Curla fram en bostad

Transkript

1 Curla fram en bostad Om föräldrarna betalar min bostad vet jag att dom kommer att lägga sig i var jag ska bo för dom accepterar inte att jag bor varsomhelst. Då är det bättre att dom får bestämma över mig hemma. Tjej 18 år Claudia Wörmann, Analysansvarig Mäklarsamfundet Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november 2009

2 INNEHÅLL Inledning 3 Sammanfattning 4 Rapportens upplägg och metod 6 Fakta 7 Om boende 8 Mäklarinsikt 12 Ungdomarna 13 Föräldrarna 15 Diskussion och slutsats 17 Källförteckning 19 Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

3 INLEDNING Mäklarsamfundets rapport Curla fram en bostad handlar om ungdomars problem att komma in på bostadsmarknaden i Stockholm. I rapporten ger 10 ungdomar sin syn på problemet, även 10 föräldrar till ungdomar intervjuas. Som branschorganisation för Sveriges fastighetsmäklare är vi delaktiga i den debatt som verkar för att få till stånd ökad rörlighet på bostadsmarknaden, där bland annat långa flyttkedjor öppnar möjligheter för ungdomar att få en bostad. Mäklarsamfundets undersökning Mäklarinsikt ställde i september 2009 frågan till organisationens medlemmar: Är det vanligt förekommande att föräldrar hjälper sina barn ekonomiskt till det första boendet? Svaret var tydligt, 72 procent av de tillfrågade fastighetsmäklarna bedömer att det är vanligt. Att flytta hemifrån är en stor milstolpe i livet, det är en del av utvecklingen från ung till vuxen. Förutsättningarna för ungdomar på bostadsmarknaden i Stockholm har förändrats till det sämre. Ett stort antal hyresrätter har ombildats till bostadsrätter. Sanerings- och rivningskontrakten har i stort sett upphört. Priserna på bostadsrätter har stigit. Nyproduktionen är låg. Allt fler ungdomar är arbetslösa och demografiskt är de många till antalet, omkring 12 procent av Sveriges befolkning. Dagens ungdomar är den första generationen med så kallade curlande föräldrar. En av frågeställningarna i rapporten är om det är så att det curlande beteendet hos föräldrarna spiller över på bostadsmarknaden. Är det en självklarhet för de curlande föräldrarna att hjälpa sina barn till ett eget boende? Att de ekonomiska aspekterna blivit en central del i vårt dagliga tal och i löpande text om bostadsmarknaden är inte så konstigt. Via ekonomin ges man ju de möjligheter eller begränsningar att bo som man önskar. Det låga barnafödandet är ett problem för Sveriges tillväxt. Barnafödande och boende hänger ihop. Flera undersökningar oberoende av varandra kommer fram till att bostadssituationen är en mycket stor orsak till att par inte bildar familj Under hösten 2009 djupintervjuades 10 ungdomar i åldern 16 till 19 år. Vidare har 10 föräldrar intervjuats. Ungdomarna och föräldrarna kom inte från samma familjer, därmed har intervjuer skett med personer från 20 olika familjer. Underlaget är litet och det krävs större intervjuunderlag för att säkerställa svaren statistiskt. Rapporten ska ses som ett diskussionsunderlag. Det finns ett stort behov av vidare forskning i ämnet ungdomar och bostäder med utgångspunkt i både ungdomarnas inställning och kanske framför allt ungdomarnas föräldrars inställning till problemet. En stor del av utmaningen framöver är att kartlägga hur ungdomar vill bo, och bygga därefter. Fastighetsmäklare är den yrkesgrupp som genom sitt dagliga möte med kunder har en unik kunskap om hur behovet av bostäder kommer att se ut. Det finns mycket att vinna på att kommuner och byggbolag på ett bättre sätt samarbetar med fastighetsmäklare på orten. Rapporten tar upp statistik om boende och begrepp som boendekarriär och segregation varvat med intervjuer och citat. Rapporten avslutas med en diskussion och slutsats. Hösten 2009 Claudia Wörmann, analysansvarig Mäklarsamfundet Claudia.wormann@maklarsamfundet.se Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

4 SAMMANFATTNING Utgångspunkten i rapporten är Stockholms bostadsmarknad. Det finns mycket skrivet och debatterat i ämnet ungdomsbostadslöshet. Föreliggande rapport undersöker hur 10 ungdomar själva ser på sin situation och hur deras föräldrar ser på problemet. Den kommande generationen, generation Y, är de första med så kallade curlande föräldrar, där många föräldrar ser det som sin uppgift att ordna bostad till sitt eller sina barn. Det curlande beteendet avspeglar sig på bostadsmarknaden. Det finns flera orsaker till varför ungdomarnas etableringsproblem på bostadsmarknaden har förvärrats. Bland bidrar det faktum att en stor del hyresrätter blivit bostadsrätter, generationen Y som dom också kallas, är många till antal. Nyproduktionen är mycket låg. Antalet ungdomar utan arbete har ökat. Priserna på bostadsrätter har stigit. Givet att den allt sämre situationen för unga på bostads - marknaden består kommer föräldrarnas boende- och ekonomiska situation vara avgörande för den kommande generationens etableringsmöjlighet på bostads - marknaden. Differentieringen mellan dem som har råd och inte kommer att bli större. Debatten om den mångsidiga bostadsmarknaden handlar alltid om blandade upplåtelseformer, hyresrätter, bostadsrätter och äganderätt. Alla är medvetna om att ombildningen från hyresrätt till bostadsrätt är en bidragande orsak till att de unga idag har det svårare på bostadsmarknaden än vad deras föräldrar hade. Många av de föräldrar som intervjuades i denna rapport värnade om bevarandet av hyresrätten, och såg hyresrätten som en nödvändighet för att öka de ungas etablerings - möjligheter på bostadsmarknaden. Många av dessa föräldrar hade själva varit med i en ombildningsprocess från hyresrätt till bostadsrätt. Det leder till att man kan ifråga - sätta vad den idealistiska tron på hyresrätten egentligen handlar om. Och för vem den gäller. Kommer vi att ha hyresrätt som upplåtelseform över huvud taget i framtiden? Även om drömmen fortfarande är en lägenhet i innerstan för många unga, vilket det alltid har varit, så fastslår intervjuerna med ungdomarna i denna rapport att de mycket väl kan tänka sig att bosätta sig i en liten stad på pendlingsavstånd till Stockholm. Kravet var att en eller ett par kompisar också skulle göra samma sak, att man gjorde det tillsammans och att restiden mellan hemmet och jobbet inte fick överstiga en timme. Här finns stora möjligheter för kommuner och fastighetsmäklare i samarbete att marknadsföra sig mot en stark och stor kundgrupp. Och för kommuner att vända en negativ utflyttning. Alla föräldrar ansåg att det fanns vita fläckar på kartan, vissa bostadsområden var uteslutna. Men att flytta till en liten stad en bit från Stockholm var helt okej. Boendeplanering Boendeplanering handlar om att planera långsiktigt för bra bostäder och goda boendemiljöer. Kommunerna är enligt bostadsförsörjningslagen skyldiga att planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan bo bra. Få kommuner och byggbolag samarbetar med fastighetsmäklare på orten vid planeringen av nya bostäder. Den lokala fastighetsmäklaren kan vara den enda som vet vad för slags bostäder som efterfrågas men som inte finns, genom att denne möter människor som faktiskt aldrig kommer till skott på bostadsmarknaden. Den dolda informationen som fastighetsmäklaren sitter inne med kan vara precis det verktyg som behövs för att få till stånd en fungerande bostadsmarknad på orten. Kommuner och byggbolag borde på ett bättre sätt ta tillvara all den kunskap som fastighetsmäklare har. Ett bättre samarbete mellan flera aktörer på bostadsmarknaden kommer alla till godo. Alla har att vinna på denna typ av samarbete. Genom ett ökat samarbete med fastighetsmäklarbranschen kan planeringen av nya bostäder effektiviseras och dyra felsatsningar undvikas. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

5 Sveriges nybyggnation är den lägsta i hela Europa. Genom att bygga för 40-talister sätts långa flyttkedjor igång. Men man bör också rikta nyproduktionen mot den unga gruppen. Där finns stora informationsluckor att täppa igen, man bör till exempel på ett mer djuplodande sätt ta reda på hur människor faktiskt vill bo. Ett lyckat nyproduktionsprojekt är att bygga för en tilltänkt målgrupp som faktiskt vill bo där. Det finns många historier kring områden som byggs där man planerat för en viss målgrupp men fått en annan. Det leder ibland till fördyrande kostnader. Om bostadsområdet för pensionärer bebos av barnfamiljer kan det bli dyrare för kommunen. Dessutom blir skolor och dagis fullbelagda och nya måste byggas. I de allra flesta diskussioner talar man om segregation som en klassfråga och vi syftar på dem som inte har så stora valmöjligheter på bostadsmarknaden, de utsatta grupperna. Väldigt sällan tas ett helhetsgrepp om segregationsproblematiken, där man också menar mer resursstarka individer som mer aktivt kan välja. Med de ekonomiska möjligheterna kan du också välja. Den typen av segregation kommer att öka. Givet alla de förutsättningar som enskilt och tillsammans försvårar unga människors etableringsmöjligheter på bostadsmarknaden i Stockholm såsom stor inflyttning, stor ålderskull, curlande föräldrar, liten nybyggnation, ombildning från hyresrätt till bostadsrätt och stigande priser på bostadsrätter så kommer framtidens boendesituation för unga att bli än värre. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

6 RAPPORTENS UPPLÄGG OCH METOD Ur ett samhälleligt perspektiv är de unga som grupp intressanta att studera, för kommuner, för arbetsgivare, för byggbolag och banker bland annat. För fastighetsmäklare finns det mycket att vinna på att få ökad förståelse för denna grupp, de är en stor presumtiv kundgrupp. Mycket fakta som finns med i rapporten kommer från andra rapporter och undersökningar. Djupintervjuer har genomförts med ungdomar och deras föräldrar under hösten Rapporten utgår från boendesituationen för ungdomar i Stockholm. Problematiken är densamma i andra storstäder och på orter där inflyttningen är stark och där det råder bostadsbrist. Det första mötet med ungdomarna skedde i grupp, för att lättare få igång en diskussion, det kan tänkas att de färgade varandra i detta. Efter den större diskussionen intervjuades ungdomar enskilt. Samtliga intervjuade ungdomar bor fortfarande hemma. De tillhör åldergruppen yngre ungdomar och sannolikt inte de första att flytta hemifrån beroende på deras tämligen unga ålder. Intervjuer med föräldrar tillungdomarna genomfördes per telefon. Ungdomar och föräldrar tillhörde inte samma familj. Därmed har 20 familjers syn på boendefrågan kartlagts. Samtliga ungdomar bodde i förort, detta kan ha färgat deras syn på sin framtida bostadsort. Det är ett litet underlag, men kan tjäna som vägledning inför ytterligare forskning. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

7 FAKTA Personer födda mellan 1985 och 1994 ska inom kort ta sina första steg ut på bostadsmarknaden. De utgör 12 procent av Sveriges befolkning, de är nästan lika många som 40-talisterna. 1 Ensamhushållen blir allt fler i Sverige. Från att omfatta 666 procent av den vuxna befolkningen år 1945 bor i dag var tredje vuxen, 29 procent, ensam. 2 Mellan 1990 och 2007 har etableringsåldern på arbetsmarknaden, det vill säga den ålder då tre fjärdedelar av en ålderskull har arbete, ökat från 21 till 27 år för män och 20 till 29 år för kvinnor. 3 Mellan 1970 och 2008 har förstföderskornas ålder stigit markant, från 24 till 29 år. I Stockholms kommun har åldern för när man får sitt första barn blivit ännu lite högre, 25 år 1970 till snittåldern 31 år, år En starkt bidragande orsak till den allt svårare situationen för unga på bostadsmarknaden är ombildningen från hyresrätt till bostadsrätt. 74 procent av samtliga ombildningar som skett under de senaste åren har genomförts i Stockholms län. Rivnings- och saneringskontrakten som var vanliga förr, är i stort sett borta, fastigheterna har rivits och sanerats. Priset på en bostadsrätt har i riket gått upp med 11 procent det senaste året, i Stockholms län ligger kvadratmeterpriset på kronor och i riket kronor per kvadratmeter. 5 Lånereglerna har blivit mer strikta under pågående lågkonjunktur SCB SCB 5 Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

8 OM BOENDE Boendet då och nu Bostaden har blivit en markör för vem vi är eller vill vara. Så har det inte alltid varit. Inställningen till boendet har förändrats över tid. Vi har gått från att se bostaden utifrån faciliteter, från början som lyxen att ha rinnande vatten och WC inomhus. Idag har de flesta av oss inte ens bott i en permanentbostad utan rinnande vatten. Att vi är någon beroende på var vi bor, på vilken gata och i vilket område, är en vedertagen sanning. Mycket av det som rör boendet och problemen vi står inför handlar om segregation. Det vi menar med segregation idag hade inte samma innebörd förr. I Stockholms innerstad bland annat byggdes husen med blandade storlekar på lägenheterna, i gathusen återfanns de större och dyrare bostäderna och i gårdshusen de mindre och billigare. Vindsvåningarna kunde delas mellan studenter och tjänstefolk. Det var naturligtvis olika dyrt att bo mot paradgatan eller innergården, bottenvåningen eller högst upp, så visst var det skillnad. Men du kunde inte utläsa någon boendesegregation på kvarters-, områdes- eller gatunivå lika tydligt som idag. 6 Vi har fått god hjälp av media. Vi blir konstant utsatta för det bästa inredningstipset, på bästa sändningstid och i ett stort antal magasin och dagstidningar. Hemmet har alltid varit den plats där vi tar igen oss. Hemmet är motpolen till livet utanför. Eftersom vi idag lever alltmer stressiga liv, blir också hemmet - motpolen - ännu viktigare. Kyrkan och föreningslivet för en mer tynande tillvaro idag. Vi behöver något att hänga upp våra liv på, intresset för hemmet, bostaden ersätter det tidigare föreningslivet för många. Av dessa anledningar kommer dagens fokus på hemmet och bostaden fortsätta, åtminstone så länge vi har det samhällsklimat som vi har idag. Då blir det extra svårt att ofrivilligt stå utanför bostadsmarknaden. Boende och arbete Det som gör de ungas boendesituation extra svår är att det många gånger krävs en fast bostad för att få arbete och tvärtom. 24,3 procent i åldergruppen 15 till 24 år var i september 2009 arbetslös. Vilket motsvarar personer. I åldergruppen 25 till 34 år var 7,5 procent arbetslösa. Bostadsbrist i en vidare mening En fungerande bostadsmarknad är a och o för en regions tillväxt. Idag har arbetslösheten slagit olika hårt i Sverige. Detta ställer höga krav på rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden. Tillväxten i en region bromsas om det råder brist på bostäder. Nio av tio kommuner i Sveriges storstadsregioner saknar bostäder som ungdomar efterfrågar, och 47 procent av Sveriges kommuner har bostadsbrist. 7 Stockholms länsstyrelse bedömer att det fram till och med 2030 kommer att behövas nya bostäder per år. Genom att googla på just bostadsbrist framkom träffar. De allra flesta träffar hade fokus på ungdomarnas boendesituation. Bostadsbrist råder där det är obalans mellan utbud och efterfrågan, där det byggs få bostäder och inflyttningen överstiger utflyttningen. Ett exempel är detta: Många ungdomar vill flytta hemifrån, ett nytt område byggs som är anpassat efter just ungdomarnas preferenser, med små lägenheter till en rimlig avgift. Nackdelen med denna typ av byggande är att det inte sätter igång någon flyttkedja och det leder inte till någon rörlighet. De unga som 6 Planering för minska boendesegregation, RTK Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

9 bosätter sig i det nybyggda området kommer antingen från en andrahandsbostad, studentbostad eller så flyttar de direkt hemifrån. Och flyttkedjan uteblir. Bostadsbrist kan också vara att det fattas en viss typ av bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Det leder till inlåsningseffekter och rörligheten stannar av. Det klassiska exemplet på en inlåsningseffekt är när änkan bott klart i sitt hus, hon har överlevt sin make och bor kvar i det hus där de fostrat sina sedan länge utflugna barn. Hon vill flytta, men hittar inget bra alternativ. Så byggs det område där änkan och många av hennes grannar i samma ålder vill och ser det som ekonomiskt möjligt att bo. Hon flyttar. De som köper hennes hus lämnar en stor bostadsrätt. Bostadsrätten köps av ett par som ska flytta ihop, han lämnar en hyresrätt och hon en bostadsrätt. En flyttkedja uppstår. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

10 Den tredje demografiska puckeln Byggande och nettoökning av personer på bostadsmarknaden Påbörjade lägenheter Nettoökning av personer på bostadsmarknaden 8 Kommentar till diagrammet: Sedan 1995 har det varit stor obalans mellan antalet nybyggda bostäder och nettoökningen av antalet personer på bostadsmarknaden. Störst var skillnaden 1995, därefter har det varit lite mindre obalans. Sverige är det land i Europa som bygger lägst andel bostäder per capita och år. Förälder, barn och barnbarn Mellan 1970 och 2008 har förstföderskornas ålder stigit markant var det vanligt att kvinnan fick sitt första barn vid 24 års ålder, och 2008 var snittåldern 29 år. I Stockholms kommun har åldern för när man får sitt första barn blivit ännu lite högre, 25 år 1970 och 2008 var snittåldern 31 år. 9 När 40-talisterna sökte sig ut på bostadsmarknaden fanns det gott om hyresrätter, nyproduktionen låg på bostäder per år. Många valde dock att flytta till eget hus, en normal bostadskarriär fick man sitt första barn vid 24 års ålder i Sverige, ett år senare i Stockholms kommun. När 40-talisternas barn, 60-talisterna skulle ut på bostadsmarknaden hade det blivit kärvare än vad det var för deras föräldrar. Alternativet var att bo i andra och tredjehand och få hade råd att köpa bostadsrätt direkt. Kötiden för en hyresrätt var lång. Det fanns rivnings- och saneringskontrakt att få. 60-talisternas barn, 90-talisterna möter en annan, ännu kärvare bostadssituation. 8 Sveriges Byggindustrier 9 SCB Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

11 Omvandlingen från hyresrätt till bostadsrätt bidrar till den kärvare situationen, på så sätt att hyresrätterna har blivit färre till antal, vilket leder till ännu längre kötid på de kvarvarande. Rivnings- och saneringskontrakten är färre, eftersom fastigheterna rivits eller redan sanerats, alltså renoverats. Ungdomsarbetslösheten är rekordhög och gruppen unga vuxna har halkat efter inkomstmässigt. Farfar och sonson på visning 40-talisterna som vill flytta från sin villa letar många gånger bostadsrätt. Det kommer även den generationens barnbarn att göra. Det talar för en ökad efterfrågan på bostadsrätter de kommande åren. Sannolikheten för att farfar och sonson träffas på samma visning är inte så stor. Räddningen ligger i att de tittar på olika storlekar och framför allt prisklasser. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

12 MÄKLARINSIKT Mäklarsamfundets undersökning Mäklarinsikt skickas till samtliga medlemmar, och är idag Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden. I Mäklarinsikt nummer 3 som besvarades av drygt 1700 fastighetsmäklare under september 2009 ställdes frågan: Är det vanligt förekommande att föräldrar hjälper sina barn ekonomiskt till det första boendet? 72 procent av landets fastighetsmäklare bedömde det som ganska till mycket vanligt i riket som helhet. Absolut vanligast att föräldrar går in och hjälper sina barn med bostaden är det i Uppsala län, 82 procent. Minst vanligt förekommande är det i Örebro län, endast 37 procent av fastighetsmäklarna gör bedömningen ganska till mycket vanligt där. I Stockholms län bedömer 79 procent av fastighetsmäklarna att det är ganska till mycket vanligt. I de övriga storstadslänen Skåne och Västra Götalands görs motsvarande bedömning av 63 respektive 60 procent. Kommentar: Örebro län har ett stort hyresrättsbestånd. Det fastighetsmäklaren sysselsätter sig med varje dag gör de flesta människor en eller ett par gånger i livet. 87 procent av samtliga villaöverlåtelser 2008 skedde med hjälp av fastighetsmäklare 10. I mötet med kunden, under hela köp- och säljprocessen, fångar fastighetsmäklaren upp mycket dold information. Fastighetsmäklarna kan som enda yrkeskår ge en samlad bedömning av vad slags för bostäder som efterfrågas men som inte finns. Kunderna de möter kommer många gånger inte till avslut, fastighetsmäklaren kan på basis av mötet med dessa kunder på ett unikt sätt förse byggbolag och kommuner med den information som behövs inför uppstarten av ett byggprojekt i en kommun. 10 Värderingsdata AB Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

13 INTERVJUER MED UNGDOMARNA Under hösten 2009 genomfördes djupintervjuer med 10 ungdomar, födda mellan 1990 och Alla bodde fortfarande kvar i föräldrahemmet i närheten av Stockholm. Föräldrahemmen hade följande upplåtelseformer; 5 bodde i villa/radhus, 1 på husbåt, 2 i bostadsrätt och 1 i hyresrätt. Hur ser du på din boendesituation framöver? De var väl införstådda med att den första bostaden kunde vara lite sämre. Alla delade uppfattningen att en egen bostad ger en känsla av självständighet. Man såg framför sig att dela lägenhet med en eller ett par kompisar eller att man fick tag på en lägenhet i andra hand. Drömmen är att ha en lägenhet i innerstan, men det är OK utanför också, men inte varsomhelst Tjej 17 år Jag menar det handlar ju om att flytta hemifrån, man ska ju inte bo där hela livet, det spelar inte så stor roll var och hur, men gärna med en kompis eller två! Tjej 18 år Hur ser det ut för dina kompisar, vet du någon som flyttat hemifrån? Vissa hade hört talas om kompisars kompisar som flyttat hemifrån. I de fall där så skett hyrde man av en släkting eller kompis. Ett par ungdomar kände till någon som fått en bostad av sina föräldrar, som betalade allt. Bostaden låg då långt utanför stan i närheten av föräldrahemmet. En annan visste om en tjej som fått bo i pappans övernattningslägenhet. Om du fick välja; dina föräldrar går in och delbetalar din första bostad, eller du köper den helt själv. Vad väljer du? Det skulle kännas bättre om jag köpte helt själv Kille 17 år För sjutton, gärna att mamma och pappa betalar men jag vill hämta hem vinsten själv, får väl skriva papper på det. Kille 19 år Nä fy vad osjälvständigt det skulle kännas, jag vill hellre fixa det helt själv. Här bor JAG! Tjej 19 år Jag vill nog att mamma och pappa går in, då hamnar jag närmare city- men dom kanske inte har råd. Kille 18 år Om föräldrarna betalar min bostad vet jag att dom kommer att lägga sig i var jag ska bo, dom accepterar inte att jag bor varsomhelst. Då är det bättre att dom får bestämma över mig hemma. Tjej 18 år Jag menar var har jag råd att köpa lägenhet, i en källare i Rinkeby? Nej tack. Kille 17 år Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

14 En öppen diskussion fördes om det geografiska läget på den första bostaden. Många menade att 1 timmes pendling mellan jobb och bostad är OK. Intressant var att 9 av 10 kunde tänka sig att bo i en mindre stad. Förutsättningen såg likadan ut för alla, bara man har en eller ett par kompisar med sig. Sammanfattning: Ungdomarna som intervjuades hade en klar syn på sin boendesituation. 6 av 10 ungdomar sade sig lägga mycket energi på att planera för sin första bostad, det var också något man diskuterade med kompisar. Här var det flera som nämnde kompisar som hade som absolut krav att bo i innerstan. Man skiljde också på drömboende och verklighet. Ungdomarna var väl införstådda med att den första bostaden inte skulle bli någon femrummare på Östermalm precis. I den stora diskussionen framkom att man skulle ha tillgång till en egen bostad först när man ansåg sig vuxen. Vad kännetecknar en vuxen människa? Alla ungdomar nämnde barnafödande och/eller fast jobb som referens för när någon är vuxen. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

15 UNGDOMARNAS FÖRÄLDRAR Många idag flygfärdiga ungdomar har föräldrar som är födda på 60-talet, naturligtvis finns undantag, men rapporten utgår från detta faktum. Detta är den första curlande generationen föräldrar. Att illustrera ett beteende hos en föräldragrupp med associationer till curlingen som sport är mycket bra. Det handlar om att sopa banan, isen (tillvaron) ska vara blank och lättframkomlig och föräldrarna sopar och sopar och barnen glider fram i en oskrovlig verklighet och uppväxt. Föräldrarna vill sopa banan ända fram till dörren till den första egna bostaden. Begreppet curlingföräldrar myntades av den danske psykologen Bent Hougaard som i vredesmod skrev debattboken Curlingföräldrar och servicebarn. En curlingförälder är en mamma eller pappa som vill sitt barns absolut bästa och är beredd att gå långt för det. Problemet menar Hougaard är att den här föräldern har svårt att se att barnet ingår i ett kollektiv på dagis, i skolan eller bland kompisarna. Kanske är curlingföräldrarna framför allt 60-talister som är så färgade av 1980-talets satsa-på-dig- själv-kampanj. Klart att fullblodsindividualister satsar på sina telningar också. Efter den långa arbetsdagen vill man vara den goda föräldern som gör roliga saker med och är snäll mot sitt barn. För att få disk och matlagning snabbt överstökat begär man aldrig att de ska hjälpa till. Barnen får för lite motstånd väser Hougaard och varnar för att vi håller på att fostra lata, luststyrda människor som hyser föga respekt för sin omgivning. 11 Roliga aktiviteter, pedagogiskt dagis, bra skola, stimulerande kompisar, utvecklande fritidsaktiviteter och så vidare ingår i de curlande föräldrarnas uppfostran. Inget ska hindra framskridandet. Dagens föräldrar är själva präglade av bostadsutvecklingen och bostaden ses som en investering. Flera har själva gjort en bostadskarriär och har varit med om en kraftig prisutveckling på ägda bostäder. Intervjuer 10 föräldrar har intervjuats per telefon under hösten Alla intervjuade bor i Stockholm med omnejd och har barn i åldrarna 16 till 20 år. En del hade ungdomar som flyttat hemifrån och som flyttat tillbaka. En var mamma till en dotter som hade flyttat hemifrån för gott och övriga var föräldrar till ungdomar som fortfarande bodde hemma. Kan du tänka dig att hjälpa ditt barn ekonomiskt till det första boendet? 9 av 10 föräldrar svarade ja på den frågan. Jag vill hjälpa till, det är klart Mamma till 2 Det är väl enda sättet, det är dags nu! Pappa till 3 Helst vill jag ju att dom får en hyresrätt, så att dom slipper skuldsätta sig, men jag får väl låna upp huset och hjälpa dem. Mamma till 2 En mamma hade köpt en bostadsrätt till sin idag 20 åriga dotter, hon gjorde det för att hon själv bodde alldeles för trångt efter en skilsmässa. Hon utökade sitt eget lån och hjälpte sin dotter till en liten, billig bostadsrätt på bra pendlingsavstånd. Hon 11 Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

16 upplevde det som att det var den enda lösningen även om det inte var optimalt. Finns det vita fläckar på kartan, områden som du helst inte vill att ditt barn bor i? Här noterades att 9 av 10 föräldrar höll med om det. Området fick inte vara otryggt eller för stökigt. Sannolikheten för att dom får en första lägenhet just där är ju stor, kanske handlar det om mina fördomar, men där vill jag inte att dom ska bo. Mamma till 2 Det handlar inte om att jag inte vill gå in och hjälpa till, jag har inte råd, jag har ju flera barn. Mamma till 3 Här leddes intervjun in på att om barnen själva ville flytta till en annan lite mindre stad, på 1 timmes avstånd (ungdomarnas eget krav) till Stockholm, skulle ni vara villiga att hjälpa till? 9 av 10 svarade att det skulle vara en mycket bra lösning, men flera bedömde det som osannolikt: Det skulle han aldrig gå med på! Mamma till 1 Hur såg din egen situation ut? Alla föräldrar hade liknande historier, klassiska boendekarriärer. Började med hyra i andra och tredje hand, studentrum. Konstigt egentligen att jag ser det som min plikt att hjälpa dem till en första bostad, det gjorde ju inte mina föräldrar! Mamma till 2. Två av dem som intervjuades hade själva varit med i en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt och nämnde att det borde finnas en mix av bostäder på marknaden. En del diskussioner fördes om hur omsorgen såg ut, flera föräldrar hade satt sina barn i bostadskö. Alla poängterade att en mixad bostadsmarknad är den bästa, där det finns hyresrätter, bostadsrätter och äganderätt. På fanns följande undersökning: Om du hade råd kan du tänka dig att finansiera en bostad till ditt barn? 66 procent svarade Ja 20 procent svarade Nej Resten svarade Vet inte Underlag: 42 personer Sammanfattning: Det fanns en uttalad oro bland föräldrarna kring hur ungdomarna skulle få tag i en första bostad och det fanns en klar uppfattning att det ingick i föräldrarollen att hjälpa till praktiskt. Intressant är att flera föräldrar påtalade att det inte var aktuellt att deras föräldrar hjälpte dem, men att de själva såg det som en självklarhet att hjälpa till. Argumenten för att de som föräldrar skulle gå in och hjälpa till var bland annat att det blivit så mycket svårare att få en bostad till de unga idag. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

17 DISKUSSION OCH SLUTSATSER De bidragande orsakerna till att ungdomarnas etableringsproblem på bostadsmarknaden försvårats är flera. Bland annat antalet hyresrätter som blivit bostadsrätter, att dom är så många i Y generationen, att bostadsrättspriserna är höga i Stockholm, och nyproduktionen är den lägsta i hela Europa. De curlande föräldrarna idag ser det som sin uppgift att ordna bostad till barnen varför en ökad segregation är att vänta. De föräldrar som har den ekonomiska möjligheten kommer att på olika sätt hjälpa barnet till en egen bostad. Det kan vara att sälja sin befintliga lite större bostad för att skaffa flera små. Det kan handla om att öka belåningen, eller bli borgenär. Differentieringen mellan dem som har råd och inte kommer att bli större. Flera föräldrar hade satt sina nästan vuxna barn i bostadskö och såg det som helt naturligt. Trots att de var medvetna om att de curlande så skulle en majoritet av de intervjuade föräldrarna, om de hade råd, utan tvekan vara med och hjälpa till ekonomiskt. Debatten om den mångsidiga bostadsmarknaden handlar alltid om blandade upplåtelseformer; hyresrätter, bostadsrätter och äganderätt. Ombildningen från hyresrätt till bostadsrätt är en bidragande orsak till att de unga idag har det svårare på bostadsmarknaden än vad deras föräldrar hade det. Många av de föräldrar som intervjuades värnade om bevarandet av hyresrätten men hade själva varit med i en ombildningsprocess och bodde numera i en bostadsrätt. Det leder till att man kan ifrågasätta vad den idealistiska tron på hyresrätten egentligen handlar om. Och för vem den gäller. Hyresrätten som upplåtelseform kanske försvinner och kvar att hyra finns bostadsrätter. Även om drömmen fortfarande är en lägenhet i innerstan för många så konstaterar ungdomarna i denna rapport att de mycket väl kan tänka sig att bosätta sig på pendlingsavstånd till Stockholm. Kravet var att en eller ett par kompisar också skulle göra samma sak, att man gjorde det tillsammans och att restiden mellan hemmet och jobbet inte fick överstiga en timme. Här finns stora möjligheter för kommuner och fastighetsmäklare i samarbete att marknadsföra sig mot en stark och stor kundgrupp. En majoritet av alla föräldrar höll med om att det fanns vita fläckat på kartan, vissa bostadsområden var uteslutna. Men att flytta till en liten stad en bit från Stockholm var helt okej. Bostadsfödande Vi får barn och etablerar oss på arbetsmarknaden allt senare i livet. En förutsättning för att planera barn är en fast bostad. Det fastställer flera av varandra oberoende undersökningar. Om vuxenkriterierna (barn och fast arbete) uppfylls senare och senare i ens liv, är det ju logiskt att också etableringsåldern på bostadsmarkanden sker senare. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

18 Genom att bygga för 40-talister så sätts långa flyttkedjor igång. Men man bör också rikta nyproduktionen mot den unga gruppen. Där finns stora informationsluckor att täppa igen, dels bör man på ett mer djuplodande sätt ta reda på hur människor faktiskt vill bo. Dessutom bör byggbolag och kommuner utöka samarbete med fastighetsmäklare på orten redan på planeringsstadiet av ett nytt bostadsprojekt. Genom den samlade kunskapen kan lyckade bostadsprojekt byggas, och ett lyckat nyproduktionsprojekt är ju att bygga för en tilltänkt målgrupp som faktiskt vill bo där. Det finns många historier kring områden som byggs där man planerat för en viss målgrupp men fått en annan. Det leder ibland till fördyrande kostnader, om bostadsområdet för pensionärer kommer att bebos av barnfamiljer kan det bli dyrare för kommunen, skolor och dagis blir fullbelagda och nya måste byggas. En massa dold kunskap går på så sätt till spillo, fastighetsmäklaren på orten kan vara den enda som vet vad slags bostäder som efterfrågas men som inte finns genom att denne möter människor som faktiskt aldrig kommer till skott på bostadsmarknaden. Alla har att vinna på denna typ av samarbete. Ungdomarna i denna rapport har en realistisk syn på sin första bostad, de kan gå ned i standard. Genom att bygga billiga bostäder utan den allra finaste marmorskivan kan också bygg och boendekostnaden påverkas Givet alla de förutsättningar som enskilt och tillsammans påverkar såsom stor inflyttning, stor ålderskull, curlande föräldrar, liten nybyggnation, ombildning från hyresrätt till bostadsrätt och stigande priser på bostadsrätter så kommer etableringsmöjligheterna i Stockholm i framtiden än mer att handla om hur föräldrarnas ekonomi ser ut. Den curlande generationen föräldrar kommer att fortsätta curla sina barn ända fram till dörren på den första bostaden, dels för att de vill men mest för att de måste. Curlandet blir ekonomi. De föräldrar som har råd hjälper sitt barn och har åsikter om var bostaden ska ligga. Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november

19 Källförteckning Framtidens bostäder i Stockholmsregionen; Stockholms läns landsting Rapport 7:2008 Planering för minska boendesegregation, RTK 2007 Planering för minskad boendesegregation Prop1997/98bet. 1997/98 BoU10 rskr 1997/98:306 Unga vuxnas boende Hyresgästföreningen, S. Bergenstråhle 2009 Boverket, Första bostaden 2008 Sveriges Byggindustrier SCB Intervjuer med 10 ungdomar, genomförda under hösten 2009 Intervjuer med 10 föräldrar, genomförda per telefon under hösten 2009 Curla fram en bostad rapport från Mäklarsamfundet november