Handikapppolitiskt. program

Transkript

1 Handikapppolitiskt program 1

2 2

3 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända tills något händer. Hälsa betyder olika saker för olika människor. Att vara fri från sjukdom är för de flesta ett tecken på hälsa. Den som inte kan klara av vardagens olika påfrestningar kan emellertid uppleva ohälsa, även utan att ha någon definierbar sjukdom. Den som har något funktionshinder kan uppleva sviktande hälsa i olika situationer. Den som inte har naturlig tillhörighet till vårt samhälle etiskt eller kulturellt kan uppleva olika svåra situationer som ohälsa. För landstinget som demokratisk institution är det viktigt att arbeta för att säkerställa allas rätt till hälsa och ett gott liv så långt som möjligt. En grundförutsättning i detta är att alla medborgare ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller om man har en annan etnisk och kulturell bakgrund än den som flertalet svenskar har. Landstingsfullmäktige har i ett folkhälsopolitiskt program, ett handikappolitiskt program och ett integrationspolitiskt program lagt fast hur landstinget som samhällsinstitution och hur vi som anställda ska förhålla oss i olika situationer. Det är allas vår utmaning och det bör vara vår ambition att leva upp till de mål fullmäktige har lagt fast. Sture Andersson landstingsdirektör 3

4 Hälsa och demokrati Målen för hälso- och sjukvården är en god hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor. Alla ska ha lika möjlighet till en bra vård med hänsyn till landstingets prioriteringar och resurser. Kulturell tillhörighet, kön, ålder, utbildningsnivå, bostadsort, social ställning eller förmåga att betala får inte påverka. Hälsa Hälsa är något som vi eftersträvar och vill bibehålla. Det finns många definitioner av eller försök att beskriva vad hälsa är. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa något annat och mer än att vara fri från sjukdom. Många har sökt efter en definition som rymmer insikten om att individens sätt att förhålla sig till sina omständigheter spelar roll för hälsan. Olika levnadsförhållanden och ålder gör att man uppfattar hälsa och sjukdom på olika sätt. Det gäller både hur individen själv och dennes omgivning uppfattar situationen. Hälsa kan då definieras som människors förmåga att klara de påfrestningar som livet ger. Hälsans bestämningsfaktorer De faktorer i individens omgivning som påverkar hälso- och sjukdomsutvecklingen kallas hälsans bestämningsfaktorer (se illustration på nästa sida). Dessa faktorer påverkar och samspelar med varandra. Ålder, kön och arv är faktorer som vi normalt inte kan påverka. Vi föds med olika motståndskraft mot sjukdomar. Barns vuxenkontakt, tillgången till socialt stöd och socialt nätverk har betydelse för individens självförtroende, självbild och sociala förmåga. Syftet med de nationella målen för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det fastslås att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som beskriver strukturella faktorer och levnadsvanor. Demokrati Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkmakt. Ett demokratiskt samhälle är byggt på humanism och rättvisa och en övertygelse om att alla människor har lika värde. Alla ska kunna kräva sin rätt att delta i samhällets frågor, men det ska vara frivilligt att göra det. Demokrati förutsätter att varje individ har möjlighet till delaktighet och inflytande. Det innebär att alla ska ha lika rätt och samma möjligheter i samhället. Alla måste också kunna ta del av information och göra sig hörda. Samhället bör byggas med insikten om att alla människor är lika värda och att mångfald berikar. De mänskliga rättigheterna är universella. Med detta menas att en kränkning mot en mänsklig rättighet är en kränkning oavsett var i världen den begås. Var och en ska ges möjlighet att växa som människa tillsammans med andra, ha makt över sitt liv och bli sedd som en person. 4

5 Hälsans bestämningsfaktorer Samband mellan hälsa, individ och samhälle Som grund för välfärdssamhället har demokratin avgörande betydelse för folkhälsan. Att kunna påverka och att ha inflytande utgör inte bara demokratins grund utan också den egna hälsans grund. Forskning visar att personer som upplever livet som begripligt, hanterbart, meningsfullt och känner möjlighet att påverka sin situation klarar påfrestningar bättre än andra. Känsla av sammanhang och delaktighet utgör därmed en viktig grund för människors hälsa. De stora förbättringarna i folkhälsan har i huvudsak åstadkommits genom breda samhällsförändringar och inte genom medicinska insatser. Det är därför viktigt att alla aktörer i samhället verkar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. 5

6 6

7 Program för att garantera människor med funktionsnedsättningar delaktighet och jämlikhet Handikapp är inte en egenskap hos en person, utan beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och deras omgivning. Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och av bestående eller övergående natur. Vid en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning kan handikapp uppstå som en följd av brister i miljön. Genom att minimera eller avskaffa brister skapas ett mer tillgängligt samhälle för personer med funktionsnedsättningar. Genom det handikappolitiska programmet markerar Landstinget Kronoberg sitt ansvar och visar vägar för hur landstinget ska förbättra livsvillkoren för människor i alla åldrar som har en funktionsnedsättning. Programmet baseras på FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättningar och skär tvärs över organisationsgränser och verksamhetsområden. Reglerna uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar och ger konkreta förslag om hur ett land kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättningar och skapa ett tillgängligt samhälle. Det finns en klar överensstämmelse mellan innehållet i reglerna och målet för den svenska handikappolitiken. Kärnan i den är att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättningar kan bli fullt delaktiga. Staten har bestämt att de handikappolitiska frågorna hädanefter ska behandlas som medborgarfrågor och inte enbart förknippade med hälso- och sjukvård. Mål och arbetsområden Det handikappolitiska programmet ska fungera som ett tydligt redskap för landstingets alla verksamheter i deras uppgift att analysera och planera handikappolitiska åtgärder samt utarbeta planer. Programmet ska vara en plattform för fortsatt arbete och förankras inom hela organisationen genom information och utbildning. Det ska ses som en process, som på sikt ska leda till ett heltäckande arbetsinstrument inom handikappområdet. Varje förvaltning har ett ansvar för att programmets innehåll och inriktning finns med i utvecklings- och utbildningsarbetet. Här är handikapprådets breda kompetens inom området en resurs och det är angeläget att ta tillvara på denna erfarenhet och kompetens. Vägledande i det fortsatta arbetet ska vara handikappombudsmannens Riktlinjer, en tillgänglig statsförvaltning. De övergripande nationella målen för handikappolitiken (prop.1999/2000:79) är följande; en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar 7

8 8

9 För att uppnå antagna riktlinjer och ge förutsättningar för en gemensam syn på aktiviteter kring handikappfrågorna, vill Landstinget Kronoberg för de närmaste åren fokusera på följande områden: 1 Tillgänglighet/användbarhet 2 Bemötande/möte mellan människor 3 Delaktighet 1. Tillgänglighet/användbarhet Tillgänglighet som begrepp innefattar bland annat att kunna använda lokaler, att kunna kommunicera och tillgodogöra sig information och att kulturutbudet är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Landstinget ska vara ett föredöme i att anpassa miljöer och teknik så att personer med funktionsnedsättning kan besöka alla lokaler och ta del av verksamheten. Landstingets verksamhet är till för alla länsinnevånare. För att detta ska bli verklighet för människor med funktionsnedsättning måste landstinget vara tillgängligt. Lika viktigt är att personer med funktionsnedsättning ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och andra nödsituationer. Arbetet ska särskilt inriktas på: Att lokaler där landstinget bedriver verksamhet, såväl egna som förhyrda, ska vara utformade så att personer med funktionsnedsättningar kan besöka, orientera och förflytta sig i dem. Att informationen ska utvecklas så att den blir lika tillgänglig för personer med funktionsnedsättning som för andra. I detta innefattas också att kunna ta del av protokoll, information och andra handlingar från Landstinget. Att allmänna kommunikationer och transportmedel anpassas så att personer med funktionsnedsättning kan utnyttja dessa utifrån sina förutsättningar. Att landstinget medverkar till att personer med funktionsnedsättningar kan delta i kulturlivet utifrån sina förutsättningar. Att Landstinget Kronoberg som arbetsgivare ska vara ett föredöme och underlätta möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få och behålla anställning eller få arbetspraktik. 9

10 10

11 2. Bemötande möte mellan människor Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa. I mötet mellan människor är det små detaljer som avgör om bemötandet blir bra. Att lyssna och visa respekt kan ge möjlighet till en tillitsfull relation. Bemötandet indelas i olika nivåer: Den kollektiva nivån det kollektiva bemötandet handlar om synen på rättigheter för människor med funktionsnedsättning, där riksdagen och regeringen har ett avgörande ansvar. Den organisatoriska nivån det organisatoriska bemötandet styrs av hur enskilda förtroendevalda, chefer, handläggare och annan personal uppfattar och tillämpar lagarna och handikappolitiken. Den individuella nivån det individuella bemötandet handlar om anställdas förmåga att visa respekt i mötet med enskilda människor. Värderingarna, viljan och förmågan till inlevelse har en central betydelse för att föra ut och förverkliga handikappolitikens intentioner. Det finns en klyfta mellan de officiella värderingarna och den verklighet som personer med funktionsnedsättning möter. Dessa har god kunskap om sina begränsningar och det är viktigt att vända perspektivet från kontrollerad och ifrågasatt till respekterad och accepterad. Kunskap om andra kulturers synsätt på funktionsnedsättning och handikapp är av stor vikt. Vid tidsplanering måste hänsyn tas till det större behov av tid som personer med funktionsnedsättning kan behöva. Arbetet ska särskilt inriktas på: Att personer med funktionsnedsättningar får ett gott bemötande. Att landstinget medverkar till att personer med funktionsnedsättningar får goda kunskaper om rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Att öka medvetenheten och förståelsen hos all landstingspersonal om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar människors livssituation, både individuellt och generellt. Att handikapperspektivet beaktas i allt policy- och planeringsarbete. Vid verksamhetsförändringar ska konsekvenserna för personer med funktionsnedsättningar beaktas. 11

12 12

13 3. Delaktighet/Inflytande Delaktighet i samhällslivet är en grundförutsättning för demokrati och handlar också om att alla ska ges möjlighet att ha en roll i samhället. Ju fler personer med funktionsnedsättningar som är delaktiga och aktiva, desto mer självklart blir det att delaktighet är en mänsklig rättighet för alla. Att öka delaktigheten och inflytandet fördjupar också den enskildes egna kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter. Den enskilde kan ibland ha svårt att bevaka sina rättigheter och att föra sin egen talan. All personal är skyldig att se till att ingen diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning. I all planering ska arbetet bedrivas med medvetenhet om att det finns personer med funktionsnedsättning och vilka konsekvenser detta kan medföra. Arbetet ska särskilt inriktas på: Att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättningar. Att identifiera och undanröja hinder för att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till full delaktighet. Att ge barn, ungdomar, vuxna och äldre med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. 13

14 14

15 Behov av åtgärder Lokaler Inventering av landstingets lokaler angående behov av handikappanpassning genomförs Vid förändringar i verksamheterna och vid nyproduktion ska alltid behov av anpassning beaktas Resursgrupp bygg-grupp för Landstinget Kronoberg bildas inom handikappenheten Skyltning Skyltprogram utformas och ska utgå från behoven hos personer med olika funktionsnedsättningar. I samband med om- och tillbyggnad ska programmet användas som en vägledning Information/kommunikation Telefon och telesystem inom landstingets verksamheter ska vara utformade så att full tillgänglighet/användbarhet finns för personer med funktionsnedsättningar All information som ges ut från landstinget görs tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Gäller även information via datorer Vid såväl utnyttjande av egna lokaler som vid förhyrning av externa lokaler till konferenser, utbildningar o.dyl. ska tillgänglighetskrav uppfyllas (särskild tillgänglighetsguide för konferenser) Allmänna kommunikationer och transportmedel I kravspecifikation för upphandling av tjänster ska beaktas de behov som personer med funktionsnedsättningar har Kultur/fritid Vid bidragsgivning krävs att bidragstagaren ger förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att delta på lika villkor Arbetsplatser/arbetstagare Inventering av lämpliga arbetsplatser för personer med olika funktionsnedsättningar genomförs Ge möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att få och behålla anställning eller få arbetspraktik 15

16 16

17 Kunskap Personer med funktionsnedsättning får information om olika rättigheter och möjligheter inom landstingets verksamhetsområden Personal ska, om personen med funktionsnedsättning så önskar, informera berörda om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Varje verksamhet tar fram en plan på hur och när det ska ske Utbildning Obligatorisk och kontinuerlig utbildning inom olika handikappområden, som är anpassad till respektive verksamhet, anordnas för samtliga förtroendevalda och anställda Varje verksamhetsområde utser en person med ansvar som kontaktperson i handikappfrågor Förståelse Landstinget tar initiativ till och stödjer informationskampanjer och konferenser som upplyser om att människor med funktionsnedsättning är medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som andra. Informationen ska även beakta personer med funktionsnedsättning från andra länder Landstinget tar initiativ till att aktivt driva information kring bemötandefrågor Utarbetande av bemötandeguide Policy/planering I planeringsprocesser och verksamhetsförändringar ska behoven hos personer med funktionsnedsättningar beaktas som en naturlig del och inte särbehandlas 17

18 18

19 Ansvar och genomförande Landstingsfullmäktige fastställer som högsta beslutande organ det handikappolitiska programmet. Landstingsstyrelsen har ansvaret för att programmet genomförs. Det handikappolitiska programmet gäller samtliga i landstinget bedrivna verksamheter samt övriga verksamheter där landstinget är delägare/finansiär. För att uppnå de övergripande målen ska arbetet vara konkret och lyftas fram så att det blir en naturlig del för varje verksamhet i såväl planering som genomförande och uppföljning. Respektive driftenhet ansvarar för att de handikappolitiska frågorna hanteras på ett lämpligt sätt utifrån sin organisation. Det är varje chefs uppgift att se till att tillräcklig kompetens finns för att hantera handikappolitiska frågor inom sin verksamhet och att handlingsplaner upprättas och efterlevs. Lagar och vägledande dokument för handikappolitiken Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen och tandvårdsförordningen Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om medicintekniska produkter Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Jämställdhetslagen Lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik Plan- och bygglagen (PBL) FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättningar Psykiatrireformen Prioriteringsutredningen, Vårdens svåra val Lindqvists nia nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning Handikappombudsmannen 19

20 Arbetsgrupp En arbetsgrupp bestående av valda representanter från handikapprådet har medverkat i framtagandet av detta dokument: Mayken Nilsson (s) ordförande i handikapprådet Gunilla Svensson (s) barn- och ungdomsutskottet Bengt-Göran Birgersson (c) folkhälsoutskottet Mats Öbrink (fp) äldreutskottet Jan-Erik Björkman (s) vuxenutskottet Elisabeth Ekström, handikapprörelsen Gunila Olsson, handikapprörelsen Cathrin Edvardsson-Lind, handikappenheten Christina Nilsson, handikappenheten Vill du ha fler ex av den här broschyren? Ring eller Dessa riktlinjer är antagna av landstingsfullmäktige