LUKT OCH SMAK I FÖRPACKNINGARNAS VÄRLD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUKT OCH SMAK I FÖRPACKNINGARNAS VÄRLD"

Transkript

1 LUKT OCH SMAK I FÖRPACKNINGARNAS VÄRLD

2 Doften av en blomma, ett gott vins bouquet eller alla de smaker och dofter som bjuds under en vällagad måltid är viktiga delar av vår livskvalitet. LABORATORIET FÖR SENSORISK OCH KEMISK ANALYS Sensorisk analys med statistisk kalibrering, gaskromatograf med lukt detektor (GC-sniff). Kemisk analys med gaskromatografi och masspektrometri Unik provtagningsutrustning anpassad för uttag av gasprover vid rumstemperatur. Mätningar av aromers påverkan på förpackningsmaterial/genomsläpplighet Laboratoriet är ackrediterat för sensoriska mätningar av den statliga Styrelsen för Teknisk Ackreditering, SWEDAC, vilket garanterar objektivt utförda tester med godkända och beprövade metoder. Många av de upplevelser vi minns med välbehag har starka kopplingar till dofter. Inte alltid så att vi minns dofterna, men när vi känner igen dem, så minns vi också. Trots att det mänskliga luktsinnet är mycket sämre utvecklat än exempelvis hundarnas, så har det en stor betydelse i vårt dagliga liv. Långt större än vad vi normalt tillmäter det. För det mesta hanterar vi lukter och smaker på det undermedvetna planet, vi påverkas av dem utan att alltid vara medvetna om det. Vi använder också våra sinnen för lukt och smak på annat sätt än till rika, vällustiga upplevelser. Lika viktigt är att kunna avgöra om livsmedel duger att äta eller inte. De flesta moderna människor har ett stort förtroende för dagens livsmedelsproduktion och förpackningstek- nik, men låter ändå lukten och en smakbit avgöra om den inköpta varan kan ätas eller inte. Iggesund Paperboard är en ledande tillverkare av förpackningskartong. Vår uppgift är att tillverka kartong som varken tillför eller tar bort smaker eller lukter från de livsmedel eller läkemedel som ska förpackas. Det kräver kunskap. Förpackningen består inte bara av kartong. Den är en konstruktion som limmas ihop, som man trycker information på, som man kanske belägger med en barriär i form av plast eller metallfolie. Att överblicka hur förpackningens olika delar påverkar varandra, och slutligen konsumentens upplevelse av det som förpackats, kräver ännu mer kunskap.

3 SMAK - EN ENKEL AFFÄR? Våra sinnen för smak och lukt är intimt förbundna. Det som vi vardagligt kallar smak är i själva verket en kombination av de signaler smaklökarna på tungan och luktreceptorerna i näsans luktepitel ger oss. Hur mycket luktsinnet betyder för smakupplevelsen märker den som äter sin favoriträtt under pågående förkylning. Plötsligt smakar det som annars är gott nästan inget alls. Sinnen som syn, hörsel och känsel reagerar på yttre påverkan i form av ljus- och ljudvågor, temperatur och tryck. Lukt- och smaksinnena, däremot, är kemiska sinnen eftersom de reagerar på kemiska ämnen i omgivningen. Smaksinnets receptorer är smaklökarna som finns på tungan. När ett ämne löses i saliven reagerar cellerna i smaklökarna på det nya ämnets egenskaper och skickar ett meddelande till hjärnan. Smaklökarna bestämmer smaken utifrån sex givna grundsmaker: SÖTT BESKT SALT UMAMI SURT METALLISKT Länge ansåg vetenskapen att de fyra förstnämnda var de enda grundsmakerna, men efterhand har man funnit att också umami och metalliskt är grundsmaker. Umamismaken brukar förknippas med natriumglutamat, den smak som ofta är grunden i orientaliska maträtter.

4 DOFTER SOM PÅVERKAR MER ÄN VI TROR För att smaka av en soppa så krävs minst en droppe som kan blandas med saliven och sedan stimulera smaklökarna. Men luktsinnet behöver inga droppar för att känna att det kokas soppa i huset, det räcker med några flyktiga molekyler i rumsluften. En människa har flera miljoner luktceller som används för att fånga upp dofter. En hund har mellan 200 och 300 miljoner och det är också en del av förklaringen till hundarnas välutvecklade luktsinne. Men människans uppsättning av verktyg för att känna igen lukter är tillräcklig för att vi ska kunna identifiera och komma ihåg upp till tiotusen dofter. Luktcellerna sträcker sig in i den del av hjärnan som kallas det limbiska systemet, sätet för känslor och minnen. Det är en del av förklaringen till att det finns ett starkt samband mellan dofter och minnen. Det faktum att vi många gånger påverkas av lukter utan att vara medvetna om dem gör också att vi inte har någon utvecklad vana att beskriva dem. Detta beror i sin tur på att luktsinnets förbindelse med hjärnans språkcentrum tycks vara svag. Trots detta har lukter stor betydelse för vårt välbefinnande. Både hos oss människor och djur med betydligt mer utvecklade luktsinnen är det en viktig del av varseblivningen. Hos djuren så viktig att luktbudskapen styr fortplantningen, hos människan kanske inte fullt så uttalat - även om doftupplevelser av andra människor kan vara starka. För säkert är att vi avger dofter som speglar våra sinnesstämningar, även om vi människor sedan länge tappat förmågan att medvetet registrera sådana luktbudskap. Men vilken hund som helst kan lukta sig till en rädd människa.

5 SENSORIK OCH KEMI I AROMATISK KOMBINATION Nyutslagna rosor en försommarmorgon. Lädret i de nya skorna. Örtkryddorna i soppan som puttrar på spisen. Vi lever i en värld av lukter och smaker, och efterhand växer det fram metoder för att identifiera och beskriva dem på ett mer vetenskapligt sätt än poetiska omskrivningar. Men dilemmat med lukt och smak är att hur mycket man än förfinar tekniken att upptäcka och beskriva dofter, så upplever individer dem på olika sätt. Vår upplevelse av dofter beror av många subjektiva faktorer. Den allmänna sinnesstämningen, koncentrationen för ögonblicket, den omgivande miljön, tidigare upplevelser är faktorer som styr doftuppfattningen. Män och kvinnor är känsliga för olika dofter, ålder är en annan variabel, liksom stress, personliga omständigheter, ja, till och med tidpunkten på dagen. Obehagliga upplevelser i samband med en speciell doft kan påverka uppfattningen för livet, även om kopplingen mellan doft och upplevelse inte är särskilt rationell. Och naturligtvis vice versa. Upplevelsen av en doft är med andra ord subjektiv, och kan variera från gång till gång. Men vi påverkas av så mycket mer. Synintrycket av en maträtt och exempelvis matens konsistens har också betydelse för vår uppfattning om hur det smakar. Ytterligare en komplikation är att olika ämnen doftar olika mycket, och att de koncentrationer då våra näsor förmår upptäcka eller känna igen ämnena varierar kraftigt. Eller ännu värre - att tre ämnen som var för sig doftar kraftigt, verkar dofta mindre när de blandas. Då krävs mer än en känslig näsa för att reda ut begreppen. Eftersom lukt och smak både har kemiska och sensoriska dimensioner krävs att man arbetar inom dessa fält när man försöker bygga upp kunskapen. Den sensoriska analysen fastställer att någonting luktar eller smakar. Den kemiska analysen bestämmer sedan vad det är som luktar eller smakar. Kombinationen av dessa tekniker är en förutsättning för att kunna arbeta systematiskt med lukt- och smakfrågor.

6 FÖRPACKARENS DILEMMA En förpackning ska skydda och bevara det som förpackas. Den ska inte heller tillföra eller ta emot lukter eller smaker från det som förpackats. Det finns lagkrav på att förpackningar inte ska påverka sitt innehåll, och inte minst ställer marknaden sina krav på förpackningens egenskaper. Ju känsligare vara som ska packas, desto högre blir kraven på förpackningen. Lukt- och smakpåverkan i förpackningssammanhang sker på olika sätt, och beskrivs vanligen på något av följande sätt: MIGRATION Smaker och lukter från förpackningsmaterialet överförs till den förpackade produkten. FLAVOUR SCALPING Smak och lukt från produkten överförs till förpackningsmaterialet. PERMEATION Smaker och lukter från den omgivande miljön tränger igenom förpackningsmaterialet till den förpackade produkten, och vice versa. Ovanstående modeller räcker inte för att beskriva hela den komplexitet som förpackningstillverkaren eller förpackaren står inför. En modern kartongförpackning består inte bara av kartong. I förpackningen ska ingående kartong, lim, tryckfärger, lacker, plastbeläggningar och folier samverka till en rationell och säljande förpackningslösning. Även om alla komponenterna var för sig har dokumenterat lukt- och smakneutrala egenskaper - så är det inte säkert att de har det i kombination med varandra. Slutkonsumenten bryr sig inte det minsta om att limmet eller förpackningskartongen var för sig har neutral lukt, utan han vill att chokladen eller den förpackade maten ska komma fram till honom utan bismaker. Därför är det oerhört viktigt för alla som arbetar i distributionskedjan mellan producent och konsument att vara medvetna om luktoch smakproblematiken. Inte minst gäller detta eftersom smaker och lukter i så hög grad hanteras av det undermedvetna. En bismak i ett livsmedel kan vara så svag att få eller inga konsumenter artikulerar sitt missnöje, men resultatet kan ändå bli sjunkande eller utebliven försäljning.

7

8 L A B O R AT O R I E T F Ö R S E N S O R I S K O C H K E M I S K A N A LY S DEN GODA SMAKENS VÄKTARE I Strömsbruk finns Iggesund Paperboards kunskapscentrum för lukt och smak, Laboratoriet för sensorisk och kemisk analys. Laboratoriet, som ingår i Iggesunds Bruks Utvecklingsavdelning har en rad uppgifter relaterade till sin specialistkompetens: PRODUKTIONSKONTROLL PROBLEMLÖSNING REKLAMATIONSHANTERING UTVECKLING FORSKNING Den kontrollerande funktionen innebär att laboratoriet analyserar prover på ingående råvaror från produktionen. Massan och den latex som används som bindemedel vid bestrykning av kartongen testas regelbundet. PE-granuler för plastbeläggning kontrolleras också på laboratoriet vid ankomsten till Strömsbruk. Kartong som lämnar produktionen i Iggesund, Strömsbruk och Workington kontrolleras med avseende på lukt och smak. Den kemiska analysen innebär bland annat att man i provtagningsmetoden simulerar kartongens åldrande och sedan analyserar utfallet med hjälp av gaskromatografi. Därmed kan man tidigt förutsäga om någon produktionssats avviker från normalkvaliteten och riskerar att ge upphov till oönskade lukter och smaker framåt i tiden. Gaskromatografi, både varm och kall provtagningsmetod (headspace), används för att i minsta detalj registrera och identifiera de flyktiga ämnen som kartongen avger. Kombinerat med en känslig mänsklig näsa kartläggs ämnenas intensitet, i vilken mån de luktar och vilken karaktäristik lukten i så fall har. Claustro är en unik mätutrustning och metodik som utvecklats vid laboratoriet. Med hjälp av denna kan upp till fyra aromämnens samtidiga påverkan på eller förmåga att tränga igenom ett förpackningsmaterial studeras. Claustro ger förpackningskonstruktören nya möjligheter att optimera barriärfunktioner och därmed skapa än mer ändamålsenliga förpackningar.

9 E R FA R N A N Ä S O R Till den sensoriska delen av testerna har laboratoriet byggt upp en panel för luktoch smakprovningar. Till panelen väljs människor som visar god förmåga att särskilja lukter och smaker, och som dessutom visar förmåga att kunna omvandla sina intryck i ord. Ett trettiotal personer är engagerade i panelen, och i genomsnitt tar det ett år att öva upp sin förmåga så att man kan delta som fullvärdig panelist. Panelister deltar i både smak- och lukttest, och testerna är utformade så att det finns möjlighet att på statistisk väg kontrollera vilken precision den enskilde panelisten har för dagen. Möjligheten till statistisk kalibrering av panelen gör att resultat från en individ som inte fungerar bra för dagen lätt kan lokaliseras, och isoleras, och man uppnår på detta sätt hög tillförlitlighet i resultaten. Laboratoriet för Sensorisk och Kemisk Analys är sedan 2000 ackrediterat laboratorium för sensoriska mätningar. Ackrediteringen innebär absoluta krav på kvalitet som garanteras och inspekteras av den statliga myndigheten Styrelsen för Teknisk Ackreditering, SWEDAC. Ackrediteringen är också en garanti för att tester och mätningar utförs objektivt med godkända och beprövade metoder.

10 KVALITET OCH KUNSKAP - NU OCH I FRAMTIDEN Iggesund Paperboard är Europas ledande tillverkare av högkvalitativ förpackningskartong. Våra produkter används i hög utsträckning till att förpacka livsmedel och läkemedel, områden där kartongens egenskaper vad gäller lukt och smak är väl så viktiga som andra kvalitetsmått. Genom en långsiktig satsning på kontroll, forskning och utveckling säkrar vi vår egen kvalitet och erbjuder dessutom våra kunder en unik kunskap. Copyright Iggesund Paperboard AB Omslaget är tryckt på Invercote Albato 250g/m 2. Inlagan är tryckt på Tom&Otto Silk 170g/m 2. Foto Rolf Andersson/Bild-bolaget, Jörgen Lorentzon/Studiobild, Vince Reichardt. Design och produktion Position. Tryck Gävle Offset AB.

11 CO05013SE

Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet?

Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet? Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet? Beror lyckad affärsutveckling på tur eller skicklighet? Ibland låter framgångssagor och katastrofhistorier som tillfälligheternas spel. Men erfarenhet

Läs mer

Kommunikation mellan människor.

Kommunikation mellan människor. PULS Rune Olsson AB, Alvastra www.pulsro.se 1 Denna skrift är avsedd att användas som bakgrundsmaterial och sammanfattning vid träning. Kommunikation mellan människor. Vad är det? Då jag har frågat grupper

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag?

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag? PER MAGNUS PERSSON/JOHNÉR Den här skriften vänder sig till personal och beslutsfattare med ansvar för demensvård i kommunerna. Den bygger på slutsatserna i en SBUrapport om demenssjukdomar. Syftet med

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

100 sätt att börja Älska sig själv

100 sätt att börja Älska sig själv 100 sätt att börja Älska sig själv Ta inte dig själv på för stort allvar! Det leder aldrig till något bra, haha. Om du kan skratta åt sig själv, är du på god väg. Bli kär i dig själv. Tänk på vad som gör

Läs mer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Ida Ekman C-uppsats i psykologi, HT 2008 Handledare: Lena Almqvist Examinator:

Läs mer

Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg

Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg En studie om hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers kunskaper och utveckling som en del i bedömningsprocessen Linda Karlsson GYMNASTIK-

Läs mer

Hur smakar vilt? Våren 2012 Sektionen för lärande och miljö Mat- och måltidskunskap. - En studie om hur smaken vilt kan beskrivas EXAMENSARBETE

Hur smakar vilt? Våren 2012 Sektionen för lärande och miljö Mat- och måltidskunskap. - En studie om hur smaken vilt kan beskrivas EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE Våren 2012 Sektionen för lärande och miljö Mat- och måltidskunskap Hur smakar vilt? - En studie om hur smaken vilt kan beskrivas How does game taste? - A study of how the taste of game can

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack!

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149 Begreppet person Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Inledning Innan jag närmare börjar diskutera begreppet person vill

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Stöd och stimulans i klassrummet

Stöd och stimulans i klassrummet Rapport 2014:2 Stöd och stimulans i klassrummet Rätten att utvecklas så långt som möjligt Skolinspektionens rapport 2014:2 Diarienummer 2011:6494 Stockholm 2014 Foto: Monica Ryttmarker Förord Skolinspektionen

Läs mer

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt i omsorg om vuxna personer med måttlig till grav utvecklingsstörning Eskilstuna mars 2013 Christine Gustafsson, Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola

Läs mer

Mer än vad du kan tro

Mer än vad du kan tro Kvalitetsgranskning Rapport 2012:3 Mer än vad du kan tro Religionskunskap i gymnasieskolan Skolinspektionens rapport 2012:3 Diarienummer 40-2011:1445 Stockholm 2012 Foto sidan 4: Undervisning om judendom,

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Grundläggande tankar om språk och språkets betydelse för individen i samhället.

Grundläggande tankar om språk och språkets betydelse för individen i samhället. Grundläggande tankar om språk och språkets betydelse för individen i samhället. Karlstadmodellen är en samling tankar kring språkets väsen och dess betydelse för individen och samhället. Karlstadmodellens

Läs mer

En motiverande bok om att beställa användbarhet

En motiverande bok om att beställa användbarhet En motiverande bok om att beställa användbarhet Henrik Artman, Ulrika Dovhammar, Stefan Holmlid, Ann Lantz, Sinna Lindquist, Erik Markensten och Anna Swartling 1 2 ATT BESTÄLLA NÅGOT ANVÄNDBART ÄR INTE

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

Äp9Bi 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Bi 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 20 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 24 Innehållsmatris... 25 Bedömningsmatris... 26

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer