utomlands och kunde identifiera sig med rollen som ny i ett främmande land. Hon klev ganska omgående in i rollen som mycket engagerad mammagestalt och var efterlängtad varje dag. Så fort hennes bil svängde in på flyktingförläggningens område kom deltagarna gående, som om de stått och väntat. Kerstin var en omhändertagande person som erbjöd närvaro, trygghet, stimulans och gemenskap. Hennes förmåga att skapa kontakter ute i samhället bidrog starkt till ungdomarnas möjligheter att hitta vägar in i det svenska samhället. Karlskrona Den förste fritidsledaren i Karlskrona var Alexis Jönsson Villa, som själv kom som flykting från Colombia med sin familj när han var 11 år. Första tiden kombinerade han sin anställning 12

14 på 50 % med att avsluta sin fritidsledarutbildning. Under andra året arbetade han heltid och i slutet av det året lämnade han Projekt Mötesplats för en fast anställning i kommunens sfi. Alexis gjorde en fantastisk insats och bildade en homogen och aktiv grupp ungdomar, en stark projektbas som utvecklades till en pelare för de fortsatta aktiviteterna i kommunen. Hans sätt att jobba och nå ungdomarna genom skratt och vänskap formade en speciell samhörighet med dem. Därefter anställdes Oskar Källner. Han var utbildad ungdomspastor och var alltså också en ung man med mycket erfarenheter av arbete med ungdomar. Efter ett år slutade han eftersom han fick ett fast jobb i Stockholm. Oskar bidrog bland annat med sin fantastiska förmåga att knyta kontakter med andra organisationer och med föreningslivet. På detta sätt skapade han olika möjligheter för ungdomarna, enskilt och/eller i grupp, att delta i alternativa aktiviteter tillsammans med andra föreningar och organisationer. Hans organisatoriska egenskaper var en förebild för många ungdomar. Han var otroligt bra på att hjälpa ungdomarna med läxhjälp och praktiska administrativa frågor. I slutet av projekttiden kom så Dennis Kronmar, en mycket erfaren fritidsledare som hade jobbat med ungdomar och barn inom kommunen. Han var fotbollstränare och domare och mycket värdefull för sin förmåga att organisera ungdomarna i utomhusaktiviteter. Hans kontakter och kännedom om kommunens fritidsverksamhet var viktiga och han inspirerade ungdomarna att prova på flera olika sporter som föreningslivet erbjöd. Det var precis detta som var målsättningen, att få ungdomarna att söka sig till aktiviteter ute i samhället. Lessebo Hugo Hermansson hade stor erfarenhet av arbete med ungdomar och engagerade sig av hela sitt hjärta i sitt arbete. Han är en fantastisk kontakt med alla ungdomar. Hugo hade också ett stort eget nätverk i Växjö, vilket bidrog till framgångarna i Lessebo. Solna och Sigtuna För arbetet på dessa transitboenden behövdes en person som var stabil, idérik och helst också med erfarenhet av att ha arbetat med ungdomar av andra nationaliteter. Dessa förmågor fanns hos Yacob Gherezghir, som hade arbetat med ungdomar på fritidgårdar. Han kom själv till Sverige som flyktingbarn tillsammans med sin familj och var en bra förebild. Jakobs uppdrag var inte lätt! Ungdomarna befann sig i en extremt pressad situation på transitboendena, utan att riktigt förstå vad som hände men framför allt utan att förstå vilka man kunde lita på. Jakobs personlighet och erfarenhet var perfekt för uppdraget. Han var fantastisk på att nätverka och hitta nya lösningar och han var snäll men bestämd. Han arbetade professionellt genom det att han kunde skilja på arbete och privatliv/fritid, vilket underlättade hanteringen av de många jobbiga situationer som han mötte på transitboendena. 13

15 Farsta Efter att i de andra kommunerna ha sett behovet av läxhjälp, beslutades att fokus skulle ligga där i Farsta. Därför anställdes Anna Olsson, som hade en pedagogisk utbildning och erfarenhet av arbete med ungdomar på folkhögskola. Anna är en ängel, mjuk, idérik och engagerad! Hon skaffade lätt kontakter ute i samhället och byggde upp ett nätverk för samverkan kring ungdomarna, där hon engagerade unga som äldre. Hon bildade en tjejgrupp och var noga med att fånga deras uppmärksamhet, även i samverkan med sina kollegor Yacob och Regin. Ungdomarna hade i henne en storasyster som de kunde vända sig till, alltid med glimten i ögat. Uppsala I Uppsala behövdes en person som var mogen och stabil och som hade erfarenhet av att arbeta med vår specifika målgrupp. Regin Reynberg hade arbetat med ensamkommande barn på Sörbackens grupphem och kände väl till kommunens arbetssätt. Till detta kom att han hade ett stort personligt nätverk. Han var stabil, självgående, fokuserad och kunde behålla lugnet i svåra situationer. Mölndal Samma sak gällde som för transit i Solna/Sigtuna, att den fritidsansvarige skulle vara en person som kunde nå ungdomarna på en lätt och mjukt sätt och vara trygg i sig själv. Erik Löfdahl var en sådan person och han hade jobbat länge med barn genom sitt arbete som animationsfilmare på grundskolan och i flera skolprojekt. Dessutom kände han till målgruppen eftersom han hade producerat ett filmprojekt tillsammans med ungdomarna i Projekt Mötesplats alla andra kommuner. Nätverk och Samverkan Alvesta kommuns bostadsbolag, Alvesta församlings diakonala enhet, Emigrantinstitutet i Växjö, Studiefrämjandet i Växjö, Rädda Barnen och Röda Korset, FARR, polisen, Noaks Ark och Lions. I skolan ledde fritidsledaren det så kallade diktprojektet. Karlskrona AIF, Karlskrona Marines, KFUM volleyboll, Lyckeby bordtennisklubb, Hälsotorget på Kungsmarksplan, Humanus, Fritidsgården Sunna, Lessebo kommun, Lessebo GOIF, Växjö Lakers och Tingsryds AIF bjöd på ishockeybiljetter Uppsala kommun Solna och Sigtuna - Rädda Barnen, Röda Korsets språkcentrum i Stockholm, Rågsveds fritidsgård, Katolska kyrkan, Kurdiska föreningen, en capoeiragrupp, Djurgårdens IF Farsta - Kulturskolan, Tuben, Karnevalsfolket, Kastanjegårdens vänner, Rädda Barnen Mölndal - Svenska Afghanistankommittén, Örgryte Idrottssällskap, Göteborgs stadskansli, Mölndals kommuns flyktingenhet 14

16 Samlingspunkterna och deras betydelse Lokaler I de kommuner där Projekt Mötesplats fick tillgång till en egen lokal, permanent eller ett par gånger i veckan, fick dessa stor betydelse. Lokalen blev den fasta och trygga punkten i verksamheten och främjade sammanhållning och gemensamma aktiviteter. Ännu större funktion fyllde denna genom att den var en neutral plats för ungdomarna. I Solna, Sigtuna och Mölndal fanns ingen egen lokal. På dessa orter handlade det om verksamhet med ungdomar som vistades där tillfälligt varför det handlade främst om att få ut ungdomarna genom att erbjuda olika aktiviteter utanför transitboendena. I Karlskrona hade verksamheten en samlingspunkt i lokalen Porslinan (där ungdomsföreningen Laban håller till). Där kunde målgruppen delta tillsammans med andra ungdomar i aktiviteter som föreningen hade, till exempel spela instrument, måla, spela biljard etc. Porslinan ligger i centrum och dit kunde ungdomarna lätt cykla eller gå. Fritidsansvarige fick här ett eget kontor, vilket möjliggjorde fasta besökstider för ungdomarna och underlättade punktinsatser som till exempel hemläxor eller myndigheters pappersexercis. Punktinsatserna utfördes dock till stor del utanför kontoret, i form av hembesök, som medföljare och genom olika ärenden (se Bilaga 5 tabell Karlskrona). I Alvesta övertog kommunen i juni 2006 ansvaret för de asylsökande. Migrationsverkets grupphem stängdes. Under den tid det tog för kommunen att bygga upp ett nytt boende för ensamkommande unga, hann många fylla 18 år och flyttade därför till flyktingförläggningen, där de vuxna bodde, många av dem familjer. I samband med detta fick Projekt Mötesplats en lokal, så småningom kallad Lilla Paradiset, mitt i flyktingförläggningen. Allbohus förstod att vi kunde vara en hjälp för dem, en bro mellan flyktingarna och hyresvärden. Eftersom grupphemmet inte längre fanns såg projektledaren här en möjlighet att satsa på ungdomar 18+, den grupp som kanske har störst behov av stabilitet, stöd och struktur. De mår ofta dåligt i väntan på besked och stänger gärna in sig i sina lägenheter utan att aktivera sig, och ofta med dålig mathållning. Dessutom fanns på flyktingförläggningen ett stort antal yngre barn som bodde med sina familjer. Många av dessa barn gick inte i skolan på grund av att föräldrarna var deprimerade. Därför beslutades att viss aktivitet skulle arrangeras även för denna grupp. Även i Lessebo fick Projekt Mötesplats egna lokaler genom kommunens försorg (en lägenhet). Den delades med socialförvaltningen, varför projektet disponerade den på kvällar och helger. Där fanns möjligheter för ungdomarna att träffas på neutral plats, utanför grupphemmet och flyktingförläggningen, vilket möjliggjorde samtal, gemensam matlagning och studiecirklar. I Uppsala hade projektet tillgång till de verksamheter som redan fanns i kommunens Aktivitetshuset. Här fanns ett flertal aktiviteter för ungdomarna, till exempel musikhörna, biljard, datasal och möjlighet till läxhjälp och samtal. 15

17 I Farsta fick Projekt Mötesplats kontakt med Kastanjegårdens vänner, som erbjöd läxhjälp och språkträning i sin lokal Mandelgården. En gång i veckan träffades ett gäng pensionärer i åldrarna år och oftast ett stort antal ungdomar för gemensamma övningar. I Farsta lånade också Kulturskolan ut en lokal där en tjejgrupp träffades varje söndagskväll för pyssel och samtal. Kommunikationsmedel Alla fritidsansvariga i projektet arbetade direkt mot målgruppen genom att vara på plats där ungdomarna bodde och vistades. När personalen i de olika boendena förstått innebörden av och fått förtroende för Projekt Mötesplats, tillhandahöll de aktuell information och hjälp att nå ungdomarna. På det viset kunde de fritidsansvariga nå samtliga i målgruppen, för att då erbjuda ungdomarna de olika aktiviteterna. De ungdomar som hade flyttat till eget boende i Karlskrona, Mölndal och Uppsala fick projektet kontakt med genom kommunernas enheter för flyktingintroduktion. Ungdomarna hade mobiltelefoner och på vissa projektorter var dessa den enda kontaktvägen. I Karlskrona till exempel, där ungdomarna bodde i lägenheter, användes telefonerna flitigt som kontaktredskap av den fritidsansvarige (se bilaga 5, tabell Karlskrona). Aktiviteter Ett stort antal och mycket varierande aktiviteter genomfördes under Projekt Mötesplats 3,5 år ute på fältet. Aktiviteternas karaktär skilde sig utifrån: De behov som deltagarna enades om att prioritera Kommunens karaktär I vilket skede i grupprocessen befann sig: Tillgängligt utbud av aktiviteter Aktiviteter som skapades av gruppen Aktivitet som varje individ skapade (frigörelsen) Flyktinggruppens sammansättning (varifrån, ålder, hälsa, kön) Den fritidsansvariges bakgrund, utbildning, erfarenhet, kontakter och kön Aktiviteter som återkom i alla kommuner var: Sommar- och vinterläger där deltagare från flera projektkommuner deltog tillsammans Fotboll, badminton, tennis, titta på ishockey, paddla kanot, klättra, övningskörning, simkurser, promenader, utelekar och fotbollsturneringar med andra ungdomar Video- och diskussionskvällar, matlagning, lära sig att ta hand om sin ekonomi och att handla ekonomiskt, temadagar, kurser om musik, lära sig att spela musikinstrument och om svenska traditioner som jul och midsommarfirande, musik och dans Studiebesök, teaterbesök, läxläsning, uttalsövningar på svenska och sykurs 16

18 Sammanfattning av antal genomförda aktiviteter i Projekt Mötesplats Statistiken är sammanställd utifrån befintlig veckorapportering från samtliga fritidsansvariga. Projektlokal - fanns i tre kommuner. Samverkan - flera ungdomar var aktiva utan de fritidsansvariga, t ex i musikkurs. Besök - av t ex massmedia eller kommunala tjänstemän. Skolan - de fritidsansvarigas aktiviteter i olika skolverksamheter. Medföljare - fritidsansvariga följde med till myndigheter, sjukvård mm. Administration - inklusive telekommunikationen mellan ungdomar och fritidsansvariga (ffa i Karlskrona och Farsta). Ärenden - inkl. stöd i tunga asyl- och anknytningsärenden. Ort Karlskrona Alvesta Lessebo Solna + Sigtuna Uppsala Farsta Mölndal Totalt Ungdomarna I projektlokal Hembesök Samverkan Utbildning och kultur Fysisk aktivitet På sta'n ("Stockholm") Utflykter och läger Besök i verksamheten Fritidsansvariga I projektlokal Hembesök Samverkan Skolan Medföljare Administration Möten (ffa samverkan) Ärenden Utbildning/studiebesök Sammanlagt deltagande i aktiviteter Av sammanlagt 1512 ungdomar, se tabell Antal deltagande ensamkommande barn per kommun 17

19 Lokal Hembesök Skolan Samverkan Medföljare Administration Möten Ärenden Utbildning/studiebesök Fysisk aktivitet Utflykter/läger Besök Projekt Mötesplats Slutrapport /2010 Ovanstående tabell i grafisk form: Fritidsledare Ungdomar Stapeln Administration är hög till stor del beroende på att telefonkommunikationen mellan ungdomar och fritidsansvariga lagts in här. I Karlskrona och Farsta utgjorde detta den egentliga kommunikationsvägen med ungdomarna. Följande aktiviteter tillsammans med ungdomarna utmärkte sig: Fysisk aktivitet Kroppen behöver liksom själen vård och omhändertagande. Det resulterar i bättre sömn, ökad matlust och koncentrationsförmåga. Mindre tid ägnas åt oro och grubblerier. En viktig del i Projekt Mötesplats filosofi var ju att tolka ungdomarnas signaler och önskningar. Vi kunde snabbt konstatera att ungdomarna var mest intresserade av att utöva sportaktiviteter, både inom- och utomhus. Fysiska aktiviteter, som t.ex. fotboll, skapade inte bara individuellt välbefinnande utan också samarbete mellan ungdomarna. Det var mycket tydligt att sportaktiviteterna gjorde att de blev av med energi och att de mådde bra av att aktivera sig i en konkret uppgift. Genom fysiska aktiviteter kunde ungdomarna på ett omedvetet plan uppleva känslan av att det psykiska och det kroppsliga bildar en enhet. I flera av projektkommunerna sponsrades deltagarna med gratis tillgång till lokal (fotboll) eller med sänkta avgifter (gym) och så vidare (se Nätverk och Samverkan). I Karlskrona och Lessebo var korpfotbollen mycket viktig. I Solna och Sigtuna var också fotbollen viktig men även bad och simundervisning. Solnaungdomarna aktiverades mycket ute i Stockholm, med promenader, skridskoåkning, utflykter till parker, museer, bibliotek, Kulturhuset och så vidare. 18

20 Intresset för fotboll låg för vissa grupper på ett mycket djupare plan än att bara spela lite på fritiden. I Karlskrona, Lessebo och Mölndal träffades deltagare eller hela gruppen och såg på fotboll på TV, ofta hemma hos någon/på gruppboendet men också på Porslinan eller på O Learys sportbar i Karlskrona. Kultur och studiebesök I de flesta projektkommunerna sponsrades verksamheten med biljetter till bio eller olika teater- och musik-/festivalevenemang. Oftast var dessa aktiviteter mycket populära. I Alvesta spelade musik, lyrik och bild mycket stor roll, i både lokalen, skolan och Studiefrämjandets (sponsrade) kurser i Växjö. Flera av ungdomarna blev relativt vana att uppträda vid olika arrangemang. Musiken och lyrik- och bildutställningar runtom i bygden gjorde också att verksamheten i Alvesta blev relativt känd ute i samhället. I Alvesta deltog också en vuxen flykting som frivillig musikpedagog i lokalen. Han kom flera gånger i veckan till Lilla Paradiset och undervisade och musicerade tillsammans med ungdomarna. I Solna, Uppsala och Mölndal, spelade också kulturen en stor roll, men mer i mottagandeform under olika kulturevenemang eller under musei- och teaterbesök, rundvandringar på sta n och så vidare. I Karlskrona handlade det främst om teaterbesök och besök på Marinmuséet. I Farsta hade en musikpedagog i Kulturskolan musikworkshops för främst utflyttade ungdomar tio gånger under hösten Rädda barnens lokalgrupp finansierade denna kurs. Musikintresserade ungdomar fick också låna hem musikinstrument för att kunna träna. Läxhjälp En stor och lyckad aktivitet i Projekt Mötesplats åtta kommuner var läxhjälpen. Anledningarna var flera; målgruppen ensamkommande barn hade ingen familj som kunde stötta dem, skolans resurser var otillräckliga i de flesta fall och deras eget kontaktnät med vuxna var otillräckligt. Visserligen har Rädda och Röda Korset sådan verksamhet men det kräver ungdomarna vet om att den finns. I Uppsala deltog den fritidsansvarige i hög grad med hjälp, framförallt i matte, både i skolan och på Aktivitetshuset. Matlagning Att laga mat tillsammans var en mycket viktig aktivitet i de flesta av delverksamheterna. På de orter där man inte hade tillgång till gemensamt kök, träffades man ofta hemma hos någon av deltagarna istället. Matlagningen var viktig dels för gemenskapen och dels för att deltagarna på detta sätt kunde ge tillbaka genom att visa en del av sin kulturella bakgrund. I Alvesta lagades det under en period mat flera gånger i veckan i Lilla Paradiset. Här ingick det att hjälpa till med förberedelser och inhandling av maten. Vissa ungdomar älskade att laga mat, såväl svensk som mat från hemlandet. Här arrangerades också en matlagningscirkel i lokalen. 19

21 I Solna fick verksamheten låna lokal i Rågsveds fritidsgård, där man träffades en gång i veckan för att laga mat tillsammans och sedan spela spel eller bara umgås. Här deltog även Farsta då och då. Filmprojekt Under det andra verksamhetsåret satsades på ett animationsprojekt, en film som ungdomarna själva gjorde. Erik Löfdahl från Göteborg arbetar med en egen metodik, som går ut på att gruppen tillsammans leker fram en berättelse genom att lösa en konkret uppgift. Verktygen är samarbete, delaktighet, solidaritet och tillhörighet. Berättelsen blev en projektion av deras situation och finns att se på Youtube. De som deltog visade stolt upp sin produktion och det var tydligt att de fick hopp och en känsla av att ha lyckats med något det här har jag gjort och jag kan bevisa det! Psykodrama Psykodrama var en gruppmetodik som så vitt känt inte använts tidigare för denna målgrupp i Sverige. Tanken var att främja gruppsammanhållningen. Metoden går ut på att deltagarna går in i låtsasroller som uttrycks med kroppsspråket. På så sätt kan känslor och funderingar få utlopp utan så många ord. Metoden lyckades endast i Alvesta, där den fritidsansvarige kunde använda metoden som ett verktyg i sitt arbete. Filmkvällar I Alvesta och Lessebo visades ofta film, då verksamheterna fick låna filmer på deltagarnas hemspråk (främst kurdiska). I Alvesta var söndagarnas barnbio mycket populär. Det hände att mammorna följde med och tog med sig mat och umgicks. Aktiviteter där deltagare från flera projektkommuner deltog tillsammans Sommarläger År 2006 (år två av Projekt Mötesplats) träffades under två fantastiska sommardagar 43 ungdomar från Alvesta och Karlskrona på Osaby, tillsammans med personal från gruppboende och flyktingintroduktion i Karlskrona. Karlskrona kommun bidrog med transporterna till och från Alvesta och Karlskrona. Alvesta kommun bidrog inte eftersom gruppboendet där stängdes i samma veva. På förmiddagarna handlade det om uteaktiviteter som stafett, fotboll och basket och på eftermiddagarna om workshops med olika teman som att lära sig göra film eller att göra gipsmasker. På kvällarna blev det mycket musik och många spontana sångstunder, då flera att ungdomarna från Alvesta hade gått i musikkurs genom Studiefrämjandet i Växjö (se Nätverk och Samverkan). Sista kvällen var det disko och utdelning av priser. 20

22 År tre anordnades två sommarläger eftersom det var svårt att hitta en plats där alla rymdes. Total deltog 150 ungdomar och 14 personal från flyktingintroduktionen, gruppboenden, asylboenden, transitboenden, samt sex frivilliga vuxna. 1. Rävnäs, mellan Västerås och Surahammar, fyra dagar i juni 2007 Ungdomar och vuxna bodde i baracker och var indelade i grupper med ansvar för olika uppgifter som matlagning, städning, aktiviteter. Kanot, fiske, volleyboll, bad och den mest populära aktiviteten fotboll fyllde ungdomarnas dagar. En liten grupp på 5 flickor valde handarbete istället för idrott, och det gavs utrymme för många samtal. Ungdomarna blev fysiskt trötta av alla aktiviteter, och de var mycket nöjda med lägret. 2. Senoren, en ö i Karlskrona skärgård, fyra dagar i juni 2007 Senoren är en underbar plats med flera fotbollsplaner, lokaler, tillgång till kanoter och stora härliga grillplatser. Samtliga ungdomar var pojkar. De spelade fotboll, musicerade, målade, spelade spel, tittade på film och paddlade kanot. Alla var mycket nöjda med lägret trots att det regnade varje dag. Vinterläger Kostnaderna för sommarlägren blev lägre än budgeterat, varför utrymme skapades för kvarvarande kommuner att anordna enklare vinterläger i februari och mars Fotbollsturnering i Vårberg 10 augusti 2007 Turneringen blev ett tillfälle för ungdomarna att träffas och ha roligt tillsammans, att utbyta idéer och få nya kompisar. Dessutom ville man visa ungdomarna att de inte behövde känna sig ensamma i sin situation. 150 ungdomar var på plats i 12 fotbollslag som spelade mot varandra. Turneringen blev mycket lyckad och vi fick gratis PR av City som skrev om turneringen samma dag. De följde även upp efter helgen med redovisning av resultatet. Deltagare: o Transitboendena i Vårberg, Steningen, Ekudden, Lilla Viktoria och Björkudden o Gruppboendena i Linggården, Sofia, Upplands Väsby och Uppsala För detaljerad redovisning av aktiviteterna kommun för kommun, se bilaga 5. 21

23 Efter Projekt Mötesplats Sammanfattningsvis kan man säga att projekt Mötesplats var ett (oplanerat) stöd i den kommunala verksamheten under en tid då behovet var mycket stort. För ungdomarna var de fritidsansvariga viktiga därför att de var närvarande med skapande aktiviteter och hade täta kontakter med gruppen utan att representera någon institution! Metoden har skapat nya sätt att se på målgruppen och, inte minst, hur man arbetar tillsammans med dem. Med Projekt Mötesplats som inspirationskälla inrättade Karlskrona kommun en fritidsledartjänst på sfi (det var till och med projektets fritidsledare som fick tjänsten). Flyktingintroduktionen i Karlskrona inrättade mot slutet av projekttiden ytterligare en tjänst för arbetet med flyktingungdomarna öppnade Röda Korset verksamhet i Alvesta, med hjälp från Rädda Barnen. Röda Korset hade tidigare verksamhet för flyktingbarn som bor permanent i Alvesta, men när Mötesplats avvecklades startade Röda Korset öppet-hus-verksamhet för flyktingar. Det finns fler organisationer som har uppfattat behovet i Alvesta och har därför tagit över och fortsatt arbetet tillsammans med de flyktingar som behöver en hjälpande hand. Lessebo och Uppsala kommuner uppmärksammade behovet av att stödja unga vuxna. Kommunen valde att fortsätta stödja denna grupp och anamma modellen Projekt Mötesplats. I Solna blev den fritidsansvarige efter Projektet Mötesplats anställd av Vårljuset som ansvarar för transithem i Solna. Jakob arbetar 100 % och hans arbete är samma som under projektets tid, Han samordnar fritidsaktiviteter till flera transithem som Vårljuset har. Ansvarige chef i Vårberg uppskattade samarbetet med oss och tog till sig projektets erfarenheter och lärdomar i arbetet med ungdomarna. Stockholms stad öppnade sommaren 2008 ett boende för barn som inte kan vara kvar i de familjer som Migrationsverket placerat dem i och barn från Linggården och Söderbo. I detta boende arbetar nu Projekt Mötesplats fritidsansvarige från Farstadelen. Hennes uppgift är att stötta ungdomar 18 plus med uppehållstillstånd och har behov av viss hjälp inför flytten till eget boende. Det var en tillgång för kommunen att få en person kände många av ungdomarna och som erfarenhet av att arbeta med just denna kategori. Personalen på NVC Mölndal arbetar aktivt med att hitta nya fritidsaktiviteter och kontakter med föreningslivet. Det finns personal som talar ungdomarnas hemspråk, vilket också underlättar kommunikationen. I Sigtuna deltog Projekt Mötesplats under en kort period när det kom ett stort antal ensamkommande barn och unga. I övrigt finns en bra och fungerande verksamhet. 22

24 Spridning Projekt Mötesplats har en stor mängd erfarenheter att dela med sig av. Ett omfattande arbete utfördes för att sprida projektets lärdomar, bland annat genom: Möten med ett stort antal nyckelpersoner inom de kommuner där verksamhet utfördes. Nätverksmöten med de personer som var inblandade i ungdomarnas liv. Tidningsartiklar och intervjuer i lokala radiokanaler och Sveriges Radios P1. Studiebesök av studenter från grundskolan upp till universitetets samhällsvetarlinje. En fotoutställning om ensamkommande flyktingbarn, som sattes upp av en journalist och fotostudent. Syftet med utställningen var att visa upp ungdomarnas vardag. Besök i föreningar, gymnasieskolor, efter begäran om information om ensamkommande flyktingbarn. Ett stort antal telefonförfrågningar från bl.a. godemän och personal på olika typer av flyktingboenden, om tips på material och önskemål om feedback rörande hantering och bemötande av ensamkommande flyktingbarn. Den allra bästa spridningsmetoden förutom ovanstående punkter, och en av de viktigaste uppgifter som projektet hade, var att arrangera seminarier och utbildningar för intresserade kommuner. Inledningsvis riktade sig seminarierna till kommunernas ansvariga tjänstemän och politiker. Sedermera bjöds fler kategorier som arbetar direkt med ensamkommande barn in. Utbildningar anordnades i Umeå, Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Halmstad och Växjö. Där deltog flera av de kommuner som hade för avsikt att ta emot ensamkommande ungdomar men ännu inte kommit igång, och de kommuner som redan startat mottagandeverksamheten. I dessa kurser användes grupparbete som en metod, vilket underlättade att ta upp frågor och funderingar och tillsammans hitta lösningar. Seminarierna var mycket uppskattade och välbesökta. I programmet deltog också jurister som informerade om asylrätt och asylprocessen, en etnolog som talade om mångfald, mottagandets betydelse och om kultur och identitet samt BUP om hälsofrämjande åtgärder. Bedömningen är att det finns ett stort behov av information, kunskap och hjälp i dessa frågor. Därför är det av största vikt att aktörer inom områdena ensamkommande barn och asylsökande unga vuxna delar med sig av sina erfarenheter. 23

25 Erfarenheter Projektledaren beskriver sitt och de fritidsansvarigas arbete på följande sätt: Handledning och coachning av de fritidsansvariga skedde kontinuerligt och mycket frekvent genom möten och ett oräkneligt antal och mycket långa telefonsamtal. Det var viktigt att ta reda på till exempel vilka problem de hade, vilket behov av support de hade eller om de satt fast i en viss situation. Det var ett absolut krav att de fritidsansvariga rapporterade till mig via e-post varje vecka, förutom ovan nämnda telefonsamtal. Detta var den enda framkomliga vägen för en enda person att klara koordinationen av åtta kommuner. De fritidsansvariga visste att de kunde nå mig när som helst på dygnet och att jag verkligen också fanns tillgänglig för dem när de behövde mig. Jag vägledde de fritidsansvariga såväl i ett gemensamt projektperspektiv som på det individuella planet, med överblick över vad som gynnade den enskilda situationen. Metoden Nyckelord var ryggraden, hjälpmedlet och facit i det operativa arbetet. Jag vill inte underskatta mitt engagemang och ledarskap. Jag fick själv dirigera, omprioritera, och fatta snabba besluta i projektets liv. Utan något egentligt stöd fann jag verktyg för ledning av de fritidsansvariga och för att leda projektet i hamn. Mina psykologikunskaper och erfarenheter av att ha jobbat med barn och ungdomar av andra nationaliteter och inte minst efter att själv ha kommit som politisk flykting bidrag till att klara detta. Projektledning som samtalsform kan ibland liknas vid en terapeutisk situation. Fritidsledarna överlämnade sin ångest, sina frustrationer och problem, sin besvikelse, oro, glädje, sitt skratt, sina krav och sin kärlek till mig. Jag eftersträvade att förhålla mig till dem på samma sätt som jag ville att de skulle förhålla sig till sina ungdomar, med känslan av ett egenvärde och förmåga att gå vidare i svåra situationer. Genom förståelse av identifikations- och projiceringsfenomen kunde jag hålla distans, det vill säga inte lägga deras problem på mig som person. Naturligtvis var jag också deras syndabock ibland. De placerade mig efter behov i gestalterna chef, handledare, storasyster, kompis och elaking - och jag var medveten om det. Precis på samma sätt såg ungdomarna på de fritidsansvariga. Regin kallades för pappa, Jakob, Alexis och Hugo för kompis eller storebror, Anna i Farsta var ungdomarnas storasyster, Dennis var en kompis, Kerstin var som en mamma och Oskar var deras lärare. På samma sätt som att jag i min roll av ledare för de fritidsansvariga gestaltade ett förhållningssätt som speglade min personlighet gjorde de fritidsansvariga detsamma i sin roll som ledare för ungdomarna. Denna process var en omedveten process i den så nära relation som de fritidsansvariga hade med målgruppen. Ungdomarna visste att de fritidsansvariga var närvarande exklusivt för deras bästa, liksom att de representerade en flyktingorganisation. Detta var från början ett plus i verksamheten. 24

26 De fritidsansvariga Trots alla problem som fanns med ett splittrat geografiskt arbetsfält och med målgruppens problematik, med tragiska och inhumana situationer, präglades fältarbetet i Projekt Mötesplats till stor del av en sorts harmoni. Fritidsledarna arbetade under 3,5 år i sammanlagt åtta kommuner, på tre transithem och i enskilda boenden, i skolor, på fritidsgårdar och i samverkan med andra organisationer och frivilliga. Den enorma mängd upplevelser och erfarenheter som fritidsledarna redovisat på ett flertal olika sätt - i möten, veckorapporter och i en enkät som projektledaren lät dem svara på - är omöjlig att redovisa här. Bara veckorapporterna, som i många fall är mycket detaljerade och visar på hur utlämnade de var i sin komplexa arbetssituation, räcker och blir över för någon hugad forskare. Fritidsledarna beskriver på samma sätt som ovan hur de ser att ungdomarna faktiskt mår - i boendena, i skolan, på fritiden, i asylprocessen och inte minst, hur deras ensamhet ser ut när de verkligen känner sig ensamma. Här nedan redovisas tre axplock ur fritidsledarnas arbete: 1) deras syn på hur de ensamkommande unga uppfattas av allmänheten, myndigheter och organisationer, 2) hur de uppfattar att ungdomarna faktiskt mår och 3) några lärdomar. Avsnittets sista del redovisar några av de slutsatser som vi kommit fram till utifrån den stora mängd lärdomar vi dragit av arbetet i projekt Mötesplats. Hur de fritidsansvariga uppfattar samhällets syn på ensamkommande unga Ensamkommande barn ses som ett begrepp för en homogen grupp av barn under 15 år (i projekt Mötesplats arbetade vi efter Allmänna Arvsfondens kriterier, det vill säga barn 1-11 år och ungdom år). Att skilja på nationalitet och etnisk bakgrund är svårt. Segregationen blir större och större och det drabbar ungdomarna. De tvingas in i subkulturer med sina landsmän, oavsett om de har familj eller släktingar här. Allmänheten ser dem som offer. De är ensamma, i betydelsen att de är ensamma, deprimerade, utnyttjade och sammanförda i baracker - alla i behov av psykolog. Det är synd om dem och att privatpersoner inget kan göra för att ändra på det. Jag tror att många skulle vilja hjälpa dessa ungdomar, om de bara visste hur. Jag tror att många svenskar som inte gillar att det kommer många flyktingar till Sverige skulle njuta lite om de fick känna av den glädje som ungdomarna trots allt ofta sprider omkring sig. När jag berättar för människor vad jag jobbade med så är deras reaktioner positiva - det måste vara ett intressant jobb! och det måste vara svårt att komma ensam till ett nytt land! 25

27 Många ser ett litet brunögt mörklockigt barn framför sig och som de suktar efter att få känna givarglädje inför. Många har svårt att förstå hur föräldrarna kan skicka iväg sina barn. Jag tror att människor generellt känner mest för de ensamkommande barnen. Jag tycker att det finns en stor okunskap om gruppen, inom exempelvis sjukvården, skolan och polisen. Ensamkommande är osynliga. De flesta i samhället anser att Sverige bör hjälpa dessa barn eftersom man lyder under FN:s barnkonvention, men det finns nog de som anser att dessa barn kostar samhället mycket pengar. En sak som jag är säker på, är att jag nog är den första svensk de (ungdomarna) känner. Svenska folket har en positiv inställning till dem, till dess de ser att det är en svartskalle - ofta med skägg, då ändrar man inställning direkt. Många tror att kriminalitet och våldtäkt har sin grund bland dessa ungdomar. Hur de fritidsansvariga uppfattar att ungdomarna mår? Jag tycker att ungdomarna är labila. Nästan alla har krisat på något sätt under året. Det är mycket upp och ner efter beskedet om asyl, oavsett om beskedet är positivt eller negativt. Ofta blir de nedstämda en tid efter, tiden varierar från individ till individ. Det är som att insikten om att de är ensamma i ett nytt land plötsligt kommer över dem. Innan har det handlat om de får stanna eller inte, nu ska de skapa en framtid här, utan allt de är vana vid och det är svårt att handskas med. Deras förmåga att analysera sin ångest är bristfällig. De förstår inte varför de mår dåligt. Vissa vill absolut inte gå till BUP och kan inte kommunicera känslor och förstå varför de mår dåligt. De är trötta, har svårt att sova på natten och har olika fysiska krämpor. De säger att de bara tänker och tänker på natten och därför blir så trötta på dagarna att de inte orkar göra något. Det finns ett stort behov att skratta och skämta. De mår inte bra och det är främst väntan på besked från Migrationsverket som ger en psykisk stress och ibland ångest. De har hemligheter som är tunga att bära, de kan känna skuld att de har det bra medan deras anhöriga lever kvar i krig eller fattigdom. Trots allt ser många ljuset i tunneln. Många av dessa ungdomar vill inte studera, de vill jobba och tjäna pengar så fort som möjligt, de vill vara oberoende. De känner kanske kravet att börja visa att det går bra för dem, ett krav som kanske kommer från släktingar som är kvar hemma eller kanske från dem själva. Erfarenheter har visat att flickorna har lite annorlunda behov än killarna och att det många gånger är viktigt att det finns en kvinnlig personal som kan fungera lite grand som mamma, eller tjejkompis åt dem. 26

28 Viktigt med en tjejgrupp: Erfarenheter i verksamheten pekar på att tjejerna är en grupp i sig, som man inte når på samma sätt som killarna. Eftersom de är en majoritet är det lätt att verksamheten utgår från killarnas önskningar och behov. Därför är det viktigt att hitta alternativ för att fånga upp flickor som kanske tackar nej till de aktiviteter som erbjuds. En tjejgrupp kan vara ett sätt att hjälpa dem att pröva nya saker. Många kommer från kulturer där det råder en syn på könsrollerna som kanske inte överensstämmer med den som råder här. För de unga ensamkommande tjejerna kan det vara svårt att hamna i denna helt nya kultur. De fritidsansvariga delar med sig av sina erfarenheter Nästan allt är intressant! Jag har lärt mig nya saker varje dag, allt från ord på arabiska till hur jag själv reagerar och i olika situationer. Allt har varit intressant! Och jag lär mig hela tiden och därmed är det bra! Det finaste har varit den rena känslan i diktprojektet, och att de som har gett sig av vidare (inte till sina hemländer) ringde på nyårsafton och i början av januari. Det var så fint! inblick i hur det fungerar praktiskt i mottagandet av ensamkommande barn. Jag har fått lära mig om de länder som ungdomarna kommer från. Jag har lärt mig om flyktingspolitik. Att livet är här och nu, men med förståelse för då (innan) och med siktet inställt på framtiden. Att prata om allt och skratta om allt. Tålamod, flexibilitet och att inte ha förutfattade meningar om ungdomarna i mitt arbetssätt. Man borde studera deras historia ur flera perspektiv. Vi skapar framtiden tillsammans. Det har varit roligt och lärorikt att jobba med en ny grupp ungdomar, samtidigt som jag har hunnit sätta mig in i en del av flyktingens situation. 27

29 Slutsatser i korthet inför framtida arbete med ensamkommande unga (eller ännu hellre tillsammans med) Allmänt Se inte de ensamkommande unga som offer, utan våga beröra viktiga frågor i livet! I den situation dessa unga människor befinner sig är de ganska öppna för det. Viktigt dock, att INTE leka psykolog, utan att bara lyssna och visa medkänsla när de vill prata. I detta sammanhang kan det vara värdefullt att vara uppmärksam på, att dessa unga ofta hanterar sin situation genom att somatisera den. Gå på känslan - och den spontana feedback man får! Tyck om dem och de tycker om dig, så enkelt är det! Ibland har de behov av en alternativ mamma eller pappa som de kan visa sina innersta känslor inför. Men - sätt gränser! Det viktigaste och svåraste för den som jobbar med ungdomar över huvud taget, är att bygga upp förtroende med dem. Att sätta gränser är paradoxalt nog en mycket viktig del i denna process. Att få deras förtroende innebär också att få ta del av deras personliga problematik men det är absolut nödvändigt för att kunna nå dem. Många av dessa ungdomar har gått igenom svåra separationer och besvikelser i sitt liv. Därför är det viktigt att hålla sina löften och överenskommelser, så långt möjligt. Ge ungdomarna leklusten tillbaka! Ha roligt tillsammans! Det är viktigt att de ser att det går att glömma sina trauman, till och med för korta stunder. I projektet arbetade fritidsledarna i stor omfattning med alternativa sysselsättningar, som sport eller annan föreningsverksamhet - med synnerligen lyckat resultat. Här var själva grundförutsättningen att ungdomarna själva fick bestämma över sina intressen/önskemål och att verksamheten anpassades efter dessa. BJUD verkligen in ungdomarna att vara med i processen - på riktigt. Se till att de blir absolut delaktiga! Boendet och fritiden Ge alla ungdomar en kontaktperson eller fadder som identifikationsobjekt och förebild. Bygga nätverk kring ungdomarna, inventera vilka vuxna som finns kring dem. Fritidsgårdar i anslutning till boendet från 15 år och uppåt. Skolan Efter att de har blivit godkända på sfi klarar de starkaste att sedan läsa in gymnasiet. Man kan ha en form av individuell studiegång där man inte utgår från åldern utan de förkunskaper den har. Motivera dem att fullfölja skolan och läsa in grundskolekompetensen. Ekonomin är här en viktig faktor. Slutar de i förtid och väljer att söka genvägar till jobb så försämras de ekonomiska villkoren stegvis. 28

30 De flesta vill jobba och tjäna egna pengar så fort som möjligt - och det är bra! Samtidigt bör man fråga sig vilken typ av jobb man får om man saknar utbildning i Sverige. Hur kan vi få dem att tänka mer långsiktigt? Vilka krav ställer samhället på rättigheter och skyldigheter? Hur är det svenska samhället uppbyggt? Det är viktiga kunskaper med tanke på att de ofta söker genvägar. Utbildning är viktigt för at minska risken för alltför tuffa smällar på arbetsmarknaden. En annan viktig fråga är vad som händer i fall man åker hem? Kanske det vore bra tänka på att lära sig till exempel engelska eller något praktiskt under väntetiden? Samhället och politiken Korta ner tiden för asylprocessen. Använd inte Dublinavtalet för att skicka tillbaka barn till det land de kom till först. Mindre mer familjelika PUT-boenden. Fortbilda personal om religion, kultur och egna fördomar. Inte se ungdomarna som problem, ha en levande dialog om hur ungdomarna kan bemötas på bästa sätt, samt hur man kan arbeta med integrering redan från första början. Bemöta ensamkommande ungdomar med närhet och omtanke. Att boendepersonal har nödvändig information om nyckelpersoner att kontakta och som sedan i sin tur kan slussa vidare till flera kontakter. Att tillsynen fungerar avseende kontroll av transithemmen, eget boende eller boende i fosterfamilj och de gode männen. Det är oerhört viktigt att alla gode män får adekvat utbildning. Överförmyndarna bör stöttas i denna uppgift. Det är viktigt med gode män som fungerar bra Om möjligt bra om gode män talar barnets språk. Bra förberedande rutiner före övergången till eget boende i form av ekonomisk rådgivning och praktisk information om hur det är att bo själv. Det är ett allvarligt misstag att tro att behovet av nätverk försvinner i och med ett positivt besked på asylansökan. Strävan efter kontroll över sitt liv och sin situation börjar på allvar efter att ungdomen fått PUT. Livet går ju vidare och det kommer en tid efter asylprocessen. Erbjuda ungdomarna en utbildning som ser dem som en resurs för framtiden, och som utgår från ungdomarnas individuella situation och förutsättningar. Fundera på allra största allvar kring behovet av arbetstillfällen för dessa ungdomar. De förhållanden som råder i dag är oroväckande. Inte bara för dem själva, utan i ännu högre grad om man beaktar den nya politiken, att anhöriga inte får komma om du inte har arbete och kan försörja dem. Till sist Använd ett språk som ungdomarna förstår - de har sitt språk, precis som andra ungdomar! 29

31 Projektledarens slutord Våld och instabilitet i delar av världen orsakar att allt fler människor flyr och söker skydd i säkra länder. Väpnade konflikter, miljöpåverkan, krig, fattigdom och sjukdomar är några av de problem som vi människor tillsammans har kontroll över, ansvar för och har möjlighet att påverka. De konsekvenser som uppstått ur dessa konflikter finns de facto och det är vi som har skapat dem - och - bara vi kan rätta till dem. Vi lever i tjugoförsta seklet och fortfarande flyr människor från sina hem, kulturer, kompisar, släktingar och invanda miljöer. Dessa människor flyr för att inte bli mördade, torterade, våldtagna, kränkta, utnyttjade, rekryterade till krig eller gå hungriga. Flyktingar flyr för att de har ett hopp för framtiden och för att de önskar vara en del av den. Ingen människa i världen vill tvingas att lämna sin väl kända miljö för att starta ett nytt liv i ett främmande land, men instinkten att överleva finns hos oss alla och flyktingar är överlevare. År 2010 och vi har inte lärt oss att ta hand om varandra med respekt, empati och kärlek i vår närmiljö. Att förändra situationen i världen kostar inte mer än att vi alla tillsammans bestämmer oss för att skapa en mänskligare värld. En utopi kan tyckas, men någon gång måste vi börja. Varför inte nu? De fyra åren med projekt Mötesplats har berikat mig oändligt, både i mötet med alla dem som engagerat sig i arbetet med flyktingungdomarna, med kärleken som det viktigaste verktyget, och i mötet med ungdomarna själva. De är flyktingungdomar men framför allt är de ungdomar, med drömmar och beteenden som vilken annan ungdom som helst har. De allra flesta har modet att satsa på livet och en framtid, trots den svåra situation de befinner sig i. Det har gett mig mod och ork i svåra stunder. Till sist vill jag rikta mig direkt till er fritidsledare i projekt Mötesplats. Utan er hade det inte blivit något projekt alls! Ni skiljde er åt vad gäller ursprung, ålder och till och med hur ni gestaltade er roll i de olika kommunerna, men några saker hade ni gemensamt: Ni jobbade professionellt, med förmågan att nå flyktingar - ungdomar, barn och vuxna, som kom från många olika länder och vars livshistorier många gånger var tragedier. Ni engagerade er av hela ert hjärta; tog dem i handen och grät med dem och i ensamhet på vägen hem när deras historier letat sig in under ert skinn. Ni fanns där med en utsträckt hand till varje person som behövde er i det nya landet Sverige, trots att stödet till er var alldeles otillräckligt. Ni kunde plocka upp hoppet och glädjen trots tristess och ovisshet. Ni berättade alla för mig om skrattets gemenskap. Detta i sig är en lärdom; att hur jobbig situationen än är kan ett skratt lura sorgen en droppe! 30

32 Tack till Susann Arnehed från Allmänna Arvsfonden för att du trodde på projektets potential och för ditt stöd hela vägen ända in i mål. Tack till Anna Norberg i den sista resan av projekt Mötesplats, för ditt arbete med statistiken och för att du har hjälpt mig att hitta de rätta orden. Tack till Skyddsvärnet för att ni stått som värd i den avslutande delen av projektet, och med det möjliggjort denna rapport som kan vara ett stöd till att alla som träffar ensamkommande barn. Jag tackar också alla er andra, ingen nämnd och ingen glömd, som har bidragit och som har jobbat helhjärtat för projektet. Inte heller utan er hade projekt Mötesplats kunnat genomföras. Tack vare er har ett stort antal unga människor blivit sedda och förhoppningsvis därigenom fått framtidstro och kanske till och med möjligheter! Min förhoppning är att denna rapport skall bidra till ökad kunskap om arbetet med ensamkommande barn och unga, på det att mottagandet av asylsökande ständigt må förbättras. Stockholm i januari 2010 Cristina Sourigues Projektledare 31

33 Bilaga 1 FN:s konvention om barnets rättigheter 9 Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling en konvention om barnets rättigheter, kallad barnkonventionen. Sverige ratificerade konventionen 1990 och var bland de första länderna att göra det. Därmed har landet bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad

34 Bilaga 2 Flyktingsituationen i världen Det finns ett akut behov för länder att hålla asyldörrarna på vid gavel för dem som är i verkligt behov av internationellt skydd. 10 Enligt UNHCR fanns det den 31 december 2008 cirka 20 miljoner människor i världen som tvingats fly från sina hemländer och minst lika många internflyktingar. Den förstnämnda siffran ser annorlunda ut om man tittar på the U.S. Committee for Refugees and Immigrants (USCRI) statistik för samma tidpunkt, med människor på flykt från sina hemländer. Varje organisation har sitt sätt att räkna, beroende på hur man definierar flykting. UNHCR uppskattar att hälften av världens flyktingar bor i tätorter och en tredjedel i flyktingläger, om man ser till genomsnittet. I Afrika söder om Sahara däremot, bor sju av tio flyktingar i flyktingläger. Pakistan står värd för störst antal flyktingar i världen (1,8 miljoner), följt av Syrien (1,1 miljoner) och Iran ( ). Pakistan tar också emot flest antal flyktingar i förhållande till sin ekonomiska kapacitet, följt av Kongo och Tanzania. Inte förrän på plats 26 kommer Tyskland som första industrialiserade land. Även om de industrialiserade länderna bidrar med mest pengar till flyktinghjälp är det utvecklingsländerna som tar emot flest flyktingar. Sammanlagt tog länder med BNP per capita på mindre än $2 000 emot nästan två tredjedelar av alla flyktingar, under det att länder med BNP per capita på mer än $ tog emot 5 % av världens flyktingar. En annan intressant statistik är listan på antal flyktingar i relation till folkmängd. Där toppade 2008 Gaza och Västbanken med relationen 1:2, vilket betyder att varannan person är flykting. Jordanien följer som god tvåa med 1:9 och Syrien på tredjeplatsen med 1:11. Pakistan kommer här på elfte plats (1:90), tätt följt av Saudiarabien (1:96) och Serbien (1:97) - för övrigt det enda europeiska land som finns med på listan! 11 Antalet asylansökningar i de industrialiserade länderna ökade med tio procent under första halvåret 2009, jämfört med samma period föregående år. För fjärde året i rad toppar Irak listan på ursprungsländer ( ansökningar). Afghaner (12 000) och somalier (11 000) följer därefter. Nästföljande länder på listan är Kina, Serbien (inklusive Kosovo), Ryssland, Nigeria, Mexiko, Zimbabwe, Pakistan och Sri Lanka Antonio Guterres, Flyktingkommissarie UNHCR 11 USCRI - U.S. Committee for Refugees and Immigrants UNHCR - 33

35 Ensamkommande barn och unga I världen procent av världens asylsökande är barn under 18 år rapporterade den grekiska kustbevakningen att ensamkommande barn och ungdomar anlände till landet, men många fler tros ha rest in i landet utan att bli upptäckta. Grekland har inte någon process för att bedöma det enskilda barnets behov och intressen. Medan regeringen har gjort ansträngningar för att öka antalet platser för barn i specialiserade öppna centra, överskuggas dessa ansträngningar av att antalet ensamkommande är så stort och, som konsekvens, att barnen tvingas stanna i förvar under långa perioder. UNHCR: s personal besökte 2008 flyktinglägret på Pagani på den grekiska ön Lesbos. De var chockade över villkoren i anläggningen, där över 850 människor hålls, varav 200 ensamkommande barn, främst från Afghanistan. Centret har egentligen en kapacitet på personer. Den biträdande ministern för hälsovård och social solidaritet i Grekland försäkrade sedan UNHCR att alla ensamkommande barn vid Pagani skulle överföras till särskilda mottagningsanordningar. Dessutom utlovades en fullständig genomgång av asylsystemet, inklusive särskilda åtgärder för att skydda asylsökande barn. Vid ett UNHCR-besök i Pagani i oktober 2009 visade det sig att i stort sett ingenting har hänt. I Sverige 14 Under år 2008 kom totalt ensamkommande barn och ungdomar. Motsvarande siffra år 2007 var 1 264, år 2006 var 820 och år 2004 var antalet 388 barn. Totalt under 2009 sökte ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Under november 2009 anlände 250 asylsökande barn och ungdomar utan vårdnadshavare till Sverige. De flesta är pojkar i åldern år. De största grupperna kom från Somalia (98), Afghanistan (74) och Irak (9). Den 30 november 2009 fanns ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa vistas: 613 i ankomstkommunerna 538 i kommuner med överenskommelse om mottagande 393 i boende i familjehem hos släktingar eller nära anhöriga Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ensamkommande barns asylärende under 2009 var 114 dagar och bifallsandelen var 63 %

36 Bilaga 3 Det svenska mottagningssystemet för ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn 15 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande barn (upp till 18 år). Unga vuxna Dessa personer räknas egentligen inte till de ensamkommande barnen men de deltog i Projekt Mötesplats och är en grupp med stora behov, varför vi redovisar dem här. Unga vuxna är personer som fyllt 18 år när de kommer till Sverige. Ofta har resan börjat långt innan 18-årsdagen och de har hunnit bli myndiga på vägen hit. De betraktas som vuxna och placeras i egen lägenhet eller på förläggning. De har inte rätt till God man. Till denna grupp hör också dem som fyller 18 år under asylprövningen och därför placeras i eget boende eller på förläggning. Denna grupp har en helt annan referensram eftersom de, när de flyttar, känner till en del om det svenska samhället och hur saker och ting fungerar, och kanske till och med har ett fungerande nätverk. God man 16 Fram till dess att ett ensamkommande barn beviljas/nekas uppehållstillstånd (vare sig de bor i transithem eller är kommunplacerade) skall en ställföreträdande vårdnadshavare/förmyndare utses, en så kallad god man. Denna person finns med som stöd i all kontakt med myndigheter, främst Migrationsverket, och juridiska biträden samt som stödjande beslutsfattare i det som rör ekonomi, boende, sjukvård och skola. Den gode mannen har inte försörjningsplikt för den ensamkommande. När uppehållstillstånd beviljas utses en vårdnadshavare med särskild förordning. Boenden och ansvarsfördelning När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige placeras det i ett tillfälligt boende, kallat transitboende (även eget boende förekommer), i avvaktan på anvisning av annan bostad/annan kommun). Dessa transitboenden finns numera i sex ankomstkommuner: Solna, Sigtuna, Malmö, Mölndal, Gävle och Norrköping Lagen om God man för ensamkommande barn, SFS-nr 2005: Se 8 35

37 Ansvarsfördelningen under transittiden Här nedan beskrivs hur ansvarsfördelningen ser ut vad gäller ett barn så länge det bor i transitboende, det vill säga innan barnet kommer till den kommun som tecknar avtal med Migrationsverket och där barnet/ungdomen sedan skrivs, den så kallade anvisningskommunen. Ankomstkommunen ansvar för att: utreda behov och (föreslå) beslut om insatser och boendeplacering inklusive skyldighet att utreda, t.ex. om en släkting, är lämplig att ta emot barnet till dess Migrationsverket anvisar barnet till annan kommun utse god man sörja för att barnet får skolundervisning Tanken är att vistelsen här ska bli så kort att barnet/den unge inte behöver börja i skolan eller fritidsverksamhet. Tyvärr är anvisningskommunerna alltför få, vilket innebär att vistelsen i transitboende kan bli åtskilliga månader långt. Migrationsverket ansvarar för: att så snart som möjligt anvisa barnet till en anvisningskommun myndighetsutövning gällande LMA (lagen om mottagande av asylsökande) FMA (förordning om mottagande av asylsökande) prövning av barnets asylärende handläggning av åldersbestämning efterforskning av vårdnadshavare frågor om ekonomiskt bistånd återvändande för dem som inte får uppehållstillstånd Barns asylärende behandlas på Migrationsverket i Solna, Sigtuna, Malmö, Mölndal, Gävle och Norrköping. 18 Tecknandet av överenskommelser med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn gäller både under asylprövningen och efter att barnet/ungdomen beviljats uppehållstillstånd. Landstinget ansvarar för att ensamkommande flyktingbarn erbjuds hälsa och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som övriga bosatta i landstinget. När den ensamkommande fyller 18 år räknas denne som vuxen och har då bara rätt till vård som inte kan anstå. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av det kommunala mottagandet av ensamkommande barn. Detta förändras fr.o.m. den 1 januari , då den sociala tillsynen förs över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen

38 Länsstyrelserna fortsätter att arbeta aktivt med integrationsarbete, bland annat genom föreningslivet. Efter transitboendet Från ankomstkommunerna ska barn placeras i s.k. anvisningskommuner som är de kommuner som har en överenskommelse med Migrationsverket om att ordna långvarigt boende och mottagande för ensamkommande barn och unga. 20 Anvisningskommunerna får statlig ersättning, såväl under perioden som ungdomen är asylsökande som efter att denne beviljats uppehållstillstånd. Även vid ett negativt beslut får den ensamkommande stanna i anvisningskommunen till dess att avvisning kan verkställas. Anvisningskommunerna skall: utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende, vare sig det handlar om grupphem, familjehem eller hos släkting utse god man ordna skolundervisning ansvara för fortsatta insatser under barnets uppväxt ansvara för barnets integration ansvara för efterforskning av barnets familjemedlemmar Eget boende (ebo) Ensamkommande barn och unga kan, precis som vuxna asylsökande, välja att flytta direkt till boende hos släkt eller vänner (s.k. enskilt boende, ebo), utan inblandning från varken ankomst- eller anvisningskommuner. 21 Kommunen ansvarar dock för att boendet är lämpligt för den inneboende om denne är omyndig

39 Bilaga 4 Asylprocessen (Sverige) 22 Beslut rörande asylsökande personer som kommer till Sverige fattas enligt Utlänningslagen SFS-nr 2005:716. Avvisning direkt Den asylsökande kan avvisas direkt ifall det är uppenbart att han/hon inte behöver skydd eller om personen i fråga passerat ett annat land där skydd tillhandahålls 23. Det går att överklaga men den asylsökande får inte vänta på beslut i Sverige. Ombud Under den tid som Migrationsverket utreder den ensamkommandes asylansökan tilldelas han/hon ett juridiskt (eller offentligt) biträde, som har till uppgift att föra den asylsökandes talan och vid behov överklaga ett negativt beslut. Det åligger det juridiska biträdet att informera den ensamkommande om hur asylprocessen ser ut och fortlöper. Migrationsverket prövar asylansökan Migrationsverket utreder varje ansökan individuellt och på lika villkor oavsett ursprungsland, religion, ekonomisk eller social bakgrund. Utlänningslagen styr vilka som får stanna och vilka som ska avvisas. Den asylsökande skall, tillsammans med sitt ombud, presentera dokumentation och fakta som styrker skyddsbehovet. Migrationsverket kallar också till möte där man går igenom den asylsökandes berättelse och dokumentation. Uppehållstillstånd beviljas I de fall asylansökan godkänns beviljas antingen permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd (PUT respektive TUT). Avslag på asylansökan Ett negativt beslut kan överklagas till Migrationsdomstolen i det fall den ensamkommande så önskar. Detta kan ta lång tid och denna period upplevs ofta som en svår tid i väntan. Skulle ansökan avslås även i Migrationsdomstolen kan man söka prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Där krävs dock prövningstillstånd, vilket innebär att långt från alla fall prövas där. Migrationsverket ansvarar för (frivilligt) återvändande/avvisning Dublinförordningen (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 38

40 Dublinförordningen 24 Dublin II, som förordningen kallas eftersom den ersatte den gamla Dublinkonventionen från 1997, innebär att en person som av en eller annan orsak flyr från sitt hemland ska söka asyl i det första säkra land han/hon anländer till. Förordningens innehåll är förutom inom EU, även tillämpligt mot Norge och Island. Trots den pågående harmoniseringen varierar emellertid möjligheterna kraftigt att få sina asylskäl erkända mellan de olika medlemsländerna vilket gjort att människorättsorganisationer som Amnesty International och ECRE (the European Council on Refugees and Exiles) kallat att söka asyl i Europa för ett lotteri. Eurodac Eurodac är EU:s system för registrering av asylsökandes fingeravtryck. Eurodac är en förutsättning för att Dublinförordningen ska fungera, för att det ska kunna gå att påvisa vilket land som en asylsökande först ansökte om asyl i

41 Bilaga 5 Detaljerade tabeller och grafik över genomförda och rapporterade aktiviteter Nedan följer detaljerade tabeller och grafik över genomförda och rapporterade aktiviteter i samtliga av Projekt Mötesplats delverksamheter under åren Se sammanfattande tabell ovan i avsnittet Aktiviteter. Karlskrona Aktiviteter Ungdomarna År Antal Porslinan - Informationsträffar, fika, läxläsning, biljard, teater o musik, samtal mm Hembesök - Av fritidsledaren för läxläsning, hjälp med praktiska saker, datorproblem, pappersexercis, flytt osv och matlagning, fotbollskvällar mm Samverkan - Kommunen, KAIF, Hälsotorget mm Utbildning och kultur - Psykodrama, övningskörning, kulturella arrangemang, studiebesök, på sta'n mm Fysisk aktivitet - Fotboll, simning, dans, volleyboll, gym, badminton och gymnastik Utflykter och läger - Go-cart, Cyberzone, Bodaborg, grillutflykter, besök hos fritidsledaren, ishockeymatcher och läger Besök - Andra fritidsledare, filmare, media, praktikanter Aktiviteter Fritidsledarna Porslinan - Informationsträffar, fika, läxläsning, biljard, teater o musik, samtal mm Hembesök - Av fritidsledaren för läxläsning, hjälp med praktiska saker, datorproblem, pappersexercis, flytt osv och matlagning, fotbollskvällar mm Samverkan - Kommunen, KAIF, Hälsotorget mm Skolan - sfi Gräsvik och Kungsmarken, IV, Sommarskolan Medföljare - Övningskörning, advokat, kommun, sjukvård Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Skatte- myndigheten, ambassader, bank, försäkringsbolag etc. Administration - Planering, ekonomi, telefonarbete, veckorapportering, inläsning av projektdokumentation osv Möten - Projektet, kommun, boende, skola, Porslinan, BUP, Kvinnojouren, samverkanspartners (Musik i Blekinge, Kulturskolan, RK, KAIF, Hyresgästförening mm) Ärenden - Inköp till aktiviteter, koll av lokaler o platser, skjuts, förfrågningsrundor (arbete, priser, sporter) Utbildning och studiebesök - psykodrama, sweras seminarier och personaldagar, KAIF Summa deltagande i aktiviteter ungdomar/år deltog antal gånger

42 Grafik över aktiviteter Karlskrona Porslinan = lokalen Administration - inkl. telefonkommunikation med ungdomarna Fritidsansvariga Ungdomar 41

43 Alvesta Aktiviteter Ungdomarna År Antal Paradiset - Matlagning, bakning, musik och dans, film, barnbio, spel, yoga, pyssel, svenska och musikcirklar Hembesök - Läxläsning, hjälp med praktiska saker, pappersexercis, flytt osv samt punktinsatser Samverkan - Studieförbund, RK, RB, Lions, Noaks Ark, Emigrantinstitutet m fl Utbildning och kultur - Psykodrama, musikkurs i Växjö, grupparbeten (film-, dikt- och utställningsprojekt), kulturella arrangemang (musik och teater), studiebesök Fysisk aktivitet - Fotboll, uteaktiviteter, simning, pingis Utflykter och läger - Osaby, Senoren, Sjöatorp, Huseby, Växjö, badhuset mm Besök - Andra fritidsledare, filmare, media, praktikanter Aktiviteter Fritidsansvarig Paradiset - Matlagning, bakning, musik och dans, film, barnbio, spel, yoga, pyssel, svenska och musikcirklar Hembesök - Läxläsning, hjälp med praktiska saker, pappersexercis, flytt osv samt punktinsatser Samverkan - Studieförbund, RK, RB, Lions, Noaks Ark, Emigrantinstitutet m fl. Skolan - framförallt IVIK och sfi Medföljare - Advokat, kommun, sjukvård, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Skatte- myndigheten, bank, försäkringsbolag etc Administration - Planering, ekonomi, telefonarbete, veckorapportering, inläsning av projektdokumentation osv Möten - Projektet, kommun, skola, ungdomsboendet, Migrationsverket,, gode män, samverkanspartners (Studiefrämjandet i Växjö, Emigrantmuséet, RK, RB, Dräktrådet, Lions m fl) och volontärer m fl Ärenden - Inköp till aktiviteter, koll av lokaler o platser, skjuts och hämtningar mm Utbildning och studiebesök - psykodrama, sweras seminarier och personaldagar, Arvsfonden Summa deltagande i aktiviteter personer/år deltog antal gånger

44 Grafik över aktiviteter i Alvesta Lilla Paradiset = lokalen Administration - inkl. planering av olika diktboks- och utställningsprojekt Fritidsansvarig Ungdomar 0 43

45 Lessebo År Antal Aktiviteter Ungdomarna "Lägenheten" (11/06) - Matlagning, bakning, musik och dans, fotbollskvällar, film, spel, pyssel, studiecirklar Hembesök - Läxläsning, hjälp med praktiska saker, pappersexercis, flytt, pepparkaksdag osv samt stödsamtal Samverkan - Kommunen, idrottsföreningar Utbildning och kultur - Psykodrama, på sta'n, studiebesök Fysisk aktivitet - Fotboll, simning, brännboll, skridskoåkning, bowling Utflykter och läger - Osaby, Växjö (ishockey o fotbollsmatcher), Kalmar, Tingsryd, Värendsvallen, SM-kvalet i fotboll, badhuset, grillfester, klättring mm Besök - Andra fritidsledare, filmare, media, praktikanter Aktiviteter Fritidsansvarig "Lägenheten" (11/06) - Matlagning, bakning, musik och dans, fotbollskvällar, film, spel, pyssel, studiecirklar Hembesök - Läxläsning, hjälp med praktiska saker, pappersexercis, flytt, pepparkaksdag osv samt stödsamtal Samverkan - Kommunen, idrottsföreningar Medföljare - Sjukvård, Migrationsverket, biblioteket, storhandling Administration - Planering, ekonomi, telefonarbete, veckorapportering, inläsning av projektdokumentation osv Möten - Projektet, Kultursamordnaren, skolan, Ungbo, PUTboendet, socialförvaltningen och samverkanspartners (RK, biblioteket) Ärenden - Inköp till aktiviteter, koll av lokaler o platser, skjuts och hämtningar mm Utbildning och studiebesök - psykodrama, seminarier och personaldagar, Alvesta o Karlskrona Summa deltagande i aktiviteter personer/år deltog antal gånger

46 Grafik över aktiviteter i Lessebo Lägenheten = lokalen Fritidsansvarig Ungdomar 0 45

47 Solna och Sigtuna År Antal Aktiviteter Ungdomarna Ekudden (2007) - Läxhjälp, spel, film, diskussionsgrupp, husmöte, svenska, fotbollskväll, pappersexercis mm Vårberg - Läxhjälp, spel, film, diskussionsgrupp, husmöte, svenska, fotbollskväll, pappersexercis Sigtuna och Solna (2008) - Läxhjälp, spel, film mm Samverkan - Rågsveds fritidsgård, RK:s språkverkstad, Svenska kyrkan, Hässelby gård, Märsta fritidsgård Utbildning - Psykodrama 4 4 Fysisk aktivitet - Fotboll, promenad, simning/bad, fiske, skridskor i Kungsträdgården, boule, volley, pingis, basket På sta'n (Stockholm) - Kulturhuset, bio, Fryshuset, stadsvandring, Internetcaféer, fika, Nationaldagsfirande, Midsommar mm Utflykter, läger - Sommarläger, Mälarhöjdens strand, Tantolunden, Sätra strand, Rålambshovsparken, Sigtuna slott, Eriksdalsbadet, Hjulstabadet, Vårbergs loppis mm Besök - Andra fritidsledare, filmare, media, praktikanter Aktiviteter Fritidsansvariga Ekudden (2007) - Läxhjälp, spel, film, diskussionsgrupp, husmöte, svenska, fotbollskväll, pappersexercis mm Vårberg - Läxhjälp, spel, film, diskussionsgrupp, husmöte, svenska, fotbollskväll, pappersexercis Sigtuna och Solna (2008) - Läxhjälp, spel, film mm Samverkan - Rågsveds fritidsgård, RK:s språkverkstad, Svenska kyrkan, Hässelby gård, Märsta fritidsgård Medföljare - Bibliotek (Skärholmen och Märsta), Kista köpcentrum, Skärholmens köpcentrum, advokat, tandläkare, skola, sjukvård Administration - Planering, ekonomi, telefonarbete, veckorapportering, inläsning av projektdokumentation mm Möten - Personalmöten, boendena i Ekerö, Vårberg, Sigtuna och Solna kommuner Ärenden - Inköp till aktiviteter, koll av lokaler o platser, skjuts och hämtningar mm. Utbildning och studiebesök - psykodrama, seminarier, personaldagar Summa deltagande i aktiviteter personer/år deltog antal gånger

48 Grafik över aktiviteter i Solna och Sigtuna Ekudden = Ekerö Fysisk aktivitet - många aktiviteter på sta n med skridskoåkning i Kungsträdgården, bad och sol i Rålambshovsparken, simlektioner i badhus mm Fritidsansvarig Ungdomar

49 Uppsala År Antal Aktiviteter Ungdomarna Boendena (Sörbacken, Långjärnsgatan och Kvarnkammargatan) - Ekonomi, läxor, måltider, samtal, praktisk hjälp Hembesök - Samtal, sjukdom, läxor, pappersexercis, praktisk hjälp, ekonomi Samverkan - Aktivitetshuset - Samtal och diskussioner, läxor, körkortshjälp, karaoke, film, spel mm Kultur - Bio, fika, debatter, slottet, domkyrkan, Musikens hus, festivaler mm Fysisk aktivitet - Fotboll, gymnastik 3 3 Utflykter och läger - Sommarläger, Vinterläger, Fyrishov, Stockholm, 4H-gården, Fjällnora mm Besök - Andra fritidsledare, filmare, media, praktikanter Aktiviteter Fritidsansvarig Boendena (Sörbacken, Långjärnsgatan och Kvarnkammargatan) - Ekonomi, läxor, måltider, samtal, praktisk hjälp Hembesök - Samtal, sjukdom, läxor, pappersexercis, praktisk hjälp, ekonomi Skolorna (Celsius, Boland, Sävja) - Läxor, samtal och stöd under lunch och raster Samverkan - Aktivitetshuset - Samtal och diskussioner, läxor, körkortshjälp, karaoke, film, spel mm Medföljare - Sjukvård, MV, polis, storhandling, flytt- hjälp, idrott, socialsekreterare, övningskörning mm Administration - Planering, ekonomi, telefonarbete, veckorapportering, inläsning av projektdokumentation osv Möten - Projektet, skolorna, boendena, introduktions- enheten, kommunen, kuratorer och samverkanspartners Ärenden - Inköp till aktiviteter, koll av lokaler o platser Utbildning och studiebesök - seminarier och personaldagar, Alvesta och Karlskrona Summa deltagande i aktiviteter personer/år deltog antal gånger

50 Grafik över aktiviteter i Uppsala Samverkan - Aktivitetshuset var kommunens och aktiviteterna var tillgängliga för kommunens alla ungdomar Fritidsansvarig Ungdomar

51 Farsta År Antal Aktiviteter Ungdomarna Boenden - Matlagning, läxor, PUT-firande, samtal mm Hembesök - Läxor, matlagning, hjälp med praktiska saker, pappersexercis, flytt osv samt stödsamtal Utbildning och kultur - Psykodrama, på sta'n, studiebesök Samverkan - Kulturskolan i Farsta, Kastanjegårdens hyresgästförening, Rädda Barnen Fysisk aktivitet - Fotboll, simning, brännboll, skridskoåkning, bowling, promenader, tennis, pingis Utflykter och läger - Sommarläger, Åland, Karnevalfolket, Djurgården, Vaxholm (havet), middag hos g.m., Östasiatiska muséet, Gröna Lund, fika, bio, Uppsala, Tantolunden, hemma hos FL mm Besök - Andra fritidsledare, filmare, media, praktikanter Aktiviteter Fritidsansvarig Tallkrogen Matlagning, läxläsning, PUT-firande, samtal mm Linggården - Matlagning, läxläsning, PUT-firande, samtal mm Hembesök - Läxor, matlagning, hjälp med praktiska saker, pappersexercis, flytt osv samt stödsamtal Samverkan med "Stockholm" o Uppsala - besök på Rågsveds fritidsgård, bad m. flickor på Ekudden o Vårberg 9 9 Medföljare - Sjukvård, Flyktingmtgn, bibliotek, storhandling, flytthjälp, skola, bank, post, AF, RK flyktingcenter mm Administration - Planering, ekonomi, telefonarbete, veckorapportering, inläsning av projektdokumentation osv Möten - Projektet, Kultursamordnaren, skolan, Ungbo, PUTboendet, socialförvaltningen och samverkanspartners (RK, biblioteket) Ärenden - Inköp till aktiviteter, koll av lokaler o platser, "bidragsärendet" och "syrienärendet" Utbildning och studiebesök - seminarier och personaldagar, Alvesta o Karlskrona Summa deltagande i aktiviteter 50 personer/år deltog antal gånger

52 Grafik över aktiviteter i Farsta Administration - inkl. ett bidragsärende och ett mycket tungt anknytningsärende Fritidsansvarig Ungdomar

53 Mölndal År Antal Aktiviteter Ungdomarna NVC (Nätverkscentrum) + Hisingen (ebo) - Måltider, läxor, film, foto, internet, samtal, spel mm Samverkan Utbildning och kultur - Teater, restaurang, bio, iranska och kurdiska nyårsfester mm Fysisk aktivitet - Inomhusfotboll, simning, promenader, basket, styrketräning, brottning mm Utflykter och läger - Fisketurer, Saltholmen, bowling, frisbeegolf, go-cart mm Aktiviteter Fritidsansvarig NVC (Nätverkscentrum) + Hisingen (ebo) - Måltider, läxor, film, foto, internet, samtal, spel mm Medföljare - Biblioteket, inköp Administration - Planering, ekonomi, telefonarbete, veckorapportering, inläsning av projektdokumentation osv Möten - Projektet, Kultursamordnaren, skolan, Ungbo, PUT-boendet, socialförvaltningen och samverkanspartners (RK, biblioteket) Ärenden - Inköp till aktiviteter, tryckeriet, besök hos cancersjuk, koll av lokaler mm Utbildning och studiebesök - seminarier och personaldagar, Alvesta o Karlskrona Summa deltagande i aktiviteter personer/år deltog antal gånger

54 Grafik över aktiviteter i Mölndal Boendena - NVC + egna boenden på Hisingen Fysisk aktivitet - bad och simlektioner var mycket populärt Fritidsansvarig Ungdomar 53

PROJEKT MÖTESPLATS. Denna skrift är en gåva från. så att vi tillsammans kan förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar

PROJEKT MÖTESPLATS. Denna skrift är en gåva från. så att vi tillsammans kan förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar m PROJEKT MÖTESPLATS Denna skrift är en gåva från Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm så att vi tillsammans kan förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar PROJEKT MÖTESPLATS FÖRENINGEN

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84 Att hitta rätt i sitt nya land En sammanställning av vad som hänt ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Malmö är sedan 2006 en av fyra mottagningskommuner för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. De senaste åren har över 1400 ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Första halvåret 2009 har det kommit 882. Migrationsverket tror att det kommer att hålla sig på denna höga nivå under flera år framöver.

Första halvåret 2009 har det kommit 882. Migrationsverket tror att det kommer att hålla sig på denna höga nivå under flera år framöver. Projektansökan: Jalla för alla Jalla är ett imperativ i flera semitiska språk som betyder skynda. Ordet används mycket av unga och räknas till den så kallade shobresvenskan. (Wikipedia) Bakgrund Antalet

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn 14 15 16 Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn Antalet ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige ökar för varje år och har

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP).

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP). 2015-03-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/573-869 Kommunstyrelsen Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Dokumentation från Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar för barnets bästa, 14/11-2011 i Alvesta

Dokumentation från Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar för barnets bästa, 14/11-2011 i Alvesta Sida 1/9 Dokumentation från Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar för barnets bästa, 14/11-2011 i Alvesta Minnesanteckningarna täcker de diskussioner som uppstod i salen. För övrig information

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Informationsmöte 24 april 2014 UKK Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Finansierat av Allmänna Arvsfonden SIU Paraplyorganisation sedan 1986

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 202 Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande

Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande 1 [10] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-15 Frågor och svar Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Verktygslåda. Erfarenheter från Svenska Röda Korsets projektarbete med ensamkommande barn och unga

Verktygslåda. Erfarenheter från Svenska Röda Korsets projektarbete med ensamkommande barn och unga Verktygslåda Erfarenheter från Svenska Röda Korsets projektarbete med ensamkommande barn och unga Framtagen 2009 Innehåll Förord...4 Svenska Röda Korsets roll i arbetet för och tillsammans med ensamkommande

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Kursrapport Mötesplats Axevalla; en sommarkurs i svenska på Axevalla folkhögskola 28 juli -14 augusti 2014

Kursrapport Mötesplats Axevalla; en sommarkurs i svenska på Axevalla folkhögskola 28 juli -14 augusti 2014 1 Kursrapport Mötesplats Axevalla; en sommarkurs i svenska på Axevalla folkhögskola 28 juli -14 augusti 2014 Axevalla folkhögskola anordnade i samarbete med Svenska Institutet en språkkurs i svenska. Vi

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

VIF startades den 4 maj 2006.

VIF startades den 4 maj 2006. VIF startades den 4 maj 2006. Tanken med den här föreningen är att förena människor, oavsett ursprung, kultur, religion, kön eller hudfärg. Ett sätt att knyta kontakter och lära sig mer om olika kulturer.

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer