Barnbibliotek i norr Barnbiblioteksmöte för de fyra nordligaste länen mars 2014 i Holmsund, Västerbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnbibliotek i norr Barnbiblioteksmöte för de fyra nordligaste länen 12 13 mars 2014 i Holmsund, Västerbotten"

Transkript

1 Barnbibliotek i norr Barnbiblioteksmöte för de fyra nordligaste länen mars 2014 i Holmsund, Västerbotten Cirka 70 glada barnbiblioteksarbetare samlades på Västerbackens kursgård vid havet i Holmsund på morgonen den 12 mars. Först fick vi höra en kort introduktion om Holmsunds historia: Kyrkan, prästgården, skolan och de röda bostadshusen alla härrör från Baggböle, ett sågverksimperium ett par mil uppströms Umeälven. Det styrdes av James Dickson och nådde sin storhetstid i mitten av 1800-talet. Dickson var rationell. Att såga virket i inlandet och sedan transportera det till kusten för att tvättas och torkas innan det skeppades iväg från hamnen, det var inte rationellt. Sågen skulle ligga vid hamnen. Så Dickson flyttade sin såg från Baggböle till Holmsund. Arbetarbostäderna i Baggböle monterades ner och flottades till Holmsund. Där återuppfördes de under 1850-talet och det är dessa hus som fortfarande står på Västerbacken. Dickson byggde också kyrkan 1863 och 1867 hade han prästgården klar. Han lät också bygga en skola där han personligen avlönade läraren. När det dicksonska sågverksimperiet avvecklades 1896 skänktes både skolan och kyrkan till kommunen. Sågen i Holmsund övertogs av SCA uppfördes den byggnad som idag är Västerbacken Hotell & Konferens. Den fungerade då som SCA:s svenska huvudkontor flyttades huvudkontoret till Sundsvall, där det fortfarande finns. Fackföreningsrörelsen (LO, TCO, ABF och TBV) köpte huset och startade kursgårdsverksamhet Sedan 1994 drivs konferensanläggningen i privat regi. Se även PROGRAM 12/3 Gerda Helena Lindskog: Hittebarn, björnjakt och atomsopor. Till bilden av Norrland i 1900-talets svenskspråkiga barn- och ungdomslitteratur Gerda Helena Lindskogs stora bibliografi över Norrland i barnlitteraturen Hittebarn, björnjakt och atomsopor. Till bilden av Norrland i 1900-talets svenskspråkiga barn- och ungdomslitteratur har nyligen utkommit på H:ströms förlag. Den förtecknar all barn- och ungdomslitteratur som skildrar Norrland, från 1885, då den första skildringen dyker upp, t o m 1999 sammanlagt 470 titlar. Med Norrland avses de 5 norrlandslänen. Posterna kommer att bli sökbara som en deldatabas i Libris under Bothnica (sigel blir NOBA). Till varje titel kommer det att länkas till en pdf med Gerda Helenas annotation, och dessutom kommer ett stort antal ämnesord att läggas på. Detta arbete är dock bara påbörjat. En liten verld bland fjällen av Laura Fitinghoff är bokens första exempel den utkom samma år som STF bildades och turismen växte fram. Länge handlar skildringarna om sörlänningar skriver om Norrland, och som skriver för en "sörländsk" publik med ett exotiserande utanförperspektiv. Den som vill veta mer hänvisas till den intressanta inledningen till boken! 1

2 Johanna Lindbäck: Att vara läsambassadör Sedan var det läsambassadörens Johanna Lindbäcks tur. Hon har efterträtt Johan Unenge och är nu utsedd av Kulturrådet för åren Johanna har skrivit 7,5 böcker sen 2007 och jobbat med bloggen Bokhora. Hon är också gymnasielärare i svenska och engelska. Hon talade bland annat om: Läsande män. Föräldrar med från förskolan. Pappor! Skol/folkbibliotek deltar och stöttar i bokurvalet. Skolbibliotekarier deltar i samtalet. Dagens läskompetens för lärare. Läsa nytt och brett för att hitta bra texter olika nivåer. Vidga sina genrer själv. Läs nytt. Högstadiet är svårast - inte coolt att läsa. Hur behövs folk- och skolbibliotek? Texturval olika nivåer och genrer. Lättläst/"vanliga" böcker. Bokpresentationer/litteraturförmedling för elever/lärare. Bokcirklar för lärare och föräldrar. (Öppna förskolan, kapprumsbibliotek, idrottsföreningar, föräldramöten) Läsambassadören poängterade att hennes uppdrag inte är att lära ut läsinlärningsmetoder ("läs-och-skriv") utan att verka för läsningens och läslustens betydelse, skapa debatt och skriva artiklar. Läsambassadören är anställd på halvtid av Kulturrådet. Läsambassadören jobbar främst mot vuxna. Man kan också lyssna på Johannas podcast Läs för livet via itunes eller på läsambassadören.se. Läsningen har drabbats av några dystra bakslag på senare tid. Undersökningar visar att endast 35 % läser högt för sina barn idag, vilket är en skrämmande nedgång. Den s.k. "PISAchocken" avslöjade att 24 % av Sverige 15-åringar inte kan läsa och förstå en enkel text. Många blivande lärare är inte läsare själva, vilket ytterligare försvårar deras uppdrag. Textoch läskompetens behövs idag i alla yrken viktigare än någonsin och läsning kan inte undvikas. Lärare behöver stöd i litteraturval/textval många olika nivåer på texter behövs i en klass. Biblioteken kan stötta skolan, men även medborgarna under hela livet. Johanna påpekade också att det inte går att skapa läslust på 45 minuter! Det krävs ett långsiktigt arbete och i det hamnar det största ansvaret på läraren. Hon hänvisade bland annat till Gunilla Molloy (första gästen i poden) och Barbro Westholm, samt Martin Widmarks projekt En läsande klass. Samma grundidéer: samtal under läsningen + aktiva lässtrategier. Även i Karlstad pågår ett intressant forskningsprojekt som handlar om att tillämpa lässtrategier. Att skapa en läsare tar lång tid och tar mycket ansträngning, och man är aldrig säker på att få ett lyckat resultat. Textsamtal är nyckeln till framgång! Samtal under tiden. Olika typer av textsamtal. År ut och år in, kämpa på... Så hur skapas en läsare? Listan nedan är baserad på forskning: Småbarnsår: läsa högt, läsa själv, samtala Skolstart: läsa högt, läsa själv, samtala Mellan- och högstadiet: läs prata, läs prata, läs prata För att få möjlighet att jobba med lite mer utmanande texter bör läraren välja böcker! Men hur förhåller det sig till att ta vara på elevernas intressen? Alla lärare måste vara engagerade och delaktiga i språkutveckling o textsamtal. Utökat ansvar, inte bara svensklärarens ansvar. Men med att lärarna ska välja uppstår också risker: Kan man missa läslusten om läraren väljer? Det finns också en upplevelse av okunskap hos lärarna som kollektiv. Då finns exempelvis Nypon 2

3 och Hegas som stöd med "boknycklar" på nätet till sina böcker. Våffelhjärta bra högläsningsbok. Balladen om en bruten näsa är ett annat bra exempel. Bibliotekets uppgifter enligt Johanna Lindbäck: texturval, bokpresentationer, bokcirkar för lärare och föräldrar. Kanske kapprumsbibliotek? Ny engelsk undersökning visar sambandet mellan fritidsläsning och skolresultat. Vi måste också få med papporna ända från förskolan. Skolan i Robertsfors har testat läsförståelse före och efter ett intensivt läsprojekt! Alla förbättrat sig, men pojkarna mest! Robertsfors: klass 3 lärarna inspirerande av En läsande klass. Gruppuppsättningar Jobba med en och samma bok. Rosas buss. Edvard Tulane Jobbat långsamt, 2 40-min lektioner Alla barn har blivit bättre i läsförståelse Pojkar har höjt sig mer Rapport är på g (bifogas) Ersätter inte bänkbok. Mer om projektet finns i bifogade dokument. Formulera sig om text kräver ett annat samtal. Det blir mer jämställt och det är inte enbart killar som tar all taltid. Provocerande texter är nästan bättre... Ett exempel från författaren Petter Alexis Askegren: Om när läraren säger att det där får du inte läsa Var rädd om de gnistor som tänds. VAR MER PUSHIGA! Forskningsöversikt: Michael Tengberg, forskningsprojekt i Karlstad. Barns smak. Länk på Region Västerbottens hemsida. Läskraft. Kalix. Läsutveckling PROGRAM 13/3 Anna Hällgren: Strong Libraries, Strong Socities! Trender, tendenser och en utblick i världen i samband med IFLA World Library and Information Congress i Singapore 2013 Strong libraries, strong societies, är ord från Sinikka Sipilä, IFLAs president. IFLA. Fokus på framtidens bibliotek. Konferensen gick av stapeln i augusti 2013 i Singapore där 3000 bibliotekarier från 130 länder deltog. Singapore har 5,4 miljoner invånare på en tiondel av Skellefteås yta, 90 procent bor i hyresrätt, 90 procent använder sig av kollektivtrafik. I Pisaundersökningarna ligger Singapore i topp. Utomhus är det en hög ljudnivå. Biblioteken erbjuder tysta rum! Man har utsett unga läsambassadörer som ska lyfta läsning som något coolt, något roligt och biblioteken arbetar efter en lästrappa. Verksamheten är etablerad på en nationell nivå och all personal har gått fortbildningssteg. For the love of Reading. Här nedan finns ett axplock med exempel: 3

4 "Coolections" för ungdomar. Filosofiklubb, läseklubb. Ungdomar som ledare, utbildas. Biblioteken, som ofta ligger i köpcentra, har öppet till klockan 23! Kvällsprogram klockan 21 för föräldrar (och barn?) De arbetar för att skapa nyfikenhet för ord och läsning. Man använder metoder som Storyboards och Berättartorn. Ett annat exempel är arbetet med att skapa ett upplevelsebaserat bibliotek. Det är gjort för att klättra, leka och har ytor för kreativa uttryck. Upplevelserum. Personalen har olika kompetenser och det finns IT-tekniker, bibliotekarier, spelutvecklare och socionomer. Vissa bibliotek drivs enbart av volontärer. Samarbete med spelutvecklare. Biblioteken lånar ut surfplattor, Ipad, men då måste man gå en utbildning. Lokala bibliotek med olika inriktning till exempel China Town som har Kinesisk inriktning för att nå just den målgruppen låntagare. Gör en bild över området. Vad påverkar. Vilka är utmaningarna? Världens första "gröna" bibliotek med återvinning på alla bibliotek. Nytt ungdomsbibliotek i ett problemområde. I Singapore räknas man som äldre från 50 år! Personliga skyltningar som till exempel"99 words stories librarians tell". I love My library. Lyfte fram klassiker o äldre litteratur och även bokbussen erbjuder aktiviteter. Catalysts for change, appar och en minnesinsamling barndomsberättelser är andra exempel. Nästan alla har idag mobiler! Eller 6 miljarder människor har smartphones och 90 procent av jordens befolkning är idag läskunniga. Hur aktivt förmedlar vi på biblioteken med hjälp av ny teknik? Har vi kunskaperna? Har vi råd att förlora vissa grupper? Online-utbildningar ger oändliga möjligheter. Biblioteken erbjuder support och stöd? Ny teknik/var är biblioteken? Står vi vid sidan eller är vi aktiva? Det handlar om att känna in behoven, men också ge röst åt den som inte kan göra sin röst hörd. Vem ska stå upp för barnen? BIV-utbildningen. Vad händer om man lärs upp av "gamla" - ingen utveckling? Är biblioteksvärlden statisk? Samarbetar med andra aktörer? IFLAs trendrapport: Riding the waves or caught in the tide. Glöm inte att nominera till de plaketter som delas ut av Svensk biblioteksförening! Sveriges ungdomsråd: Hanna Nyberg ordförande och Linus Björnqvist, representant Punkten handlade om ungdomars inflytande och för det har ungdomsrådet en utbildarpool. Mer om det kan man läsa i Metodboken och rapporten Ni kan bättre (kan beställas). Samlar Sveriges lokala ungdomsråd och 60 medlemsföreningar, 2000 medlemmar. Ungdomsstyrelsen finansierar verksamheten med en kongress och fem träffar per år. OBS: Ungdomar är ingen homogen grupp! 4

5 Delaktighetstrappa i tio steg: Inflytande: Egna initiativ. Med- eller likabestämmande. Självbestämmande (inte alltid mest eftersträvansvärt). Delaktighet: Lämna synpunkter. Inbjudan till dialog. Medverkande: Information. Kunna välja bland alternativ. Skendemokrati. Inget inflytande. Manipulation. Dekoration. Inget inflytande bättre än manipulation/dekoration! Åldersmaktsordning! Ungdomar är inte framtiden - ungdomar finns nu! Ansvaret kommunövergripande - inte bara fritidssektorn. Ungdomar vill vara med och påverka. Ungdomar är i princip intresserade av samma frågor som vuxna, och vill påverka på samma sätt. I Robertsfors har elevrådet synpunkter på biblioteket. När Botkyrka gjorde intervjuer till tjänsten som skolbibliotekarie ingick elever i gruppen. Kultur längst ner på skalan! Medborgarprojektet 3-årigt projekt finansierat av Allmänna arvsfonden. Där ingår 12 pilotkommuner och Sundsvall är en av dem! Viktigt att ha en bredd i kommunurvalet så att det finns möjlighet för alla andra kommuner att känna igen sig! Metodområden: sprida kunskap skapa rum ge resurser spara tid Kringflyttande medborgarmöten för alla åldrar. Arvidsjaur: Skapa rum. Här genomförde demokratidag med speeddating (politiker/tjänstemän + ungdomar). Karlskoga/Degerfors: Ungdomar granskar kommunen. Ge resurser. Tranemo: Politikerluncher i skolan lappar med förslag på frågor Osby: SMS-panel frågor, svar inom 3 dagar Sundsvall: föreningsstöd Skellefteå: Uppsökande workshops. Skövde: Skapa rum. Kringflyttande medborgarmöten 5

6 OPEN SPACE LIGHT Censurdebatten Sammanfattning: Hur utslätat kan det bli om vi skulle reagera så fort någon tycker att något media vi har är fel? Förlagen ger ut allt snällare böcker, de har märkt att svårare - både konstnärligt och innehållsmässigt - säljer sämre. Stor tendens att skydda barn från det hemska samhället runtomkring som kanske består av våld och droger. Vilka barn är det då vi skyddar om vi bara har Bullerbyn på biblioteken? Viktigt att inte få censurpanik! Vi har rätt att reflektera, vi behöver inte argumentera, har rätt att säga " att man ska tänka på saken" Försvara mångfalden. Det finns så många olika ingredienser i böcker som folk kan reagera på. Lite förvånande att så många har kvar Lilla hjärtat-böckerna och Tintin i Kongo på biblioteken. "Ingen har klagat" betyder inte att det är rätt, kan vara att bilden är så normaliserad. Magasinera rasistiska och på annat sätt kontroversiella titlar. Barn- och ungdomsavdelningarna ska bestå av fräscha moderna lockande medier! Slutsumman, viktigt att diskutera med varandra och vara lyhörd! Noterat under diskussionerna: Debatten om Snälla barn, Ulf Stark om flytvästar. Julväder av Börje Lindström. Hur man kränker utan att tänka... "För mycket samer" (sagt om Umeå2014). Barnpornografi-debatten. Riktiga barnpornografi-bilder. Bra svar av bibliotekschefen. Enkelt om det är förbjudet. Hur utslätat ska det bli? Är det vår roll? Allt i sitt sammanhang. Vi kan inte styra hur folk använder böckerna. Barnen som lever i den verkligheten. Alfons pappa som tar sig en öl och en rök. ABC-bok av Hellsing (för att inte tala om Sjörövarboken, Kapten Böös slog sig lös med en nakendansös!). Den vuxne måste veta vad den läser. Ruskiga böcker. Barnen rädda eller besatta. Skräckböcker? Samer eller lappar? Ord har olika laddning olika tider. Gudrun Sjödéns kollektion. De glömda berättelserna. Spejarens lärling extremt rasistisk mot romer. Rasromantisk. Den berättelsen är bortplockad i den svenska upplagan. Reaktioner på språk. Reaktion mot svordomar. Reaktion mot bilder. (Fula Personliga tyckande.) Mårten Melins Hcg-serie för avancerade. Hcg-böckerna har blivit mer avancerade Tio små negerpojkar 6

7 Bibliotekarie är ofta normen personifierad. Konsten är fri kontra politiskt korrekt litteratur. Kan man kräva att biblioteket köper en kontroversiell bok? (Ex. rasistisk) Har prövats rättsligt nånstans och biblioteket fick rätt eftersom vi gör ett urval. Martin Hjern sid 16 Affektion. Analsex. Kan man som förälder lägga ansvaret på biblioteket? Utlåningsapparater. Vi ser inte. Tintin. Härnösands bibliotek censurerar Tintin i Kongo. Förhålla oss till det. Lilla hjärtat-barnen har inte samma referensramar. Pelle Svanslös åker till Amerika. Magasinerad Örnis bilar. Pornografi på barnavdelningen. Lilla Asmodeus. Utställning offentligt rum. Fotografier, naketstudier. Dan Höjer och Schlagermysteriet. Skyddande av barn. Förlagen vill ge ut snälla böcker. En bilderbok har en vuxen förmedlare. Ovilja att prata med barnen? Det finns mycket att diskutera. Studiecirkel med förskollärare. Läsa innan sovstunden? Queering Sapmi. Antecknare: Gunilla Brinck, Länsbiblioteket i Västerbotten Metodutveckling av bokprat, samtal, förmedling, lämna recensionsträsket Utgångspunkt: Jag har funderat på hur vi barnbibliotekarier kan inspirera lärare att lämna recensionsträsket? Hur får vi dem att låta barnen redovisa läsning av böcker på ett roligare sätt? Viktigt ha en bra dialog med lärare. Tipsa om olika sätt att jobba med böcker, t ex läsmetoder med djup som en läsande klassmetoden, välj/läs/berätta/barns smak, Bokjuryn eller satsningar som Vargbröder. Prova att vara med i olika projekt som erbjuds nationellt eller regionalt. Det utvecklar alltid och ger nya kontakter. Istället för bokrecensioner jobba med: boksamtal, drama, favorituppslag, göra omslag, ny baksidestext, göra reklamfilm/bokjinglar/bokpodd/hemliga boksällskapet, boktipsa i smågrupper, bokrazzia i andra klasser elever boktipsar andra elever, ordna bokcafé/afternoon tea, göra hemliga boktips dvs slå in böckerna i paket skriv sedan en typ 7

8 kontaktannons (bok söker läsare), det här är en riktigt dålig bok läs inte den-tips, giftskåp/förbjudna böcker Andra boktipsarmetoder: * Musikinslag, kort dramatisering eller filminslag kan lyfta ett bokprat. Fundera på olika ingångar men gör det inte för långt eller för komplicerat. Viktigt att hitta sin och bokens budskap. Hämta och kolla in tips och idéer men försök sätta din prägel och ditt engagemang. * Digitalt bokprat a la Holmsund inspirerande att få ta del av presentationen. Fler önskade snabbkurs/påbyggnadskurs men flera såg svårigheter att få till resurser att köpa in smartboards på mindre ställen. Det viktiga är inte tekniken utan kunna väcka läslust, läsinspiration/provokation m.m. Många skolor har snart smartboards i alla klassrum viktigt att kunna använda tekniken. Visa intresse som skolbibliotekarie för ny teknik. Be att få testa om man har på skolan. Avsätta tid för att lära sig göra bra presentationer men också inspirera lärare att jobba med det. Skolledningen kan backa upp. * Boktipsar-fortbildning önskas. Förra året ordnade Västerbottensteatern en kurs. Gärna en metod-kurs där man även jobbar med digitalt bokprat och berättande. Vikten av Läsfrämjandeplan/ läsutvecklingsplan främja läsutveckling, eleverna ska under sin skoltid kunna bygga på och utveckla sina läsfärdigheter. Viktigt att fundera på olika ingångar, läsinsatser, för olika åldrar. Inte bara Gubben i lådan -insatser. Fundera på vad biblioteksverksamheten ska prioritera och i vilken omfattning. För skolbibliotek ha ständig dialog med lärarna och tillsammans ha en levande läsfrämjar/läsutvecklingsplan. Annars risk att bli utbränd. Kan länsbiblioteken samla goda exempel, bra läsfrämjandeplaner m m? Vi måste få igång fler aktörer kring läsande. Skolbibliotek + folkbibliotek+ lärare + läsning + läsande förebilder (föräldrar, idrottsledare, öppna förskolan, BVC m fl) = läsande elever/barn och unga Lässmitta. Erbjud högläsning, sagostunder, berättarstunder i olika sammanhang. Bjud på dig själv! Läseklubbar på fritid är positivt och något som flera tycker är viktigt. Tips. Blanda lek, skapande och läsning. Fika är alltid uppskattat. Högläsningsklubb med inslag av bokdrama kan vara ett sätt att nå lässvaga. Bokpåsar på förskolor, BVC, öppna förskolor som föräldrar kan låna med sig hem är positivt. Bra speciellt där biblioteket kanske inte är så tillgängligt (få öppet-timmar) eller där man har avstånd till sitt närmaste bibliotek. Viktigt att också erbjuda att komma och prata läsning på föräldramöten för att lyfta vikten av läsning och visa bokpåsarna. Teman, rim- och ramspåsar (språklustpåsar) och åldersindelade påsar brukar vara populärt. Barnteater erbjuds ofta i samarbete med Kulturavdelning och/eller kulturföreningar, Folkets hus, studieförbund m.fl. Bra att hitta samarbetspartner för att kunna dela kostnad. Föreningar kan ofta söka stöd för program. Ipads och andra läs-/surfplattor 8

9 Hur tar vi med ny teknik i verksamheten? Ser väldigt olika ut ute på biblioteken om man använder surfplattor. De som använder har det till olika saker: Använder appar att göra egna böcker/berättelser, Laddat ner vissa interaktiva böcker. Bok/spelappar för barn och unga. Gratis lexikon, språk-appar som passar asylsökande med flera. Visa olika boktrailers från till exempel Youtube vid boktips/läseklubbar. Använder för foto och filmskapande främst på lov. Levande berättande Hur jobbar man med sagostunder och berättande för barn i förskoleåldern? Många olika sätt man kan jobba med. Bjud på dig själv. Våga. Fortbildning önskas för att hitta olika sätt att jobba med berättande på bibliotek, komma över tröskeln, träna nya förmågor hos sig själv, få tips. Flera exempel på levande berättande finns inom Give me five, ett läsprojekt bland Västerbottens femåringar. En bilderbok kan läsas, lekas, byggas, skapas, dansas, berättas, många, många gånger: Lästips: Kjersen Edman, Lena: Tala om böcker : boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet Läsprojekt: Inspirationsbok för förskola, skola och bibliotek På tal om böcker: om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek Lite länktips: Antecknare: Anna Hällgren, Lövångers bibliotek Idrott och läsning Regeringen har gett Kulturrådet i uppdrag att leda en satsning på läsfrämjande riktat till idrottsrörelsen under KUR har fått 3 miljoner extra till detta. Medlen söks via det vanliga läsfrämjandebidraget. Man ska också kryssa i en ruta i ansökan om inköpsstöd om man avser att samarbeta med idrottsrörelsen. Man håller också på att ta fram ett marknadsföringsmaterial, PAUS. Se Västerbotten har redan drivit ett liknande projekt , I rörelse, ett samarbete mellan länsbiblioteket och SISU. En slutrapport finns på Tankar och uppslag från grupperna: Bengt Ingelstam, som skrivit de populära böckerna om Pelle Puck, hade ett boksläpp vid en stor hockey-cup i Hudiksvall. Detta gav ringar på vattnet runt om i Norrland 9

10 och många barn ville köa på hans böcker! Han kan användas i fler hockeysammanhang när vi nu har en idrottsförfattare i Västernorrland (Ånge). Viktigt att få med sig ledarna kan dock vara svårt eftersom de arbetar ideellt (se rapporten från I rörelse) Läsande förebilder/ idoler som ställer upp med goda exempel (elitidrottare) Sommarlägren är bra tillfällen att nå många idrottande barn/unga där det dessutom kan finnas lite luckor för fria aktiviteter (KUR:s kampanjmaterial heter ju PAUS!) Det är mycket värt även att genomföra enklare aktiviteter som inte behöver kosta så mycket t ex besöka en handikappidrottsförening (föräldramöte) med information om talböcker/egen nedladdning (saker som ligger inom det ordinarie uppdraget men som kan vinklas mot idrotten!). Även andra idrottsföreningarnas föräldramöten är bra tillfällen, om man kan få komma in. Förebilder: André Pops och Läslandslaget (även egna böcker. Stefan Holm (känd även för yngre genom Mästarnas mästare) mycket litteraturintresserad, och svarar bums på mail. Har man en bokbuss kanske den kan svänga förbi en idrottsskola i sommar? Eller bokbil? Eller flakmoppe? Stora fotbollscuper lämpliga för sommarsatsningar (Pite Summer Games, Umeå t ex) Läsfrämjande på bussresor (till matcher) är en bra idé som Skellefteå tänker satsa på. Bokbord vid mässor eller liknande större samlingar (prövats i Kiruna) Högläsning till avslappningspassen Skellefteå: Läsligan har fått medel från KUR redan Satsar bl a på boktips i pausen på hockeymatcher. Åre after ski-sagostunder Boktips på Simkunnighetens dag Hylla i stallet ( Stalltips ) bokbussen passerar och byter böcker. OBS böcker behöver förmedlare! Hur få kontinuitet? Antecknare: Eva Nordlinder, Länsbiblioteket Västernorrland Läsfrämjande för små barn Grupp 2 Efter babybokstunden ramsor för bebisar. Muu säger kon, Dick Bruna. Pyttepoesi, 0-3 månader. Svenska med baby. Gåvoböcker Luleå får man boken på BVC då är det 100% som hämtar Vännäs första boken på BVC, bok i treårsåldern på biblioteket. Inte alltid BVC-personalen lämnar ut boken. Piteå har börjat föra statistik över uthämtning. Kunna växla gåvobok för syskonen har ofta boken. Någon kommun går ut i skolorna och delar ut Barnens andra bok. Det är enkelt att välja Barnens första bok. Umeå treårsgåvan får barnen själva välja bok. Finns också De små barnens bok. 10

11 Grupp 1 Upp till ett år babybokstund. Frids böcker. Ljud. På öppna förskolan. Föräldrarna måste komma med barnet och hämta 3-årsboken. Bokkassar. Bokdrakar. Draken hänger i taket, sedan ser påsen ut som en drake. Låna hem. Att läsa på förskolan. Föräldramöten inte optimalt. Föräldramöten på biblioteket. Läslustombud på förskolorna som utbildas. Lättare att jobba med förskolorna än föräldrarna. Ofta samma fördkolor man jobbar med. Byter påsar enligt schema mellan förskolorna. Grupp 6 Brev hem till nyblivna föräldrar med gåvokort om bok. BVC-sköterskorna lämnar ut ABC-droppar BVC-sköterskorna visar boken man får från biblioteket och frågar om föräldrarna hämtat boken har höjt statistiken. Vissa kommuner inget intresse för BVC-träffar, andra har det dragits in. Föräldramöten i förskolorna. Gäller att få tid i tjänsten att åka ut på föräldramöten. Man kan åka till en förskola vart fjärde år. Då behöver inte samma föräldrar höra samma sak, barn byts ut. Sagostund fredagar klockan 10 och klockan 13. Jättebra! Klisterlapp med barnets namn på tröjan på babybokstunden. Pappor och barn en kommun med ett lite misslyckat arrangemang. På världsbokdagen något som riktar sig till pappor. Läs för mig pappa, inte alltid att det funkar. Sagostunder många pappor. Knattebio med knorr, sagostund och sedan bio funkar bra. Koppla ihop bok och film, affischer till alla förskolor. Pappakväll med Thomas Halling. Det kom bara fem pappor - de flesta med lärarbakgrund. Grupp 5 Satsar det mesta krutet på de minsta. Småbarnramsor från 1 år. Fredag bra dag för sagostund för 3-5 åringar. Musik och ramsor. Information går ut via förskolan. Man återkommer till biblioteket när man får barn. Pappor kan vara nervösa inför biblioteksbesöket. Det lönar sig att satsat på de minsta. Då kommer mer barnfamiljer till biblioteket. Titta på sportevenemang tillsammans med sin bebis. Läs för mig pappa. Grupp 4 Påsar på förskolorna funkar bra. När det inte funkar så har personalen på förskolan inte marknadsfört påsarna eller det har inte funnits någon barnbibliotekarie. Folk bor i en by med långt till biblioteket. Då funkar det extra bra med bokpåsar på förskolorna. En del av en god relation mellan biblioteket och föräldrarna. 11

12 Baby på bibblan ramsor, sånger, böcker 5-12 månader funkar bra. 4-åringar sagostunder med dramatik Boklek med 6-åringar. Språkkedjan. Sätta lappar i böcker som ligger i väntrum och så där det står vad biblioteket erbjuder. Presentkort till nyblivna pensionärer! De kommer och hämtar böcker! Bokkalas för 3-åringar när de ska få sin bok. Skickar ut inbjudningar till alla. Grupp 3 Språkkedjan. Äppelkassar. Temalådor för förskolan till exempel. vänskap, matematik, folksagor, naturen. En pärm där förskolorna kan sätta in tips till andra om hur man kan jobba med lådan. Give me five. Rummets utformning ökar besöken. Babybokstund med mycket sång. Antecknare: Åsa Andersson, Regional biblioteksverksamhet i Jämtlands län Rummet och rymden hur integrerar vi den digitala verkligheten i bibliotekens verksamhet Sammanfattning: Begreppet e-tjänster innebär för de anställda på folkbiblioteken i norra Sverige många olika saker: e-böcker, surf- och läsplattor, biblioteksportaler för interaktivitet med låntagarna, facebook för att visa vardagen, bibliotekskatalogen, Polarbibblo.se E-böcker är dock vad de flesta först kommer att tänka på. E-tjänsterna påverkar i sin tur arbetet i rummet. Låntagarna erbjuds utbildning i hur man nyttjar digitala tjänster, asylsökande behöver handledning och rådgivning, personalen arbetar med surfplattor när de finns inne i biblioteket för att serva låntagarna och arbetar med att fylla Facebook, Twitter och Instagram med innehåll. För att ta kontrollen över arbetstiden har flera deltagare berättat om Boka en bibliotekarie för just den enskilda konsultationen. Det kan också behövas nya kompetenser för biblioteken. Ett exempel på det är Luleås IKT-pedagog. Flera deltagare i grupperna talar om viljan att genom de digitala kanalerna interaktivitet få återkopplingar, önskemål och en dialog med användarna av biblioteken. Bibliotekskatalogen upplevs som något som inte fungerar för de unga användarna. Detta motsägs dock av beskrivningar av användare som fått utbildning och stöd. Då används den och ger information på ett bra sätt. Kring katalogen diskuterades också samordning mellan den och rummet. Ett exempel är att symboler och färger som finns digitalt också ska finnas på hyllorna. Däremot fanns tveksamhet kring om det är viktigt med samordning av symboler/färger mellan bibliotek i samma organisation. RFID-märkningen öppnar för att man med digital hjälp kan hitta böckerna på hyllorna, det piper, men samtidigt kan biblioteken erbjuda en digitalfri miljö där föräldrar inte behöver strida om skärmfri tid? Till sist: Det är lätt att se det vi inte gör och glömma bort vad vi gör! 12

13 Grupp 1 E-tjänster som biblioteken har är: Bibliotekskatalogen (Micromarc) inte barnvänlig, Polarbibblo.se, barndator, interaktiv. Webbsidan sköts om av redaktörer. (Det här gäller specifikt Norrbotten.) Skolbibliotekarierna är viktiga för att jobba med hur man söker information digitalt. Det syns när man har bra skolbibliotek som har jobbat med detta. Svårt för barnen att förstå vad de ser när de är inne i katalogen. Barnen missförstår informationen vad gäller antal böcker och att välja bibliotek. Men barn från 8-9 år vill söka information via datorerna. Ett annat problem är att låntagarna måste stava helt rätt. Katalogen borde se ut som hyllan i biblioteket. Det blir svårt när flera bibliotek delar katalog. Med RFID skulle man kunna använda digital lokalisering, boken piper när man kommer förbi med verktyget. Digitala kartor är ett annat verktyg. Den interaktiva hemsidan klarar sig inte utan rummet. Grupp 2 Det är bra med många möjligheter, låntagarna är olika. En del vill inte ha kontakt. Bibliotekspersonalen ska dock uppfatta att de digitala låntagarna också är låntagare. Det är viktigt att ha både teknik och en personlig kontakt på biblioteken. Haparanda stadsbibliotek ska börja låna ut läsplattor. Tegs bibliotek lånar ut surfplattor. E-böcker laddas upp allt mer, och vi behöver ha koll på vad vi erbjuder. (Diskussion om e- libs utbud) Fler har paddor och laddar upp e-böcker till dem. Kan finnas fördelar med att arbeta med paddor. Där kan man visa katalogen ute i biblioteket. Katalogen är en väg in till boktips och läsinformation. Prova på, för att hänga med, de som har råd har egna plattor/paddor. Om man lånar ut kan fler delta i utvecklingen. Det är egentligen ingen skillnad mot besöksdatorerna. Sen finns en konflikt. Om biblioteken laddar upp med digitala redskapen kan man inte gå till bibblan för att slippa konflikter med barnen om hur mycket tid de tillbringar framför skärmar. Vilken miljö ska vi erbjuda när besökarna kommer till biblioteken. En uppkopplingsfri plats? Men om vi inte är med i utvecklingen kan vi förlora något? Grupp 3 E-tjänster: Innehållet i katalogen ska man kunna koppla ihop med rummet. Symboler som finns i katalogen ska också finnas på hyllor i rummet, här togs biblioteken i Luleå upp som ett exempel. Där visas inte symbolen däremot temat som man placerat boken i. E-böcker är en fantastisk tjänst. Biblioteken äger frågan om hur den ska utvecklas. På Tegs bibliotek valdes symbolerna som Bokjuryn har till sina egna. Klamrar vi oss fast vid SAB-systemet eller borde vi ha en egen kategorisering? Ett litet bibliotek är överskådligt, stadsbiblioteket skrämmer mig! (Umeå SB). Är olikheter mellan bibliotek inom samma organisation bra eller dåligt? Teg har även möjligheten att Boka en bibliotekarie för att få personlig information om hur man använder till exempel läsplattor. Låntagarna tar ofta med sin privata surf- eller läsplatta som man kan visa på. Ska man ha en teknikcirkel på biblioteket? Luleå Stadsbibliotek, ska ha en teknikvecka och bland annat visa e-böcker. Andra dagar visar till exempel Skattemyndigheten, Luleå kommun och Konsumentvägledaren sina sidor. Luleå har riktat sig till olika grupper för den här veckan. 13

14 Tegs bibliotek, som finns på webbplatsen Mina bibliotek, har lånat ut 5 stycken av Samsungs surfplattor som nu är tre år gamla. Alla är hela och ingen har försvunnit. Det är dock förenat med arbete eftersom de behöver gås igenom efter varje låntagare. Biblioteken i Luleå har en IKT-pedagog anställd som både är en resurs för personalen och för att låna ut. Det finns stora grupper med människor som söker asyl i våra kommuner. De kommer till folkbiblioteken och behöver information och hjälp med många olika saker. Vad ska vi på folkbiblioteken hjälpa till med? När det gäller rättsliga frågor är den som hjälper till ansvarig. Bibliotekspersonal bör inte hjälpa till och fylla i sådana dokument. Grupp 6 E-tjänster är: e-böcker, databaser, katalog och portalen. Personalens boktips är en digital tjänst. Uppdelad portal mellan att göra i biblioteket och det man kan göra utanför biblioteket, digitalt. Tillsammans med Polarbibblo.se så gjorde folkbiblioteken en aktivitet som knöt ihop rummet med webbplatsen. Den hette Jakten på Polarugglan och pågick under Barnboksveckorna besök under 2012 och 1600 bidrag hade sajten besök och 2508 bidrag. Samarbetet med rummet är en avgörande faktor och Jakten på Polarugglan bidrog med hälften av ökningen av publicerade bidrag. Låntagarkontakten är svår med Bibblo.se. På Mina bibliotek är det aktivt, folk hör av sig med inköpsförslag. Det finns också twitterkonto. Det är facebook som gäller. Där kan man visa vardagen på ett bibliotek, det är en marknadsföring av biblioteket. Alla kollegor är inte så intresserade av det. Önskar en ökad interaktivitet för att få veta vad låntagarna tycker om saker och ting, vilka behov de har, att få tips, att de ska ställa krav på bibblan. Mest centralt är att få in låntagarnas önskemål. Särskilt föräldrar i glesbygden skulle vara betjänta av att man visade upp e-böckerna på föräldramöten. Grupp 5 E-tjänster: Biblioteket lånar ut paddor med appar. Man skulle kunna sätta fast dem vid en vajer och så kunde besökaren arbeta i dem vid ett bort. Låsta så att man inte kan gå ut på nätet. Ingen kö och det sköts jättebra. Varannan tisdag har ett bibliotek en verksamhet om e-tjänster där de visar hur man laddar ner e-böcker och vilka program som behövs. Egen nedladdning ska göras synligt i biblioteket. E-böckerna märks mest i budgeten inte i arbetsbelastningen. Det är en osynlig låntagare. Man kommer in och fixar ett lånekort och sen syns låntagaren aldrig till igen. Det är tråkigt. Då kan man inte hjälpa den. Grupp 4: Diskussion om hur det skulle fungera med utlån av surf- och läsplattor. Ett förslag vore att ha 18-årsgräns för att låna ut plattor. Det finns så många olika symboler som betyder samma sak. Det vore bra om det visuella vore likadant. Umeå stadsbibliotek har en digital karta på Mina bibliotek. Hur mycket tänker egentligen låntagaren på vad som gäller märkningen av böckerna. För de mindre barnens är symboler viktiga. 14

15 Finns barn på sociala medier? Twittrar där är de inte aktiva och skriver och Instagram har få följare. Vi lägger upp roliga grejor från bokbussens vardag. Interaktivitet är: användarnas behov, önskemål, tips och att de ställer krav. I Umeå får man in många inköpsförslag. Tidigare publicerades dikter på Mina bibliotek och sattes upp i fönstret på Umeå stadsbibliotek. Antecknare: Regine Nordström, Norrbottens länsbibliotek Ungdomsverksamhet/mångkultur Jag som ansvarig notarietecknare/ samtalspressare noterar och fascineras av hur mycket som görs där ute! Fantastiskt. Men gör vi alltid rätt? Det var trots allt en av funderingarna i arbetet i bikuporna, inte bara att sprida varandras goda exempel vilket det är lätt att göra. Vi vill så gärna berätta om just den där aktiviteten som var så bra, känns det igen? Dagarna har i min uppfattning kretsat mycket kring huvudfrågan om att locka nya låntagargrupper till biblioteket. Följande sammanfattning är uppdelad efter ett antal kärnämnen som jag tycker mig ha noterat efter att både samtalat under och efter bikuporna. Har någon vidare frågor om specifika exempel ber jag er ha överseende. De fem delområdena 1. Aktiviteter 2. Nytänkande 3. Lokaler 4. Delaktighet 5. Mångkultur Aktiviteter Här uppfattar jag situationen som om att flera delar känslan för att det är svårt att skapa organiserade, regelbundna och spännande aktiviteter. Flera menar också att det är enklare att genomföra enstaka engagemang. Riktade projekt har också en tendens att fungera enligt många deltagare. o organiserade aktiviteter o enstaka engagemang o riktade projekt Nytänkande Flera för fram tankar om lokalens nyttjande och användande vilket delvis angränsar mot delområde lokaler men här handlar det mer om formen av innehåll som erbjuds. Ligger vi i tiden? Vet vi egentligen vad ungdomar vill ha? Nytänkande tankar handlar ofta om olika former av aktiviteter vilket tydligt framkom i samtalen. Andra frågor som togs upp kretsade kring andra yrkesproffessioners tillträde till biblioteksarenan, vågar vi släppa till dem? Framtidens tekniksprång både begränsar och öppnar rollen för det traditionella biblioteket. o Crazy kurser, helt enkelt utanför alla ramar o Spelkvällar o Mångkulturellt rum o IPad-teknik 15

16 Lokaler Lokalens inre och yttre är av vikt! Placeringen i samhället/staden präglar besöksfrekvensen likasom att de integrerade skol- och folkbiblioteken som ligger i skolans lokaler har en tendens att ha svårt att bedriva aktiviteter på ungas fritid. Skolan kanske ses som ett motstånd? o Fler män i tjänst o Läsambassadörer-mångkulturellt o Frivillighet, hur mycket frivillighverksamhet läggs ner? Det vill säga av personer som inte har en tjänst inom organisationen. Är det en grupp att räkna med i framtiden? o Målgruppsbibliotek Delaktighet En genomgående tråd i samtalen kring mångkulturellt och barn & unga hamnar i samtal om delaktigheten. Finns det plattformar hos oss så att deras röst blir hörd? Mångkultur Den mångkulturella aspekten känns som en akilleshäl när jag lyssnar till gruppernas arbete. Det finns starka ljuskorn men samtalen ville aldrig riktigt ta sig kring frågan. Hur ska organiserade verksamheter bedrivas? Exempel på pysselkvällar, riktade inbjudningar och samverkan med migrationsverket nämndes. Antecknare: Fredrik Paganus, Pajala bibliotek Arrangörer: Länsbiblioteket i Västerbotten, Länsbiblioteket Västernorrland, Norrbottens länsbibliotek och Regional biblioteksverksamhet i Jämtlands län. 16

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Sammanställning av svaren

Sammanställning av svaren Sammanställning av svaren Utvärderingsfrågor Barnboksveckorna 2009 1. Hur tycker ni att det länsövergripande samarbetet kring Barnboksveckorna har fungerat? Vad var bra? Vad var dåligt? Tanken på ett länsövergripande

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Framtidens barnbibliotek

Framtidens barnbibliotek Framtidens barnbibliotek Samtidighet Delaktighet Ömsesidighet Tankar och synpunkter från verksamma inom Kalmar läns barnbibliotek Process startad 5 oktober 2009, fortsatt 2 februari 2010 Region Kalmars

Läs mer

Förstudie: Drömspel på flera plan

Förstudie: Drömspel på flera plan Förstudie: Drömspel på flera plan Arbetet med denna förstudie pågick under oktober december 2013 Syfte och mål Som en del av det läsfrämjande arbetet vill Enköpings bibliotek och Håbo bibliotek jobba mer

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Norrbottens länsbibliotek, Detlef Barkanowitz

Norrbottens länsbibliotek, Detlef Barkanowitz PROJEKTPLAN 1 (6) Projektnamn: Kommunerna och Barnens Polarbibliotek (Polarbibblo) KomPo Del av det treåriga projektet Barnen, folkbiblioteken och de digitala bibliotekstjänsterna i lässtimulerande arbete.

Läs mer

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län

Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län En rapport om projektet Läsambassadör i Jönköpings län 2013-2016. 0 1 Bakgrund Idén om en regional läsambassadör kom upp under ett Dialogsamtal om den regionala

Läs mer

G Ä V L E B I B L I O T E K

G Ä V L E B I B L I O T E K Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2012/13 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Program. Bellevuegårdsbiblioteket

Program. Bellevuegårdsbiblioteket Program Bellevuegårds Hösten 2014 Vi gör mer än lånar ut böcker! Biblioteken är viktiga för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Det slår

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Dagen handlade om våra minsta biblioteksanvändare, bebisarna, och fokus för dagen var frågor som -Hur kommer jag igång med aktiviteter på biblioteket för bebisar?

Läs mer

Läsfrämjande insatser 2014-2015

Läsfrämjande insatser 2014-2015 Läsfrämjandeplan för Gävle kommun Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året runt i

Läs mer

En sak i taget Rapport

En sak i taget Rapport En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Askim-Frölunda-Högsbo ASKIMS BIBLIOTEK VÅRPROGRAM 2016. www.goteborg.se

Askim-Frölunda-Högsbo ASKIMS BIBLIOTEK VÅRPROGRAM 2016. www.goteborg.se Askim-Frölunda-Högsbo ASKIMS BIBLIOTEK VÅRPROGRAM 2016 www.goteborg.se Foto: Peter Svenson Välkommen till Askims bibliotek! Adress Askims torg 5 436 43 Askim Telefonnummer 031-366 31 90 031-366 31 92 E-post

Läs mer

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S) MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Kommunikation och områdesarbete 2012-04-18 Referens Lena Hellström Dag och tid Onsdag den 18april 2012 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Bakgrund Sedan augusti 2012 är Ljungsbroskolans bibliotek ett så kallat fokusbibliotek. Detta innebär att under två år får skolan centrala pengar för inventarier,

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

VÅRGÅRDA BIBLIOTEKS HÖSTEN 2015. Omslagsfoto: (CC0 1.0)

VÅRGÅRDA BIBLIOTEKS HÖSTEN 2015. Omslagsfoto: (CC0 1.0) VÅRGÅRDA BIBLIOTEKS HÖSTEN 2015 Omslagsfoto: (CC0 1.0) Sista tisdagen i varje månad, kl.16.00-17.00, med start 25/8: Bokklubb Bokklubb för dig som är 9-12 år. Vi pratar om böcker vi läst/lyssnat på och

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan 2016. Analys och årsberättelse

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan 2016. Analys och årsberättelse Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun Bibliotekets verksamhetsplan 2016 Analys och årsberättelse Årsberättelse Förutsättningar för en mobil biblioteksverksamhet i Simrishamns kommun utreddes

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Metodöversikt och utvärdering

Metodöversikt och utvärdering Metodöversikt och utvärdering Workshop under ledning av kulturpedagoger med socionom och barnbibliotekarier som observatörer Ålder: år 3-6 Produkter: barnteckningar, film, sammanfattande bilder på grundval

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008 Gemensam e-kampanj i Östergötland Bakgrund Presskonferens om östgötabibliotekens gemensamma e-tjänster november 2006 Beslut om gemensam handlingsplan för 24- timmarsbiblioteket, april 2007 Lansering av

Läs mer

Give me five barn, böcker, berättelser

Give me five barn, böcker, berättelser För bibliotek och förskolor: Give me five barn, böcker, berättelser Give me five är ett bok- och berättarprojekt i Världen och Västerbotten med femåringar i fokus. Tillsammans gör barn, bibliotekarier,

Läs mer

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor

Läs mer

Riksårsmötet 2016 i Malmö!

Riksårsmötet 2016 i Malmö! Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Fokusbibliotekens mål Fokusbibliotek är en pedagogisk resurs som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att: vara en integrerad del av

Läs mer

Ett samarbete mellan

Ett samarbete mellan Ett samarbete mellan VARA FOLKBIBLIOTEK VARA KOMMUN Västra Skaraborg Tema: Barnböcker i en digital värld! Torsdagen den 4 maj 2017 Vara Folkbibliotek Erbjudande till LO-medlemmar som har barn eller barnbarn

Läs mer

Barnverksamhet på folkbiblioteken i Örebro län

Barnverksamhet på folkbiblioteken i Örebro län Rapport Datum: 2015-11-22 Författare: Lena Adem Barnverksamhet på folkbiblioteken i Örebro län Regionbiblioteket Örebro län 2015 Hallsbergs kommun, foto Björn Olsson Barnverksamhet på folkbiblioteken i

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn 4 av 10 pojkar ratar läsning. [ ] Men glappet mellan flickorna och pojkarna på Åland

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand BIBLIOTEKSPLAN 2013 Inledning/Bakgrund Läsning är nyckeln till lärande. För att kunna hantera stora mängder information i dagens föränderliga samhälle

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas Läsnyckel Mingla och Errol av Åsa Storck Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras på olika

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

L ä S. i G. Studiematerial

L ä S. i G. Studiematerial L ä S F ö R m i G! Studiematerial 2 är den viktigaste människan för att ditt barn ska få ett språk. Ingen kan mäta sig med det du som förälder kan ge ditt barn. Det är du som finns där från allra första

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 32 32 B. Kvinna 65 65 C. Annan 3 3 Min ålder A. yngre än 25 år 24 24 B. 26 45 år 31 31 C. 46 65 år 27 27 D. äldre än 65 18 18 Tid för mitt besök A. 8 13

Läs mer