Behovsanställda bussförares upplevelser av sin anställningsform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovsanställda bussförares upplevelser av sin anställningsform"

Transkript

1 Behovsanställda bussförares upplevelser av sin anställningsform Susanne Nilsson Jenny Nolin Institutionen för beteendevetenskap Programmet för personal- och arbetsvetenskap

2 Behovsanställda bussförares upplevelser av sin anställningsform Susanne Nilsson Jenny Nolin C-uppsats i Sociologi Programmet för personal- och arbetsvetenskap Linköpings Universitet Vårterminen, 2007 Handledare: Jan-Olof Hugozon

3 Institution, Avdelning Division, Department BIBLIOTEKSBLAD Institutionen inkl engelsk titel för!! Beteendevetenskap och lärande Avdelningen för sociologi Datum Date Språk Language [x] Svenska/Swedish [ ] Engelska/English [ ] URL för elektronisk version Rapporttyp Report category [ ] Licentiatavhandling [ ] Examensarbete [x] C-uppsats [ ] D-uppsats [ ] Övrig rapport [ ] ISBN ISRN nr LIU-IBV-PAC--07/003--SE Serietitel och serienummer ISSN Titel: Behovsanställda bussförares upplevelser av sin anställningsform Title: On-call employed bus driver s experiences of their type of employment Författare Author Susanne Nilsson & Jenny Nolin Abstract Nycklord: behovsanställning, anställningstrygghet, ekonomisk oro, flexibilitet, bussförare Keywords: on-call employment, job security, economic anxiety, flexibility, bus driver

4 SAMMANFATTNING Behovsanställning är en anställningsform som ökat kraftigt i omfattning under de senaste åren. För den behovsanställde individen kan anställningsformen innebära både en frihet i form av att inte vara fast knuten till en specifik arbetsplats och en flexibilitet i och med möjligheten att själv till viss del kunna styra arbetstider och planering av det övriga livet. Dessa förhållanden kan också innebära en stor otrygghet vad gäller att inte ha någon anställningstrygghet och att inkomsten kan skifta kraftigt från period till period. I studien undersöker vi hur behovsanställda bussförare på transportföretaget Veolia upplever sin anställningsform och hur de upplever att denna anställningsform påverkar det övriga livet utanför arbetet. Själva studien utfördes som en enkätundersökning där alla behovsanställda på de två bussdepåerna i Linköping ingick i populationen. Dessvärre fick vi ett stort bortfall på enkäten vilket tyvärr innebär att studiens resultat endast med viss försiktighet kan generaliseras till populationen. Våra resultat visar på en stor variation i bussförarnas upplevelser av sin anställningsform. Hur den påverkar det övriga livet utanför arbetet är också något som varierar mycket bland informanterna. Hur vissa uppfattningar skiljer sig åt är beroende av ålder, civilstånd och huruvida behovsanställningen på Veolia utgör deras huvudsakliga inkomstkälla eller ej, där den sistnämnda faktorn visade sig vara den mest avgörande för känslan av otrygghet och ekonomisk oro. De informanter som ingår i den äldsta åldersgruppen, det vill säga är över 55 år, är de som verkar trivas bäst med anställningsformen och är de som är minst ekonomiskt oroliga och otrygga i sin behovsanställning. Den stora variationen i upplevelser av hur en behovsanställning påverkar det övriga livet utanför arbetet tror vi grundar sig i vilken inställning till och vilket behov individen har av arbetet och hur arbetets egenskaper upplevs olika av olika individer.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte och frågeställningar Disposition BAKGRUND Utvecklingen av tidsbegränsade anställningar Behovsanställning Beskrivning av Veolia Transport och företagets rutiner för behovsanställning TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Det flexibla arbetet Ekonomisk stress Arbetets mening i livet Arbetslöshet Anställningsotrygghet och anställningsbarhet Behovsanställning Behovsanställning som språngbräda eller segmentering Differentiering mellan anställningsformer METOD Val av metod Intervjuer Utformning av intervjuguide Tillvägagångssätt Enkät Konstruktion av enkät Population Tillvägagångssätt Bortfall Bearbetning av data och resultatredovisning Etiska aspekter Metoddiskussion... 20

6 4.7.1 Val av metod Intervjuer Enkät Databearbetning, resultatredovisning RESULTAT Beskrivning av undersökningsgruppen Jämförelser mellan åldersgrupperna Jämförelser mellan de som är singel/särbo och de som är sambo/gifta Jämförelser mellan att ha Veolia som den huvudsakliga inkomstkällan och att inte ha det Jämförelser mellan de som har Veolia som enda inkomstkälla och de som har inkomstkälla bredvid Jämförelser mellan depåerna ANALYS Analys av resultat Förslag till fortsatt forskning REFERENSER...44

7 1 1 INLEDNING Behovsanställning är en anställningsform som har ökat kraftigt i omfattning under de senaste åren. För företagen innebär detta ett smidigt sätt att komma runt problematiken med lagstadgade uppsägningstider och andra avtal som binder de anställda till arbetsplatsen. Dessutom innebär det minskade eller rent av uteblivna kostnader för sjukersättning. För den arbetande individen kan en behovsanställning innebära både en frihet i form av att inte vara fast knuten till en specifik arbetsplats och en flexibilitet i och med möjligheten att själv till viss del kunna styra arbetstider och fritid. Men dessa förhållanden kan också innebära en stor otrygghet vad gäller att inte ha någon anställningstrygghet och att inkomsten kan skifta kraftigt från period till period. 1.1 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur behovsanställda bussförare på transportföretaget Veolia upplever sin anställningsform och hur de upplever att denna anställningsform påverkar det övriga livet utanför arbetet. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställningar: Hur upplever de behovsanställda bussförarna på Veolia att deras anställningsform påverkar det övriga livet utanför arbetet? Finns det avgörande faktorer som har betydelse för hur de behovsanställda upplever att deras anställningsform påverkar det övriga livet utanför arbetet? 1.2 Disposition I kapitlet Bakgrund beskrivs dels arbetsmarknadens utveckling med fokus på tillfälliga anställningsformer, dels transportföretaget Veolia där vi har genomfört vår undersökning samt Veolias rutiner kring behovsanställningar. I kapitlet Teoretiska utgångspunkter redovisar vi för tidigare forskning på området och de teorier vi använder oss av i analysen. Dessa är flexibilitet, ekonomisk stress, arbetets mening i livet, arbetslöshet, anställningsotrygghet, anställningsbarhet och behovsanställningar. Vi har valt att väva samman teorier och tidigare forskning under dessa rubriker. I metodkapitlet beskriver vi undersökningens upplägg och tillvägagångssätt och avslutar med en metoddiskussion.

8 2 Resultatkapitlet innehåller en sammanställning av enkätundersökningen. I första delen beskrivs hela undersökningsgruppen. Utifrån vissa variabler delas sedan materialet in och olika grupper jämförs med varandra i andra delen. Det sista kapitlet kallar vi för Analys och här kopplar vi ihop empiri, teori och egna tankegångar för att besvara frågeställningarna. Det hela mynnar ut i våra slutsatser och förslag på vidare forskning inom området.

9 3 2 BAKGRUND 2.1 Utvecklingen av tidsbegränsade anställningar Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet förlorade mer än en halv miljon människor sitt arbete och i takt med att fasta anställningar alltmer försvann på arbetsmarknaden ökade tidsbegränsade anställningar i samma takt. År 1987 började Statistiska centralbyrån registrera tidsbegränsade anställningsformer i sin arbetskraftsundersökning. Sedan dess och framförallt under 1990-talet har behovsanställningar tillsammans med övriga tillfälliga anställningar ökat i både antal och relativa tal i Sverige. Situationen är densamma i flera andra EU-länder som år 2000 hade ett genomsnitt på 13 procent tillfälligt anställda (Walette, 2004). I Sverige har andelen tillfälligt anställda ökat under 90-talet från 10 till 16 procent av hela arbetskraften (Aronsson, 2000; Håkansson, 2001). Uppgifter om andelen tillfälliga anställningar har förts under för kort tid för att några slutsatser ska kunna dras om huruvida dessa påverkas av till exempel konjunkturen (Håkansson, 2001). Företagen försvarar ofta denna utveckling med att detta är vad dagens arbetskraft efterfrågar, det vill säga att vi idag önskar lösa förbindelser på arbetsmarknaden och att vi på detta sätt lättare kan styra livet efter våra egna önskemål. Forskning har dock visat att detta påstående inte alls är riktigt, de flesta människor efterfrågar en fast anställning (Håkansson, 2002). De vanligaste typerna av tidsbegränsad anställning är vikariat, behovsanställning samt objekts- eller projektanställning (Nelander & Goding, 2003). Behovsanställning är en anställningsform där arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om arbete i förväg eller samma dag, en sådan anställning benämns ofta timanställning (Storrie, 1998 i Håkansson, 2001). Fördelningen av de tillfälliga anställningarna har dock förändrats påtagligt under perioden Vikariat har under hela perioden varit den dominerande anställningsformen men dess andel har minskat från ungefär hälften till cirka en tredjedel. Behovsanställningar har från 1987 mer än tredubblat sin andel för att 1999 utgöra 19,2 procent av de tidsbegränsade anställningarna. Även projektanställningar har fått ett uppsving under samma period (Håkansson, 2001, s 10). Det finns tydliga skillnader i fördelningen av olika typer av tidsbegränsade anställningar inom olika yrkesområden. Vikariat finns framförallt inom vård, omsorg och social sektor. Behovsanställningar finns framförallt inom social- och vårdsektorn, inom handel samt inom köks- och restaurangnäringen (Aronsson et al, 2000). De är alltså vanliga inom servicenäringar och arbetet är ofta av sådan karaktär att det inte kräver någon högre utbildning. Två tredjedelar av dess anställningar uppbärs av kvinnor (Storrie, 1998 i Håkansson, 2001). Säsongsanställningar förekommer främst inom bygg och anläggning, jordbruk och köks- och restaurangnäringen. Provanställningar finns främst inom industri och ekonomi, och objekt- och

10 4 projektanställningar har en vid spridning över näringsgrenar och branscher (Aronsson et al, 2000). Tidsbegränsade anställningar är vanligare bland yngre personer i arbetskraften och andelen tidsbegränsat anställda minskar sedan för varje åldersgrupp. Det är också tydligt att kvinnor har tidsbegränsad anställning i betydligt större utsträckning än män (LO, 1998 i Håkansson, 2001). Det finns även en kraftig könssegregering mellan de olika typerna av tillfälliga anställningsformerna där kvinnor är i stor majoritet i behovsanställningar medan männen dominerar objekt-/projektanställningarna (Statistiska centralbyrån, 1998 i Aronsson et al, 2000). I studier av Aronsson et al (2000) visar sig behovsanställning som den form som har minst likheter med en fast anställning. Skillnaderna uppvisas allra mest genom sämre arbetsvillkor, andra forskningsresultat visar också på att denna grupp uppvisar en påtagligt större risk för ohälsa. 2.2 Behovsanställning Med uttrycket flexibilitet genom utbytbarhet, även kallat numerisk flexibilitet, (Allvin et al, 2006) menas den flexibilitet som företagen använder sig av när de gör sig oberoende av individen. Arbetstagarna och inte arbetet i sig är de som ska vara flexibla och detta görs genom att anställningsrelationen försvagas. Syftet är att trimma organisationen och göra sig av med allt överflöd i form av arbetskraft, ledtider, lager et cetera. Den största flexibiliteten inom organisationen åstadkoms genom att inte ha någon fast personal överhuvudtaget utan att endast behovsanställa personal på begränsad tid (Atkinson et al, 1996 i Allvin et al 2006). Anställningsformen behovsanställning finns inte beskriven i lagstiftningen men är ett vanligt förekommande begrepp. Samtliga regler om tidsbegränsade anställningar i anställningsskyddslagen är dispositiva vilket i det här fallet betyder att de kan ändras och/eller kompletteras genom centrala eller lokala kollektivavtal. Det innebär att arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste följa detta och inte lagen. Kollektivavtalet gäller då även i förhållande till arbetstagare som inte är medlemmar i den kollektivavtalsbärande fackliga organisationen (Iseskog, 2005, s ). Behovsanställningar och andra typer av tidsbegränsade anställningar i företag utgör ofta en form av flexibilitetsstrategi som syftar till att rationalisera verksamheten. Under 1990-talet genomgick svenskt arbetsliv en mycket kraftig rationalisering och många företag drog ner på personalen så mycket att inga utrymmen fanns för sjukfrånvaro eller tillfälliga arbetstoppar. För att klara verksamheten måste då extrapersonal ringas in vid behov, ofta med mycket kort varsel (Håkansson, 2002).

11 5 Tidsbegränsade anställningar har olika karaktär och innebär olika förutsättningar och villkor för individerna (Håkansson, 2001). Studier visar att det finns en differentiering mellan olika typer av tillfälliga anställningsformer, i den ena änden av skalan ligger objekt/projektanställning och i andra behovsanställning (Aronsson et al, 2000). 2.3 Beskrivning av Veolia Transport och företagets rutiner för behovsanställning Veolia Transport Sverige AB (Connex fram till november 2006, hädanefter benämnt Veolia) är ett internationellt transportföretag som står för persontrafik åt länstrafikbolag, landsting och kommuner. De erbjuder stads- och landsortstrafik, långlinjetrafik, skolskjuts, beställningstrafik samt godstrafik på flera ställen i Sverige (URL 1). I Östergötland är Veolia det största persontrafikföretaget och kör på entreprenad åt det landstings- och kommunägda AB Östgötatrafiken som ansvarar för all kollektivtrafik i Östergötlands län (AB Östgötatrafiken Årsredovisning 2005, 2006). I Linköping utgår tätortstrafiken från bussdepån Kallerstad där totalt ca 250 personer, varav ca 80 behovsanställda, arbetar. Landsortstrafiken utgår från bussdepån Barhäll där totalt ca 180 personer, varav ca behovsanställda, arbetar. Veolia använder förutom tillsvidareanställd arbetskraft ett antal vikarier när det rör sig om längre frånvaro samt vid kortare frånvaro av behovsanställda som kallas in vid tillfällig förarbrist vid sjukdom, ledighet, semester och hög arbetsbelastning. Förarna får vetskap om lediga arbetspass på olika sätt, de kan ringas upp och bli direkt tillfrågade men även själva ta kontakt med personalplaneraren och höra sig för efter tillgängliga arbetspass. På Kallerstad förekommer också enligt uppgift en så kallad akutlista vilken innebär att förarna själva anmäler att de kan hoppa in med kort varsel under specifika perioder. Enligt personalplaneraren finns ingen speciell turordningslista utan vem som rings in beror istället på tillgänglighet och hur många timmar de redan har jobbat under veckan. Det finns enligt uppgift inga särskilda dygnstider, veckodagar eller särskilda bussturer där en tendens kan märkas att de behovsanställda har sina arbetspass. Det kan dock sägas att behovet är något större under sommarmånaderna till följd av den ordinarie personalens semester (Uppgifterna har inhämtats genom flera samtal med Veolia, maj 2007). Ur Bussbranschavtalet,som genom fackförbundet Kommunal är det gällande kollektivavtalet för Veolias bussförare, kan läsas följande: Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om anställning för viss tid, när behov av extra arbetskraft föreligger. Lokal arbetstagarorganisation har möjlighet att begära förhandling om tillsvidareanställning om arbetstagaren

12 6 mera regelbundet anställs för viss tid. (Bussbranschavtalet , 3 mom 3) I anställningsbeviset skall som huvudregel anställningens tidsomfattning anges. Arbetstagare, vars tjänstgöring inte kan fastställas i förväg men som kommer att utföra arbete mer eller mindre kontinuerligt vid behov av extra arbetskraft eller som vikarie, anses som anställda för viss tid. Vid sådan anställning ska anställningsbevisets giltighetstid anges. I anställningsbeviset skall även noteras att omfattningen av arbetstagarens anställning framgår av exempelvis arbetstidsschema eller tjänstgöringslista. I anställningsbeviset kan således inte utläsas anställningens tidsomfattning utan att arbetstidsschema eller tjänstgöringslista bifogas. Arbetsgivaren skall registrera de dagar visstidsanställd tjänstgör som vikarie. (Bussbranschavtalet , 5 mom 3) Kommunal är Sveriges största fackförbund med medlemmar i kommun, landsting och privata företag (URL 2). Bland medlemmarna på Veolia finns både de som har en tillsvidareanställning och de som arbetar som behovsanställda. Hur just de behovsanställda bussförarna själva upplever sin situation är en fråga som Kommunal länge har ansett varit intressant, men inga tidigare undersökningar har gjorts inom området.

13 7 3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Det flexibla arbetet Richard Sennet (1999) beskriver skillnader mellan det traditionella och det flexibla arbetet som en skillnad mellan långsiktighet och kortsiktighet. I takt med att de mer flexibla och kortsiktiga anställningarna har ökat försvinner alltmer det ömsesidiga beroende och åtagande som existerar mellan arbetsgivare och arbetstagare i det traditionella arbetslivet och som en långsiktig fast anställning ger. Han menar också att det flexibla arbetet sliter sönder människors möjligheter att skapa en stabil identitet eftersom det flexibla arbetet saknar de socialt lokaliserade, långsiktiga och karaktärsbyggande åtagande som är en förutsättning för all social identifikation. De förväntningar som finns på dagens arbetskraft att vara flexibel, anpassningsbar, rörlig och riskvillig motsäger många viktiga personlighetsdrag som kännetecknar en stark karaktär som exempelvis lojalitet, förmåga att arbeta långsiktigt, ansvar, tillit och målmedvetenhet. Eftersom livet idag består av en rad olika arbetsplatser och korta anställningar försvinner människans långsiktiga mål, vi får svårare att skapa hållbara sociala band och vår trygghet blir svagare (Sennet, 1999). Enligt Giddens (2003, s. 352) lever vi idag i en ta in och släng ut - kultur där den forna idén om livslång anställning inte längre gäller. 3.2 Ekonomisk stress Det finns en utsatthet bland människor med tillfälliga och osäkra anställningar och som upplevs svårast av dem som inte själva valt denna arbetsform. Oro över den personliga ekonomin har ett starkt samband med ohälsa. I en studie av levnadsvillkor hos tillfälligt anställda visade det sig att risken för ohälsa hos dem som ofta behöver oroa sig för ekonomin var flera gånger större än hos dem som aldrig behöver oroa sig över detta. Mest påtagligt var detta hos männen, men denna skillnad mellan könen var inte signifikant. Ett sätt att förklara den höga ohälsan bland grupper med den här sortens anställningar är att ekonomisk påfrestning och ekonomiskt tvång hör samman med otrygghet och brist på kontroll över det egna livet, faktorer som är kända för att vara starkt stressframkallande (Aronsson et al, 2005 i Allvin et al 2006). Ekonomisk stress avser den stress som oron inför den egna ekonomiska framtiden och den professionella karriären kan ge upphov till. Denna oro kan leda till en stress eftersom framtiden ter sig osäker och individen saknar sådant inflytande att det är svårt att ändra på situationen. Denna oro är en del av baksidan med tidsbegränsade och osäkra anställningsformer, men i dagens arbetslivs ständiga omorganiseringar, omlokaliseringar och

14 8 företagsnedläggningar innebär det att människor inte kan känna sig helt trygga i en fast anställning heller (Allvin et al 2006; Giddens 2003). Att ofrivilligt arbeta färre timmar än önskvärt (till exempel att tvingas arbeta deltid eftersom det inte finns en heltidstjänst att tillgå) innebär att inkomsten blir lägre än den annars skulle ha varit och det får konsekvenser för hela familjeekonomin, antingen arbetstagaren är sammanboende eller ensamboende, och antingen han eller hon har hushåll med hemmavarande barn eller inte. Mellan ökade problemet med ofrivilligt korta arbetstider mycket kraftigt men därefter har situationen förbättrats. Dock är problemet fortfarande större nu än i början av nittiotalet och det främst i fackförbunden Hotell- och Restaurang, Transport och Kommunal (Nelander & Goding, 2003). 3.3 Arbetets mening i livet Arbete är något som enligt Giddens (2003) utgör en stabiliserande och strukturerande faktor i människans psykologiska situation. Även då arbetsuppgifterna i sig är ostimulerande och arbetssituationen dålig är arbetet det som ger de flesta människor mening och för många är det en förutsättning för att kunna skapa de resurser som krävs för att leva ett rikt och varierat liv. Arbetets egenskaper består av många olika faktorer som påverkar individer olika. En av de viktigaste grunderna till att vi arbetar är att arbetet ger oss pengar vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna uppfylla de behov vi har. Att arbeta innebär också att vi ägnar oss åt någon form av aktivitet och därmed har något att lägga vår energi på. Arbetet innebär en naturlig variation i och med att det oftast skiljer sig från miljön och uppgifterna i hemmet. Arbetet ger oss också en möjlighet att organisera och ordna det dagliga livet i en tidsmässig struktur, utan arbete blir tiden betydelselös på gott och ont. De sociala kontakter vi skaffar oss på arbetsplatsen leder ofta till vänskap som vid förlust av arbetet riskerar att försvinna. Den dagliga kontakten med arbetskollegor är mycket viktigt för många, särskilt om arbetet i sig inte är tillfredställande nog. Människans personliga identitet är något som ofta skapas utifrån arbetet och yrkestillhörighet och den egna självkänslan är något som för många, särskilt män, är nära kopplat till det ekonomiska bidrag de kan ge till hushåll och familj (Giddens, 2003, s. 326). 3.4 Arbetslöshet Svårigheter finns i att definiera begreppet arbetslöshet, en definition av arbetslöshet är att det innebär att vara utan arbete där motsatsen arbete betyder betalt arbete i form av anställning. Av dem som i statistiken och i definitionen räknas som arbetslösa finns de som är tillfälligt arbetslösa i väntan på ännu en korttidsanställning eller en fast anställning (Giddens, 2003).

15 9 Människor upplever situationen som arbetslös mycket individuellt, men omställningen kan vara mycket negativt för personer som kommer direkt från en fast anställning. Den mest konkreta följden av att bli utan arbete är att inkomsten minskar eller uteblir, men för många individer innebär arbetslöshet en svår känslomässig förändring. Generellt kan sägas att arbetslöshet drabbar yngre personer hårdare än medelålders, lågutbildade hårdare än högutbildade och invandrare hårdare än svenskar i form av att det både finns en högre risk för att bli arbetslös och att befinna sig i denna situation under lång period (Giddens, 2003). 3.5 Anställningsotrygghet och anställningsbarhet Den personliga otryggheten på arbetsplatsen är något som Giddens (2003) menar har ökat i takt med att arbetsmarknaden genomgått snabba förändringar från tillverkningsekonomi till kunskaps- och serviceekonomi. Detta har lett till förändringar i organisationernas struktur, ledningsstil, och medarbetaransvar vilket kan leda till att arbetstagarna känner obalans och otrygghet i anställningsform och arbetsuppgifter. Anställningstrygghet är något som blivit en viktigare fråga inom arbetslivsforskningen de senaste decennierna när dessa arbetsmarknadsförändringar skett. Forskningsresultat visar på en oro för att förändringarna ska leda till arbetslöshet eller omstrukturering på arbetsplatsen, men även en oro för eventuella effekter på hälsa och privatliv (Giddens, 2003). Allvin et al (1999) diskuterar lösa anställningsvillkor och behovsanställningar ingår under dessa. Ett problem som kommer ur det är svårigheter att fortlöpande hålla sig i arbete. Ett annat problem är att det ofta inte finns utrymme för semester eftersom arbetstagaren är anställd endast de gånger denne arbetar. De gånger arbetstagaren inte har ett arbetspass är han eller hon egentligen arbetslös. På sätt och vis kan det sägas att personen väljer bort sin ledighet men detta beror i sin tur ofta på att de av rädsla för att inte bli erbjuden ett nytt inte vågar avvisa ett arbetserbjudande. Bland intervjudeltagarna i Allvins (1999) studie kunde två attityder till lösa anställningsvillkor skönjas, dels de som ställer sig positiva och i huvudsak framhäver fördelarna, dels de som uteslutande påpekar nackdelarna. Huruvida en person ställer sig positiv eller negativ verkar höra ihop med hur attraktiv han eller hon är på arbetsmarknaden, den så kallade egna anställningsbarheten. Det är individens anställningsbarhet som bestämmer och förutsäger hans eller hennes möjligheter i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Hög anställningsbarhet beskrivs av intervjupersonerna som att de tack vare sin erfarenhet, att de har för arbetet väsentliga personliga egenskaper (till exempel förmåga att hantera flytande och informella anställningsvillkor) samt att de går att lita på både professionellt och som person får erbjudanden om arbete genom personliga kontakter. Lösa anställningsvillkor ger då möjligheter till en känsla

16 10 av oberoende och kontroll och möjlighet att göra det han eller hon vill, snarare än sätter begränsningar. Genom ökade erfarenheter och växande kontaktnät ökar anställningsbarheten. Låg anställningsbarhet är också självgenererande men där byts friheten mot ovisshet och en känsla av att endast leva på andras villkor. I och med korta anställningar blir det svårt att planera livet i och med den ständiga beredskapen på att stå utan arbete eller att arbeta. Ledigheten mellan anställningarna blir på så sätt snarare en påfrestning. Låg anställningsbarhet är förknippat med små möjligheter till utveckling och det är också troligt att låg lön är vanligt, vilket försvårar ytterligare när inkomsten varierar. Det som skulle öka anställningsbarheten är ett fast jobb, men i och med att anställningsbarheten är låg är detta svårt att uppnå (Allvin et al, 1999). I den allmänna debatten hävdas ofta att många, framförallt unga, människor uppskattar och vill ha lösa anställningsförhållanden och att de inte önskar binda sig vid ett fast jobb. Flera studier visar dock att detta är felaktigt Av två undersökningar genomförda av tidskriften Arbetsmiljö framgår att 96 procent önskar fasta anställningar och att det inte finns några skillnader mellan äldre och yngre, hög- och lågutbildade eller mellan män och kvinnor (Nelander & Goding, 2003). Ungdomsstyrelsens undersökning bekräftar att ungdomar i åldrarna år prioriterar att ha fast anställning högst näst efter att ha eget boende (Ungdomsstyrelsen, 1998). I en stor internationell studie av Bengt Furåker (i Nelander & Goding, 2003) där åtta länder ingår i en jämförelse (Tyskland, Storbritannien, Italien, USA, Frankrike, Norge, Sverige och Nederländerna) anser mellan procent att anställningstrygghet är viktigt. Andelen som anser att anställningstrygghet inte är särskilt viktigt eller inte viktigt alls är i Sverige fyra procent. Inte heller i denna studie finns belägg för att ungdomar har en annan syn på anställningstrygghet än äldre (Nelander & Goding, 2003). Tryggheten har i och med ökningen av de tidsbegränsade anställningarna under 1990-talet allvarligt försämrats för unga och människor i barnafödande ålder. Just i den sistnämnda gruppen har andelen tidsbegränsade anställningar ökat mycket kraftigt, både bland män och kvinnor. Människor med den ekonomiska och sociala osäkerhet som kortvariga anställningar, ofta varvade med perioder av arbetslöshet, innebär tycker inte att de vågar skaffa barn. Dessutom försvåras situationen av att det ofta krävs en fast anställning för att få lån till köp av bostad eller för att få ett hyreskontrakt (Nelander & Goding, 2003). 3.6 Behovsanställning Behovsanställning som språngbräda eller segmentering I studien Språngbräda eller segmentering undersöks när en tidsbegränsad anställning fungerar som språngbräda och leder till ytterligare arbeten eller när

17 11 den leder till segmentering på arbetsmarknaden, och vilka faktorer som förklarar dessa två. Olika förklaringsvariabler testas; typ av tidsbegränsad anställning, bransch, socioekonomisk tillhörighet, kön, ålder, utbildning och nationalitet. Studien är longitudinell vilket i det här fallet innebär åtta mättillfällen under en tvåårsperiod. På så sätt kan forskaren se hur individers situation varierar över tid. Resultaten visar att bland behovsanställda finns en mycket stor andel som arbetar kort deltid (1-19 tim/vecka). En mycket stor andel av de behovsanställda anger också att de är undersysselsatta. Behovsanställda tillsammans med ferieanställda och säsongsanställda byter i större utsträckning än övriga anställningsformer typ av tidsbegränsad anställning. Främst sker för behovsanställda en övergång till vikariat. Av de behovsanställda har 44 procent en osäker etablering på arbetsmarknaden, bara säsonganställda har en sämre position. Osäker etablering på arbetsmarknaden innebär i det här fallet att individen under de två åren har varvat tidsbegränsade anställningar, arbetslöshet och eventuellt också perioder av tillsvidareanställning med perioder då denne inte befunnit sig i arbetskraften (Håkansson, 2001, s 32). En stor andel behovsanställda försvinner ur arbetskraften till studier. Behovsanställda löper näst efter säsongsanställda högst risk för perioder av arbetslöshet. Ungefär 30 procent har etablerat sig i ett fast jobb efter två år. Dock skiljer sig dessa siffror åt mellan olika branscher. Medborgarskapet har också betydelse, allt annat lika är oddsen för en icke svensk medborgare att få en tillsvidareanställning ungefär två tredjedelar jämfört med en svensk medborgare (Håkansson, 2001) Differentiering mellan anställningsformer I rapporten Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrumperiferiperspektiv beskriver Aronsson et al (2000) hur tillsvidareanställning och tillfälliga anställningar ordnar sig i en centrum-periferistruktur. Termen kommer från Atkinsons (1984, i Aronsson, 2000) modell av det flexibla företaget där arbetskraften delas upp i en kärna av kärnarbetskraft med kompetens (funktionell flexibilitet) och en periferi med osäkra anställningar (numerisk flexibilitet). Aronsson et al (2000) använder istället modellen för antaganden på individ- och arbetsmiljönivå. På den svenska arbetsmarknaden framträder på så sätt följande allmänna bild. I centrum, kärnan, finns framförallt tillsvidareanställda som har relativt god anställningstrygghet och goda utvecklingsmöjligheter avseende både kompetens, arbetsinnehåll och lön. Dock kan det förekomma inlåsning av dessa individer vilket inverkar negativt på hälsan. Dessutom påverkas de av det förhöjda arbetstempot i landet. Kring kärnan finns en cirkel av personer i olika typer av tidsbegränsade anställningar. De är till för att tillgodose företagets behov av flexibilitet vid upp- och nedgångar. Ett tredje segment utgörs av enmansföretag/uppdragstagare och ett fjärde segment av arbetslösa och personer i marknadspolitiska åtgärder (Aronsson et al, 2000).

18 12 Antagandet är att det syns skillnader i arbetsvillkor och arbetsmiljö i de olika delarna av centrum-periferistrukturen. Den differentierande egenskapen mellan grupperna beskrivs som osäkerhet. Osäkerhet kan ta sig många olika uttryck, i studien beskrivs, jämförs och analyseras skillnaderna mellan olika anställningsformer med avseende på inflytande, socialt stöd, utbildning, kompetensutveckling och hälsa. Både skillnader mellan tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning såväl som skillnader mellan olika typer av tidsbegränsade anställningsformer undersöks. I redovisningen av resultaten används tillsvidareanställda som normgrupp mot vilken alla andra anställningsformer ställs. Undersökningsgruppen kommer från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning i augusti september 1997 (Aronsson et al, 2000). Resultaten visar att objekts-/projektanställda samt provanställda har störst likheter med tillsvidareanställda som finns i centrum och kan sägas tillhöra centrumgruppen. Säsongs- och behovsanställda visar minst likheter med tillsvidareanställda och kan sägas tillhöra de perifera grupperna. Behovsanställa är den grupp som får minst utbildning på arbetstid och anger lägst möjlighet att lära nytt och utvecklas på arbetet, de har lägre sannolikhet att ha inflytande på arbetets uppläggning och har högre risk för ohälsa. De ligger längst bort från tillsvidareanställdas, alltså kärngruppens, arbetsvillkor (Aronsson et al, 2000).

19 13 4 METOD 4.1 Val av metod Då det var Kommunals önskan att vi undersökte Veolias behovsanställda bussförares livssituation med chans för alla att komma till tals valde vi att göra en kvantitativ studie. Vår datainsamlingsmetod var enkäter, en metod som har både för- och nackdelar. Fördelarna för oss var att vi nådde ut till ett stort antal personer och att de som deltog i studien var anonyma vilket vi hoppades skulle uppmuntra till deltagande och uppriktighet. Nackdelarna är att det finns risk för stort bortfall, att forskaren har en mycket begränsad möjlighet att ställa följdfrågor, att frågornas formulering kan missuppfattas utan chans för forskaren att rätta till detta och att det kan vara svårt att på förhand utforma lämpliga fasta svarsalternativ (Patel & Davidson, 2003; Svenning 2003). Alltför många frågor med möjlighet att själv utforma sitt svar anser vi gör databearbetningen besvärlig och tidsödande men även besvärligt och avskräckande för informanten att fylla i. För att kunna utforma en enkät med så relevanta frågor och svarsalternativ som möjligt behövde vi först sätta oss bättre in i bussföraryrket och rutinerna kring behovsanställningar på arbetsplatsen. För det ändamålet vidtog vi två åtgärder. Dels tog vi kontakt med den person som är ansvarig för att ringa in och anställa vid behov och ställde frågor om det vi behövde veta, dels gjorde vi två kvalitativa intervjuer med två olika behovsanställda bussförare på en av bussdepåerna. Syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något och de är lämpliga när forskaren vill kunna ställa följdfrågor och ha möjlighet att förtydliga frågor. Det är också en fördel att informanten inte behöver hålla sig till fasta svarsalternativ utan får svara med egna ord (Patel & Davidson, 2003). För oss var det just det sistnämnda som var den stora fördelen. Nackdelen med intervjuer är att de inte är anonyma och att forskaren därför är beroende av att kunna skapa ett förtroende mellan sig själv och informanten (Svenning, 2003). 4.2 Intervjuer Utformning av intervjuguide Vi valde att utforma en intervjuguide (se bilaga 1) med precisa frågor som vi behövde få svar på formulerade under olika teman. Frågorna följde en ordning som vi tyckte föll sig naturlig. På så sätt var själva intervjuguiden vad Patel & Davidson (2003) kallar standardiserad. En bra intervjufråga ska enligt Kvale (1997) både skapa ett bra klimat mellan den som intervjuar och den intervjuade och vara relevant för forskningsämnet. På samma gång var den ett underlag för

20 14 en halvstrukturerad intervju med möjlighet att omformulera frågornas form och ordningsföljd när så var lämpligt (Kvale, 1997). Intervjuguiden behandlade frågor om informantens anställning, frågor kring hur det går till att bli erbjuden arbetspass, hur en normal arbetsdag ser ut och kontakten med arbetskamrater, delaktighet, inflytande, socialt umgänge, familj, fritid, och ekonomi, tillsvidareanställning kontra behovsanställning samt andra funderingar kring behovsanställningen. För att säkerställa att frågorna i intervjuguiden kändes naturliga och var lättförståeliga (Svenning, 2003) gjorde vi en noggrann genomgång då vi intervjuade varandra utifrån guiden och fick möjlighet att prova både hur det fungerade att ställa frågorna och hur det kändes att svara på dem. Detta ledde fram till några förändringar och nya idéer varpå guiden modifierades något Tillvägagångssätt När det var dags för intervjuer besökte vi tillsammans med vår kontakt på Kommunal en av bussdepåerna. Vi valde en tidpunkt på eftermiddagen då vi blivit informerade om att många bussförare började och slutade sina pass. Vårt mål var att prata med två till tre bussförare som var behovsanställda. Kontakten hjälpte oss genom att fånga in två olika personer som han visste var behovsanställda. I en studie som beskriver hur bussförares arbetssituation har förändrats sedan kollektivtrafiken avreglerats och istället lagts ut på entreprenad erfar författaren att en del av bussförarna i hans studie var ovilliga att ställa upp på intervju eftersom de inte ville bli utpekade eller på annat sätt hamna i dålig dager gentemot arbetsgivaren (Nilsson, 2003). När vi förklarade vilka vi var och att vi var intresserade av att ta reda på lite mer om hur det är att vara behovsanställd bussförare ställde dock båda upp på intervju. Båda intervjuerna genomfördes var för sig i ett konferensrum på arbetsplatsen med informanten och båda författarna närvarande. Det är viktigt att bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig trygg och säker nog att berätta om sina erfarenheter och upplevelser, samtidigt som intervjun inte får övergå i ett terapeutiskt samtal. Även om ett öppet och ledigt klimat eftersträvas är det fortfarande den som intervjuar som definierar situationen och styr samtalet (Kvale, 1997). Vi inledde båda intervjuerna med att berätta om studien och hur intervjumaterialet skulle användas. Informanterna informerades även om att deras identitet skulle komma att vara konfidentiell vilket innebär att information som identifierar enskilda undersökningspersoner inte kommer att redovisas (Kvale, 1997). Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare vilket godkändes av båda informanterna.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Anställningsformer och arbetstider 2005

Anställningsformer och arbetstider 2005 Anställningsformer och arbetstider 2005 Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 64 Löne- och välfärdsenheten, LO SVEN NELANDER och INGELA GODING Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ANSTÄLLNINGSFORMER...

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Otrygga anställningsvillkor för unga - Happy hour för arbetsgivaren

Otrygga anställningsvillkor för unga - Happy hour för arbetsgivaren Otrygga anställningsvillkor för unga - Happy hour för arbetsgivaren Behovsanställdas situation på den svenska arbetsmarknaden Uppsala Universitet Sociologiska institutionen Kandidatuppsats-HT 2014 Författare:

Läs mer

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011 Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Den nya oöverskådligheten

Den nya oöverskådligheten Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Anställningsformer år 2011

Anställningsformer år 2011 ARBETSMARKNAD Anställningsformer år 211 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 211 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...4 2 Anställningsformer

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

SR om unga och visstidsanställningar

SR om unga och visstidsanställningar SR om unga och visstidsanställningar September 2014 Erik O. Thyselius Innehåll 1. Inledning och metod sid. 3 2. Disposition sid. 3 3. Undersökning av inslagen sid. 3 4. Sammanställning av antalet problemformuleringar

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Otrygga anställningar En genomlysning av yrkesgrupper inom post-, telekom- och spårtrafikbranschen

Otrygga anställningar En genomlysning av yrkesgrupper inom post-, telekom- och spårtrafikbranschen Otrygga anställningar En genomlysning av yrkesgrupper inom post-, telekom- och spårtrafikbranschen Annika Ödebrink 2013 SEKO Facket för Service och Kommunikation Omslagsillustration: Max Gustafson Original:

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Otrygghet och flexibilitet

Otrygghet och flexibilitet Otrygghet och flexibilitet Om anställningsvillkor och konsekvenser av arbetsgivares bemanningspolitik i handeln Handels utredningsgrupp Josefine Boman & Anton Strömbäck Maj 2014 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

ATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM

ATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM ATYPISK ANSTÄLLNINGSFORM DEN MODERNA TIDENS SLAVERI? Kandidatuppsats Organisations- och Personalutveckling i Samhället Arbetsvetenskap och Sociologi 15 hp Susanna Gacic Corn Diana Mihajlovic Lilli Soukka

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer