Kan vi skilja på politik och person?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan vi skilja på politik och person?"

Transkript

1 MfÅA NR 07 VAD KAN FILM LÄRA OSS OM RELIGION I DAG? TD Sofia Sjö bedriver forskning inom religionsvetenskap, hon undersöker hur religiositet uttrycks i nordisk film. FÖRVALTNINGEN VID ÅBO AKADEMI EFFEKTIVERAS Ulla Achrén, ny förvaltningsdirektör vid ÅA, vill jobba för en förvaltning som är effektiv utan att egentligen märkas. AKTUELLT FORSKNING STUDIER & UNDERVISNING INTERNATIONELLT ORGANISATION Kan vi skilja på politik och person? Det påstås att politiken blir allt mera personifierad. Professor Lauri Karvonen granskar om detta påverkar demokratin.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 7/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefredaktör tfn (02) e-post: Michael Karlsson, redaktör (tj.l.) Heidi von Wright, redaktör (vikarie) tfn (02) e-post: WEBBREDAKTÖR Ben Roimola tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Uniprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2010 OM FINANCIAL PLANNING En kurs där deltagarna bekantade sig med börsen och aktiehandel. LÄS MER PÅ SIDAN 6 Vårdvetarkonferens i Vasa 3 Politikens personifiering 4 Intervju med Ulla Achrén 8 Demografer forskar i livslängd 10 FRÅGOR & SVAR Brahe Djäknars vårkonsert 12 Filmforskning kring religion 14 SLS - växande sällskap på turné 16 Veckans skribent: Tage Kurtén 18 Rekordantal sökande till ÅA När ansökningstiden gick ut fredagen den 16 april hade sammanlagt 2375 enskilda personer sökt till kandidatoch magisterutbildningarna vid Åbo Akademi. Vilka inriktningar lockade flest ansökande, kommunikationschef Thurid Eriksson? Ekonomi, naturvetenskaper och samhällslära lockade många sökande. Totalt sett ökade antalet sökande till de flesta ämnena. 20 procent av totalantalet ansökningar gällde ämnen och utbildningar i Vasa. Roligt är att antalet ansökande till klasslärar- och barnträdgårdslärarutbildningarna ökat jämfört med förra året. Vad beror ökningen på? Förra året sökte 1921 personer till ÅA. Årets antagningssiffror visar en ökning med 24 procent. Det handlar mycket om att vi satsat på ökad synlighet och med gott resultat marknadsfört våra utbildningar. Samtidigt har det gagnat oss att vi finns med i det nationella antagningssystemet. Hur ligger ÅA till i jämförelse med andra finländska universitet? Nationellt sätt har universiteten ungefär fyra procent fler ansökande i år än förra året. Det betyder att ÅA med sina 24 procent verkligen vinner mark hela tiden, det är mycket positivt, säger Eriksson. TEXT HEIDI VON WRIGHT MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

3 KONFERENS VÅRDVETENSKAP Nordiska vårdvetare på konferens i Vasa. Innovativa forskningsmetoder är i fokus. NYA METODER FÅR INTE BLI FÖR FYRKANTIGA Metodologiska innovationer var temat för NCCS:s (Nordic College of Carings Sciences) konferens på ÅA i Vasa i mitten av april. Konferensen lockade ett hundratal forskare, doktorander, undervisningspersonal och personal inom hälsovården att ta del av aktuell vårdvetenskapliga forskningsmetoder. Deltagarna kom från Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA. I synnerhet inom vårdvetenskapen är det viktigt att innovativa metoder inte kör över substansen i vården. Metoder ska inte bli ett fängelse för själva substansen i en fungerande vård. Därför får forskarna inte bli för fyrkantiga i sina metoder, säger professor Katie Eriksson vid Enheten för vårdvetenskap som hör till Åbo Akademis Socialvetenskapliga institution (SVI). Både hon och NCCS:s ordförande Åshild Slettebo är oroade för att universitetens intresse för innovativ grundforskning utgående från hållbar utveckling minskar. Detta var något som även konferensens första plenarföreläsare, professor Ingegerd Bergbom från Göteborgs universitet tog upp då hon föreläste om metodologisk utveckling i vårdvetenskap. Bland övriga plenarföreläsare kunde noteras SVI:s docent, prof. Marit Kirkevold från Oslo och Århus universitet som föreläste om hur forskningen kan gripa tag i det nära, konkreta och flyktiga i hälsovården och hermeneutikern prof. Anders Lindseth från Bodö och Göteborgs universitet som föreläste om reflektion som metod. NCCS:s vårdvetarkonferens är den enda årliga vårdvetenskapliga i Norden och den fyller nästa år 20 år. Senast konferensen arrangerades vid Åbo Akademi var i Vasa år 2001, säger HVD Maj-Britt Råholm från NCCS. Under konferensen hölls hela nio parallella sessioner kring innovativa vårdvetenskapliga metoder bland annat kring humanvetenskaplig analys, kvalitetsvärdering i grundforskningen och innovationer i klinisk kontext. Konferensen arrangerades av NCCS, Novia och Åbo Akademi. TEXT & FOTO ARI NYKVIST PÅ VÅRDVETARKON- FERENSEN MED- VERKADE bl.a. HVD Rika Levy-Malmberg, Novia (fr.v.), prof. Katie Eriksson, ÅA-SVI, prof. Ingegerd Bergbom, Sahlgrenska Akademin, prof. Åshild Slettebo, NCCS:s ordförande, prof. Unni Å. Lindström, ÅA-SVI samt prof. Dagfinn Nåden från Högskolan i Oslo. NOTERAT ÅA effektivast i Finland Åbo Akademi och Jyväskylä universitet är de mest effektiva universiteten i Finland, visar en jämförelse som gjorts vid Jyväskylä universitet. Forskarna har jämfört antalet utexaminerade och antalet vetenskapliga publikationer i förhållande till finansieringen vid de finländska universiteten. ÅA toppar listan över resultat i förhållande till offentlig finansiering under perioden Jämförelsen är baserad på Undervisningsministeriets statistik över antalet vetenskapliga publikationer och examina vid universiteten. Johannes Brusila professor i musikvetenskap FD Johannes Brusila har utnämnts till professor i musikvetenskap vid Åbo Akademi från 1.6. Dr. rer. pol. Kristine Kern har tilldelats titeln docent i offentlig förvaltning, särskilt nätverksforskning. PD Christoffer Tigerstedt har tilldelats titeln docent i sociologi, särskilt alkohol- och drogforskning. 03 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

4 FORSKNING DEMOKRATI Politiken blir allt mera personifierad, påstås det. Enskilda politikers och i synnerhet partiledarnas framtoning, utseende och privatliv påverkar väljarna. Men är det faktiskt så? Politikens personifiering är ett massmedialt fenomen 04 Professor Lauri Karvonen köper inga påståenden utan att ha kollat upp de bakomliggande mekanismerna. När det under en längre tid har körts fram som en sanning att politiken personifieras, beslöt han sig för att gräva i fakta. Resultatet var på sätt och vis trösterikt, åtminstone för den som vill tro på demokratins möjligheter och på tyngden i politikens substansfrågor. Lauri Karvonen, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, presenterar nu efter halvtannat års forskning sina rön i bokform. Monografin The Personalisation of Politics: A Study of Parliamentary Democracies har getts ut i den välrenommerade publikationsserien ECPR Press. I och för sig har det skett en personifiering av politiken, i synnerhet i Finland, men detta tycks inte ha någon avgörande inverkan på demokratin, konstaterar Lauri Karvonen, vars forskning ansluter till de frågor som ligger i fokus inom spetsforskningsenheten D:CE (Democracy: A Citizen Perspective). En central infallsvinkel inom spetsforskningsenheten är frågor om hur demokratin förändras ur den enskilda medborgarens synvinkel. Faktum är att samhällslivet visar tecken på individualisering. För någon mansålder sedan föddes man in i ett sammanhang som ofta bestod; klass, grupp, kultur och geografi gav ramarna för de politiska sympatierna. Dagens människa har större möjligheter att välja sin identitet, och detta innebär också att förutsättningarna för demokratin ändras, säger Lauri Karvonen. Det är inte längre självklart att väljarna är partitrogna, istället kan aktuella sakfrågor eller enskilda politikers lyskraft vara avgö- rande för vilken siffra medborgare X skriver på röstsedeln i båset på valdagen. Detta har i alla fall antagits. Men när Lauri Karvonen tog sig an utsagan att politiken har personifierats visade det sig snart att forskningen på området inte var systematisk. Inte heller var resultaten entydiga. Politikens personifiering är inget entydigt fenomen, vilket man kunde tro när man följer media. Material och svar Lauri Karvonen har analyserat systematiskt och empiriskt material från i stort sett hela den parlamentariska världen. Han har» När det kommer till kritan tycks väljarna prioritera substansfrågor framom enskilda politikers och partiledares framtoning i offentligheten, säger professor Lauri Karvonen.

5 börjat med att titta på två centrala parlamentariska institutioner, nämligen statsministerskapet som ämbete och valsystemets utformning. Har statsministern fått mera personligt svängrum? Har den enskilda kandidatens roll accentuerats mera i valsystemet? Vidare har Lauri Karvonen analyserat själva valet: har den enskilda kandidatens roll accentuerats på partiets bekostnad? Ett tredje område är partiledaren: har han eller hon placerats i fokus istället för partiet? Som ett fjärde fält har jag gjort nedslag i mediernas sätt att porträtterna politiken: sätts ljuset på individen snarare än på partiet som helhet? Beträffande statsministerskapet och valsystemets utformning konstaterar Karvonen att utvecklingen är otydlig och blandad. Det finns tendenser till personifiering, men lika klara tendenser i motsatt riktning. Partiledaren inte avgörande Partiledaren som person visade sig spela liten roll för väljarna, ett faktum som motsäger den allmänt påstådda trenden med personifiering. Partiledarens roll analyserades på flera olika sätt, och visade sig vara förvånansvärt begränsad. På detta område har forskningen kommit långt, och svaret är det tydligaste i hela den aktuella monografin, konstaterar Lauri Karvonen. Medias porträttering av politiken har däremot blivit mera personcentrerad, och i synnerhet i Finland kan man tala om en ökad personifiering av politiken i detta avseende. Det handlar dock inte om någon entydig trend, säger Lauri Karvonen. Partiledarens roll analyserades på flera olika sätt, och visade sig vara förvånansvärt begränsad. Det är således en sak att det talas om att politiken personifieras, en annan sak att empiriska fakta uppvisar en mera mångtydig bild. Vad beror detta på? Medierna spelar en stor roll. Enkelt uttryckt kan man säga att medierna kan bestämma vad vi tänker på, men inte hur vi tänker. När det kommer till kritan tycks väljarna prioritera substansfrågor framom enskilda politikers och partiledares framtoning i offentligheten. Substansens tyngd Det är således en sak att enskilda politiker i högre grad blir föremål för uppmärksamhet i media, men en annan sak hur väljarna gör beslut om vem de röstar på. Voters are no fools, har någon sagt, och faktum tycks vara att det inte spelar så stor roll hur mycket politikerna deltar i frågesporter eller delar med sig av sina favoritrecept eller berättar om heminredning i veckopressen, för väljarna tänker kritiskt, och här tycks de traditionella faktorerna som väljarens yrke, familjebakgrund, språk och ställning i samhället fortfarande spela centrala roller, berättar Lauri Karvonen. Det är långt tv:n som medium som har satt trenden för personifieringen, och detta har lett till att också partierna har börjat vaska fram massmedialt gångbara ledare. Men när alla partiers ledare är lika medietränade så kör de ungefär samma tricks, och tar ut varandra. Detta gör att substansfrågorna i det långa loppet blir avgörande för väljarunderstödet. Lauri Karvonens aktuella bok är den första större undersökningen med ett brett, jämförande perspektiv av politikens personifiering. Monografin publiceras av ECPR (European Consortium for Political Research), som är en oberoende sammanslutning för statsvetare i Europa. TEXT & FOTO PETER SANDSTRÖM KONTEXT Modernt samarbete kring data Internet och databaser har gett ett kraftigt uppsving inom den internationella forskningen i statskunskap. Forskarnas samarbete intensifieras, och själva forskningen har på många sätt blivit mera jämförande. Samtidigt har hållningen kolleger emellan blivit generösare, det har gått upp för folk att det är vettigt att dela med sig av sin kunskap att ge och ta, konstaterar professor Lauri Karvonen. När Herbert Tingsten sammanställde sitt klassiska verk Demokratins seger och kris, som utkom 1933, reste han runt i åratal för att samla material. Nu kan forskarna söka sig till befintliga data via nätet. Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt hela tiden, säger Lauri Karvonen, som använde grundmaterial från sex databaser i arbetet med sin aktuella monografi om politikens personifiering. PS 05 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

6 STUDIER FINANCIAL PLANNING Inom ramen för en kurs i Financial Planning inom EMstudierna i informationssystem satsade studerande fiktiva pengar på Helsingforsbörsen. Föreläsare på kursen var Dr. Chihab BenMoussa och för det mest inkomstbringande kursarbetet stod cellbiolog Claire Hyder. 06 Learning by doing kring aktiehandel Professor i informationssystem Christer Carlsson är entusiastisk över kursen i Financial Planning som ordnades under början av våren De områden vi behandlar på vår enhet är breda, man kan säga att vi var Aalto-universitetet innan Aalto-universitetet fanns. Och jag är mycket glad över att Dr. Chihab BenMoussa med kort varsel kunde hoppa in som lärare för Financial Planning-kursen, säger Carlsson Dr. Chihab BenMoussa har en magisterexamen från Marocko, där han också växt upp, och en doktorsexamen från Åbo Akademi. Han har arbetat bland annat vid PricewaterhouseCoopers, ett av de större internationella konsultbolagen, och nu är han forskare och föreläsare vid Åbo Akademi och knuten till IAMSR. Under kursen i Financial Planning fick studenterna i uppgift att under en period på sex veckor köpa och sälja aktier på Helsingforsbörsen. Det var förstås inte riktiga pengar det handlade om utan fiktiva, men data var de riktiga och studenterna tvingades följa med utvecklingen på marknaden, vilket ofta innebär att göra snabba beslut under tidspress. Bygga upp aktieportfölj Det var mycket intressant att dra den här kursen. Studerande från många olika ämnesområden deltog men främst teknikstuderande och studerande i IT och informationssystem. Kursen bestod av två föreläsningar och en uppgift per vecka. Därtill jobbade studerandena parvis med att bygga upp en aktieportfölj. Med hjälp av IT-baserade tekniska hjälpmedel och intuition fick de fria händer att köpa och sälja aktier. 86 studerande deltog i kursen och den bästa portföljen och mest pengar tjänades av Claire Hyder, doktorand i cellbiologi vid John Erikssons labb. Hyder kommer ursprungligen från England men har varit bosatt i Finland sedan Jag valde den här kursen dels på grund av att det inte gick så många kurser på engelska som kunde gå, dels för att jag anser att det är en styrka att känna till börsen för mina möjliga framtida arbeten inom läkemedelsindustrin, säger Claire Hyder. Hon påpekar att Helsingforsbörsen globalt sätt är väldigt liten. - Jag bekantade mig med företags egna webbsidor och bekantade mig med företagens finanser och årsberättelser, samt läste Kauppalehti. Jag använde mig en hel del av Google

7 07 Kursen i Financial Planning var omtyckt av deltagarna. Professor Christer Carlsson är nöjd med att kurser som denna bjuds ut. Claire Hyder var den kursdeltagare som lyckades bäst med sina placeringar. Dr. Chibab BenMoussa var lärare för kursen. translate eftersom jag inte talar och läser svenska eller finska. Jag hörde mig också för bland vänner vilka företag det lönade sig att satsa på. Hyder gjorde sitt kursprojekt sin portfölj ensam, eftersom den hon började jobba med hoppade av halvvägs. Learning by doing Den här kursen var ett bra exempel på learning by doing, först tog studerandena del av en föreläsning, sedan gav de sig ut på marknaden, men hela tiden hade de möjlighet att ställa frågor till mig och förhoppningsvis få svar på dessa frågor och göra goda och fördelaktiga beslut, säger BenMoussa. De flesta av kursdeltagarna hade inte erfarenhet av aktiemarknaden innan den här kursen. Men med hjälp av verktygen, dataprogrammen som behandlades under kursens gång, kunde studerandena göra välövervägda satsningar. Förstås handlar det också om att våga lita på sin intuition, men det är svårare att lära ut, säger BenMoussa. BenMoussa påpekar att ett mål med kursen också var att arbeta fram expertsystem för att handskas med aktiekurser. Stor fiktiv vinst Hyder berättar hur hon gick till väga för att bygga upp sin portfölj, med vilken hon på sex veckor förtjänade en vacker summa. Jag hade antagligen kunnat förtjäna mer än de 68084,75 euro jag förtjänade efter lån och ränta. Jag hade en väldigt stor portfölj, 17 företag. Eventuellt kunde jag ha satsat mer på färre företag. I början av kursen ägnade jag mycket tid åt projektet, läste in mig och valde vad jag ville satsa på, och satte tak för mina satsningar. Senare under kursen, när jag kommit in i processen satte jag inte riktigt ner lika mycket tid, det gäller ju också att balansera upp tiden i jämförelse med hur omfattande kursen är. Sedan är det ju alltid lätt att vara efterklok och tänka att om jag hade vetat på förhand hur det skulle gå, hade jag satsat ännu mera pengar. BenMoussa är nöjd med kursen och påpekar att studerandena, på basen av utvärderingen, också var nöjda med kursen. Förstås var det en utmaning när deltagarna kom från olika ämnen och hade olika erfarenhet och kunskap inom ekonomi men vi hittade en medelväg. Text & foto Heidi von Wright

8 ORGANISATION FÖRVALTNINGSDIREKTÖREN De stora linjerna skall dras upp och följas. Samtidigt finns det massor att reda ut på detaljnivå. Ulla Achrén har fått en intensiv start som förvaltningsdirektör vid Åbo Akademi. 08 God förvaltning skall egentligen inte märkas Ulla Achrén tar över som förvaltningsdirektör vid Åbo Akademi i en tid full av förändringar. Ett mycket intressant skede, och samtidigt väldigt krävande, konstaterar Achrén, som sedan den 1 april leder förvaltningen vid ÅA. Det Åbo Akademi som informationschef Ulla Achrén lämnade hösten 2005 var på många sätt likt det Åbo Akademi som hon nu återvänder till i egenskap av förvaltningsdirektör. Achrén har med glädje noterat att många ansikten såväl inom förvaltningen som ute på enheterna är bekanta. Samtidigt är mycket nytt. Den nya universitetslagen och ÅA:s interna omorganisering innebär utmaningar strategiskt och i det dagliga arbetet. Det gäller att få allt att rulla. Ärligt talat hade jag inte varit förvånad om folk skulle ha gnällt över alla dessa reformer, men till min glädje har jag märkt att en hel del av de anställda jag hittills har talat med är positivt inställda till det nya. De ser helt enkelt nya möjligheter och känner en entusiasm inför utmaningen att jobba fram nya strukturer, säger Ulla Achrén. Hon förespråkar en förvaltning som är effektivt, men på intet sätt dominerande. En god förvaltning borde egentligen inte märkas. Vår uppgift är att jobba för att kärnverksamheten ska kunna löpa smidigt, säger Ulla Achrén. Hon vill arbeta för att minska på onödig byråkrati, och här är bland annat tillsättandet av arbetsgrupper ett fält som behöver en kritisk granskning. Ibland verkar det som om man försöker gömma undan problem eller utmaningar genom att tillsätta arbetsgrupper som börjar från scratch. Denna manöver slukar massor med tid och energi. Jag vill hellre gå in för att utreda frågor i nätverk eller mindre grupper så att det finns rejält med substans innan ett ärende eventuellt behandlas i en större arbetsgrupp. Jag tror att dessa processer går att effektivera, säger Ulla Achrén. Strategiska linjer Ett projekt som nu är högaktuellt är dokumentet Mål och strategier för Åbo Akademi, som nyligen har skickats på utlåtanderunda till en rad instanser inom ÅA. Kommentarer skall lämnas senast den 7 maj och målsättningen är att ÅA-styrelsen skall behandla strategiplanen samma månad. Strategin skall sedan tillställas undervisningsministeriet och fungera som en riktgivande stomme för akademins verksamhet under hela 2010-talet. Planen kommer att Ibland verkar det som om man försöker gömma undan problem eller utmaningar genom att tillsätta arbetsgrupper som börjar från scratch.

9 » En god förvaltning borde egentligen inte märkas. Vår uppgift är att jobba för att kärnverksamheten ska kunna löpa smidigt, säger Ulla Achrén. 09 kompletteras med underdokument och handlingsprogram. Den övergripande strategin är naturligtvis mycket allmän i sina formuleringar: i förslaget betonas bland annat forskning på hög internationell nivå, högklassig universitetsutbildning på svenska samt kulturbärande ansvar i Svenskfinland. Under rubriken Vision står det att Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland. Med sitt internationella forskningssamfund, och sin speciella nordiska förankring skall Åbo Akademi ytterligare utveckla sin framstående och erkända ställning nationellt och internationellt inom utbildning och forskning. Åbo Akademis utbildningar skall på alla nivåer ha den högsta arbetsmarknadsrelevansen i Finland. Formuleringarna är allmänna, men det är en utmaning att omsätta dem i praktiken. Åbo Akademi måste sträva efter att vara minst lika bra som övriga universitet i Finland, helst lite bättre, säger Ulla Achrén. Goda perspektiv Ulla Achrén hade varit verksam vid ÅA sedan 1980-talet då hon år 2005 lämnade tjänsten som informationschef för en post som partisekreterare vid Svenska folkpartiet. Jag tror det är nyttigt att ha den kännedom om ÅA som jag har, och samtidigt är det av godo att ha varit borta härifrån några år. I och med att jag inte har varit inblandad i diskussionen inför den reform som nu genomförts har jag säkert lättare att förhålla mig sakligt till de saker som skall uträttas. Samtidigt har jag massor att lära mig. Företrädaren Roger Broo konstaterade att posten som förvaltningsdirektör kan ses som ett politiskt uppdrag, dock inte partipolitiskt, men med tanke på finlandssvenska strategier. Ulla Achrén håller med om detta. Åbo Akademi behöver aktiva samhällskontakter på olika fronter, inte minst i Svenskfinland. Här är den ibland baktalade lobbyverksamheten av stor vikt, säger Achrén, som talar varmt för intensivare samarbete med ÅA-alumner. Det finns ca magistrar som utexaminerats från ÅA sedan 1970, och dessa utgör ju en enorm potential på olika områden; i termer av goodwill med tanke på rekryteringen och medelinsamlingen, i form av forskningskontakter med mera. Förtroende förpliktar Ulla Achrén, som själv är ekonomie magister från ÅA, är också verksam inom politiken, hon representerar Sfp i Åbofullmäktige. Det är ett förtroendeuppdrag som inte står i strid med arbetet som förvaltningsdirektör, och jag ser det som min plikt att sköta uppdraget åtminstone perioden ut. Sen får vi se. Text & foto Peter Sandström

10 FORSKNING DEMOGRAFI Var du kommer ifrån betyder mer än socialt kapital. Demograferna Fjalar Finnäs och Jan Saarela på socialvetenskapliga institutionen forskar vidare. Demografer spårade orsaker till skillnader i livslängd 10 Det är välkänt och väldokumenterat att det finns skillnader i livslängd mellan språkgrupperna i Finland. Hittills har det hävdats att det här till stor del bl.a. beror på olikheter i socialt kapital. Men demografiforskarna Fjalar Finnäs och Jan Saarela på Socialvetenskapliga institutionen i Vasa har under de fem senaste åren ifrågasatt detta och närmat sig problematiken med en bred ansats för att analysera strukturella faktorers inverkan. Den grundläggande utgångspunkten har varit att skillnaden mellan språkgrupperna avspeglar samma faktorer som de faktorer som ligger bakom regionala olikheter inom den finskspråkiga befolkningen, säger professor Fjalar Finnäs. Flera genetiska kartläggningar av befolkningen, bland annat den nya genatlasen som forskningsinstitutet FIMM nyligen publicerade, har visat att det finns uppenbara geografiska klustreringar av genetiska faktorer och att mönstret sammanfaller med förekomsten av flera sjukdomar, påpekar docent Jan Saarela. Finland intressant case I det här fallet handlar det inte om specifika gener, utan Finnäs och Saarela har intresserat sig för hur olika befolkningsgrupper Demografiforskare i aktion. Fjalar Finnäs (t.v.) och Jan Saarela har intresserat sig för hur olika befolkningsgrupper har olika ärftlig predisposition för specifika sjukdomar.

11 AKTUELLT NOTERAT har olika ärftlig predisposition för specifika sjukdomar. I de flesta länder är befolkningen genetiskt sammanblandad, men till följd av sitt geografiska läge och sin bosättningshistoria utgör Finland ett intressant fall eller case eftersom födelseregion kan ses som en viktig indikator för genetisk härkomst. I det finländska fallet kan man härigenom använda existerande befolkningsregister för att illustrera att genetiska faktorer kan ge utslag även på populationsnivå. Sedan år 2005 har Finnäs och Saarela tillsammans publicerat ett tiotal artiklar i ämnet och har nu avslutat det omfattande forskningsprojektet. Trots att allt färre drabbas av ischemiska hjärtsjukdomar (IHD) såsom angina pectoris och hjärtinfarkt, så kan man alltså ändå tydligt se hur födelseregion och etnisk grupptillhörighet är en tydlig mortalitetsprediktor just för den typens sjukdomar. Och där finns följaktligen en stark delförklaring till en cirka tre år längre förväntad livslängd bland finlandssvenskarna, säger Fjalar Finnäs. Man för alltså en viss mortalitetsrisk med sig genom hela livet, en risk som är större bland de som på 40-talet föddes i östra och norra Finland och mycket lägre bland dem som föddes t.ex. vid kusten, tillägger Jan Saarela. Ingen sociologisk ansats Med hjälp av omfattande registerdata som täcker dödsfall under perioden har Finnäs och Saarela analyserat dödsriskerna i olika åldrar och enligt dödsorsaker. Som ett genomgående drag faller språkgruppsskillnaderna in i det regionala mönstret som en ytterligare dimension. I detta avseende är dödligheten i IHD kanske viktigast. En enskild dödsorsak med stora regionala skillnader som står för en betydande del av hela skillnaden. Visst är det lite vågat av oss som statistiker och demografer att på det här sättet göra kopplingar till det verkliga livet. Men vår uppgift är just att sätta in saker och olikheter i sina stora sammanhang och basera allt vi har kommit fram till på entydig registerdata och sedan påvisa olika möjliga förklaringar till siffrorna. Samtidigt är vi ändå återhållsamma med egna tolkningar av vad vi kommit fram till, säger Jan Saarela. Vi har alltså inte en sociologisk ansats kring t.ex. socialt kapital, utan utgår från en öppen och fördomsfri behandling av stora datamaterial som kan leda åt olika och mycket överraskande och spännande håll. Och de vi kommit fram till visar vilken potential det finns i den finländska befolkningsstatistiken, tillägger Fjalar Finnäs. Kostnadseffektiv forskning Då Finnäs och Saarelas cirka tio artiklar baserar sig på ett material som kostat under euro, kan man med skäl tala om en kostnadseffektiv forskning med publicerade artiklar i ansedda journaler såsom Demography, Population Review och Human Biology. Under de fem senaste åren har de granskat sitt digra material ur olika ålders-, språk- och regionperspektiv och utgående från olika dödsorsaker. Det är kanske i det här sammanhanget också värt att notera att finska emigranter därför tar sin IHD-dödsrisk med t.ex. till Sverige. I vilket fall som helst blir vår konklusion att Finland och dess befolkningsregister ger intressanta analysmöjligheter av effekter av genetiska faktorer. Och att språkgruppsskillnaderna beror sannolikt till betydande del på ärftliga faktorer, säger Fjalar Finnäs. Nu funderar vi på att forska vidare både mer internationellt och intergenerationellt bl.a. i Svenskfinland och i fortsättningen granska befolkningsstatistik också ur de perspektiven, säger Jan Saarela. TEXT & FOTO ARI NYKVIST ÅA-doktor prisbelönt Teknologie doktor Pasi Virtanen från Åbo Akademi har tilldelats Finska katalyssällskapets pris för sin doktorsavhandling. Katalys är en metod som förmår att påskynda kemiska reaktioners hastigheter: ca 90 procent av industriellt genomförda kemiska processer är katalytiska till sin natur. Pasi Virtanen utvecklade en ny katalytisk metod som baserar sig på användningen av metallnanopartiklar i joniska vätskor. Uppfinningen har fått stor internationell uppmärksamhet. Projektet leddes av professor Jyri- Pekka Mikkola och akademiprofessor Tapio Salmi vid Laboratoriet för teknisk kemi och reaktionsteknik. Priset utdelas vart tredje år och pristagaren väljs av en framstående utländsk expert. Denna gång valdes pristagaren av professor Jacques Vedrine, Université Pierre et Marie Curie, Paris. 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

12 EVENEMANG CAMPUSKONSERT Onsdagen den 5 maj håller Brahe Djäknar en campuskonsert i Arken. Konserten Åtta på Arken blir mer än en konsert, det blir en upplevelse med servering efteråt. Bekvämt, billigt, lite extra 12 Kören uppe, publiken nere. När Brahe Djäknar håller konsert i Arkens D-aula står kören på övre våningen och publiken sitter nere på första våningen. På bilden från vänster Benny Salo, Robert Lindberg, Anders Lindgren, Johnny Nykvist, Filip Nyman och Martin Segerstråle. Onsdagen den 5 maj håller studentkören Brahe Djäknar konsert i Arkens D-aula, där ämnena etnologi, folkloristik, konstvetenskap och historia håller till. Istället för den traditionella vårkonserten blir det i år en mer avslappnad konsert riktad till studerande och personal vid ÅA. Det blir en spännande konsert, vi kommer att stå på övre våningen och sjunga och publiken sitter i nedre våningen. Utrymmet i D-aulan och biljettantalet är begränsat, 150 personer ryms in, så det lönar sig att vara ute i god tid, säger Anders Lindgren, styrelseordförande i BD. Det här är en campuskonsert, det blir roligt att sjunga i det egna universitetets utrymmen, säger Benny Salo. Café Arken håller öppet innan och efter konserten. Från och med klockan 19 kan man köpa förfriskningar i caféet, dessa bör sedan vara uppdruckna senast klockan 20 då publiken flyttar sig till D-aulan. Efter konserten bjuder kören på tilltugg och bordsvisor i caféet. Den här konserten skiljer sig på många sätt från våra tidigare vårkonserter. Tidigare har vi satsat stort på hyror och marknadsföring. Det här är en förmånlig konsert, både för oss och för publiken. Biljettpriset täcker serveringskostnaderna. Så är det här också mer än en vanlig konsert, det är en upplevelsekonsert med sång och därefter eftersläpp i Café Arken. Bekvämt, billigt och lite extra, säger Benny Salo. Efter konserten kommer vi att sjunga och skåla med publiken, också på det sättet är det en mer informell tillställning, det är skoj, säger Filip Nyman.

13 AKTUELLT Det är fint att Kåren årligen frågar om vi vill sjunga in våren. Det är en tradition som nog inte går att bryta. Ungefär 45 av körens medlemmar deltar i konserten den 5 maj. Denna gång uppträder djäknarna inte iklädda frack. Biljettpriset är 6 euro och från och med den 21 april finns biljetter till salu vid ÅAs kårrestauranger. Biljetter kan också köpas vid dörren den 5 maj. Konsertprogrammet består av en blandning av vårsånger, turnérepertoar och traditionella manskörssånger exempelvis Bellmanklassiker och Saint-Saëns Saltarelle. Dagen efter konserten åker vi till Uppsala på studentmanskörsfestivalen Kapris. Vi uppträder som första utländska kör på den festivalen, säger körens dirigent Martin Segerstråle. Hela gänget ser fram emot Uppsalaresan. Djäknarna konstaterar att det inte är så vanligt med studentikosa körtillställningar som Kapris, oftare har kören tagit del i mer renodlade körtävligar. Innan konserten den 5 maj infaller ett annat viktigt köruppdrag, nämligen vappkonserten på Vårdberget där Brahe Djäknar traditionsenligt sjunger in våren kl Det är fint att Kåren årligen frågar om vi vill sjunga in våren. Det är en tradition som nog inte går att bryta, konsterar Segerstråle som i år för första gången dirigerar kören på Vårdberget. Tillställningen på Vårdberget direktsänds i radio Vega och på FST5. TEXT & BILD HEIDI VON WRIGHT NOTERAT Agneta serverar mat i Vasa Ann-Mari, Alexander och nu Agneta. Det är namnen på de tre matserveringarna och kaféerna i Academill, d.v.s. ÅA i Vasa. Den senaste, personalserveringen, fick sitt nya namn efter en namntävling med många bra förslag. Vi i kundkommittén fick allt som allt närmare 50 olika förslag och vi gillade genast namnet Agneta eftersom det dels anspelar på byråchef Agneta Mitts som längre framgångsrikt verkade på PF och dels passar in i serien med förnamn som börjar på a, säger Sune Glader (till vänster på bilden) som är restaurangchef. Dagligen serveras mellan kunder i Agneta och det innebär kortare matköer inte bara för personalen utan även för t.ex. studerande och andra i den större restaurang Alexander. Det var i första hand det här med ett förnamn som skulle börja på a som fick mig att tänka på Agneta. Det här med Agneta Mitts fick jag först senare veta om, säger Joachim Majors (till höger på bilden), planerare på MediaCity, som vann namntävlingen och fick som pris en ryggsäck fylld med städgrejor, matbiljetter och dryck. AN Florakörens vårkonsert Florakören vid Åbo Akademi kommer att ordna en vårkonsert onsdagen den 12 maj kl i Solennitetssalen. Biljetterna kostar 7 för studerande, 15 för vuxna och kan köpas från Luckan fr.o.m eller vid dörren en timme innan konserten börjar. Florakörens repertoar våren 2010 speglar den finska och nordiska naturen ur flera perspektiv. Sångerna avbildar det nordiska livet och landskapet i ord och stämning. Publiken får uppleva hur våren vaknar till liv, näktergalen sjunger och ett och annat hjärta fylls av vårkänslor. Sedan bjuder Flora upp till en virvlande sommardans. Det vaknade hjärtat gäckas av både kärleksrus och svek. Så nalkas sensommar och höst till tonerna av boskapens skällklockor och havsvågorna som bryts mot klippstränderna. På starka vingar svävar örnen mot kvällshimlen. Bland tonsättarna finns Pekka Kostiainen, Marianne Maans och Juhani Komulainen från Finland, Ingela Johnsdotter Omnell och Waldemar Åhlén från Sverige, Ola Gjeilo från Norge och Veljo Tormis från Estland. År 2010 leds Florakören av Anna Johnson (1980). Johnson har introducerat nya idéer och fräscha repertoarval för kören. Sedan år 2001 har hon fungerat som körens vicedirigent och genom det uppdraget blivit inspirerad att utbilda sig vidare inom körledning. Johnson har deltagit i kördirigeringskurser ledda av Lone Larsen 2004 och Karin Oldgren För tillfället går hon på MWI:s och FSSMF:s körledarkurs med Tuula Penttilä. Utöver sitt engagemang i Florakören är Johnson grundande medlem, styrelsemedlem och sångare i den finlandssvenska projektkören Exaudio samt knuten till kammarkören Key Ensemble. 13 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

14 FORSKNING RELIGIONSVETENSKAP Hur framställs religiositet i nordisk film? TD Sofia Sjö bedriver sedan i höstas religionsvetenskaplig filmforskning. Filmforskning kring tro och mening 14 TD Sofia Sjö säger att hon under de senaste åren tycker sig ha sett ett växande intresse för och utbud av filmer som tar sig an religiösa teman även i Norden. För drygt tre år sedan, i februari 2007, disputerade Sofia Sjö med avhandlingen Spelar kön någon roll när man räddar världen? Kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film. Därefter har hon under två år arbetat som lärare i Helsingfors men är nu åter bosatt i Åbo och forskar vidare inom ämnet religionsvetenskap. Hennes forskning är i år finansierad av kyrkans forskningscentral och anknuten till spetsforskningen vid ämnet religionsvetenskap. Det pågående post-doc forskningsprojektet går under arbetsnamnet Kyrka, tro och mening i modern nordisk film. Nu under hösten och våren har jag ägnat mig åt att hitta material. I medeltal har jag granskat ungefär två filmer i veckan. Hittills har jag analyserat cirka 100 filmer av nästintill 70 regissörer. Till mitt huvudmaterial är det tänkt att filmer ska höra. Tydliga exempel på nordiska filmer med fokus på religion är bl.a. en del av Klaus Härös filmer och i viss mån filmer av Aku Louhimies och Aki Kaurismäki. Amerikanskt och nordiskt Sofia Sjö säger att hon under de senaste åren tycker sig ha sett ett växande intresse för och utbud av filmer som tar sig an religiösa teman även i Norden. Många av dessa filmer lig-

15 ger nära västvärldens traditionella hjälteberättelser. Hjälten har ofta frälsarlika drag, har en förmåga att rädda nödställda och har ibland även övernaturliga kallelser eller förmågor. Det här gäller amerikansk film men också delvis nordisk. I mitt nuvarande projekt har jag valt en infallsvinkel där jag ser på religion i film utgående från teorier om religion idag, både sekularisering och tanken på ett post-sekulärt samhälle. Vad kan filmerna lära oss om religion i dagens nordiska samhälle? Sjö påpekar att religion och religiositet ofta karakteriseras på ett visst sätt på film, kyrkor blir institutioner och maktfaktorer som ifrågasätts, präster karakteriseras ofta som konservativa eller tvivlande, men ibland också med humor. Det som fick mig intresserad Först tänkte jag mig endast finländsk film men insåg att nordisk film kunde ge en bredare bild. av detta ämne var bl.a. den svenska Oscarsnominerade filmen från 2004, Så som i himmelen av Kay Pollak. Det här är en film där traditionell religion kritiseras men där andligheten istället får plats. Just Så som i himmelen var en film som hittade en stor publik, det visade att den här filmen lyckades knyta an till tankar i dagens samhälle. Sofia Sjö har tre fokus på sin forskning. Jag ser för det första på religiösa grupper och institutioner, oftast den lutherska kyrkan, och hur dessa representeras. I praktiken handlar det här ofta om hur präster karakteriseras. Mitt andra fokus är troende ka- raktärer. Det här är förstås en definitionsfråga, en präst kan också gestaltas som en troende karaktär och inte endast som en representant för en institution. Jag ser på hur karaktärerna gestaltas och vilka diskurser de kan anses knyta an till. Här handlar det förstås igen om definition, vad är en troende person? Hur kommer tro till uttryck i filmmediet? Det tredje huvudfokuset i Sofia Sjös forskning är film som meningsskapare. För att närma sig denna fråga har hon studerat diskussioner på webbforum som exempelvis Internet Movie Database. För att avgränsa materialet beslöt Sjö tidigt att enbart beakta nordisk film från de senaste tio åren. Först tänkte jag mig endast finländsk film men insåg att nordisk film kunde ge en bredare bild. Det pågår också mycket samarbete mellan de nordiska länderna när det kommer till film, både finsksvenska och dansk-svenska samproduktioner är ofta förekommande. När det gäller religion finns det naturligt också likheter vilket gör ett fokus på religion och nordisk film givande. Också populärkultur I Finland produceras ungefär tio spelfilmer per år, i både Sverige och Danmark är produktionen av inhemsk film mycket större. I Finland är stödet till inhemsk film inte lika stort som i flera av de andra nordiska länderna, vilket också syns när det gäller antalet filmer som görs. Men det är bra att FST5 köper in ett stort antal nordiska filmer varje år. Om man talar om religion på film är det många som kommer att tänka på Ingmar Bergman. Nu när det blivit mer okej inom vetenskaplig forskning att ägna sig åt populärkultur och religion har forskningsfältet vuxit snabbt. Om t.ex. science fiction film och religion har det skrivits mycket. Jag tycker inte att det är någonting fel med att forska om s.k. högkultur och religion, men om man vill veta vad människor i allmänhet ser på och tar del av måste man se till populärkulturen. Just nu fokuseras det på film inom många olika vetenskapsområden, vilket är kul. Sjö berättar att hon alltid varit intresserad av film och tycker om att nu kunna forska i film. Genremässigt vågar nordiska regissörer kanske experimentera mer än exempelvis amerikanska, men naturligtvis följer många filmer Hollywoodmodellen. Det har varit intressant att bekanta sig med materialet och med Norden på samma gång. Tomma kyrkor på film På frågan om hur man gör när man ser så mycket film, om man inte blir avtrubbad, svarar Sjö att det förstås kan bli betungande rent fysiskt att se så mycket film, att stirra på en skärm många timmar om dan är ju aldrig lätt, men att det inte blir alldeles för mycket. Möjligtvis kan det hända att man ibland analyserar sönder filmer istället för att kunna njuta av dem som film. Sofia Sjö konstaterar att hon ännu är i början av sin forskning men nämner några trender hon kunnat skönja så här långt. Tomma kyrkor är vanliga i nordisk film, likaså den tvivlande prästen och en viss misstänksamhet eller ointresse för traditionell religion. Men präster eller religiösa individer som kan möta andra på en personlig nivå blir också vanligare och ges ofta en rätt positiv gestaltning, vilket är intressant. Text & foto Heidi von Wright 15

16 AKTUELLT SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET Hur är den finlandssvenska identiteten konstruerad? Detta var ett centralt tema då Svenska litteratursällskapet besökte Åbo Akademi under sin jubileumsturné. Växande sällskap på turné 16 Svenska litteratursällskapet i Finland fyller 125 år i år, och som ett led i firandet ordnar sällskapet föredrag om det svenska i Finland på en rad orter i såväl Finland som Sverige, bland annat vid olika universitet. Den 8 april stod Åbo Akademi i turen. Verksamheten har vuxit kraftigt under det senaste decenniet, och i synnerhet forskningsenhetens uppbyggnad på 2000-talet har då spelat en stor roll. Idag har SLS kring 100 anställda, berättar forskningschef Christer Kuvaja, filosofie doktor i historia från Åbo Akademi. Sällskapets forskning anknyter till den svenska kulturen i Finland och bedrivs inom etnologi, folkloristik, historia, litteraturvetenskap, samhällsvetenskaper och svenska språket. SLS är en av de största privata finansiärerna av forskning på det humanistiska och samhällsvetenskapliga området i Finland. Sällskapet beviljar forskarstipendier och anställer forskare på viss tid, bland annat inom egna forskningsprojekt. I sin verksamhet erbjuder SLS också arkivtjänster samt upprätthåller ett vetenskapligt specialbibliotek. Vidare tar SLS emot och förtecknar brev, manuskript och andra handlingar av kulturhistoriskt och litteraturvetenskapligt intresse samt dokumenterar finlandssvenskarnas liv och traditioner. Svenska litteratursällskapet grundades 1885 till minne av Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg. Under vårens jubileumsturné medverkar olika forskare med anknytning till SLS, och vid ÅA-besöket hölls föredrag av litteraturvetaren, docent Kristina Malmio samt professorn i historia Henrik Meinander. Forskare i fokus Jubilerande sällskap på turné. Den 8 april besökte Kristina Malmio, Christer Kuvaja och Henrik Meinander Åbo Akademi som ett led i Svenska litteratursällskapets 125-årsjubileum. Malmio talade om författarna Jarl Hemmer och Elmer Diktonius och striden om det äkta på och 1920-talen. Hemmer och Diktonius utgjorde motpoler i den heta kamp mellan traditionalister och modernister som utspelade sig vid denna tid. Det handlade om gullgossen versus enfant terrible där Hemmer ansågs stå för normen och Diktonius för avvikelsen. Malmio har analyserat bland annat hur författarnas sociala värde skapades på det finlandssvenska litterära fältet vid denna tid. Hemmer var blond, blåögd, nordisk, Diktonius grovkorning, stöddig, framfusig. De kom via sina personer att likna det de ansågs representera. Henrik Meinander konstaterade i sitt föredrag Konstruktionen av finlandssvensk identitet: drivkrafter och särdrag att begreppet identitet egentligen är passé. Idag talar man hellre om ge-

17 AKTUELLT menskapskänsla. De flesta av oss har flera sådana känslor som kan växla beroende på kontexten. Storpolitiska händelser Meinander konstaterade bland annat att finlandssvenskheten, ett begrepp som myntades först år 1912, har klara kopplingar också till stormaktspolitiska händelser. Det faktum att svenskan år 1919 skrevs in i grundlagen som ett av Finlands nationalspråk kan kopplas till Ålandsfrågan. Det nyligen självständiga Finland ville köpa sympatier av det internationella samfundet för att inte förlora Åland till Sverige. Faktum är att svenskan hade varit på reträtt innan första världskriget och självständigheten, och samma var fallet på 1930-talet men andra världskriget kom igen att ena landet och språkfrågan fick lägre prioritet. Samtidigt har språkstriderna och de äktfinska strömningarna under olika tider tvingat de finlandssvenska organisationerna att explicit definiera vad det finlandssvenska är. EU:s utveckling påverkar Urbanisering och emigration har minskat på antalet finlandssvenskar under efterkrigstiden, och tider av språkförsoning har medfört att diskussionen om det finlandssvenska inte alltid har upplevts som så angelägen. Framöver kan bland annat EU:s politiska utveckling påverka också den finlandssvenska situationen. En politisk integration i EU kan verka gynnsamt, medan en mera centrifugal effekt kan ge mera nationalistiska strömningar överlag, vilket är bekymmersamt för alla minoriteter, menar Henrik Meinander. TEXT & FOTO PETER SANDSTRÖM NOTERAT Ökad livslängd ändå hälso- och välfärdsproblem Den ekonomiska och social utvecklingen samt social- och hälsopolitiska åtgärder har på många håll i världen bidragit till att dödligheten minskat och att människornas livslängd ökat. Ännu år 1990 ansågs det osannolikt att människans livslängd överskrider 85 år. Kvinnorna i Okinawa, som tillhör Japan, uppnådde denna gräns fem år senare 1995, och på många andra håll i världen har denna gräns överskridits. På grund av förändringar i mat- och konsumtionskultur är hälsan och välfärden för män i arbetsåldern nu i fara i många länder. Nya välfärdsproblem och -sjukdomar förorsakade av bl.a. övervikt, brist på motion och hög alkoholkonsumtion håller på att förändra sjukdomsbilden. I Finland utgör de alkoholrelaterade orsakerna nästan en femtedel av alla dödsfall bland män i åldern år. Efter Andorra och Macao, lever männen i Japan, Singapore, Hong Kong samt också i Sverige i medeltal 79 år. I Finland beräknas en nyfödd pojke leva ca 3 år kortare. Gemensam barnträdgårdslärarutbildning för ÅA och HU Åbo Akademi och Helsingfors universitet har efter förhandlingar på undervisningsministeriet kommit överens om en gemensam barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors. Universiteten ordnar en gemensam antagning för sammanlagt studieplatser. Examinationsrätten fördelar sig jämnt mellan ÅA och HU så att hälften av de studerande utexamineras från respektive universitet. Planeringen av utbildningen inleds nu efter att rektorerna uppnått enighet i frågan. Barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors kommer att evalueras efter de första antagningarna. Professor emeritus Guy Bäckman, Åbo Akademi, har under sin långa akademiska karriär inriktat sin forskning på dessa områden. Den 6 april fyllde Bäckman 70 år, och med anledning av födelsedagen ordnas ett seminarium för inbjudna i Åbo. Vid seminariet överräcks den internationella festskriften Health, Wellness and Social Policy, som redigerats av prof. Juhani Laurinkari (Östra Finlands universitet) till dagens jubilar. Festskriften innehåller 21 artiklar om aktuella hälso- och välfärdspolitiska frågor. Med festskriften och seminariet hedras Guy Bäckmans långa akademiska karriär, som började redan i början av 1970-talet vid Helsingfors universitet och som därefter fortsatt som professor i socialpolitik vid ÅA ända till Guy Bäckman är fortsättningsvis en aktiv forskare. Under de senaste åren har han forskat i japanernas välfärd och åldrande, med särskild inriktning på befolkningen i öriket Okinawa. TEK och TFiF stöder teknisk utbildning Tekniska föreningen i Finland (TFiF) och Teknikens akademikerförbund (TEK) har beslutat att donera sammanlagt euro till de finländska universitet som har teknisk utbildning. Åbo Akademis andel av donationen är euro. 17 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

18 VECKANS SKRIBENT TAGE KURTÉN Som sig bör uppmärksammades förvaltningsdirektör Roger Broos avgång med pension med intervjuer i en rad massmedier. Intervjuerna visar inte minst vilken betydelse Broo har haft för Åbo Akademi. Hans förtjänster skall inte förnekas. Vi är faktiskt bra 18 En passus i en av intervjuerna väcker dock protester hos mig. Eftersom yttrandet är rätt symptomatisk för många universitetsadministratörers sätt att se idag skall jag kommentera det. Broo säger, i samband med ett konstaterande att staten skall konkurrensutsätta alla forskningsanslag från 2013: Åbo Akademi har varit bra i naturvetenskaper och teknik men inte så bra på några andra områden. Och han tillägger: Jag hoppas att styrelsen och min efterträdare som förvaltningsdirektör jobbar för att höja nivån på de finlandssvenska kulturämnena så att de klarar sig i konkurrensen. (Hbl ) Yttrandena ger en beklagligt blek bild av mycket av forskningsverksamheten vid Åbo Akademi. Den är därför ägnad att skrämma bort presumtiva sökande till akademin. Vem skulle vilja satsa på utbildning vid ett universitet vars verksamhet inte är bra? Lyckligtvis är bilden felaktig. Akademin som helhet är ett synnerligen livaktigt universitet. Trots sin litenhet erbjuder ÅA stimulerande forsknings- och utbildningsmiljöer kring ett åttiotal olika akademiska ämnen. Vad kan alltså ha fått vår tidigare ledande tjänsteman att uttrycka sig så missvisande? Ser man till statistiken över externt finansierade forskningsprojekt (via Tekes och Finlands Akademi) kan man kanske förstå yttrandet. Av totala antalet projekt (grupper och individuella) vid FA finns 80 procent inom fakultetsområde III (naturvetenskap och teknik), medan de två övriga fakultetsområden står för ca 10 procent var. Totalantalet projekt sammantaget finansierade av Tekes, EU och industrin hör nästan till 100 procent hemma inom naturvetenskap och teknik (två EUprojekt finns inom fakultetsområde II samhälls-, handels- och vårdvetenskaper). Siffrorna är förstås förkrossande. Men berättigar de slutsatsen att vi inte är så bra inom områdena I och II? Svaret är nej. Kanske har Broo blivit vilseledd på liknande sätt som förre kanslern vid Helsingfors Universitet Kari Raivio? Raivio, med bakgrund i medicinska vetenskaper, åstadkom för några veckor sen en mindre debatt i Hufvudsstadsbladets spalter. Han konstaterade, om läsarna förstod honom rätt, smått föraktfullt, att en professor vid HU, Jeja-Pekka Roos, som dristade sig att se annorlunda på universitetsreformen än Raivio själv, faktiskt inte enligt gällande statistik lyckats skriva mer än två referee artiklar per år under de senaste tio åren. Att Roos under samma tid också skrivit ca 100 andra tidningsinlägg och mindre artiklar, såg uppenbarligen Raivio som en dismerit. Med sådana bedömningsgrunder kan man förstås få också synnerligen aktiva icke-naturvetare att framstå som vetenskapligt improduktiva. Roos är samhällsvetare. Inom samhällsoch humanvetenskaperna där forskaren vanligen skriver sina artiklar ensam, och där monografier är minst lika viktiga som artiklar, kräver vanligen två referee artiklar per år en betydande forskningsinsats. Raivios bedömningsgrund verkar alltså felaktig. Ser vi till Åbo Akademi så kan vi, utan att djupdyka i statistiken, konstatera att motsvarande siffror som Roos' med största sannolikhet kunde plockas fram för flertalet ämnesföreträdare vid vårt universitet. Jag har visserligen endast en begränsad insikt i hur andra fungerar. Men jag har i olika roller samarbetat med professorer och andra forskare i en rad samhällsvetenskapliga, humanis-

19 tiska och naturvetenskapliga samt tekniska ämnen. Bilden är klar. Vi har en lång rad synnerligen hängivna forskare och lärare inom alla sektorer. Samarbete och utbyte med forskare och lärare vid andra universitet i Europa och i Norden är genomgående stort. Våra högst utbildade forskare och lärare engageras hela tiden som sakkunniga vid andra lärosäten. I en lång rad nätverk fungerar ÅA-forskarna aktivt. Man deltar i samhällsdebatt. Man fungerar som experter i massmedia o.s.v. Yttrandena ger en beklagligt blek bild av mycket av forskningsverksamheten vid Åbo Akademi. De aktiva forskningsmiljöerna syns också i raden av planerade och förverkligade större forskningsprojekt. För att ta ett humanistiskt ämne som exempel. Den tillfälliga professorn i filosofi, Olli Lagerspetz leder för närvarande två forskningsprojekt som vardera administrerar ca euro per år (dvs. ca 2-3 yngre forskarår per projekt och år). Sådana projektpengar är resultatet av ihärdigt planeringsarbete. Aktivitetsgraden internt inom ÅA för den här typen av forskarsamarbete visade sig ju också i fjol när 27 olika forskargrupper från så gott som alla dåvarande fakulteter tävlade om spetsenhetspengar. Av de 13 som gick vidare fick sen endast fyra en direkt utdelning för sitt slit. Men det betyder förstås inte att de övriga var dåliga. Endast att andra uppfattats som i någon mening ännu bättre. Också andra liknande exempel kunde anföras. Enligt en pinfärsk undersökning av de finländska universitetens produktivitet är ÅA bäst i hela landet. Att vara bäst i denna jämförelse innebär att relationstalet mellan uppnådda resultat i form av examina och publicerade forskningsresultat (internationella artiklar) och den statliga grundbudgeteringen är så stort som möjligt. Äran av detta tillkommer ÅA som helhet och ingalunda enbart några utvalda ämnen. Äran är samtidigt tvetydig. En bidragande orsak till resultatet torde vara att personalen (alla kategorier) arbetar på gränsen till sin förmåga för det gemensamma bästa Skulle man tro på Broos bild så borde verksamheten på de flesta håll vara synnerligen anemisk. Men så är det inte. Motorn i varje universitets verksamhet är ämnen med en blomstrande forskningsmiljö, som uppmuntrar till kreativitet och nytänkande. Det är vi bra på, inte bara inom naturvetenskap och teknik. En god forskning innebär bland annat att doktorander och postdoc-forskare trivs, och VECKatt forskarmiljöerna växer. Det här sker. När det BENT är ANS SKRIsker utanför fakultetsområde III så sker det helt tén, profes- Tage Kur- utan de finansieringsmöjligheter som Tekes tematisk sor i sys- och industrin står för. Det teologi och förutsätter hos alla involverade ett brinnande in- teologiska prefekt för tresse för saken: sökandet fakulteten efter ny forskningsbaserad kunskap. vid ÅA. Utan allt det engagemanget vore Åbo Akademi inte så bra. Men nu finns detta engagemang. Därför är vi faktiskt bra. 19

20 DISPUTATIONER 20 TEKNISK KEMI OCH REAKTIONSTEKNIK PhD Irina Simakova disputerade i teknisk kemi och reaktionsteknik torsdagen den 22 april på avhandlingen Catalytic transformations of fatty acid derivatives for food, oleochemicals and fuels over carbon supported platinum group metals. Opponent var prof. MIRON LANDAU, Ben-Gurion University of the Negev (Beer-Sheva, Israel), och som kustos fungerade prof. DMITRY MURZIN. Så här sammanfattar Irina Simakova sin avhandling: "Växtoljor som utgör en förnybar naturresurs används som sådana eller i modifierade former i många industriella processer, som är av stor betydelse för vårt vardagliga liv. Växtoljor används i livsmedel, i kemiska och farmaceutiska produkter, i textilindustrin, för framställning av färgämnen och beläggningsmaterial samt som miljövänliga bränslekomponenter. Fetter och oljor hör till de äldsta kemiska komponenterna som utnyttjas av människan. De består huvudsakligen av glycerolestrar och fettsyror. Fetter och oljor har typiskt en kolkedja med kol-koldubbelbindningar samt karboxyl- och estergrupper, som kan genom hydrering eller dekarboxylering konverteras till nyttiga och miljövänliga produkter med hjälp av ädelmetallkatalysatorer. Aktivt kol (C) används som bärare på katalysatorerna. Tyngdpunkten i arbetet var utvecklingen av en alternativ, palladiumbaserad hydreringsteknologi som skulle ersätta den traditionella teknologin som är baserad på användningen av nickelkatalysatorer. Palladiumbaserade katalysatorer kan återcirkuleras, de är aktivare och mera resistenta mot syror och de bildar mindre mängder av skadliga transisomerer. För att denna teknologi skall bli ekonomiskt hållbar och konkurrenskraftig, måste den basera sig på de bästa möjliga katalysatorerna, vilket innebär att en optimal kombination av hög aktivitet och selektivitet samt en lång livstid för katalysatorn krävs. Därför inkluderades teknologiska aspekter kraftigt i forskningen. Målet var också att öka förståelsen av palladiummetallernas roll i nanoskala, speciellt effekten av metallpartiklarna i katalytisk hydrering och deoxygenering. Pd/C-katalysatorer med lika stora halter av Pd syntetiserades och metallens dispersion på bärarmaterialet varierades systematiskt genom en kontrollerad uppväxt av palladiumnanopartiklar på aktiv kolbärare. Metalldispersionens effekt på hydreringshastigheten och cistransförhållandet undersöktes i detalj. En optimal metalldispersion som gav den högsta dekarboxyleringshastigheten hittades. Massöverföringens inverkan på reaktionens hastighet studerades experimentellt och temperaturprogrammerad desorption av kolmonoxid från katalysatorytan undersöktes ingående. " BIOKEMI FM Lenita Viitanen disputerar i biokemi fredagen den 23 april på avhandlingen Structural features of ligand binding: Sterol carrier protein-2 and Glycolipid transfer protein. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, BioCity. Opponent är Ph.D. QUE LAN, och som kustos fungerar prof. MARK JOHNSON. Så här sammanfattarlenita Viitanen själv sin avhandling: I min doktorsavhandling har jag undersökt den tredimensionella (3D) strukturen av lipidtransferproteinerna SCP-2 (eng. sterol carrier protein-2) och GLTP (eng. glycolipid transferprotein) från växter. Som metod använde jag datorbaserad homologimodellering, vilket utnyttjar den kända strukturen hos besläktade (dvs. homologa) proteiner. Eftersom struktur är starkare bevarad än sekvens hos proteiner, så kan relativt korrekta strukturmodeller konstrueras även om sekvenslikheten inte är särskilt hög. Mitt arbete ingår i ett samarbetsprojekt där SCP-2- och GLTP-liknande proteiner från växter karakteriserats för första gången någonsin. Dessa proteiner har hittats tidigare i många andra organismer, SCP-2 från bakterier till däggdjur och GLTP i eukaryoter, men inte i växter. SCP-2 och GLTP är av intresse eftersom deras biologiska funktion fortfarande är oklar såväl i växter som i däggdjur. Vår samarbetspartner Dr. Johan Edqvist vid MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

John Lennings Stipendiefond - för dig som bor i Norrköping och arbetar inom det privata näringslivet.

John Lennings Stipendiefond - för dig som bor i Norrköping och arbetar inom det privata näringslivet. John Lennings Stipendiefond - för dig som bor i Norrköping och arbetar inom det privata näringslivet. Vill du utveckla dig själv och din kompetens för att kunna ta nya spännande steg i karriären? Då är

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 1. ALLMÄNT Arbetsgruppen fyllde sin uppgift att utveckla och bevara invandrarnas intresse för svenskan och den

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA FINLANDS LÄN Social- och hälsoavdelningen 13.5.2009 Till de i distributionen nämnda Länsstyrelsen i Västra Finlands län och samarbetsgruppen NÅVÅ arrangerar RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran i Sverige. I Stockholm, 1640, grundades en gymnasieskola,

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk 22.3.1999 Verksamheten 1998 Allmänt om projektet Det gångna året var det första år då projektets verksamhet hade stabiliserats och omfattade alla arbetsskeden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och målsättningar... 3 2. Lägesbeskrivning... 3 2.1. Riskkartläggning... 3 2.2. Samlad service... 3 2.3. Vasa

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS 1039/2013 5 Bilaga FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av universitetens namn: AU Aalto-universitetet Helsingfors

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer