Motala Läser Delrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motala Läser 2013-2015 Delrapport"

Transkript

1 Motala bibliotek/leg Oktober 2014 Motala Läser Delrapport Sammanställd av projektledare Lillemor Engholm Guy

2 Innehållsförteckning Motala Läser Delrapport... 1 Sammanställd av projektledare Lillemor Engholm GuyInnehållsförteckning... 1 Förord... 5 Idé... 6 Syfte... 6 Projektmål... 7 Målgrupper... 7 Utfall... 7 Förberedelser... 8 Tidplan... 8 Utfall... 8 Projektorganisation... 9 Utfall Resursplan år Utfall Samarbetspartner Utfall Budget Riskanalys Utfall Planerad uppföljning och utvärdering Utfall Rapportering Utfall Genomförande Förskolor Utvärdering Slogantävling Utfall Arbetsgrupper på skolor Utvärdering Förskoleerna Information om projektet Uppföljning av målen för Projektmål Bråstorpsskolan Arbetsgrupp Idé Utvärdering Charlottenborgsskolan Arbetsgrupp Utvärdering Dansäterskolan

3 Arbetsgrupp Idé Utvärdering Fågelsta skola Arbetsgrupp Idé Utvärdering Godegårdsskolan Arbetsgrupp Utvärdering Hällaskolan Arbetsgrupp Idé Utvärdering Karlslundsskolan Arbetsgrupp Idé Utvärdering Klockrike skola Arbetsgrupp Idé Utvärdering Mariebergsskolan Arbetsgrupp Idé Utvärdering Norra skolan Arbetsgrupp Idé Utvärdering Råssnässkolan Arbetsgrupp Idé Utvärdering Skolgårda skola Arbetsgrupp Idé Utvärdering Smedsby skola Arbetsgrupp Idé Utvärdering Södra skolan (F-3) Arbetsgrupp Idé Utvärdering Tjällmo skola

4 Arbetsgrupp Idé Utvärdering Vätternskolan Arbetgrupp Idé Uppföljning Österstad skola Arbetsgrupp Idé Beskrivning av projektet Metod/Arbetssätt Planerad utvärdering Uppföljning Utvärdering

5 Förord Projektet Motala Läser har i syfte att stärka läslusten hos invånarna i Motala kommun. Projektet har satt igång och förstärkt redan pågående processer för läsning, inte minst på skolorna. Det har också öppnat nya samarbeten och utvecklat samarbetet mellan bibliotek och grundskola och bibliotek och förskola. En del av detta arbete och dess effekter beskrivs i denna delrapport. Lillemor Engholm Guy Projektledare Motala Läser 5

6 Bakgrund Flera oroväckande rapporter har under 2000-talets inledning visat att läsförmåga och läsförståelsen stadigt sjunker bland grundskoleelever i Sverige. Föräldrars läsning för sina barn har minskat vilket i sig kan vara en av orsakerna till att barnen läser mindre själva (Läsrörelsens undersökning 2012). Motala bibliotek, med stöd från bildningsnämnden, initierade läsprojektet Motala Läser. Projektet ska pågå under tre år och har som målsättning att vända den negativa trenden gällande läsförmåga och läsförståelse i Motala genom att öka lusten och intresset för läsning och berättandet bland främst barn och ungdomar, men även vuxna i Motala kommun. Idé Vad händer om man börjar prata om böcker och läsning? Blir det någon skillnad om man börjar uppmärksamma läsningens betydelse i annonser i tidningen, på busskurer och i samtal? Det var några av frågor som barn- och skolbibliotekarie Marie Wissting på Motala bibliotek ställde sig och som ledde till att Motala bibliotek initierade läsprojektet i Motala kommun. För att öka intresset för läsning ska biblioteket pröva nya metoder för att prata om böcker och läsning i skolan, till exempel använda digitala resurser, samarbeta med skolor och bilda fokusgrupper med barn och unga. Metoderna ska dokumenteras, utvärderas och spridas till er och annan personal i skolan. De metoder som fungerar bra ska bli en del av det ordinarie arbetet och skrivas in i till exempel handlingsplanerna för skolbiblioteket. Även föräldrar ska involveras i barns läsande. Syfte Syftet med projektet Motala Läser är att höja läsningens status i Motala. Projektet ska höja medvetenheten om läsningens betydelse för språkutveckling, fantasi och kreativitet och hitta nya arbetssätt för att nå ut med litteratur till Motalas befolkning. För att nå målgrupperna och för att synliggöra budskapet ska samarbetet med andra aktörer i samhället öka. 6

7 Projektmål Till den 31 oktober har tiden medborgarna ägnar åt läsning ökat - har läsförmåga och läsförståelse förbättras vilket märks på de nationella proven i skolan - har fler medborgare fått kunskap om olika sätt att läsa, till exempel talböcker och e-böcker - har antalet talbokslåntagare ökat - ser medborgarna Motala som en läsande kommun - är läsning ett hett samtalsämne i Motala - har utlåningen på folk- och skolbiblioteken ökat - finns det metoder för att öka läsning och som också ökar jämställdhet och tillgänglighet - är samarbetet mellan skolans iska personal och skolbibliotekarier utvecklat och mer formaliserat Till den 15 mars har tiden barnen ägnar åt läsning ökat - har barns läsförmåga och läsförståelse förbättras - har utlåningen på skolbiblioteken ökat Målgrupper Projektet är till för hela Motala. Under det första ett och ett halvt åren riktades fokus på barn och unga. Under andra och tredje året är målet att nå ut till hela Motalas befolkning genom folkbiblioteket i samarbete med andra enheter av kommunen, olika föreningar och folkbildningen. Utfall Mer specifika, direkta och indirekta målgrupper det första året var barn, elever, ungdomar, små barn, pojkar, flerspråkiga barn med mångkulturell bakgrund, barn med nedsatt läsförmåga, bibliotekspersonal, er i skola, föräldrar och vuxna i barns närhet. Av dessa har vi nått flertalet, dock inte i lika hög grad ungdomar, flerspråkiga barn med mångkulturell bakgrund och barn med nedsatt läsförmåga. 7

8 Förberedelser Här följer en redovisning för hur förarbetet såg ut inklusive kommentarer om utfall. Tidplan Tidpunkt Aktivitet April Ta fram basnivå för de projektmål som ska mätas Förankring hos rektorer för projekt och slogantävling Förankring hos friskolor Inledande kontakt med massmedia April-maj Genomförande av slogantävling Filmning av förskolebarn April - Läs för barnen! Delprojekt för föräldrar och förskolebarn Maj-juni Arbetsgrupperna med er och bibliotekarier skapas Fokusgrupper utses Framtagning av utbildningar till arbetsgrupperna Juni- Marknadsföring med slogan Marknadsföring med filmer Augusti Uppföljning av projektmål och utvärdering av arbetet Augusti-oktober Utbildning av arbetsgrupper September-februari Framtagning och genomförande av metoder September-december Planering av år 2 och 3 Oktober Uppföljning av projektmål och utvärdering av arbetet Januari Uppföljning av projektmål och utvärdering av arbetet Februari-mars Skrivning av delrapport Utfall Tidplanen har i stort hållit. Eftersom vi fick en fortsättning på projektet till mars 2015 så kunde vi lägga i fler inspirationsträffar och ge mer tid till skolornas lokala läsprojekt.. Därmed genomfördes uppföljningar och utvärderingar först i mars-maj och delrapporten skrevs i juli -augusti. 8

9 Projektorganisation Nedan beskrivs projektorganisationen för det första året. Projektledare Styrgrupp Uppdragsgivare Projektgrupp Kommunikationsplan Slogantävling Informationsmaterial Projektägare Bildningsnämnden Arbetsgrupper på skolor Styrgrupp år 1 Beslutar om tidplan, deltagare, ekonomi och informationsspridning. Helena Agnemar Lotta Gemfors Pedro Gustafsson Göran Hedfeldt Margareta Karlsson Johnny Thorén Marie Wissting Bibliotekschef, ordförande Verksamhetschef, Grundskolor och Förskolor Verksamhetschef, Förskola Skolbibliotekarie Gymnasiebibliotekarie Verksamhetschef, Gymnasiet Barnbibliotekarie Projektgrupp år 1 Deltar i det praktiska genomförandet, enskilt och i arbetsgrupper. Helena Agnemar Bibliotekschef Carina Bergman Bibliotekarie Jakob Fries Skolbibliotekarie Lillemor Engholm Guy Projektledare Anna Karin Ekström Skolbibliotekarie Johanna Hagelin Skolbibliotekarie Solveig Hansen Skolbibliotekarie Arvid Harju Skolbibliotekarie Göran Hedfeldt Skolbibliotekarie Niclas Helander Rektor vuxenutbildning Per Höckert Rektor högstadium 9

10 Margareta Karlsson Marcus Lindén Marianne Lindqvist Anna-Karin Lundell Marie Molander Eva Stigberg Wiveca Wallqvist Marie Wissting Gymnasiebibliotekarie Rektor gymnasium Special Barnbibliotekarie Gymnasiebibliotekarie Förskolechef Rektor grundskola Barn- och skolbibliotekarie Referensgrupper/fokusgrupper år 1 Är bollplank för idéer och metodtester Till de arbetsgrupper som skapas lokalt på skolorna av skolbibliotekarier och er, knyts fokusgrupper av elever. Det kan till exempel vara de elever som är med i biblioteksråd och/eller elevråd. Fokusgrupperna kommer även att bli involverade i utvärderingen av projektet. Utfall Förutom de arbetsgrupper som var skapade inledningsvis, så tillkom senare en arbetsgrupp för Läsande förebilder. Uppdragsgivare och/eller projektledaren har rapporterat till Bildningsnämnden, en-två gånger per halvår. Styrgruppen har träffats i genomsnitt varannan månad. Deltagandet har varierat på grund av andra åtaganden. Projektgruppen har haft möte med 4-5 veckors mellanrum. Deltagandet har varit högt, men sällan med alla närvarande. Resursplan år 1 Projektledare Lillemor Engholm Guy 18 mars mars % Projektstöd Josefin Mowitz 18 mars mars % Bibliotekarier 18 mars mars 2014 Pedagoger 18 mars mars 2014 Rektorer 18 mars mars 2014 Utfall Tack vare ytterligare projektmedel från Kulturrådet så kunde projektledarens arbetsperiod förlängas, vilket även innebar att övriga deltagare i projektet för den första perioden, förlängdes med ca 2 månader till och med maj

11 Samarbetspartner Organisationer Motala kommuns informationsenhet Skoldatateket Allmän kultur/skapande skola Motala Vadstena Tidning SFI Arbetsförmedlingen Studieförbund Intresseföreningar Näringslivet Samverkande och parallella projekt En skola för alla i Motala kommun Läsprojekt tillsammans med Länsbiblioteket i Östergötland och stadsbiblioteket i Linköping Utfall Motala kommuns informationsenhet har framförallt gett stöttning i marknadsföringsfrågor, som kontakter med reklambyråer, annonsering m.m. Skoldatateket har i första hand bistått med lokal för projektgruppens möten. Efter en trög start så fick vi så småningom en god kontakt med Motala Vadstena Tidning som sett en poäng med att de skriver om projektet, dess aktiviteter och om läsning i allmänhet. Vi har haft samarbete med ABF om temaföreläsningar. Detta är ett samarbete som har funnits sen tidigare mellan biblioteket och ABF. Vi har inte haft något utbyte med Allmän kultur/ Skapande skola eller med SFI. Vi planerar att ha kontakt med SFI, Arbetsförmedlingen, intresseföreningar och näringslivet från och med hösten. Vi har inte haft någon separat kontakt med företrädare (verksamhetschefer för förskola, grundskola och gymnasium) för En skola för alla om projektet. Dock har just dessa personer ingått i styrgruppen och har därmed haft möjlighet att se kopplingar mellan projekten. Projektledaren hade ett möte med projektledaren för Läsprojektet för utbyte av information. 11

12 Budget Kulturrådet bidrog med 300 tkr till projektet år 2013 och så småningom även för Dessa medel har som planerat använts till projektledarens lön och marknadsföring, samt till temaföreläsare, vilket tillkom senare. Vi sökte och fick medel från Barbro Osher Pro Suecia Foundation på USD, motsvarande ca SKR. Dessa pengar har använts till att genomföra inspirationsträffarna för arbetsgrupperna på skolorna samt till visst marknadsföringsmaterial. Förutom detta har medarbetare inom kommunen, på biblioteket och skolor, avsatt arbetstid för projektets genomförande. Riskanalys Några av de största riskerna för projektet det första året var att er av någon anledning inte kunde medverka i arbetsgrupper samt att vi inte lyckas engagera föreningar, näringsliv och föräldrar. Det har därför varit av största vikt att alla, oavsett position i projektorganisationen, har kunnat argumentera för och använda sina resurser för att få med de olika aktörerna i arbetet. Ytterligare en risk för projektet i stort är att kunna visa på resultat. Vi kan komma att ha problem med att härleda förändringar i till exempel nationella prov till projektet. Vi såg därför att arbetsgrupperna på skolorna skulle behöva formulera egna mätbara mål som var lätta att följa upp lokalt och sen samlas in centralt i projektet. Utfall Det har varit olika förutsättningar, både för er och för skolbibliotekarier, att medverka i arbetsgrupperna, men överlag har det fungerat väl. På ett par skolor har så gott som alla er varit med och på andra skolor har det enbart varit en och en skolbibliotekarie som knappt hunnit träffas. Trots olikheterna har så gott som alla arbetsgrupper åstadkommit förändringar inom ramen för sina förutsättningar. Vi har också haft hög närvaro på inspirationsträffarna med i genomsnitt ca 55 deltagare. Vi bad arbetsgrupperna sätta upp mätbara mål, men det var inte alla som gjorde detta. Planerad uppföljning och utvärdering Resultaten för de nationella proven 2013 kommer att noteras som basnivå. Resultaten för dessa prov följs upp för varje år projektet löper. Nivån för utlåning på folk- och skolbibliotek, inklusive lån av talböcker, för mars 2013 noteras som basnivå. Nivån följs upp vid varje halvårsskifte. 12

13 Projektledaren har uppföljnings- och utvärderingssamtal i augusti och oktober 2013 samt januari 2014 med barnbibliotekarierna om delprojektet Läs med barnen! Projektledaren har uppföljnings- och utvärderingssamtal i oktober 2013 och januari 2014 med de lokala arbetsgrupperna och fokusgrupperna på skolorna om bland annat läsvanor och attityder till läsning. De som arbetar i olika delprojekt för loggböcker över sitt arbete och görs tillgängligt för andra att ta del av. Utfall Vi har ännu inte gjort någon jämförelse än mellan resultat för nationella prov mellan år 2013 och Vi har följt upp utlåning årsvis, våren 2013 och våren Projektledaren har haft en avstämning med barnbibliotekarierna om utvärdering av Läs med barnen!. Projektledaren har haft två avstämningar med arbetsgrupperna på skolorna i december 2013 och mars-maj Vi har inte fört loggböcker. Däremot har det förekommit minnesanteckningar från delprojektens arbeten. Dessa har inte spridits skriftligt utanför delprojektets grupp. Dock har information delats på projektgruppsmöten och via projektledarens blogginlägg i projektets arbetsrum på intranätet. Rapportering En delrapport sammanställs efter år 1. En slutrapport sammanställs efter år 3. Rapporterna publiceras på kommunens hemsida och sprids i tryckt form till de kanaler som kommunen och Länsbiblioteket tillhandahåller. Utfall Denna delrapport kommer att läggas ut på projektets hemsida och spridas via andra kanaler som kommun och Länsbibliotek har. Vidare kommer den att skickas till projektets intressenter. 13

14 Genomförande Förskolor Barnbibliotekarierna började med aktiviteter redan i december 2012 genom att dela ut böcker till förskolor i så kallade boklådor eller föräldrahyllor. Dessa böcker har föräldrar kunnat låna utan att detta måste noteras. Under våren 2013 hade detta genomförts på cirka hälften av förskolorna i Motala kommun. Hösten 2013 fick övriga förskolor samma förmån, inklusive fria förskolor. Utvärdering En utvärdering gjordes vintern 2013/2014. Flera förskolor vittnar om att föräldrar har uppskattat att kunna låna böcker från boklådan. Det är dock långt ifrån alla som nyttjat möjligheten. I svaren beskrivs allt ifrån en handfull föräldrar till de flesta. En anledning till att det inte är flertalet, verkar vara att föräldrarna lånar böcker på biblioteken. Det var fler föräldrar som tog med sig böcker hem i inledningen av projektet jämfört med senare. Förskoleerna har i första hand pratat om möjligheten att låna böcker, i samband med att föräldrarna hämtat sina barn, men även vid föräldramöten. De flesta förskolorna rapporterar att de sällan pratar med barnen om vad de läser hemma. Ca en tredjedel av förskolorna behöver böcker på andra språk. Böckerna i lådan har bytts ut när förskoleerna har bett om det. Böcker finns kvar för utlåning till sommaren Därefter görs ytterligare en utvärdering. Slogantävling I april 2013 arrangerades en slogantävling där barn och unga fick beskriva varför man ska läsa. Det kom in ca 200 olika förslag från så gott som alla grundskolor inklusive friskolor. En jury utsåg tre vinnare samt ytterligare 13 bidrag. Ariom reklambyrå i Linköping fick i uppdrag att ta fram original på dessa bilder som kunde användas som affischer. Utfall Slogantävlingen var från början huvudtanken med projektet och att de vinnande bidragen skulle visas vitt och brett i Motala kommun. På grund av begränsad finansiering så fick vi välja bort alternativ som vepor på byggnader och Euro-affischer. Istället har följande gjorts: affischer i A4- och A3-format som satts upp på publika anslagstavlor i Motala samt på skolorna 14

15 tre rollups med bilder och slogans från de tre vinnarna vilka har ställts upp i biblioteket vid olika event och på event på andra platser där biblioteket och/eller Motala Läser varit aktiva som bilder på hemsida, bakgrund på facebooksida och som bilder på den media-tv vi köpt in för projektet; den senare är placerad i huvudbiblioteket, men flyttbar till andra platser och event slogans har använts på bokmärken som har delats ut i skolor och vid event på biblioteket 15

16 Arbetsgrupper på skolor En viktig del i projektet är att öka samarbetet mellan skolbibliotekarier och er på grundskolor och gymnasier. I samarbete mellan projektledaren och grundskolans svenskautvecklare Josefin Mowitz utvecklades ett program för dessa målgrupper. Det blev som ett delprojekt i projektet där arbetsformen var tvåfaldig: inspirationsträffar för målgrupperna och bildande av arbetsgrupper på skolorna med skolbibliotekarier och er vilka skulle utforma och genomföra lokala läsprojekt. I april 2013 informerades alla rektorer om idén. I samband med skolavslutningen ombads de skicka in namn på de personer som skulle utgöra arbetsgruppen på respektive skola. En del var snabba med att forma dessa grupper, medan andra dröjde med svar till första inspirationsträffen. Gruppernas storlek har varierat från två upp till tio-talet personer beroende på antalet er på skolan och möjlighet/vilja att fokusera på läsprojektet. Sammanlagt blev det en lista på ca 85 personer. Från början planerade vi för fem till sex träffar fördelade på höst- och vårtermin. Vid årsskiftet insåg vi att det vore bra med en träff i anslutning till att Martin Widmark skulle släppa materialet för En läsande klass samt att vi då kunde sammanfatta träffarna. Därmed blev det sammanlagt sju tillfällen där vi samlade arbetsgrupperna. Denna del av projektet avslutades med en minimässa i foajén till Motala Convention Center där alla arbetsgrupperna hade möjlighet att visa och berätta om sina arbeten för varandra, kollegor och rektorer. Mässan visade på ett inspirerande sätt hur brett och omfattande gruppernas arbeten varit. Den blev välbesökt, även om vi gärna hade sett att fler kollegor och rektorer hade kommit. Skolornas arbete beskrivs i bilagan. Utvärdering I samband med den sjunde träffen fick arbetsgrupperna göra en utvärdering och diskutera hur de ville gå vidare. Hur går vi nu vidare? Fortsätta dessa träffar med Genreläsning i höst. Har redan en fungerande biblioteksgrupp med representanter från varje a-lag tillsammans med bibliotekarie. Gruppen omformar ständigt biblioteksplanen för skolan. Involvera skolbibliotekarie i ämneslag. Mer planering långsiktigt. Bokcirklar med bokpresentation och bokprat efter/under tiden man läst. Bokcirklar: dela upp barnen i 2 grupper och köra lärare-bibliotekarie. Publicera fortsatt arbete på arbetsrummet Motala Läser för att sprida och hämta inspiration. Handlingsplan för bibliotek/skola - titta på den gamla och utveckla. Vilket samarbete kan skolbibliotek-skola ha framöver? Önskar ha en skolbibliotekarie minst 1dag/vecka på skolan. Att ha skolbibliotekarier med i arbetslag. 16

17 Föräldrar-bibliotekarie-speciallärare samarbetar angående Legimus och mp3/ipad/mobil. Möten på skolan med mindre grupper ( föräldramöte ). Utnyttja att skolbibliotekarierna har utbildning i studieteknik och källkritik. Försöka få till åtminstone en gemensam träff per termin t ex en studiedag. Ett gemensamt läsprojekt på skolan per år. Nyinköpta böcker delas ut i vissa klasser där eleverna sedan får skriva omdömen/tips som sätts upp i skolbiblioteket. Skolbibliotekarien kan tipsa om t ex högläsningsböcker eller böcker om olika teman. Skolbibliotekarier är med på föräldramöten. Mer klassrumsbesök. Kom oftare, korta stunder exempelvis presentera nya böcker. Vilka svårigheter finns det? Hitta bra texter. Lättast att ha genomgripande samarbete bibliotek-skola i åldrar 1-3. I 4-6 faller det lätt på undervisande lärare i svenska. Där blir samarbetet svårare då all är måna om sina ämnen. Tid, resurs och grupperingar. Små skolor har så lite tillgång till skolbibliotekarier. Önskvärt att kunna samarbeta mer i det vardagliga spontant. Deltidsbibliotekarie en halv dag i veckan. Lärare som gått dessa träffar jobbar endast 2 dagar i veckan. En skolbibliotekarie på många skolor. Svårt att hinna med alla klasser/alla elever. För lite bibliotekarietid på skolan. Vilka möjligheter finns det? Biblioteksblogg startar på Charlottenborg. Individuella bokval/ proffsigare. Ämnesövergripande tidssparande. Arbeta med bokkompis i F och år 1. Bibliotekschef och tillika styrgruppens ordförande Helena Agnemar (till och med september 2014) reflekterade i avslutningen av skolprojekten att en av bristerna i nationella projekt av den här arten är bristen på samordning mellan utbildnings- och kulturdepartement. Båda arbetar med läsvågen, men är inte i fas med varandra och vad vi kan se, samarbetar mycket lite. Det gör att det även på den kommunala nivån blir ett glapp. När planeringen för skolan är inriktad på matematik får de som håller på med läsprojektet inte skolans fulla uppmärksamhet. Alltså borde man nå bättre effekter och få ut mer av resurserna om samordningen var bättre. Det är även viktigt att ta tillvara de samarbeten som utvecklats under projektet så här långt. 17

18 Förskoleerna En bit in på arbetet med skolornas arbetsgrupper, väcktes intresset av Eva Stigberg i projektgruppen att göra något liknande för förskolepersonal. Dessa träffar kom igång i april våren Vi planerar för sammanlag fyra inspirationsträffar för ett 40-tal förskoleer, ca en person från respektive förskola och avdelning. På den inledande träffen presenterades tankar om träffarna, om koppling till verksamhetsplaner. Pedagogerna fick diskutera vad de gör idag för att läsning ska vara en medveten språklig aktivitet. Alla fick boken Inte bara läsvila. Ur denna ska alla välja en aktivitet som de vill använda på sin avdelning. Detta val ska vara klart till den tredje träffen i september. Redan i april var dock andra träffen, denna gång med en inbjuden gäst, författaren och talen Marianne Gutler Lindström. Information om projektet Tidigt i projektet skapades en kommunikationsplan som har varit ett stöd för informationshantering om och i projektet. Vi använder följande kanaler för att sprida information: Inom projektet Bildningsnämndens möten Styr- och projektgruppsmöten Arbetsrum på intranätet inklusive bloggfunktion E-post Utanför projektet Projektets hemsida inom kommunens webbsidor Facebooksida Youtube-sida Nyheter på kommunens intranät Nyheter på kommunens hemsida På chefsmöten för rektorer På chefsmöte för bibliotekschefer i länet På olika föreningars sammankomster MVT/Corren m.fl. 18

19 Uppföljning av målen för Projektmål Projektmålen till den 15 mars 2014 var att - tiden barnen ägnar åt läsning har ökat - barns läsförmåga och läsförståelse har förbättrats - utlåningen på skolbiblioteken har ökat För all uppföljning av mätbara mål krävs en inledande mätning så att man har några uppgifter att jämföra med. I förarbetet diskuterade vi två vägar för att få jämförbara uppgifter. En av dessa är de läsförståelsetest som har gjorts vissa år på skolorna i Motala. Sen 2010 genomförs dock inte dessa mätningar och vi bedömde att vi inte skulle ha ekonomi inom projektet att genomföra detta. Ett annat alternativ var att få en extern organisation att göra undersökningar åt oss. Vi var i kontakt med Ingrid Häggström, lektor på Linköpings universitet. Deras svar var att en sådan undersökning skulle kosta närmare 1 mkr varför inte heller det blev intressant. Vi valde istället att be de lokala arbetsgrupperna på skolorna med er och skolbibliotekarier, att formulera mål för sina arbeten. Därmed skulle både mål och mätning ligga närmare en praktiskt genomförbar nivå. Nu var det flera arbetsgrupper som inte formulerade ett eller flera mätbara mål, dock har de flesta mätbara aktiviteter. Tiden barnen ägnar åt läsning har ökat Ingen av skolprojekten hade detta som ett specifikt mål, även om flera har gett läsning mer utrymme i klassrummet och som läxa. Vi kan anta att tiden för läsning har ökat för enskilda individer, men har inga specifika uppgifter om det. Barns läsförmåga och läsförståelse har förbättrats Flera av arbetsgrupperna hade detta som en ambition. Här är redovisningar från utvärderingarna med arbetsgrupperna. Enkäter som gjordes efter bokcirklarna visar att barnen kommer ihåg mer av boken. Vid högläsning är många med och kan svara på frågor. (Charlottenborg) De effekter vi kan se av arbetet är en större läslust, bättre läsförståelse och eleverna använder lässtrategier mer spontant. (Fågelsta) Det är fler barn som säger att de kan skapa inre bilder. Det märks även att eleverna är bättre på att läsa mellan raderna och kanske framförallt inser att det är OK att tycka och tänka olika. De vågar och uttrycker lättare vad de tänker och lyfter tydligare fram svåra ord. (Godegård) 19

20 Vi upplever att eleverna överlag har ökat sin aktivitet i läsningen genom att ställa frågor, förutspå samt dra slutsatser. Detta ser vi bland annat genom att de numera oftare frågar vad ord och begrepp betyder, de kan lättare förutspå och komma med gissningar om vad texten ska handla om samt göra kopplingar till tidigare läst litteratur och egna erfarenheter. (Karlslundsskolan) Klass 8 hade börjat arbeta med läsning tidigare. Nu trillade poletten ner än mer. De mest duktiga har anammat och förstått att jobba med citat. Vi ska göra övningar med text och tanke för klass 7, men har fått bekräftat att eleverna kan förbättra läsförståelse även på högstadiet. (Mariebergsskolan) Vi kan nu se säkrare läsare, ökad läsförståelse och större läslust. (Norra skolan) Arbetsgruppen har lärt sig ha ett lite annat förhållningssätt, det vill säga inte bara kontrollera, utan att det är en process att lära barnen att läsa genom att använda metoder som att "läsa mellan raderna". Arbetsgruppen räknar med att detta ändrade förhållningssätt kommer att synas på årskurs 6:s nationella prov. Det blev full pott på de nationella proven för årskurs 3. (Råssnässkolan) Det är lite tidigt att säga om vi kan se några effekter, men eleverna är positiva till läsning och böcker. Förhoppningsvis visar våra enkäter om elevernas läsvanor att deras intresse för läsning och böcker har ökat under läsprojektets gång. (Skolgårda skola) Vi har vunnit medvetenhet i att det är viktigt att läsa. Resultatmässigt ser vi att många elever har fina höjningar på H4 och har hittat strategier och sätt att tänka om det de läser. Eleverna omsätter även sina Läsfixarkunskaper i processen att skriva egna berättelser och sagor. I år 3 blev alla elever godkända i läsförståelse på Nationella provet och detsamma gäller för eleverna i år 6 där alla presterade betyget C eller bättre. Vi fyra er som ingår i arbetsgruppen känner oss nöjda med projektet. Vi ser att ju mer frekvent vi jobbar med läsförståelsestrategier desto duktigare blir våra elever. (Smedsby skola) Allt fler barn har nu blivit nerladdare. De har fått mer läslust. (Vätternskolan) Andra effekter som er och skolbibliotekarier har noterat (redovisningar från utvärderingarna med arbetsgrupperna) Det har blivit lättare att fånga in de elever som behöver talböcker. (Bråstorp) Tack vare RT-modellen (modell för att öka läsförståelse) har barnen blivit mer medvetna om sin läsning. (Bråstorp) Elever som har svenska som andraspråk har haft läsläxa att läsa en kvart om dagen. Det går allt bättre för dem att läsa och de lånar mer. För dem har man alltid en skönlitterär bok på gång med guidad läsning. De har även fått besöka huvudbiblioteket. Det får en wow-känsla när de hittar böcker på sitt eget språk. (Charlottenborg) Arbetet har gett läslust även om barnen var glada i att läsa även innan. Barnen tycker generellt att böcker är roligt. Utmaningen är de barn som inte hittar någon bok att läsa. Efterbokprat och vernissage på böcker inköpta på bokrean, gjorde skolans 185 elever 187 lånebeställningar! (Dansäter) 20

21 Vi kan se en ökad medvetenhet om talböcker och tjänsten Legimus från lärare, föräldrar och elever. Det har registrerats några nya talbokslåntagare. Efter bokcirkelns avslutning ville några elever låna fortsättningen på den bok vi läste gemensamt (Avhopparen av Kim Olin). (Hällaskolan) Det som har överraskat oss i positiv bemärkelse är att vi upplever att vi har blivit mer tydliga i vår läsförståelseundervisning. Syftet har blivit mer konkret för oss och vi använder de olika strategierna mer frekvent i undervisningen. De benämnda strategierna har inte bara förtydligat läsförståelseträningen för eleverna utan är också ett stöd för erna i läsförståelseundervisningen. (Karlslundsskolan) Genom arbetet har vi förstått att det finns några lässvaga som nu får hjälp av specialen. (Mariebergsskolan) Föräldrar har på föräldramöten berättat att de har tyckt att det har varit mysigt att läsa med barnen och barnen har också tyckt att det varit kul. I de självutvärderingar som barnen och föräldrar har fått göra, beskriver de en upplevd förbättring. Projektet har haft betydelse för att komma igång med läsning, även om man sen tidigare har en hög utlåning av böcker på Råssnässkolan. Ganska många föräldrar har fortsatt att läsa hemma med barnen. Barnen har lånat fler kapitelböcker. (Råsnässkolan) De effekter vi sett är att arbetslaget har fått en samsyn och ett gemensamt arbetssätt kring läsning. Eleverna har varit läsande förebilder för varandra. (Södra skolan) Det är svårt att mäta graden av eventuellt ökat läsintresse eller läslust efter avslutat projekt. Däremot är det positivt att eleverna arbetat med böcker på ett annorlunda sätt och med personal (skolbibliotekarien) som de inte träffar så ofta under en normal skoldag. Det är också positivt att eleverna arbetat kreativt med bilder (alternativa bokomslag) och att det resulterat i en utställning på Tjällmo bibliotek. (Tjällmo skola) Barnen som deltagit pratar nu mer om böcker och är mer på hugget att ge boktips och att läsa. (Österstad skola) Utlåningen på skolbiblioteken har ökat Dessa uppgifter finns tillgängliga inom bibliotekens arbetssfär så här var det betydligt enklare att få fram uppgifter. Statistiken visar att utlåningen ökade med böcker under 2013 jämfört med Det är en ökning med 19 %. Vi hade inte satt någon siffra för hur stor ökningen skulle vara, men vi är mycket nöjda med den höjningen. Svensk biblioteksförening publicerar också statistik över verksamhet på kommun- och länsnivå. Enligt den senaste undersökningen (september 2014) är barnen i Motala länets flitigaste låntagare lånade barnen i genomsnitt 28,3 böcker per person. Mellan 2005 och 2013 ökade barnbokslånen i kommunen i snitt med 11,5 böcker per barn. Vi ser fram emot lika goda resultat vad gäller de vuxnas läsning i Motala. 21

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2011/12

Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2011/12 Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2011/12 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn 4 av 10 pojkar ratar läsning. [ ] Men glappet mellan flickorna och pojkarna på Åland

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Arbeta med Bokjuryn Tipsfolder

Arbeta med Bokjuryn Tipsfolder Arbeta med Bokjuryn Tipsfolder I Bokjuryn röstar barn och ungdomar mellan 0-19 år fram sina favoriter bland årets nya böcker. Vinnarna koras vid en högtidlig ceremoni i maj varje år. Barn och ungdomar

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lerbergsskolans skolbiblioteksplan och IKT-plan

Lerbergsskolans skolbiblioteksplan och IKT-plan 2013-08-08 1 (10) Lerbergsskolans skolbiblioteksplan och IKT-plan Schemalagda Schemalagda Informationskompetens/ digitalkompetens Öppethållande/ bemanning Skolbiblioteket ska erbjuda ett varierat utbud

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet 1 (6) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Marie Holmqvist, bibliotekschef Ert datum Er beteckning Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet Ärendebeskrivning och bakgrund I april 2012 togs i Kultur

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol-

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Bildningsnämnden Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Hammarö 20010 01 10 Solveig Hagström SÅ HAR VI ARBETAT MED KVALITETSRAPPORTEN Kvalitetsrapporten har tagits fram gemensamt av kulturchefen och

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Elevenkät 2011. Stämmer helt och hållet/

Elevenkät 2011. Stämmer helt och hållet/ Elevenkät 2011 Motala kommuns inriktningsmål för sektor förskola/grundskola är att erbjuda ett stödjande lärande i en inspirerande och trygg miljö som möter individens och samhällets behov. Genom detta

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Läsåret 2012/2013 Mikael Vikman, Åsa Mattsson Celsiusskolan är Sveriges största idrottsgymnasium med cirka 900 elever. Förutom idrottsklasser (Samhälls-

Läs mer

Författarbesök, boktävlingar, föreläsningar

Författarbesök, boktävlingar, föreläsningar Författarbesök, boktävlingar, föreläsningar En inblick i Stockholms stads läs- och språksatsning med fokus på årskurs 5 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2011 Produktion: Utbildningsförvaltningens

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2015-2017 Innehåll 1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017... 3 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål... 3 2.1 Vision... 3 2.2 Inriktningsmål...

Läs mer

Program för studiedagen den 19 september 2011

Program för studiedagen den 19 september 2011 Program för studiedagen den 19 september 2011 PASS 1 kl 8 9:45 Språkbiten Lina Rahm Hallberg och Anders Gransö Platengymnasiets aula Antal personer ca 250 Målgrupp: Alla lärare F 6 Fika i Platens café!

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

27 mars 2015. Projektplan Läsvågen - läslust på Götabiblioteken

27 mars 2015. Projektplan Läsvågen - läslust på Götabiblioteken 27 mars 2015 Projektplan Läsvågen - läslust på Götabiblioteken 2 Bakgrund och syfte Götabiblioteken består av 15 bibliotek som genom samarbete kring system, katalog och webb byggt grunden för en biblioteksinfrastruktur,

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer