PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, ÅTGÄRDER OCH PRIORITERINGAR
|
|
- Arne Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, ÅTGÄRDER OCH PRIORITERINGAR 1. BAKGRUND Den sektor som benämns sociala ekonomi är ingen ny företeelse, både begreppet och de verksamheter som inryms däri har historiska rötter i den förändring av samhällsstrukturen som industrialismens intåg innebar. En snabb inflyttning till städer och avsaknaden där av nätverk skapade ett behov av sammanslutningar och föreningar som gav trygghet och gemenskap. Alternativa lösningar på vardagliga problem som ej kunde lösas av stat eller kommun som t.ex sjukdom, arbetslöshet och livsmedelsförsörjning skapades genom deltagande i föreningar, kooperativ och folkrörelser. I takt med att samhällets välfärdssystem byggdes ut förändrades delvis villkoren för social ekonomi och har som en följd av detta beskrivits med andra termer. Begreppet social ekonomi fick under 1980-talet en renässans, framförallt i Frankrike och Belgien och 1989 blev begreppet ett officiellt insatsområde inom ramen för EU:s utvecklingspolitik och det har därefter börjat användas allt flitigare även i Sverige för att beskriva medlemsstyrda föreningar och företag. En arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet definierade begreppet 1998 enligt följande: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Internationella, nationella och regionala forskningsresultat visar på följande fördelar med social ekonomi:? Fördjupar demokratin i samhället? Skapar socialt kapital? Främjar initiativförmåga och entreprenörskap? Bidrar till sysselsättning (även av marginaliserade grupper)? Stimulerar företagande Samhällsforskaren Robert Putnam pekar i sin bok Den fungerande demokratin på att tyngden i det civila samhället är avgörande för hur väl demokratin fungerar. Ju mer människor är engagerade i frivilliga organisationer och föreningar desto bättre fungerar demokratin. Deltagande i organisationslivet bygger upp ett socialt kapital som får stor ekonomisk betydelse för ekonomisk tillväxt. Den sociala ekonomin bidrar idag till tillväxt och sysselsättning i Västra Götaland. Sektorn förutspås ökad betydelse framöver, i Sverige och i Europa. I Sverige har föreningar, folkrörelser, frivilligorganisationer och lokala utvecklingsgrupper med flera stor betydelse för lokal och regional utveckling. Ett vitt förgrenat föreningsliv skapar sammanhållning och identitet och föder kreativitet, kreativiteten kan sedan i många fall övergå till entreprenörskap. Människors initiativkraft och engagemang är mycket viktiga för en positiv utveckling av samhälle, näringsliv och sysselsättning Aktivitet och social gemenskap är viktiga faktorer för människors hälsa och välbefinnande. Den tillgängliga statistiken kring sektorns omfattning och betydelse både nationellt och regionalt är bristfällig. Bland de uppgifter som finns kan uppmärksammas att ca 5 % av samtliga företag inom Västra Götalandsregionen är företag inom social ekonomi, men endast 40% av dessa registrerade företag har anställda. En övervägande majoritet (72%) av den sociala ekonomins företag är småföretag med 1-4 anställda. Av samtliga arbetstillfällen inom Västra Götaland står den sociala ekonomin för 4 %. Sektorns branschstyrka återfinns inom offentlig förvaltning, finansiella tjänster och andra samhälleliga och personliga tjänster. Totala antalet verksamma föreningar i Västra Götaland ( ideella och ekonomiska ) uppskattas till minst Västra Götalandsregionens organiserade arbete med social ekonomi inleddes i och med att Regionen medarrangerade en förkonferens till den 7:e europeiska konferensen om social ekonomi, vilken ägde rum år 2001 i Gävle under det svenska ordförandeskapet i EU.
2 2 En särskild rapport Den sociala ekonomin i Västra Götalandsregionen för regional utveckling, företagande och sysselsättning blev färdig senvåren Syftet med rapporten var att ge förslag på hur den sociala ekonomins förutsättningar kan förbättras, hur samverkan mellan det offentliga och den sociala ekonomin kan utformas och hur sektorn kan utvecklas. Rapporten innehåller en lägesbild av den sociala ekonomin i Västra Götaland och föreslår ett antal åtgärder för att stärka den sociala ekonomin och därmed tillväxt och sysselsättning i Västra Götaland. Rapporten tillsammans med förslag på prioriterade åtgärder, gjordes tillgänglig för synpunkter under hösten Totalt beräknas ca 150 föreningar, organisationer och andra intressenter ha varit delaktiga i att lämna synpunkter kring rapporten ( finns sammanställd i särskild PM ) vilket har varit ett värdefullt underlag i för att utarbeta detta program. 1.1 Social ekonomis kopplingar till strategier, program och visioner I översyner av den regionala utvecklingsvisionen, tillväxtprogram och EU:s strukturfondsprogram skall enligt centrala riktlinjer social ekonomi betonas som en viktig aktör för att främja regional utveckling, entreprenörskap, nyföretagande och sysselsättning. I samtliga partnerskap ska representativa företrädare för den sociala ekonomin ingå Vision Västra Götaland Det goda livet är visionen för Västra Götaland. Den konkretiseras i ett dokument Vision Västra Götaland Det goda livet som regionfullmäktige beslutade om den 5 april Visionen är ramen för allt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Den utgör resultatet av revideringen av den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som regionfullmäktige antog Visionen innehåller en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, förnybara system som värnas, att möta behoven hos barn och ungdomar, en uthållig tillväxt som skapar resurser för alla och ett rikt kulturliv. Ett centralt inslag i visionen är hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga alla är lika viktiga och sinsemellan beroende delar i en hållbar utveckling. Visionen innehåller vidare fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt Den gemensamma regionen, Jämställdhet, Integration och Internationalisering samt fem fokusområden, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas; 1) Ett livskraftigt och hållbart näringsliv 2) Ledande i kompetens och kunskapsutveckling 3) Infrastruktur och kommunikationer med hög standard 4) En ledande kulturregion och 5) En god hälsa. Ett nytt grepp är modellen för genomförandet. Med visionen som ram ska mål, strategi och åtgärder beslutas av de aktörer som är ansvariga för respektive område. Genomförandet ska vara en lärande utvecklingsprocess och ska följas av oberoende utvärderare. Visionen ska följas upp årligen genom breda öppna seminarier med deltagande av organisationer, forskare, media och politiker. Regionens arbete med att främja den sociala ekonomin har stark koppling till denna vision Tillväxtprogram Målet för tillväxtprogrammet är en attraktiv och konkurrenskraftig region och strategierna är att stimulera nyskapande, ta till vara och utveckla mänskliga resurser samt att utveckla infrastrukturen. Arbetet med att främja den sociala ekonomin är en del av arbetet med tillväxtprogrammen i regionen. Tillväxtprogrammet för Västra Götaland består dels av en regionövergripande del och dels av fyra delregionala program för FyrBoDal, Sjuhärad, Göteborg och Skaraborg. Programmet innebär en nyorientering av det regionala utvecklingsarbetet genom färre antal projekt och ökad programstyrning, långsiktiga och uthålliga insatser samt ökat samarbete och fler gemensamma satsningar i Västra Götaland.
3 3 Det finns en rad fokusområden i tillväxtprogrammet som dels kan stärka och utveckla den sociala ekonomin men där även den sociala ekonomin är en viktig resurs för att uppnå programmets mål och syften, inte minst åtgärder för entreprenörskap och företagande. I näringsdepartementets riktlinjer för detta arbete betonas vikten av att partnerskapen för tillväxtprogram skall innehålla företrädare för ideell sektor; Aktörer som är engagerade i lokal utveckling och inom den sociala ekonomin t.ex kooperativa utvecklingscentra och företrädare för s.k lokal utvecklingsgrupper skall också vara representerade i partnerskapen EU och Strukturfondsarbetet Inom ramen för EU:s utvecklingsprogram finns strukturfonder och s.k gemenskapsinitiativ som stödjer social ekonomi och lokal utveckling. De viktigaste programmen som berör Västra Götalandsregionen är - Strukturfondsprogrammet för Mål 2 Västra och Mål 2 Öarna. - Programmen för Leader + -områdena Kärnan, Sjuhärad samt Carpe Mare - Interreg III A och III B - Strukturfondsprogrammet för mål 3, främst insatsområde 4 som direkt vänder sig till den sociala ekonomin. - Gemenskapsintiativet Equal Program för lokal utveckling och entreprenörskap (LUE). Regeringen beslutade i september 2002 att uppdra åt länsstyrelser och självstyrelseorgan att utarbeta och genomföra lokala program för lokalt utvecklingsarbete och entreprenörskap. (Totalt anslogs kr till Västra Götalandsregionen fram till årsskiftet 2004/2005). Programmet som är antaget av RUN efter en bred förankring gäller t.o.m till år 2007 om ekonomiska förutsättningar finns. Via LUE kan främst föreningar och kooperativ få stöd för utvecklingsprojekt. En särskild referensgrupp/bedömningsgrupp har bildats som ger förslag på vilka projekt som ska stödjas samt utgör en plattform för samverkan. I referensgruppen deltar företrädare från: - ESF-rådet - Sekretariaten för Mål 3, insatsområde 4 - Kommunerna - Företagarna - De tre Länsbygderåden - Leader + - Kooperativ utveckling - Nätverk för social ekonomi - Länsstyrelsen - Västra Götalandsregionen, förutom från regional utveckling även från gymnasienämnden ( naturbruk ) 2 MÅLSÄTTNING Målsättningen är att, utifrån förankrade mål kring tillväxt, främja och kraftsamla kring den social ekonomins utveckling i regionen. Detta program utgör ett steg i detta arbete genom att det föreslår en handlingsplan över de åtgärder och aktiviteter som Västra Götalandsregionen bör ta initiativ till. Prioriterade insatser och ställningstaganden som föreslås i detta program gäller i första hand åtaganden och åtgärder för regionen som organisation vilka kan verkställas efter prioriteringar men det innehåller även en ambition att vara ett första steg i utformandet av ett programdokument som kan bidra till att forma en gemensam strategi för att stödja och tillvarata den sociala ekonomin i hela Västra Götaland. Programmet skall även vara en inspirationskälla och stöd för mobilisering inom den sociala ekonomin.
4 4 2.1 Programmets utgångspunkter - Formulering och precisering av strategiska mål och insatser med tydliga prioriteringar - Tydlig identifikation av Västra Götalandsregionens roll - Stark koppling till tillväxtprogram samt andra handlingsprogram inom regionen såsom program för integration och program för nyföretagande med flera - Kartläggning av tillgängliga resurser och verksamheter för genomförandet av insatser - Föreslagna åtgärder och insatser skall vara mätbara och tydliga för uppföljning 2.2 Programmets syfte? Området och begreppet social ekonomi, skall synliggöras och uppmärksammas.? Regionens intentioner och målsättningar skall tydliggöras och konkretiseras genom konkreta stöd och insatser som den sociala ekonomin kan ges.? Programmet ska vara opinionsbildande samt ha en tydlig inriktning mot att implementera andra verksamheter.? Programmet skall markera underifrånperspektivet och kan vara vägledande för div. definitioner.? Programmet är en del av en process för att sprida kunskap om samt bidra till tillväxt för olika målgrupper, Det är viktigt att den sociala ekonomin beaktas i många sammanhang, t.ex i tillväxtprogramarbetet.? Programmet skall utgöra början på en process som på sikt bör drivas tillsammans med andra viktiga aktörer inom regionen, t.ex kommunförbunden. Detta program skall på sikt utgöra en grund för en gemensam strategi bland samhällets aktörer kring hur den sociala ekonomin skall stödjas inom Västra Götalandsregionen. 2.3 Programmets målgrupp Programmet riktas i nuvarande utformning mot området regional utveckling och de kopplingar som finns mellan regional utveckling och andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Nästa steg blir att förankra detta program som ett dokument för hela organisationen. Programmet kan även vara ett stöd för de delregionala tillväxtprogrammen samt för den sociala ekonomin på lokal och regional nivå och inte minst för andra viktiga aktörer inom Västra Götaland Genomförandet Ansvarig för programmet är Regionala utvecklingsnämnden ( RUN ) med dess sekretariatet som svarar för samordning och genomförande av programmet. Behovet av verkningsfulla insatser uppskattas uppgå till 7 10 miljoner kronor i kostnader per år för Västra Götandsregionen baserat på de åtgärder som ingår i handlingsplanen ( Kapitel 3 ). Handlingsplanen skall årligen genomgå översyn i samverkan inom det regionala rådet för social ekonomi i Västra Götalandsregionen.
5 5 3. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH STÄLLNINGSTAGANDEN FÖR VGR HANDLINGSPLAN Åtgärder och insatser har indelats i sex olika insatsområden. Dessa är: 1. Samverkan social ekonomi offentlig sektor. 2. Mobilisering inom VGR kring resurser, strategi, stöd och support. 3. Information, kunskapsuppbyggnad, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyten. 4. Sociala ekonomins entreprenörskap, en resurs för regionen. 5. Påverkan på villkor för social ekonomi. 6. Internationellt utbyte och samarbete. Föreslagna insatser, prioriteringar och ställningstaganden skall genomsyras av ungdoms- jämställdhetsintegrations- tillgänglighets/handikapps- och hållbarhetsperspektiven. Åtgärder som prioriteras att startas upp under 2005 markeras med fet stil. 3.1 Samverkan social ekonomi och offentlig sektor Det är angeläget att skapa ett forum där företrädare för Regionen och sektorn möts. RUN har därför under 2004 beslutat om inrättandet av ett regionalt råd för samverkan mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen. I regionala rådet kan Västra Götalandsregionens olika verksamheter såväl regional utveckling, miljö och kultur liksom hälso- och sjukvården delta. Detta råd skall prövas som form till att börja med under ett år och skall utgöra en viktig grund för att utveckla goda samverkansformer i framtiden. På sikt bör detta forum även omfatta företrädare från andra samhällsaktörer t.ex kommunförbunden, näringslivet med flera. Forum för samtal kring gemensamma angelägenheter är av stort värde, dels för att öka kunskaperna i viktiga frågor, dels för att finna gemensamma handlingsvägar till gagn för t.ex. regional utveckling, företagande och sysselsättning. Inom detta område finns många aktörer och myndigheter involverade. Särskild samverkan skall vidareutvecklas med Länsstyrelsens LBU-stöd, LAG-grupperna i de tre Leader+ områdena samt aktörer verksamma inom EU:s strukturprogramarbeten, t.ex Mål 3. Tillväxtprogrammen och EU s strukturfonder är viktiga redskap i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Erfarenheterna visar dock på att dessa redskap inte kan nyttjas fullt ut av den sociala ekonomin. Inom ramen för ett samlat ramprogram borde det vara möjligt att förbättra den sociala ekonomins möjligheter att ta del av det som tillväxtprogram och EU s strukturfonder erbjuder men då behövs åtgärder som underlättar sådant program. Partnerskapen för såväl tillväxtprogram som EU s strukturfonder bör i högre utsträckning än i nuläget vara representativa för det område de verkar inom, t.ex. med representation för den sociala ekonomin i alla partnerskap och i förekommande fall också styr- och arbetsgrupper. Regional utveckling förutsätter engagemang, delaktighet, initiativförmåga och entreprenörskap hos många människor. Den sociala ekonomin med sin starka lokala förankring är därmed viktig för att t.ex. nå målen i den regionala utvecklingsvisionen. Den sociala ekonomin representerar en deltagardemokrati som är ett nödvändigt komplement till den representativa demokratin. I den medborgerliga dialogen bör aktörerna inom den sociala ekonomin bli en drivande kraft. Medborgarnas rätt att ta initiativ till och genomföra gemensamma projekt bidrar till fördjupad demokrati och sociala och ekonomiska framsteg. Genom att själva bygga upp och förvalta projekt och företag inom den sociala ekonomin kan marginaliserade grupper få möjlighet att påverka sin situation och därmed återinträda i samhällsgemenskapen. Men det är också så att ett ökat engagemang från samhället gör att fler grupper inkluderas i samhällsgemenskapen med sina unika erfarenheter och kunskaper vilket gör att man ser möjligheter att starta verksamheter, projekt och företag.
6 6 Det finns ett antal stöd- och supportorganisationer för och inom den sociala ekonomin i Västra Götaland men flera av dem skulle med stöd från regionen bli än viktigare resurser och aktörer. Den sociala ekonomin bör kraftsamla sig kring ett gemensamt arbete motsvarande Framtid i Västra Götaland och i fokus ha regional utveckling i allmänhet och den sociala ekonomin i synnerhet. Väl förankrad och planerad bör en sådan insats kraftfullt leda till att många goda affärs- och verksamhetsidéer ser dagens ljus och successivt förverkligas. Samband som miljö-folkhälsa, ohälsa- friskvård som tillväxtfaktorer bör belysas tydligare inom tillväxtprogramarbetet. De flesta faktorer och beslut som påverkar vår hälsa finns i vår omgivande miljö och inte i vården. Samverkan mellan regional utveckling, folkhälsokommittén och andra nyckelaktörer inom regionen och företrädare för den sociala ekonomin bör därför utvecklas ytterligare. Bl.a bör pilotprojekt stöttas som tydligt belyser samband mellan tillväxt och folkhälsa etc med utgångspunkt i handlingsprogrammet för folkhälsoarbetet Samband som kultur som födare av entreprenörskap och kultur som en inspirationskälla och drivkraft för föreningslivet bör lyftas fram ytterligare som en viktig tillväxtfaktor. Ökad samverkan bör ske mellan sektorerna och dess företrädare såväl inom som utanför Västra Götalandsregionen. Tillsammans med Göteborgs frivilligcenter, Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar i Gunnared och Bergsjön, Kooperativ Konsult och 12 föreningar deltar Västra Götalandsregionen i det transnationella projektet Ny ekonomi och socialt entreprenörskap ( Nese ) t.o.m år Projektet syftar till att hitta metoder för samverkan mellan social ekonomi och offentlig sektor, särskilt inom välfärdsproduktion och som ett sätt att motverka segregeringen på arbetsmarknaden. Erfarenheterna från detta samverkansprojekt är en bra grund för framtida satsningar inom detta område Förslag ) Det av regionen inrättade Regionalt råd för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den sociala Ekonomin skall utvecklas samt att detta samarbete utökas till att bli ett regionalt råd för samverkan kring social ekonomi med andra viktiga samhällsaktörer involverade, t.ex kommunförbunden och näringslivet. 2) Möjligheterna till ett särskilt ramprogram för social ekonomi bör förbättras inom ramen för EU:s strukturfonder men även inom andra av EU:s programområden. Tillsammans med företrädare för sektorn bör en studie göras om för- och nackdelar samt vilka förändringar av regelsystemet som eventuellt krävs för att detta.ska möjligöras. 3) I översynen av den regionala utvecklingsvisionen bör särskilt betonas att social ekonomi är en viktig aktör för att främja regional utveckling, entreprenörskap, nyföretagande och sysselsättning Regionen bör säkerställa att det i alla partnerskap för såväl tillväxtprogram som för EU s strukturfonder finns representativa företrädare för den sociala ekonomin. 4) Pilotprojekt skall initieras för att tillsammans belysa och utveckla social ekonomis roll och betydelse inom områden som t.ex kultur och folkhälsa som bas/plattform för entreprenörskap och tillväxt. 5) De kooperativa utvecklingscentra som finns i regionen bör ges långsiktiga och samlade uppdrag utifrån formulerade och specificerade behov. En särskild överenskommelse bör träffas med ett specificerat innehåll och motivera en årlig ersättning från Regionen till dessa centra. 6) Regionen bör se över om andra organisationer samt nätverk kan utgöra resurser utifrån en samlad behovsbild. För genomförda uppdrag skall Regionen bidra med en överenskommen ersättning. 3.2 Mobilisering inom VGR, kring resurser, strategi, stöd och support Inom regionens egna verksamheter finns viktiga funktioner för främjande av en positiv utveckling för den sociala ekonomin. Uppdrag bör ges till en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att samordna, effektivisera och utveckla verksamheterna samt att bidra till ett gemensamt förhållningssätt. Det finns stora möjligheter att genom samverkan hitta positiva synergieffekter. Inte minst bidragsgivningen bör ses över och samordnas i större utsträckning än tidigare.
7 7 En översyn av de personella resurserna för att samordna och arbeta med dessa frågor bör göras. Ökade kunskaper om den sociala ekonomins omfattning, möjligheter och villkor är angeläget. Särskilt riktade utbildningsinsatser bör därför göras till förtroendevalda och handläggare inom regionen. En särskild agenda med åtgärder föreslås arbetas fram i samverkan mellan t.ex miljösekretariatet, kultursekretariatet, internationella enheten, folkhögskolorna, handikappkommittén, naturbruksgymnasierna och folkhälsokommittén och prioriterade målgrupper. Bland tänkbara åtgärder kan nämnas: - Stärka ungdomars inflytande och möjligheter med kopplingar mot entreprenörskap; uppmuntra ungdomars deltagande i olika sammanhang, stötta bildandet av ungdomsråd etc inom den sociala ekonomin. - Anordna årligen återkommande events, ting eller motsvarande inriktade mot ungdomar inom temaområden med stark fokus på social ekonomi såsom företagsamhet, miljö, kultur, demokrati och folkhälsa. - Stärka internationella utbyten och kontakter för regionens ungdomar. Särskilda resurser föreslås anslås inom berörda enheter och förvaltningar, en viss del kan läggas in i tillväxtprogrammen med krav på delfinansiering från partnerskapen för vissa insatser. Samverkan skall även prövas med andra program och myndigheter Förslag ) En förvaltningsövergripande arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift att samordna, effektivisera och utveckla regionens insatser för att främja den sociala ekonomin inom de verksamheter som Regionen ansvarar för. 8) Översyn av resurser och personalbehov för att säkerställa riktlinjerna och ambitionerna i programmet 9) Regionens handläggare och beslutsfattare bör erbjudas utbildning kring social ekonomi och möjligheter att bidra till regional utveckling, sysselsättning och demokrati samt utveckling av Regionens verksamheter. 10) Särskild samverkansgrupp bildas med fokus på att stärka ungdomars inflytande, möjligheter och engagemang. 3.3 Information, kunskapsuppbyggnad och nätverksbyggande Ökade kunskaper om den sociala ekonomins omfattning, möjligheter och villkor är angeläget. Förutom utbildningsinsatser för regionutvecklingsnämnden och dess sekretariat som berörts i avsnittet 3.1 bör Vision Västra Götalands, tillväxtprogrammens och strukturfondsprogrammens partnerskap samt andra prioriterade målgrupper i regionen omfattas av kunskapshöjande insatser. Planering, genomförande och uppföljning av sådana aktiviteter kan med fördel ske i nära sampel med olika aktörer inom den sociala ekonomin, t.ex. de lokala kooperativa utvecklingscentra men också med universitet och högskolor som är viktiga resurser även vad gäller insatser kring forskning och utvärdering. Begreppet social ekonomi anses av många som otydligt och därmed svårt att beskriva och hantera i olika beslutssituationer. Även folkrörelsedrivna folkhögskolor samt studieförbunden har viktiga roller och funktioner. Begreppet socialt kapital och kunskaperna kring dess betydelse för utveckling och tillväxt bör lyftas fram genom konkreta studier och utvecklingsprojekt i samverkan mellan t.ex kommuner och högskolesektorn. Förbättrad officiell statistik är stor betydelse för att mer tydligt än för närvarande öka sektorns synlighet bland t.ex. allmänhet, i näringsliv och hos beslutsfattare i offentlig sektor. Avsaknaden av utvecklad officiell statistik gör att t.ex. forsknings- och utvecklingsarbetet hämmas.
8 8 I de andra storstadsområdena; Skåne och Stockholm pågår liknande mobiliseringsarbeten kring social ekonomi. Många insatser kring kunskap, forskning och statistik skulle kunna samordnas och stärkas av ett utökat samarbete de tre regionerna emellan Förslag ) Regionen bör bjuda in till återkommande Forum för folkrörelser och social ekonomi med start år 2006 Inbjudan bör riktas till alla föreningar, oavsett verksamhetsområde eller om föreningen är lokal eller regional. Ett återkommande Folkrörelseforum kan också med fördel kompletteras med mässliknande arrangemang för att bidra till att synliggöra folkrörelsernas, volontärskapets och föreningslivets betydelse inom regionen. 12) Samverkan bör sökas med t.ex. Göteborgs Universitet och andra intresserade högskolor samt andra aktörer med syfte att erbjuda kvalificerad utbildning för nyckelpersoner inom offentlig sektor, näringsliv och den sociala ekonomin. 13) Regionens arbete med statistik avseende regional utveckling, företagande, sysselsättning m.m. bör utvecklas gärna i samverkan med andra regioner samt högskolor och universitet. 14) Samverkan med universitet och högskolor skall sökas för att bidra till att stärka och utveckla forsknings- och utvecklingsinsatser bl.a som pilotprojekt avseende social ekonomi samt kring betydelsen av s.k socialt kapital inom Västra Götalandsregionen Sociala ekonomins entreprenörskap, en resurs för regionen Det är svårare för företag och föreningar inom den sociala ekonomin att hitta finansiering jämfört med traditionella företagsformer. Inom ramen för projektet Ny ekonomi och socialt entreprenörskap ( Nese )görs en förstudie över möjliga lösningar vad gäller kapitalförsörjning för den sociala ekonomin i Västra Götaland. Många aktörer inom den sociala ekonomin vittnar om svårigheterna att erhålla riskkapital. I flera av tillväxtprogrammen anges också dessa frågor som angelägna att söka lösningar på. Regionen bör undersöka möjligheterna till bildandet av en regional fond med uppgift att skapa bättre förhållanden för den sociala ekonomins kapitalförsörjning. Ett alternativ till en särskild regional fond kan vara att genom regionala kreditgarantiföreningar underlätta bl.a. den sociala ekonomins behov av kapital. Det finns även mycket att lära av erfarenheter och studier både nationellt och internationellt. T.ex borgen för nystartade kooperativ, nätverkskrediter, olika former av microstöd m.fl. Kapitalförsörjningsproblematiken diskuteras och utreds även i andra regioner och län i Sverige. Regionen bör ta initiativ till ett utvecklat nätverkssamarbete kring denna fråga vilket kan leda till förbättrade möjligheter att bl.a påverka förändrade regelsystem. Västra Götalandsregionen bör i sitt arbete med företagsstöd i större omsträckning beakta den sociala ekonomins villkor. Programmet för Lokal utveckling och entreprenörskap ( LUE ) som främst vänder sig till föreningar och utvecklingsgrupper bör ges fortsatt ekonomiskt stöd utöver eventuella statsbidrag. Inom ramen för tillväxtprogrammen skulle särskilda insatser som berör den sociala ekonomin riktade mot grundskolor, gymnasier och högskolor vidga och stärka ungdomars syn på entreprenörskap och företagsamhet. Särskilda insatser för ökat entreprenörstänkande bör även göras inom regionens egna utbildningsenheter. Nya former för företagande har skapats i Sverige de senaste åren som kan underlätta för entreprenörer som tvekar inför steget att bli egna företagare; plattformsföretagande, bolagsbolag etc. Kunskapen och informationen kring dessa former bör spridas. Det finns ett mindre antal aktörer inom social ekonomi som verkar som entreprenörer till regionen. Det finns såväl legala, administrativa som kulturella hinder för regionens möjligheter att särskilt främja den sociala ekonomin t.ex nuvarande upphandlingsregler och de praktiska tillämpningarna av dessa.
9 9 Sannolikt kommer intresset att öka bland redan anställd personal att bli egna företagare och entreprenörer till regionen men det krävs sannolikt kvalificerad utbildning och rådgivning kring företagande, och dess olika former och villkor, till intresserade anställda som önskar ta steget från anställning till att bli entreprenör till Regionen. Samverkan bör ske med olika rådgivningsorganisationer och utbildningsanordnare vad gäller planering, genomförande och uppföljning av sådana rådgivnings- och utbildningsinsatser. Pilotprojekt med alternativa eftervårdsformer bör stöttas. Rådgivning och information kring intraprenader pågår redan inom ramen för Centrum för verksamhetsutvecklings arbete. Länets 4 kooperativa utvecklingscentra ( LKU ) har ett särskilt uppdrag från staten att vara den sociala ekonomins ekonomiska rådgivare. Bl.a har dessa en viktig roll i att utbilda den sociala ekonomin kring entreprenörskapets och företagandets villkor och möjligheter till finansiellt stöd. I samverkan med dessa bör former hittas för utökat samarbete och att dessa därmed blir en än viktigare resurs för den sociala ekonomin Förslag ) Regionen bör erbjuda kvalificerad utbildning och rådgivning till intresserade anställda som önskar ta steget från anställning till att bli entreprenör till Regionen. Samverkan bör ske med olika rådgivningsorganisationer och utbildningsanordnare vad gäller planering, genomförande och uppföljning av sådana rådgivnings- och utbildningsinsatser. Sådana insatser bör även gälla annan offentlig verksamhet om intresse finns. 16) Pilotprojekt med syfte att stärka den sociala ekonomins entreprenörskap i alla åldrar bör stödjas. 17) Regionen bör efter avslutad förstudie kring kapitalförsörjning upprätta handlingsplan över prioriterade framtida insatser och åtgärder inom detta område Påverkan på villkor för social ekonomi Ett sätt att främja en utveckling med fler intraprenader och social ekonomin som entreprenör till Regionen och andra offentliga aktörer är att målmedvetet se över upphandlingsregler och rutiner, ekonomiska villkor/finansieringslösningar etc. och göra det med fokus att skapa de allra bästa förutsättningarna för en sådan utveckling. Det finns många villkor och regelverk som kan verka hämmande för denna sektors utveckling. Det kan handla om momsproblematik, former och villkor för lönebidrag, arbetsrättsliga hinder p.g.a att lagstiftningen för föreningar, kooperativ med flera ej är anpassade till dessa företagsformer samt andra rättsliga frågor. Skall sektorn kunna utvecklas krävs en översyn av dessa villkor. Hur vård ska bedrivas och ansvarsfrågor kring detta är exempel på i första hand ett område där politiska ställningstaganden krävs Förslag ) En målmedveten översyn av nuvarande upphandlingsregler och de praktiska tillämpningarna av dessa bör ske. 3.6 Internationellt utbyte och samarbete Västra Götalandsregionen har i handlingsplanen för internationellt arbete, senast fastställd av regionstyrelsen år 2003, slagit fast att Regionen skall stödja internationell samverkan mellan folkrörelser och enskilda organisationer. Regionen med alla verksamheter har ett omfattande internationellt utbyte och är också mycket aktiv inom ramen för Landstingsförbundets internationella verksamhet och har också företrädare inom EU:s Regionkommitté.
10 10 Både Västra Götalandsregionens och den sociala ekonomins inklusive folkrörelsernas internationella samarbeten kan stärkas och gynnas av samverkan för att därigenom främja regional utveckling och bildande av nätverk och partnerskap med den sociala ekonomin. Lokal/regional kännedom om olika internationellt kontaktnät och arenor är nödvändigt. Inom ramen för EU:s olika ramprogram och gemenskapsinitiativ kan idéer och verksamheter utvecklas. Inom Västra Götalandsregionen bör det finnas ett starkt intresse för att söka partners och projektmedel för att främja den sociala ekonomin. Inom regionen finns ett Europa Direkt-kontor (f.d Carrefour ) som har vissa åtaganden vad gäller information och kontaktskapande i ett Europaperspektiv. Europa Direkts roll inte minst för ungdomar bör kunna stärkas. Regionen har medverkat i eller anordnat ett antal konferenser och seminarier riktade mot den sociala ekonomin med internationella perspektiv och kopplingar. Den verksamheten bör fortsätta, Regionen skall ansöka om medlemskap i REVES, ett europeiskt nätverk för regioner och kommuner för främjande av den sociala ekonomin. Medlemskapet skulle kraftfullt öka möjligheterna att skapa goda relationer och ta del av andras erfarenheter för att utveckla samverkan med den sociala ekonomin men också för att själv ta bidra till detta på europeisk nivå Förslag ) Västra Götalandsregionen skall ansöka om medlemskap i REVES, ett europeiskt nätverk för regioner och kommuner för främjande av den sociala ekonomin. Medlemskapet skulle kraftfullt öka möjligheterna att skapa goda relationer med andra regioner och ta del av andras erfarenheter för att utveckla samverkan med den sociala ekonomin men också för att själva bidra till detta på europeisk nivå.
PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND
PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merProgram. Social ekonomi. i Västra Götaland Antaget av regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen
Program Social ekonomi i Västra Götaland 2012-2015 Antaget 2012-06-19 av regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. INRIKTNING OCH GENOMFÖRANDE... 4 2.1 Prioriterade
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merBilaga 82 KF Karlsborgs kommun. Policy och riktlinjer för social ekonomi. Diarienummer: Antagen:
Bilaga 82 KF 1 37 201 3-11 - 27 Karlsborgs kommun Policy och riktlinjer för social ekonomi Dokumenttyp: Policy och riktlinjer Diarienummer: 140.2012 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2013-11-27 Giltighetstid:
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Dialog med samråd ålder 14 september 2016 Bakgrund samt fakta vad gäller social ekonomi Var är vi idag i arbetet med Överenskommelsen?
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
Läs merIdéburen sektor och Region Skåne i samverkan
Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
Läs merWinn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling
Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra
Läs merCentrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer
Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merGemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merSAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merVästra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter
Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi
Läs merSocialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!
Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merInbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merÅrsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018
Datum Dnr 2017-12-20 16 075 Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018 Syfte I enlighet med Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merInriktning Program social ekonomi inför 2014?
Inriktning Program social ekonomi inför 2014? Program för social ekonomi 2012-2015 Beslut regionstyrelsen 2012 Övergripande mål Att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala
Läs meroch civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur
och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer
Läs merSamhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)
Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande
Läs merFöreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.
Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i
Läs merCivilsamhället i samhällsomvandling
Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet
Läs merSocial ekonomi. Maria Johansson
Social ekonomi Maria Johansson Organisation Program för social ekonomi i Västra Götaland Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden, Folkhälsokommittén, Kommittén för rättighetsfrågor Sociala
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merGöteborgs stad. Social ekonomi = sant
Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning
Läs merInspel från Social Entrepreneurship Network
Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social
Läs merDatum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merGöteborgs stad. Social ekonomi = sant
Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merInriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang
Datum Dnr 2016-11-02 16-075 Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang Bakgrund Sörmland påverkas alltmer av sin omvärld. Den ökade globaliseringen av arbetsmarknad, näringsliv
Läs merRegional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.
Läs merFolkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018
Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018 Diarienummer FHK 2017-00110 Suicidprevention ett fokusområde i Västra Götalandsregionen Suicidprevention är ett uppmärksammat
Läs merFörslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor
1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen
Läs merStyrdokument för hantering av tillväxtmedel
Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar
Läs merPolicy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Läs merKultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012
Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs mer201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"
.i;1;;_,> 4:: :>[
Läs merPOLICY. Internationell policy
POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merÖverenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari
Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är
Läs merPolicy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Läs merStrategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad
Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social
Läs merLet s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merSAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merVälkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan
Välkomna till dagens mini-seminarium om social ekonomi, civilsamhället, samverkan Dialog med Regional utveckling 7 november Några begrepp och fakta Västra Götalandsregionens samverkan med och stöd till
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merEU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering
Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merLångsiktigt uppdrag till KulturUngdom
1 (11) Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet
Läs mer2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Läs merInternationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning
Internationell strategi för Jönköpings kommun Ks/2018:372 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-11-22
Läs mer2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun
2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy
Läs merall; Dnr2015/793.-i'1 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning
_ " _ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SA LEDNINGSUTSKOTFET 15(19) KOMMUN Sammanträdesdatum 2017-05-02 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning Dnr2015/793.-i'1 INLEDNING Kommunfullmäktige i Sala har beslutat bifalla
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merArbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland
Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Fokus för arbetet 2017 Arbetsplan 1.0 2017-04-12 Handläggare Susanne Sahlin Regional Utveckling 1. Regionala samverkansrådet uppdrag och uppgifter Regionala
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merRiktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX
Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merSammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun
"'"'I..,..,.....,... SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET Sammanträdesdatum 2016-05-03 10 (14) 87 Förslag till EU-strategi för Sala kommun INLEDNING Dnr 2016/589 Förslag till EU-strategi
Läs merLivsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Läs merPlattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro
Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket
Läs merGöteborgs stads samverkan med social ekonomi
Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter
Läs mer