Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mogärdeskolan i Vetlanda läsåret 2013/2014

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mogärdeskolan i Vetlanda läsåret 2013/2014 1

2 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Vad betyder begreppen? Diskriminering 3 Kränkande behandling 4 Information 4 Kartläggning 4 Mål för läsåret 5 Att främja, förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling 6 Aktiviteter på skolenhetsnivå för att främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 6 Aktiviteter på klassnivå för att främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 7 Aktiviteter på individnivå för att främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 7 Aktiviteter på skolenhetsnivå för att förebygga diskriminering och kränkande behandling 7 Aktiviteter på klassnivå för att förebygga diskriminering och kränkande behandling 7 Aktiviteter på individnivå för att förebygga diskriminering och kränkande behandling 8 Årsplan 8 Att åtgärda diskriminering och kränkande behandling 8 Upptäcka 8 Utreda 9 Åtgärda 10 Vem kontaktar jag vid kränkande behandling? 10 Inflytande och delaktighet 10 Uppföljning och utvärdering 11 Bilagor 2

3 Vetlanda kommun Mogärdeskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mogärdeskolan i Vetlanda läsåret 2013/2014 Mogärdeskolans trygghetsvision: Vår skola ska kännetecknas av lärandets glädje och meningsfullhet. I en trygg miljö ska varje elevs möjlighet och behov stå i centrum. Alla ska respektera varandra och visa hänsyn Inledning Skolan har i uppdrag att arbeta för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (skollagen 5kap.3 ). Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen 2008:567. Lagen trädde i kraft och gäller all verksamhet inom skolans värld. Likabehandlingsarbetet regleras av dessa två lagar, diskrimineringslagen och skollagen. Man kan med fördel slå ihop intentionerna i dessa två lagar till en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skollagen säger i 6 kap. skollagen bl.a. att huvudmannen ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 ). Skolan är skyldig att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Vad betyder begreppen? Diskriminering Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett vem eleven är. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas av skäl som anges bland någon av diskrimineringsgrunderna. De diskrimineringsgrunder som lagen omfattar är: kön, 3

4 könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Diskriminering handlar om missgynnande vilket förutsätter att den som diskriminerar har någon makt. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev behandlas sämre än någon annan pg a någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när någon elev missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutral men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Kränkande behandling Man skiljer på trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och hör ihop med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är när någon uppträder mot någon annan så att den känner sig kränkt, utan att vara trakasserad (ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna/lagen kränker ett barns eller elevs värdighet). Kränkningarna kan vara fysiska (slag eller knuffar), verbala (hot eller att man blivit kallad för olika saker), psykosociala (utsatt för ryktesspridning, utfrysning, negativt kroppsspråk) eller text och bildburna (klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms). När någon kränker någon annan vid upprepade tillfällen kallas det för mobbning. Information Elever I samband med läsårsstarten går klassföreståndarna igenom med sin klass vad som gäller på vår skola när det gäller behandling av varandra. Föräldrar På det första föräldramötet i år sju är en representant från trygghetsrådet med och informerar om hur vi arbetar på skolan. Personal Vid läsårsstaren uppdaterar trygghetsrådet all personal om innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ny personal får en egen genomgång av planen av någon/några ur trygghetsrådet. Kartläggning Mogärdeskolan uppfattas av våra elever som trygg. Utifrån elevenkäten som fylls i inför utvecklingssamtalen framkommer det att 92 % trivs mycket bra eller bra. 95% upplever att de alltid eller nästan alltid är trygga i skolan. Knappt 1 % upplever att de sällan eller aldrig är trygga. 95 % tycker att de visar andra respekt. Att andra visar 4

5 respekt har lika höga siffror som de ovan nämnda. 92 % har många eller ganska många kamrater. Alla säger att de har någon vän. Det som har lite sämre siffror är språkbruket samt att ge sig själv arbetsro. Mål för läsåret 2013/ Målet är att alla ska känna sig trygga och må bra. Åtgärder för att målet ska kunna uppnås: Alla elever på skolan fyller i en enkät om hur de upplever tryggheten på skolan, 2 gånger i 7:an, 2 ggr i 8:an och 1 gång i 9:an. Klassen fyller även i Klassens kvalitetsrapport, som sedan diskuteras i klassen. Återkommande diskussioner i klassen. Trygghetsrådet ger förslag 2 gånger/termin på ämne. Skapa fler positiva upplevelser för klassen. Detta görs genom att klassen delas i smågrupper och låta varje grupp ansvara för något trevligt någon onsdag/termin. Ansvarig: Klassföreståndare Detta kännetecknar att målet är uppnått: När 100 % av eleverna trivs och är trygga på skolan enl. enkäten. 2. Målet är att klottret ska minska. Detta måste åtgärdas för att målet ska kunna uppnås: Eleverna ska vara mer delaktiga i arbetet mot klotter. Alla hjälps åt att se till bänkarna är rena efter lektionens slut. Skåpen rengörs 2 gånger/termin t.ex. innan loven. Ansvarig för målets realiserande: Rektor Arbetslagen Klassföreståndare Vaktmästare Undervisande lärare En lärare planerar genomförandet (Marie T) 5

6 Detta kännetecknar att målet är uppnått: När det inte finns något klotter på skolan. Så kommer vi att ta reda på om målet är uppnått: När ingen behöver rengöra sitt skåp. Att främja, förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling Aktiviteter på skolenhetsnivå för att främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Vi vill att alla barn och elever ska känna att de är lika mycket värda. Det gör vi genom att vid planering alltid ha diskrimineringsgrunderna för våra ögon så att vi inte kränker någon. Det viktigaste arbetet är den dagliga omvårdnaden om varandra. Personalen har kunskap kring de olika diskrimineringsgrunderna Alla elever är all personals ansvar Alla elever blir sedda Trivseldagar - då alla elever blandas för att de ska lära känna så många som möjligt Hänsyn tas till elevers trosuppfattning i undervisningen i olika ämnen. Gemensamma ordnings- och trygghetsregler Temadagar t.ex. jämställdhet, handikapp, ANT (alkohol, narkotika och tobak) Hälsodagar gemensamma aktiviteter över årskurs och klassgränser Gemensam skolresa för alla år nio till Stockholm Trygghetsstödjare/Trygghetsråd Elevråd/Elevskyddsombud Elevvård i arbetslagen Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen Ansvarig för arbetet: Rektor, arbetslagen, fritidsledare Aktiviteter på klassnivå för att främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling De nya sjuorna träffas i sina nya klasser redan i maj för att lära känna varandra. 6

7 Lägerskola Gemenskapsskapande åtgärder på G-tiden. Värdegrundsarbete på G-tiden utifrån ett speciellt material delas ut av trygghetsrådet två gånger per termin. Trygghetsstödjare i varje klass Elevvård i arbetslaget Bestämda platser i klassrummet Ansvarig för arbetet: Rektor, trygghetsråd, klassföreståndare och fritidsledare Aktiviteter på individnivå för att främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Utvecklingssamtal Skolans regler Enkäter Bestämda platser på lektionerna Tillgång till vuxna för samtal när elev känner behov. Ansvarig för arbetet: Klassföreståndare, trygghetsrådet Aktiviteter på skolenhetsnivå för att förebygga diskriminering och kränkande behandling Allt klotter är borttaget när terminen börjar. Återkommande diskussioner i arbetslagen ang. trygghet, språkbruk och kränkande behandling. Aktiviteter på klassnivå för att förebygga diskriminering och kränkande behandling * Återkommande diskussioner i klasserna ang. trygghet, språkbruk och kränkande behandling. Se till att bänkarna är fria från klotter före lektionernas slut. Fler elevarbeten sätts upp i korridorer och klassrum. 7

8 Skapa fler positiva upplevelser för klassen genom t.ex. lekar, promenader, fika m.m. Två gånger/ termin rengör alla elever sitt skåp. Aktiviteter på individnivå för att förebygga trakasserier och kränkande behandling Varje elev ansvarar för rengöring av sitt skåp. Varje elev tar ansvar för vad den säger till andra och hur den uppträder. Klassen genomför några positiva elevplanerade aktiviteter under läsåret. Enskilda samtal elev klassföreståndare. Årsplan Aktiviteter för att förebygga diskriminering och kränkande behandling se bilaga 1. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling. På Mogärdeskolan ska den som uppmärksammar en kränkande handling ingripa omedelbart och därefter ta kontakt med respektive klassföreståndare/trygghetsråd eller rektor. Upptäcka Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom verksamheten. Trygghetsstödjarna håller koll på sina respektive klasser Regelbundna möten med trygghetsråd och trygghetsstödjare Stående punkt på arbetslagsträffar Utvecklingssamtal, där klassföreståndaren tar upp frågan om trivsel och trygghet Återkommande trygghetsstödjarutbildningar Misstanke om kränkning tas på stort allvar och den vuxna markerar Jag vill inte att ni gör så här även om ni säger att det bara är på skoj 8

9 Utreda Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har inträffat skall en utredning sättas igång. Det är den som fått informationen som informerar trygghetsrådet. Kränkning mellan elever Trygghetsrådsrepresentant genomför först ett samtal med den kränkte för att få exakta uppgifter om vad som har hänt, när och hur ofta det har hänt. Två vuxna ur trygghetsrådet genomför samtal med den/de som utsatt någon annan för kränkning. De vuxna påtalar att vi vet vad som har hänt och att vi tar mycket allvarligt på det inträffade. Den/de som utsatt någon för kränkning får besked om att kränkningen ska ta slut på en gång. Det kontrolleras samma dag och efterföljande dagar av de vuxna. Om kränkningarna mot förmodan fortsätter tas kontakt med hemmen. Om problemen kvarstår anmäls det till elevhälsogruppen (EHG). De kallar de berörda. Åtgärdsprogram upprättas. Uppföljning av åtgärdsprogrammet efter bestämd tid Anmälan till sociala myndigheter och/eller polis görs vid behov. Under hela ärendet förs dokumentation. Se bilaga 2. Vuxnas kränkning av barn/elev Rektor samlar information om händelsen. Rektorn och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. Berörd förälder kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. Om rektor misstänker brott ska en polisanmälan ske och kontakt med Barn- och utbildningskansliet ska tas. Uppföljning inom en vecka. Rektor dokumenterar Om rektor är den som kränkt någon ska områdeschefen kopplas in. För att skapa förutsättningar för elev eller dess vårdnadshavare att anmäla kränkning från personal, gäller det att rektor tydligt markerar att det ingår i uppdraget som rektor att garantera elevers rättssäkerhet. 9

10 Elevs kränkning av vuxen Rektor samlar information om händelsen: Rektorn och någon av rektorn utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade Berörd förälder kontaktas. Uppföljning inom en vecka. Rektor dokumenterar. Åtgärda Åtgärderna ska vara grundade på utredningen av vad som skett. Riktas till såväl det barn eller elev som har blivit utsatt som till de/den som utövat kränkningen. Omedelbart sätta stopp för kränkningen. I det akuta läget kan det bli nödvändigt att sära på barn/elever genom placering i olika grupper. Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning för båda parter. Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå Dokumentera och följa upp åtgärderna. Konsekvenstrappa se bilaga 3. Vem kontaktar jag vid kränkande behandling? För att anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till ansvarig lärare, trygghetsråd eller rektor. Om du som elev känner dig kränkt av en vuxen på skolan vänder du dig i första hand till skolans rektor, skolsköterska eller kurator. Om du som vuxen känner dig kränkt av elev/annan vuxen vänder du dig till rektor. Inflytande och delaktighet Trygghetsrådet har valt ut tre elever som varit med i arbetet med planen. De har kommit med synpunkter och idéer. Rektor och lärarrepresentanter har gett synpunkter. Skolrådet, som består av föräldrar och elever, får läsa och kommentera planen. 10

11 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av förra planens mål: Alla ska känna sig trygga och må bra samt Minska klottret har inte uppnåtts, så därför har vi beslutat att arbeta vidare med dessa mål under kommande läsår. Det är fortfarande mycket klotter på skåp och väggar. Vi har följt planen med skåpstädning. För att främja trivseln har vi följt agendan. Trygghetsrådet har regelbundna möten där aktuella händelser tas upp och åtgärdas. Trygghetsstödjarna har regelbundna träffar. Planen finns med i det dagliga arbetet. Den finns där i det undermedvetna. Vi har missat att informera våra hemspråkslärare om Planen. Det måste bli bättre till nästa termin. Uppföljning och utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling görs i slutet på varje vårtermin. Trygghetsstödjarna, skolråd och arbetslag diskuterar under maj månad planen och ger förslag på förbättringar. Tid till detta måste prioriteras. Ansvarig för arbetet är rektor och fritidsledare. 11

12 Bilaga 1 Mogärdeskolans årsplan i arbetet med likabehandling Augusti Ny plan bestäms. Presentation för all personal September Presentation av planen för elever och föräldrar. Arbetslagen + Trygghetsstödjarna reflekterar Klassvandring Oktober Trygghetsstödjardag Skåpsstädning November Trivselenkät December Trivseldag + spex Arbetslag + Trygghetsstödjare reflekterar Skåpsstädning både ute och inne. Januari Kartläggning av planen Februari Mars April Maj Juni Skåpsstädning Trivselenkät Planen revideras inför läsåret 2014/2015 Utvärdering av planen. Nya mål bestäms Stockholmsresa/Emådagar Uppföljning av planen Skåpsstädning 12

13 Bilaga 2 Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Skola Ansvarig rektor Telefon E-post Barn/elev Personnummer Klass Datum Kommunikation / åtgärd Signatur Denna sammanställning ska arkiveras på områdesexpedition när ett ärende avslutats. 13

14 Bilaga 3 Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Dokumentation av likabehandlingsärende/trygghetsärende Ärende: (kort ärendebeskrivning, aktualiserat av, datum, namn) Innehållet ska sekretessprövas före eventuellt utlämnande (SekrL 7:9 st 2) Originalet diarieförs och arkiveras av diarieansvarig på området/enheten. Första samtalet med inblandade: (datum, namn, pnr, klass, vem/vilka som höll samtalet) Bedömning: (Klicka här för att ange datum.) Ärendet behöver ingen ytterligare åtgärd avslutas. Diskriminering eller mobbning/kränkning förekommer fortsatta samtal. Annan konflikt, nämligen: Åtgärd: Information om ärendet har givits till: (datum, namn, vem/vilka som informerat) Uppföljning med inblandade: (datum, namn, vem/vilka som gjorde uppföljningen) Ärendet avslutat: (datum, vem/vilka som bedömt att ärendet är avslutat) Datum Klicka här för att ange datum. Underskrift rektor 14

15 Utreda/åtgärda/uppföljning Mogärdesskolans konsekvenstrappa När skolans personal misstänker att det förekommer diskriminering, kränkningar, överträdelse av skolans regler eller samhällets lagar gäller följande: Steg 4: Anmälan och överlämning till: - Socialtjänsten - Polisen - Enligt skollagen 5 kap 14 kan rektor besluta om avstängning Steg 3: Om tidigare åtgärder ej varit tillräckliga: - Elevhälsoteam kopplas in (rektor, lärare, specialpedagog, kurator, skolsköterska, specialkompetenser) Steg 2: - Vårdnadshavare kontaktas. Steg 1: Skyndsamt: - Trygghetsrådsrepresentant samtalar med kränkt person. - Två vuxna ur trygghetsrådet samtalar med den/de som utsatt någon. - Kontroll samma dag att kränkningen upphört. - Kontroll dagen efter. - Ärendet dokumenteras enligt skolans blankett: Dokumentation av likabehandlingsärende/trygghetsärende. Vid behov kan händelsen även följas upp enligt nedan: - Vårdnadshavare kontaktas. - Ytterligare uppföljning efter 2 veckor. - Fortsatta samtal enligt överenskommelse. Beroende av ärendets art kan beslut tas att hoppa över steg i konsekvenstrappan. Anmälan till socialtjänsten och /eller polis görs vid behov, kan göras redan på steg 1. 15