Man spelar helst med gamla bekanta En dokumentation av Bok-Öbergs i Eskilstuna ur genus- och socialt perspektiv.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man spelar helst med gamla bekanta En dokumentation av Bok-Öbergs i Eskilstuna ur genus- och socialt perspektiv."

Transkript

1 Man spelar helst med gamla bekanta En dokumentation av Bok-Öbergs i Eskilstuna ur genus- och socialt perspektiv. Disponent Tage Bendz spelar kort med Öbergs-anställda Mats Andersson, Carin Andersson, Eskilstuna museer 1999

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND Grundaren J. O. Öberg Spelkortstillverkningen börjar MARKNADSFÖRING Gynna svensk industri YRKEN VID BOK-ÖBERGS Litograferna Typograferna Bokbindarna 1890-TALET Fackföreningarna växer fram Kvinnorna saknas i facket Lönerna Första strejken UNDERSTÖDSKASSOR DEN GODE DISPONENTEN OCH TJÄNSTEMÄNNEN TVÅ STORA KONFLIKTER Bokbindarkonflikten 1908 Undantag för fattig flicka Storstrejken Mindre kampdugliga? EFTER STORSTREJKEN Tidskontroll infös Ackordsarbete och skiftgång införs EFTERKRIGSDEPRESSIONEN OCH DESS FÖLJDER Sämre tider även på Öbergs Rätt till semester Möte enbart för kvinnor SKÄRPT UPPDELNING MELLAN MANLIGT OCH KVINNLIGT ARBETE Olika lön för lika arbete KRIGSÅREN sid.2 sid.4 sid.5 sid.5 sid.7 sid.8 sid.9 sid.11 sid.11 sid.11 sid.12 sid.13 sid.14 sid.15 sid.15 sid.16 sid.17 sid.18 sid.18 sid.19 sid.19 sid.19 sid.20 sid.21 sid.22 sid.24 sid.24 sid.24 sid.26 sid.27 sid.29 sid.31 2

3 EFTERKRIGSTIDEN Organisering av övrig personal Kvinnliga och manliga arbeten, nya konflikter 1950-tal Trivselmöte Om protokollen Verkskydd Internutbildning 1960-TAL Manliga och kvinnliga löner försvinner Arbetskraftsinvandring SOCIALA ÅTGÄRDER VID FÖRETAGET Egna hemslån Idrott på företaget Semesterhem NYA FABRIKSLOKALER OCH NYA NAMN Globalisering Graphium SAMMANFATTNING NÅGRA ÖBERGSANSTÄLLDA BERÄTTAR KÄLLFÖRTECKNING sid.32 sid.32 sid.32 sid.35 sid.35 sid.37 sid.37 sid.38 sid.39 sid.39 sid.41 sid.42 sid.42 sid.43 sid.44 sid.45 sid.45 sid.46 sid.47 sid.49 sid.58 3

4 INLEDNING Våren 1999 försvann de sista delarna av AB J O Öberg & Sons tillverkning från Eskilstuna. Då flyttade Esselte-koncernen tillverkningen av Öbergs spelkort till Belgien. Öbergs spelkort har länge varit en folkkär produkt som i hög grad förknippats med Eskilstuna stad. Ända sedan 1900-talets början har Öbergskorten varit stilbildande för hur svenska spelkort ska se ut. Tillverkningen hade under den sista tiden bedrivits av företaget Graphium. Graphium bildades av några chefer på Esselte i början 1990-talet som köpte ut värdepapperstillverkningen från Esselte och drev den vidare i egen regi. I och med att Graphium tog över maskinerna och hyrde in sig i Vilstafabriken fick man också uppdraget att tillverka spelkort för Esseltes räkning. Och när så värdepapperstillverkningen i Eskilstuna såldes av Graphium till Nässjö våren 1999 tog Esselte beslutet att flytta även spelkortstillverkningen från Eskilstuna. Men AB J O Öberg & Son tillverkade långt mer än bara spelkort. Den huvudsakliga tillverkningen var under lång tid kontorsböcker och annan kontorsmaterial. Företaget avvek från de flesta andra fabriker på orten både genom att tillverkningen inte hade något med järneller smidesindustri att göra och genom att en stor del av de anställda var kvinnor. När Eskilstuna museer beslutade sig för att göra en dokumentation av företaget med anledning av nedläggningen har vi valt att komplettera den bild som redan finns tillgänglig i jubileumsskrifter genom att särskilt titta på kvinnornas situation på Bok-Öbergs. Genusperpekitvet har därför kommit att bli undersökningens grundperspektiv. Vi har också försökt lägga ett socialt perspektiv på undersökningen genom att bl a titta på företagets och i viss mån även de fackliga organisationernas sociala ambitioner och åtaganden. Det källmaterial som använts är främst tagna ur de arkiv från företaget som finns i företagsarkivet i Eskilstuna, och fackföreningarnas arkiv på Eskilstuna Stadsarkiv. En viktig källa för den del av undersökningen som rör senare tid och nutid är de intervjuer med 14 före detta anställda vid fabriken som genomfördes våren 1999 i samband med att produktionen då flyttades från Eskilstuna. 4

5 BAKGRUND 1 Grundaren J. O. Öberg Företaget startades 1845 av J O Öberg som detta år fick burskap som bokbindare i Eskilstuna. Sonen Albert utvecklade firman från ett företag som i stort sett byggde på de gamla hantverksprinciperna, men med ett mindre antal maskiner, till en stor industri. Företagsidén blev att tillverka kontorsböcker med modern utrustning inköptes fastigheten 112 i Eskilstuna stad, och 1878 uppfördes företagets första fabriksbyggnad. Albert Öbergs ursprungliga intentioner hade varit att starta en linjeranstalt i Stockholm, men på grund av faderns slaganfall övertog han driften av bokbinderiet och inordnade en linjeranstalt i företaget i Eskilstuna. Satsningen på kontorsböcker visade sig vara riktig. Färdiga kontorsböcker fanns knappt att få i Sverige utan de importerades till största delen. Försäljningen inriktade sig framför allt direkt till pappers och bokhandlare, vilket visade sig vara framgångsrikt. Genom att avhålla sig från att sälja till privatpersoner och mindre företag undvek man att konkurrera med handlarna. Till linjering och fabrikation av skolböcker anställdes ett flertal flickor. Tillverkningen av dessa produkter kom även i fortsättningen att vara huvudsakliga kvinnoarbeten. 1 Bernström

6 Tillverkningen ökade stadigt och 1883 byggdes fabriken ut och tillverkningen utökades med bland annat vaxduksböcker rationaliserades driften med en mängd nya maskiner och ytterligare en nybyggnad, ett trevåningshus på gården uppfördes. Antalet anställda ökade samtidigt, 1880 var antalet anställda 12 stycken, och 1887 hade det ökat till 48. I början av 1890-talet byggdes fabriken ut ännu en gång, man förlängde det sista huset och byggde ännu ett trevåningshus som lades i vinkel mot detta. Därmed var hela tomten kringbyggd. Fabriken innehöll då avdelningar för kontor, lager, packrum, maskinrum, magasin och tio stora salar av vilka två användes för linjering, tre för kontorsbokstillverkning, en för tillverkning av skol-, skriv- och ritböcker, en för portföljtillverkning, en för accidenstryckeri, och två för stentryckeri. I lokalerna fanns 53 olika maskiner. Och år 1896 hade antalet anställda ökat till 100 personer. Med början 1898 startades nybygget av fabriken på Gymnastikgatan, tomterna köptes in och slogs ihop år Byggnaden som ritades av Anders Emil Befwe uppfördes i tre våningar med gult fasadtegel. En byggnad som enligt tidens mode markerade företagets status. Vid inflyttningen var antalet anställda ungefär 180 personer. Fabriken på Gymnastikgatan 6

7 Spelkortstillverkningen börjar Under 1902 började man framställa spelkort. Spelkortsmarknaden hade då till stor del övertagits av utländska tillverkare, vilket var en följd av att man tidigare höjt spelkortsskatten kraftigt, från 75 öre till 1,50 kr. Resultatet blev då att utländska kort smugglades in och att statens inkomster på stämpelavgifterna sjönk avsevärt. För att inte den svenska tillverkningen helt skulle konkurreras ut sänktes skatten till 50 öre per lek. Trots detta hade de svenska tillverkarna svårt att hävda sig eftersom den utländska importen och framför allt de kort tillverkade i Tyskland höll en högre kvalitet än de svenska. Albert Öberg såg dock möjligheten att starta en inhemsk tillverkning av förstklassiga kort och reste på studiebesök till de ledande tillverkarna i Stralsund och Frankfurt am Main. Specialmaskiner beställdes och kontrakt skrevs med tyska kartongleverantörer och så startade tillverkningen! Korten höll samma pris som de andra svenska tillverkarnas, men med en överlägsen kvalitet, vilket gjorde att man redan 1905 var Sveriges största spelkortstillverkare. Öbergs spelkort blev snart stilbildande för de svenska spelkorten. Antalet anställda fortsatte att stiga och redan 1905 var 237 personer sysselsatta vid företaget, och 1912 var antalet ombildades firman till aktiebolag, aktierna fördelade sig på 1200 stycken med ett upptaget värde på 500 kronor, det sammanlagda värdet på aktierna var således kronor. Albert Öberg behöll 1173 stycken själv, hans svåger prokuristen J. A. Zachrisson fick 20 aktier, verkmästaren H W Bruse 5, J Ström och F Danielsson 1 aktie vardera avled Albert Öberg och efterträddes av sin svärson Tore H Bendz uppgick J.O Öberg & Son i det nya holdingbolaget Sveriges Litografiska Tryckerier. 7

8 MARKNADSFÖRING Öbergs marknadsföring riktade in sig på bok- och pappershandlare. För att nå ut till dessa startades Öbergs Månadsblad I denna tidskrift presenterade man sig och sina produkter. Tidskriften presenterade företaget och även vissa medarbetare, företrädesvis chefer och de personer som bok och pappershandlarna kunde komma i kontakt med vid affärer med företaget. Företaget framhöll kvaliteten på sina produkter; att man använde förstklassiga råvaror, att arbetet på produkterna var noggrant och omsorgsfullt. Man presenterar givetvis alla nyheter ingående och lämnar förslag till bokhandlarna hur de ska marknadsföra dessa 2. Trots att Öbergs redan 1913 anslöts till Esselte-koncernen, eller som den ofta kallades i början trusten, framtonade Öbergs i sitt månadsblad som ett enskilt företag. Inte förrän i början på 30-talet används namnet Esselte i Öbergs månadsblad, då med begreppet Esselte-fabrikanter och Esselte-produkter. Detta kan tolkas som ett tecken på att Esselteledningen tar ett starkare grepp om koncernen. Bland annat finns en gemensam prislista för vad man kallar för Esselteprodukter, vilket indikerar att man inom koncernen genomför standardiseringar och mer markerat delar upp varje fabriks produktionsområde 3. Att Esselte till en början håller en låg profil märks också av att det första omnämnandet av Esselte i indirekt form, (namnet Esselte eller SLT förekommer inte i artikeln), kommer först i aprilnumret av månadsbladet Esselte har då funnits i fyra år. Artikeln behandlar oron bland bok och pappershandlarna på grund av trustens tillkomst. Bok och pappershandlarna uttrycker farhågor att trusten försöker strama åt, bland annat genom minskad kredittid. Öbergs hävdar dock att minskningen av kredittiden endast beror på att pappersbruken har minskat sina kredittider, och att detta förhållande inte beror på trusten. Vidare förnekar artikelförfattaren att trustbildningen skulle ha eliminerat konkurrensen mellan de anslutna företagen. De anslutna företagen arbetar självständigt med egen ledning och egna resande. Däremot har man en gemensam prislista så att man inta ska konkurrera med, som det uttrycks i artikeln, nervöst fluktuerande priser. Det framhålls att den gemensamma prislistan torde vara till fördel även för bok och pappershandlarna. Här kan man ju invända att priserna är en väsentlig del av all konkurrens, men huvudintrycket av artikeln är dock att betydelsen av koncernbildningen tonas ned. Användandet av ordet trust ger också ett intryck mer av samarbetande självständiga fabriker än en koncern med helägda dotterbolag 4. Redan tidigt i Öbergs historia är man noga med att påpeka att deras produkter är svenska, särskilt gäller detta när man tar upp spelkortstillverkningen, att man började med tillverkningen berodde till stor del på att importen hade ökat kraftigt. I Öbergs Månadsblad poängteras ofta att det är svenska produkter, särskilt synligt blir detta under krisåren efter kriget. I juni 1919 tar man upp att vissa handlare har börjat föra engelska kort. Öbergs hävdar att man principiellt inte uttalar sig om konkurrerande fabrikat, men att då dessa är av dålig kvalitet och dessutom av utländsk tillverkning, bör det påtalas att dessa är både dyrare och sämre än Öbergs inhemska kort 5. 2 Öbergs månadsblad Öbergs månadsblad juni-juli Öbergs månadsblad Maj Öbergs månadsblad Juni

9 Gynna svensk industri! Under rubriken Gynna svensk industri påpekas i april 1922 att den ökade importen bidrar till ökad arbetslöshet och minskad köpkraft inom Sverige. det framhålls att de svenska produkterna, särskilt inom den grafiska branschen, håller en högre kvalitet än de utländska och att kostnaderna för importen är såpass höga att skillnaden blir mindre än man kan förledas tro. Artikeln avslutas med en uppmaning: Köp icke utländska varor, förrän Ni först förfrågat Eder hos vårt eget lands fabrikanter. Giv arbete åt svensk arbetskraft! Därmed gagnar Ni först som sist eder själv! 6 I och med krisen i början på 20- talet var tillgången på arbete knapp. För att utnyttja de befintliga resurserna och hålla arbetet i gång startade Öbergs eget förlag i mindre skala. De flesta böcker var översättningar av utländska förlagor. Det gavs också ut en serie barnböcker till ett billigt pris ( 1 kr.). I Månadsbladet gjordes reklam för dessa i sådan utsträckning att man lätt kan få intrycket av att de stod för en stor del av verksamheten, men i själva verket tjänade den endast till att komplettera kärnverksamheten. Andra exempel på tillverkning som startades under dessa år är inbindning av privatband, något som knappast kan förknippas med stordrift. Den huvudsakliga produktionen fortfor ändå att vara inriktad på kontorsböcker och tillbehör. 7 Månadsbladet visar också upp bilder från tillverkningen, företrädesvis de mer statusfyllda arbetena som till exempel litografverkstaden, tryckeriet eller det rena bokbinderiet. Inga foton illustrerar artiklar om spelkortstillverkning, vilket kan verka underligt eftersom spelkorten är bland de allra mest omskrivna artiklarna. Det förekommer inte heller några bilder från till exempel linjering eller andra kvinnodominerade avdelningar. Det förekommer överhuvudtaget väldigt få bilder av kvinnor i arbete, vilket kan verka underligt eftersom Öbergs arbetskraft till drygt hälften bestod av kvinnor. Förutom bilder på chefer och personal förekommer en del bilder på fabriksbyggnaden, även en starkt idylliserad teckning. Byggnaden tjänar på sitt sätt också till att ge ett intryck av ett stabilt och pålitligt företag. 8 Det intryck som tonar fram av företaget i månadsbladet är det av ett patriarkaliskt styrt företag. Stor vikt läggs vid att påpeka traditionerna bakåt i tiden, det hantverksmässiga framhålls ofta för att inskärpa att produkterna håller en hög kvalitet. Det faktum att Tore Bendz är svärson till Albert Öberg framhålls, vilket ger intrycket av ett familjeföretag snarare än en del av en koncern. Truster och stora monopolföretag verkar i vissa ögon ha setts som hotfulla företeelser. Bok och pappershandlarna har enligt skribenten i månadsbladet tidigare uttryckt oro över den så kallade trusten. Man har särskilt vänt sig emot den gemensammma prislista som trusten genomdrivit. Den ansågs starkt begränsade för konkurrensen inom landet. De patriotiska uttalandena i artiklarna riktade mot utländska konkurrenter har en tendens att öka under hela trettiotalet. De kan ses som ett sätt att framhålla en gemenskap mellan fabrikant och återförsäljare. Nya konkurrenter, även inom landet, framställdes av månadsbladet som destabiliserande faktorer som störde den ordnade pappershandelns former. I artiklar berättas att dessa nya fabrikanter visserligen fått en del sålt till de mindre pappershandlare, som beskrivs som mindre erfarna och mer seende till tillfälliga fördelar, men när de inte fick sälja till de större 6 Öbergs månadsblad april Öbergs månadsblad Öbergs månadsblad

10 pappershandlarna skulle de komma att vända sig direkt till privatpersoner och till grossister. Detta skulle innebära att pappershandlarna skulle bli utsatta för ökad konkurrens. 9 Att Öbergs hade större tillit till de stora papperhandlarna kan till stor del bero på att dessa genom åren knutits till Öbergs genom bland annat olika rabatter. Den som hade en hög rabatt var förmodligen mindre intresserad av att stöta sig med sina leverantörer. Ett annat sätt för företaget att binda bok- och pappershandlarna till sig var att ställa sig som borgenär för lån, eller själv låna ut pengar till dem, något som praktiserades redan under Albert Öbergs tid. Ett exempel är bokhandlare Gustaf Hedman i Gävle som beviljades en borgen för ett lån på kronor den 6/ Detta förfarande fortsatte även sedan Öbergs ingick i Esselte. Den 15/ fick bokhandlare J W Göthe i Stockholm ett lån på kronor. 11 Dessa lån och borgensåtaganden gav naturligtvis Bok-Öbergs lojala stamkunder. Det blev helt enkelt i bok- och pappershandlarnas eget intresse att kontakterna fortfor att vara vänskapliga. Sammantaget med krediter hos Öbergs minskade naturligtvis lusten att byta leverantör betydligt. 9 Öbergs månadsblad september Styrelseprotokoll AB J O Öberg & Son 16/ Styrelseprotokoll AB J O Öberg & Son 15/

11 YRKEN VID BOK-ÖBERGS De anställda vid fabriken var uppdelade i tre yrkesgrupper, litografer, typografer och bokbindare. Vardera yrkesgruppen var från början av talet organiserade i tre olika fackföreningar. Orsaken till denna uppdelning är att de olika yrkena är gamla hantverksyrken och fackföreningarna från början organiserades efter yrkesprincipen. De olika yrkesgrupperna hade (har) inofficiellt olika status på företaget. Klichéavdelningen på våning två med Acke Gustavsson i förgrunden. Litograferna. Högst upp på skalan stod litograferna eftersom arbetet fordrade stor yrkesskicklighet. Litografi utfördes med ingravering i sten. Principen bygger på att stenen drar åt sig vatten och fett som i sin tur stöter i från varandra. De stenar som användes var en särskild slags kalksten. Stenen slipas jämn varefter litografen graverar eller ritar in text eller motiv bakvänt. I senare tid kom stenarna att ersättas av zinkplåt. Typograferna Typograferna var de som kom näst i den inofficiella rangordningen efter litograferna, de skötte tryckning och sättning. Andra yrkesbeteckningar som förekom i typograffacket var iläggare och en och annan hjälparbetare, samtliga dessa arbetade i tryckeriet. 11

12 Bokbindarna Den tredje yrkesgruppen var bokbindarna. Bokbindarnas fackförening var mest öppen för olika yrken och kom att inrymma en mängd undergrupper. De som inte var rena yrkesarbetare kallades för bokbinderiarbetare. Bokbindarfacket var den största delen av de anställda inom Öbergs. Det var också den som organiserade den allra största delen av de kvinnliga arbetarna på fabriken. Redan tidigt i fabrikens historia var det särskilt vissa avdelningar som starkt dominerades av kvinnor, såsom linjering, skriv- och skolboksframställning. Även spelkortstillverkningen sköttes till största delen av kvinnor. Förutom bokbindarna så tillhörde även tillskärarna dem inom just denna yrkeskategori som åtnjöt hög status på fabriken. Deras arbete betecknas också som typiskt manligt av de anställda. Kvinnornas arbeten var ofta mindre statusfyllda. Kvinnliga bokbinderiarbetare vid Bok-Öbergs ca 1950-tal. 12

13 1890- TALET Fackföreningarna växer fram Samtidigt som Bok-Öbergs etablerade sig som industri i Eskilstuna i början av 1890-talet växte fackföreningarna fram. Till en början var även förmän med i föreningarna. Verkmästare Bruse var med i bokbindareförbundets styrelse enligt protokollen från 1893, 12 och bland typograferna finns en faktor Östberg med 13. Dessa medlemmar försvinner snart nog ur föreningarna i takt med att motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetare ökar. Det bör ha uppstått svårigheter för dem när de i sina arbeten förväntades representera arbetsgivaren. Förmännens deltagande i föreningarnas början beror förmodligen på att de själva har börjat som bokbindare och typografer och förmodligen fortfarande i första hand identifierar sig med dem och inte i första hand ser sig som tjänstemän. Det kan också ses som ett arv från skråtiden och de tidigaste arbetarföreningarna som nästan uteslutande organiserade hantverkare 14. Bokbindareförbundets Eskilstunaavdelning dominerades nästan helt av anställda vid Bok- Öbergs, vilket visar sig i protokollen genom uttryck som firman, företaget, fabriken och så vidare, vilka alla syftar på AB J O Öberg & Son. Vid omnämnandet av de få andra arbetsplatser som fanns i Eskilstuna sätts alltid namn på företaget ut. Verksamheten i föreningen rörde sig till en början mycket om anordnandet av fester för att medlemmarna skall lära känna varandra bättre. Anordnandet av fester var en fråga som till stor del anförtroddes åt kvinnorna i föreningen, i bokbindarnas första festkommitté återfinns fyra kvinnor och endast tre män. Detta i motsats till styrelsen där kvinnorna förekommer ytterst sparsamt, den första kvinnan med uppdrag i styrelsen är Lotten Pettersson som 14/ utses till revisor. 15 Festerna är ett återkommande ämne, och avgiften för festerna diskuterades ofta. Män och kvinnor hade skilda avgifter vilket troligen speglar inkomsterna. År 1899 kommer även förslag om att nykterister skulle få betala en mindre avgift. De föreslagna avgifterna var: herrar 3 kronor, damer 2 kronor, nykterister, 2,50 kronor. Förslaget föll dock i samband med att festen fick flyttas från E W ( där sprittillstånd ej erhölls) till Gästis. 16 Det första refererade yttrandet från en kvinna i protokollen rörde också en liknande fråga, nämligen om de som var med vid förra utflykten även vid nästa fest finge vara med för halv avgift på nästa fest? Detta yttrande protokollfördes 1908 då föreningen hade fört protokoll i 15 år. 17 Bland de första frågorna som dyker upp i fackföreningsprotokollen är frågan om arbetstidens reglerande. I en petition till Albert Öberg begärdes att arbetstiden inte skulle överstiga tio timmar om dagen. Man vänder sig framför allt mot att arbetstiden bestäms godtyckligt av företaget. 18 Frågan om arbetstiden kommer sedan att tas upp med jämna mellanrum och är en av de frågor som mest sysselsätter avdelningen. Ett annat ämne som ofta var uppe till diskussion var städningen. Öbergs var ett företag med en verksamhet som var ren, den mesta industrin i Eskilstuna var annars metallindustri med 12 Mötesprotokoll Bokbindarförb 9/ Mötesprotokoll Typografiska fören. 15/ Mötesprotokoll Typ. Bokb. för Mötesprotokoll Bokbindarförb Mötesprotokoll Bokbindarförb. 1/ Mötesprotokoll Bokbindareförb. 27/ Mötesprotokoll Bokbindareförb. 9/

14 mängder av sot och slipdamm. Kontrasten mellan bokbindare i vita skjortor och sotiga smeder var stor. Verksamheten med bokbindning och dylika arbeten kräver också att lokalerna inte är alltför nedsmutsade. Trots detta framförde bokbindarna klagomål över städningen. Ett krav från bokbindarna var att sopning av fabriken inte skulle utföras under arbetstid. Detta förmodligen för att arbetarna skulle slippa sitta i dammet som blir av pappersskärning. Man krävde även att fabriken skulle rengöras minst en gång var tredje månad. 19 Man fick också igenom sitt krav på att städning skulle försiggå efter arbetstidens slut. Dock ansåg företaget att det räckte med rengöring av hela fabriken två gånger om året. Att sopning hade förekommit under arbetstid förklarade företaget med att det vid det aktuella tillfället hade varit frågan om övertidsarbete. Kvinnorna saknas i facket En annan fråga som diskuterades var vad man skulle göra för att få in de kvinnliga arbeterskorna i föreningen. Det gjordes åtskilliga försök från bokbindarfackets sida att få fler av de kvinnliga arbetarna att gå in i föreningen och helst att också närvara vid mötena. Bland annat föreslog herr L G Jansson att eftersom man fått en snyggare lokal, borde de av fruntimren på fabriken som ännu inte gått in i föreningen uppmanas att snarast göra detta. Mötet utsåg Anna Andersson att försöka värva medlemmar bland kvinnorna på fabriken. 20 På ett möte i augusti 1897 diskuterades frågan om kvinnligt deltagande i fackföreningen återigen. Då tog man också upp frågan om de som stod utanför föreningen skulle komma att ställa sig hindrande om det skulle bli frågan om en arbetsnedläggelse. För att locka fler att gå in i föreningen beslöts att sätta ned inträdesavgiften till 75 öre och månadsavgiften till 15 öre. Mötet beslutade också att tillsätta en agitationskommitté som skulle verka för att få in fler kvinnor i föreningen. Till denna kommitté valdes fem medlemmar, samtliga män. Det fördes dock inga diskussioner om förändringar i arbetet i föreningen eller mötesordningen. 21 Ett visst resultat fick dock kommittén, för redan till nästa möte hade tre nya kvinnor anslutit sig till föreningen. 22 Även bland typograferna fanns ett fåtal kvinnliga medlemmar, om än inte så många har typografiska föreningen i Eskilstuna 14 medlemmar varav 3 är kvinnor. Under talet kommer dock fler kvinnor in i föreningen, företrädesvis sättarinnor eller sättarinneelever, men även iläggerskor Mötesprotokoll Bokbindarföb. 9/ Mötesprotokoll Bokbindarförb. 8/ Mötesprotokoll Bokbindarförb. 11/ Mötesprotokoll Bokbindareförb. 8/ Mötesprotokoll Typograf. fören

15 Lönerna Lönerna är givetvis stor fråga som ofta behandlas under fackföreningsmötena. Bokbindarna tillsätter 1898en kommitté som lägger fram ett betänkande om minimilöner på Öbergs. I kommittén ingår fem män och två kvinnor. Kommittén föreslår för män med 6 år i yrket och fyllda 20 år en minimilön på 18 kronor i veckan med 10% utgående kvartalsvis. För kvinnor som varit i yrket i 3 år och är fyllda 16 år föreslås en minimilön på 6 kronor per vecka. Kvinnor fyllda 18 år och med minst 5 år i yrket är förslaget 9 kronor i veckan. De kvinnor som har fyllt 20 år och har arbetat minst 6 år inom yrket skall enligt förslaget få 12 kronor per vecka. Det förekommer inga protokollförda protester mot den stora skillnaden i lön mellan män och kvinnor i fackföreningens förslag. 24 Eftersom det här är frågan om minimilöner kan den stora löneskillnaden knappast bero på olika befattningar utan skall ses som den lägsta lön som utbetalas för arbete, ovanpå det kommer sedan löneskillnader mellan olika befattningar. Anmärkningsvärd är också den långa inlärningstiden på hela 6 år innan man når den högsta lönen. Med fog kan man väl då fråga sig; om nu kvinnorna har lägre lön för att de har enkla arbeten, behöver de då lika lång tid som männen för att lära sig sina arbeten. Första strejken Under utbröt en strejk hos Öbergs, och även strejkunderstöden skilde sig då mellan män och kvinnor. Manliga familjeförsörjare fick 9 kronor i veckan, män utan familj fick 6 kronor. Kvinnor fick 6 kronor, kvinnliga familjeförsörjare nämns över huvud taget inte. 25 Skillnaden mellan män och kvinnor är åtminstone mindre när det gäller strejkunderstödet än när det gäller lönen. En trolig förklaring till detta är att understödet syftar till att man ska kunna klara sig nödtorftigt till dess att konflikten är över och inte är en direkt ersättning för lönebortfall. Styrelsen för Bokbinarförbundets Eskilstunaavdelning år Mötesprotokoll Bokbindarförb. 14/ Mötesprotokoll Bokbindarförb. 11/

16 UNDERSTÖDSKASSOR Redan på talet omtalas J O Öberg & Sons arbetares sjukkassa. Den synes dock inte ha tillräckligt svarat upp mot behoven. Redan 1893 på ett möte i bokbindarförbundet uppmanar en herr Landström medlemmarna i nämnda kassa att snarast söka inträde i den för alla Sveriges bokbindare gemensamma sjukkassa och att söka komma ur J O Öberg & Sons arbetares sjukkassa godkändes i fråga om stadgar för en sjukassa en paragraf med innebörden att en kvinnlig medlem som utgår ur förbundet ägde rätt att stå kvar i dess sjuk och begravningskassa, dock inte högre än i klass II. 27 Man kan tolka formuleringen så att idealfallet för en gift kvinna var att hon var hemmafru. Det är dock ett ganska stort antal av de kvinnliga anställda som i protokoll mm tituleras fru. Men trots allt anger också en stor andel av de kvinnor som utgick ur fackföreningen som skäl att de upphört med yrket på grund av giftermål. Att sjukkassorna har olika klasser är inte så konstigt som det kan låta, indelningen hänger samman med inkomsterna. Man betalade också varierande avgifter såväl till fackföreningen som till kassorna. Även typografernas fackförening hade en egen sjukkassa, där både män och kvinnor kunde gå med. Hustrur till manliga typografer kunde också gå med i sjukkassan. 28 Typograferna hade även en invalidfond ur vilken man kunde söka bidrag. Om den tidigare nämnda sjukkassan, J O Öberg & Sons arbetares sjukkassa finns väldigt få uppgifter. Den enda noteringen som återfinns i styrelseprotokollen är från 1907 då styrelsen beslutar att avsätta 500 kronor till kassan bildades Albert Öbergs & J O Öberg & Sons Pensions- och Understödsfond genom en donation av Albert Öberg på kronor. Enligt referat av donationshandlingarna skulle avkastningen på fondens medel användas till pensioner för behövande personer som varit anställda vid företaget i minst tjugofem år, samt änkor och minderåriga barn efter sådana anställda. Tillfälliga understöd kunde utgå till personer med minst fem års anställning, om de genom olycksfall eller långvarig sjukdom kunde komma i behov av sådant understöd. Fonden förvaltades av en styrelse på fem personer: företagets chef, den i tjänsten äldste varande verkmästaren, en representant för kontorspersonalen, samt två representanter för abetarpersonalen. Under åren tillkom ytterligare medel genom donationer av företagets chefer, så att donationsmedlen ökade till kronor. Avkastningen från fonden bör vid början av dess verksamhet knappast ha överstigit 600 kronor. Då företaget vid denna tid hade över 340 anställda kan den knappast ha gett en pension som helt kunde täcka levnadsomkostnaderna, eftersom hela fondens avkastning var mindre än en årslön för en yrkesarbetare. Inte ens 1943 med de utökade medlen kan avkastningen ha motsvarat en hel arbetslön. 1965, då rapporten varur dessa uppgifter är hämtade, uppgick för den gångna treårsperioden ränteavkastningen till 8950 kronor, till detta kom pliktpengar från personalen på kronor. I pensioner och understöd utbetalades kronor. Antalet pensionstagare uppgick till 36, av vilka 27 var ålderspensionärer. På grund av ökningen av ålderspensionärer sänktes de årliga pensionsbeloppen från att i flertalet fall ha uppgått till 200 kronor per år till 125 kronor per år. För änkor blev beloppet 100 kronor. Tillfälliga understöd till fyra anställda uppgick under perioden till sammanlagt 800 kronor Mötesprotokoll Bokbindarförb Mötesprotokoll Bokbindarförb. 9/ Mötesprotokoll Typ. fören. Bokbindarförb Företagsnämndens protokoll ¾

17 DEN GODE DISPONENTEN OCH TJÄNSTEMÄNNEN Tjänstemän från Bok-Öbergs roar sig. Den nya fabriken invigdes officiellt den 14 september 1901 med inbjudna från stadens styrelse och representanter för den lokala industrin. Fabriken visades upp för de inbjudna gästerna och därefter bjöds de på supé i det Öbergska hemmet vid Rinmans torg, nuvarande Fristadstorget. Dagen efter bjöds de anställda, samt de gifta arbetarnas hustrur, på fest. Dock inte i Albert Öbergs hem utan på vindsvåningen i fabriken. Tal hölls av Albert Öberg där han tackade sina medarbetare och av hans svågrar som talade till J O Öbergs minne. Därefter bars enligt referat Albert Öberg i triumftåg på sina arbetares armar runt i festlokalen, som en bild av det patriarkaliska företaget med en välvillig chef och tacksamma arbetare. 30 Trots den vackra bilden var det tidiga 1900-talet en tid som präglades av konflikter mellan arbete och kapital. Under det tidiga talet var inte bara arbetarna organiserade. Även arbetsgivarna organiserade sig. Trots att det från arbetsgivarhåll gärna framhölls att arbetarna och fabrikörerna hade gemensamma intressen organiserade även arbetsgivarna sig i olika föreningar gick AB J O Öberg & Son in i Svenska Arbetsgivareföreningen, därmed kom flera parter med in i bilden även på Öbergs. 31 Vid inträdet i Svenska Arbetsgivarföreningen uppgavs 150 anställda vara kvinnor, 100 utlärda män, och 50 lärlingar. Företagets vilja att styra inne på fabriken gällde även små detaljer. Då bokbindareförbundet begärde företagsledningens tillstånd att få skicka några gossar eller flickor efter kaffe och läskedrycker på eftermiddagarna fick de till svar att, läskedrycker, men ej kaffe eller maltdrycker får mellan fyra och halv fem hämtas. Men de gossar och flickor som hämtade dessa drycker var tvungna att vara därtill utsedda av verkmästaren och detta skulle begränsas till att gälla tiden juli-augusti Att maltdrycker var undantagna kan väl vara förståeligt, men när det gäller kaffet kan det vara svårare att förstå resonemanget. En orsak kan vara att man förknippade kaffet med raster, en annan orsak kan vara att det tar längre tid att förtära varma drycker. 30 Bernström (1945) sid Styrelseprtokoll AB JO Öberg & Son 1/ Styrelseprotokoll AB J O Öberg & Son 13/

18 TVÅ STORA KONFLIKTER Bokbindarkonflikten 1908 Under det första årtiondet på talet var strejker och lockouter vanligt förekommande, de hade ofta sin grund i lönetvister. Dessa konflikter fick ofta en stor omfattning eftersom båda parter blev organiserade i rikstäckande förbund. Den största konflikten på Bok- Öbergs var den 1908 utbrutna bokbindarkonflikten, som kom att vara från den 13 juli till den 24 november. Arbetsstyrkan som lockoutades uppgick till 220 personer, de avdelningar som berördes var allt bokbinderiarbete samt spelkortsavdelningen. Antalet anställda på Öbergs under 1908 var 298 personer förutom kontorspersonal, ångmaskinsskötare och drängar. Av produktionspersonalen arbetade under denna tid således endast 73 personer tillhörande typografiska och litografiska yrkena, samt förmän. 33 Under konflikten var sammanhållningen bland bokbinderiarbetarna på Öbergs i huvudsak god. Det förekom dock inslag av blockadbryteri. I september rapporterades till avdelningsmötet att några flickor ur, som det uttrycktes, den högre samhällsklassen, uppträdde som blockadbrytare hos J O Öberg & Son. Detta föranledde mötet att besluta om att omedelbart offentliggöra deras namn, en åtgärd som nog kunde vara kännbar i en stad som till så stor del bestod av arbetare som Eskilstuna. Det hölls också demonstrationer utanför fabriken, något som gjorde att fabrikör Öberg kände sig obehagligt berörd och anhöll att bli förskonad från uppvaktningen. Öberg uppmanade också avdelningen att lämna Socialdemokratiska partiet och menade att ledarna i Stockholm bedrog arbetarna vid fabriken. 34 Denna och andra incidenter ledde till att tonläget skärptes mellan föreningen och företaget. I oktober ansåg bokbindarna att företaget borde pressas ytterligare och efter diskussion om vilka åtgärder man kunde vidta bestämde man sig för att avdelningen skulle blockera, det vill säga uppmana till bojkott, av AB J O Öberg & Sons bokbinderialster. Man tillade att detta särskilt skulle gälla dess spelkort, och beslutade att genast meddela partitidningarna. Att man särskilt pekade ut spelkorten beror troligtvis på att de förmodligen var den produkt som mest användes av andra arbetare. Kontorsböcker och dylikt användes visserligen av fackföreningarna, men de stora kunderna på dessa produkter var företag som förmodligen inte sympatiserade med strejkande arbetare. 35 För typograferna ledde konflikten till att det i september företogs avskedanden på tryckeriet på grund av arbetsbrist. Det finns inte i Typografiska föreningens protokoll några omnämnanden att företaget försökte få typografer att gå in och sköta bokbindararbeten. 36 I oktober framförs klagomål på att minderåriga har anställts som iläggare. Den ena är ej fyllda 14 år och den andre ej fyllda 15. Det beslöts att styrelsen skulle uppvakta faktor Levin och fabrikör Öberg för säkerhets vinnande i detta fall. 37 Trots att man tidigare avskedat folk på tryckeriet hade företaget tagit in anställda, i detta fall väldigt unga. Detta kan också vara en förklaring till att typograferna protesterade. Svenska arbetsgivarföreningen hotade att utvidga lockouten och vid möte i Landsorganisationens sekreteriat beslöts att på grund av arbetslöshet inom flera förbund samt dåliga konjunkturer, inte låta striden bli upphov till storstrejk. Den 21 november beslöt landssekreteriatet och 33 Styrelseprotokoll AB J O Öberg & Son Mötesprotokoll Bokbindarförb. 21/ Mötesprotokoll Bokbidarförb. 22/ Mötesprotokoll Typograf. fören Mötesprotokoll Typograf. fören. 8/

19 förbundsstyrelsen för bokbindarna att det inte fanns annat att göra än att acceptera arbetsgivarnas bud. Stockholmsavdelningen röstade ja till budet, Eskilstunaavdelningen röstade nej, men antog efter förnyad behandling förslaget. 38 Den 24 november gick samtliga tillbaks till arbetet. Veckolönesystemet ersattes med timlönesystem, minimitimlön för utlärda blev: för män 50 öre och för kvinnor 29 öre. Under lockouten hölls möten tre gånger i veckan och det anordnades utflykter och fester, vilket bidrog till att sammanhållningen var god. 39 Undantag för fattig flicka Att avdelningen inte var rigid i sitt förhållande till blockadbryteri visas i slutet av strejken, då herr Nordlund upplyste att en mindre flicka, som även innan lockouten arbetat på fabriken, var i arbete hos Öbergs. Orsaken till att hon trots blockaden arbetade troddes vara att hon hade det mycket fattigt. Det meddelades att flickan i fråga var villig att upphöra med arbetet om hon fick något understöd av avdelningen. Herr Schiller ville inte vara med på att ge henne något understöd, hon borde ha vänt sig till avdelningen innan hon började arbeta. Vidare påpekade herr Schiller att medlemmarna i avdelningen gått utan understöd i tre månader. Mötet ansåg dock att det var av barmhärtighetskäl man skulle ta henne från Öbergs. beslutet blev att flickan skulle få 3 kronor i veckan i understöd. 40 Storstrejken Drygt åtta månader senare var det dags för nästa stora konflikt, den så kallade storstrejken. Hela bokbindarekåren i Sverige deltog i den fem veckor långa konflikten. Det erhölls inget understöd förutom det som samlades in trots detta höll disciplinen förvånansvärt bra. En uppmaning från verkmästare Bruse att avdelningen borde söka medlemskap i Svenska Arbetareförbundet, samt meddelandet att det stod var och en fritt att börja arbeta, lämnades utan behandling. Avdelningen i Eskilstuna var den sista inom bokbindarförbundet som återupptog arbetet. 41 Bland yrkesgrupperna på Öbergs deltog samtliga i konflikten, bokbindarna med totalt 233 personer, fördelade på 130 män och 103 kvinnor. Bland typografer deltog 75 män och 9 kvinnor. Av litografer deltog 26 män, inga kvinnor finns med på listan, förmodligen för att kvinnliga litografer inte fanns på företaget. Däremot är antalet minderåriga bland männen 15 stycken, vilket är 4 mer än de vuxna vilket måste betraktas som anmärkningsvärt. Även bokbindarna har en hög andel minderåriga 67 av 130 män. Av de övriga 22 yrkesgrupperna är det endast järn och metallarbetare samt gjutare som redovisar några minderåriga, men dessa är procentuellt mycket färre än de i det grafiska området. Denna stora andel minderåriga bland litografer och bokbindare tyder på att företagen, och då särskilt Öbergs eftersom det är helt dominerande, har som personalpolitik att ha minderåriga i arbete för att få lägre kostnader. En misstanke som därvid infinner sig är att också den stora mängd kvinnor som är anställda vid Öbergs tagits in för att de är lägre avlönade än männen. 42 Mindre kampdugliga? I och med den så kallade rationella klyvningen, vilken innebar att majoriteten av de strejkande skulle återgå till arbetet gick luften ur strejken. Av 5637 personer skulle drygt 4000 återgå till arbetet, vilket fick till följd att de kvarvarande mer och mer beslutade att även de återgå till arbetet. Då bokbinderiarbetarna i Stockholm beslutade återgå till arbetet den 20 september 38 Mötesprotokoll Bokbindareförb. 22/ Andersson m.fl. (1953) sid Mötesprotokoll Bokbindarförb. 3/ Andersson m.fl. (1953) sid Storstrejksstyrelsens berättelse (1909) 19

20 fick det till följd att även Eskilstunaavdelningen följde efter den 27 september, dock under villkor att samtliga skulle få återgå. Storstrejksstyrelsen uttrycker förståelse för avdelningens beslut eftersom bokbindarna året innan hade haft en lång konflikt och saknade medel i kassorna. Därefter tillägger storstrejksstyrelsen att majoriteten av bokbindarna bestod av yngre kvinnor och att dessa skulle vara mindre kampdugliga, ett yttrande som med dagens synsätt kan ifrågasättas. Bokbindarna hade utkämpat en lång konflikt året innan, och efter mindre än ett år gått ut i ännu en storkonflikt med god disciplin. 43 Anledningen till att bokbindarna gick tillbaka till arbetet berodde förmodligen på att de övriga avdelningarna i förbundet hade börjat återgå. Besvikelsen från året, innan då landsorganisationen inte ville gå ut i sympatistrejker och utvidga bokbindarkonflikten, spelade säkert in. Då nu LO företog den rationella klyvningen och alltfler började återgå till arbetet är det inte undra på att bokbindarna även de återgick. De kvarvarande järnarbetarna gick också snart tillbaka till arbetet. Detta efter att deras förbund beslutat om, vad man kallade, en taktikförändring som innebar att de klubbar som så ville fick frihet att uppta arbetet. Efter ett möte den 28 september beslöt man också att återgå, dock utan att som bokbindarna lyckas genomdriva att samtliga fick sina platser tillbaka. Att mot denna bakgrund påstå att kvinnorna på Bok Öbergs vore mindre kampdugliga synes vara ett helt ogrundat påstående. Även när det gäller organisationsgraden är den inte uppseendeväckande låg bland de kvinnliga bokbinderiarbetarna. Av 103 kvinnor är 40 oorganiserade, bland de kvinnliga järnoch metallarbetarna är de oorganiserade 243 av 288, bland fabriksarbeterskorna är samtliga kvinnor oorganiserade. 44 En slutsats som ligger nära till hands är att organisationsgraden för kvinnor i industrin är låg inte enbart på grund av bristande intresse från kvinnorna, utan framför allt beroende på att männen enligt tidens uppfattning såg kvinnorna som underordnade. I protokollen från fackföreningarna finns väldigt få yttranden från kvinnor upptagna, trots att det i flera fall både från typografernas och bokbindarnas fackförenings-möten finns antecknat att ett flertal kvinnor var närvarande, i bokbindarnas fall ofta en tredjedel av mötesdeltagarna. En del av förklaringen kan bero på att kvinnorna inte yttrade sig, men trots allt fick en del kvinnor förtroendeuppdrag, som uppbördsmän och liknande. Det första styrelseuppdraget fick Olga Lalin som 1907 var vice sekreterare, under åren hade Tillie Möller samma befattning. Den troligaste förklaringen till avsaknaden av kvinnoröster i protokollen är att deras yttranden och inlägg i debatterna inte tillmättes lika stor betydelse som männens. 45 För företaget AB J O Öberg & Son var storstrejken av mindre betydelse än konflikten Trots att samtliga avdelningar deltog, litografer och typografer till den 6 september och bokbindare till den 27, betecknades förlusten som ringa av styrelsen i jämförelse med föregående års konflikt Storstrerjksstyrelsens berättelse (1909) 44 Ibid 45 Mötesprotokoll Typograf. fören. Bokbindarförb Styrelseprotokoll AB J O Öberg & Son 16/

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen 1 ÄNDAMÅL Sveriges Tvätteriförbund är en ideell förening. Som branschorganisation har man till ändamål att främja den svenska tvätteri- och textilservicenäringens utveckling samt ta tillvara och stödja

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 BAKGRUND På kongressen 2010 behandlades ett par motioner vilka tog upp frågan om fackliga företrädares arvoden och extra inkomster i samband med styrelseuppdrag.

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Så förklarar vi varför PRO Mervärde

Så förklarar vi varför PRO Mervärde Så förklarar vi varför PRO Mervärde PRO Mervärde på en minut PRO Mervärde ger bättre förmåner. Efter årsskiftet får alla PRO-medlemmar tillgång till rabatter på varor och tjänster på ett nytt sätt. PRO

Läs mer

Om du förlorar ditt jobb

Om du förlorar ditt jobb Om du förlorar ditt jobb 2013 Om du förlorar ditt jobb Full sysselsättning är ett självklart mål för facket men också trygghet för den enskilda medlemmen i omställningssituationen. Därför finns det en

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet 1 Riksförbundet Svenska Kattskyddsförbundet är ett rikstäckande förbund som erkänner alla katters lika värde och rätt till ett gott liv. Svenska Kattskyddsförbundet

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Antecknades att bolagets chefsjurist Annika Bäremo förde protokollet vid stämman.

Antecknades att bolagets chefsjurist Annika Bäremo förde protokollet vid stämman. Protokoll fört vid årsstämma i Saab Aktiebolag onsdagen den 17 april 2013 i Stockholm 1 Stämman öppnades av advokat Sven Unger på uppdrag av styrelsen. Petra Hedengran, ordförande i valberedningen och

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Överträdelse av reglerna i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Överträdelse av reglerna i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden 2014-02-17 BESLUT Riksförbundet Bostadsrätterna FI Dnr 13-11935 Sverige Ekonomisk förening Delgivning nr 2 c/o advokaten Annika Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box 1065 101 39 Stockholm Finansinspektionen

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 KÄRANDE L. Optiker Aktiebolag, 556150-0256, Box 104, 461 23 TROLLHÄTTAN Ställföreträdare: styrelseledamoten P. L., adress som ovan SVARANDE Axet Optik

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET SEPTEMBER 2015 INFOBLADET Augusti Sommaren 2015 kan egentligen sammanfattas med ett ord augusti. Till förtret för alla som hade sin semester förlagd till juli och till glädje för pensionärer som har semester

Läs mer

Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm

Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm Avdelningen för regler och tillstånd Socialstyrelsen Dnr 30868/2011 Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm Remiss om estetiska behandlingar - förslag till rättslig

Läs mer

Riktlinjer för bisyssla

Riktlinjer för bisyssla Riktlinjer för bisyssla antagen av kommunfullmäktige den 31 januari 2008, 7 Riktlinjen beskriver Halmstads kommuns viljeinriktning att förebygga så att det inte uppstår några tveksamheter mellan medarbetare

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

STADGAR för Koloniträdgårdsföreningen Steffens Minne Karlstad

STADGAR för Koloniträdgårdsföreningen Steffens Minne Karlstad STADGAR för Koloniträdgårdsföreningen Steffens Minne Karlstad 1. FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Koloniträdgårdsföreningen Steffens Minne 2 FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2.1 Koloniträdgårdsföreningen Steffens

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Klarinettvägens Samfällighetsförening

Klarinettvägens Samfällighetsförening Protokoll årsstämma 2006, Klarinettvägens samfällighetsförening Stämman hölls i Klarinettvägens gemensamhetslokal, måndagen den 20 mars 2006 kl 1900. 1. Stämmans öppnande. Ordförande Johan Kårebäck öppnade

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

ARABs och SAHRs nuvarande styrelsers oförmåga att sköta registraturen har genererat många välbesökta slingor på SAHFs Forum under årens lopp.

ARABs och SAHRs nuvarande styrelsers oförmåga att sköta registraturen har genererat många välbesökta slingor på SAHFs Forum under årens lopp. Bilaga VMW. ARABs och SAHRs nuvarande styrelsers oförmåga att sköta registraturen har genererat många välbesökta slingor på SAHFs Forum under årens lopp. Som svar på Veronica Mann Wernstens s k information

Läs mer

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Stockholm 2013-09-10 Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Det finns idag möjligheter för bostadsrättsföreningar att utnyttja ROT-avdraget som bostadsrättsinnehavarna har rätt till avseende

Läs mer

MARCUS WALLENBERGS 70-ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab- och Scania-anställda

MARCUS WALLENBERGS 70-ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab- och Scania-anställda MARCUS WALLENBERGS 70ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab och Scaniaanställda Handlaggare Datum utgavs Sida CHLM Lars Magnusson, 013 18 22 92 20100101 6 1 (2) Fordelning Arende PRINCIPER OCH RIKTLINJER MARCUS

Läs mer