Arbetsbok Kartläggning och analys av verksamheten för barn och unga 7 25 med tillhörande utvecklingsplan. Idrottslyftet

Transkript

1 Arbetsbok Kartläggning och analys av verksamheten för barn och unga 7 25 med tillhörande utvecklingsplan. Idrottslyftet

2 Föreningslivet Innehåll Idrottslyftsmedlen Ekonomi Utbildning Nyanlända Distriktet

3 Föreningslivet Aktiva idrottare Antal utövare Åldersstruktur Könsfördelning Aktiva i idrott november 2014

4

5 Föreningslivet Föreningar Antal Spridning över distriktet Kommunal nivå Verksamhet för personer med funktionsnedsättning* Antal Idrotter (SF) som redovisat LOK-stöd per kommun *Parasportförbundet

6 Antal Idrotter/SF som redovisat LOK-stöd per kommun

7 Föreningslivet Andel av föreningarna har verksamhet för barn och unga 7 25 år (redovisar Lok)

8 Andel som redovisar LOK-stöd (verksamhet)

9 Föreningslivet LOK-stöds utveckling i distriktet avseende de i landet tio största idrotterna jämfört med riksnivån.

10

11 Föreningslivet LOK-stöds utveckling i distriktet per kommun jämfört med befolkningsutvecklingen.

12

13 Idrottslyftsmedlen De 10 förbund som lagt mest IL-medel i distriktet

14 IL-stöd

15 Idrottslyftsmedlen Total fördelning av Idrottslyftsmedel per kommun

16 IL-stöd

17 Idrottslyftsmedlen De totala Idrottslyftsmedlen utslaget per capita och kommun Idrottslyftet/per capita

18 450 Totala Idrottslyftsresursen/per capita Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nykvarn Nyköping Oxelösund Strängnäs Södertälje Trosa Vingåker

19 Idrottslyftsmedlen Tidigare Idrottslyftsprojekt Andelen av de tidigare IL-projekten som i dag bedrivs som del av ordinarie verksamhet? Framgångsnycklar Förslag på metod?

20 Ekonomi Andelen barn i respektive kommun som lever i familjer som definieras som ekonomiskt utsatta

21 Indikatorn visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomst. Indikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna. De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse.

22 Ekonomi Genomsnittlig kontant bruttolön för invånarna i respektive kommun

23 Indikatorn är kontant bruttolön för samtliga. Det finns ju en uppsjö att välja mellan, men efter att ha kikat på ett antal olika så ger de ofta samma bild och vi behöver nödvändigtvis inte ha exakta tal utan mer en jämförelse mellan olika kommuner som säger något om kommuninvånarnas ekonomiska möjligheter. Hämtat via SCB

24 Utbildning Utbildningstimmar (SISU Idrottsutbildarna) per kommun SISU-timmar ,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 SISU-timmar 2014 per capita

25 Utbildningstimmar SISU Idrottsutbildarna Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nykvarn Nyköping Oxelösund Strängnäs Södertälje Trosa Vingåker

26 0,25 Utbildningstimmar SISU Idrottsutbildarna 2014 per capita 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nykvarn Nyköping Oxelösund Strängnäs Södertälje Trosa Vingåker

27 Utbildning Hur står sig kunskaps- och kompetensnivån inom området idrott för barn och unga bland tjänstemännen på distriktsförbundet? Hur står sig kunskaps- och kompetensnivån inom området idrott för barn och unga bland de förtroendevalda på distriktsförbundet? Hur står sig kunskaps- och kompetensnivån inom området idrott för barn och unga på SDF-nivå inom distriktet? Hur står sig kunskaps- och kompetensnivån inom området idrott för barn och unga på IF-nivå inom distriktet bland såväl tränare som förtroendevalda? Förslag på metod?

28 Nyanlända Antal inskrivna i migrationsverkets system (per 1000 invånare)

29 Nyanlända (antal i migrationsverkets system 1 november 2015)

30 Kommun Befolkning nov Antal utlandsfödda Antal inskrivna på hem samt eget boende Antal inskrivna per 1000 invånare totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nykvarn Nyköping Oxelösund Strängnäs Södertälje Trosa Vingåker

31 Personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem Anläggningsboende (ABO) är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i hyreshus. Eget boende (EBO) avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande. Exempel på "övrigt boende" är familjehemsplacerade barn, vistelse på sjukhus m.fl. SÖDERMANLANDS LÄN ANLÄGGNINGS- BOENDE (ABO) EGET BOENDE (EBO) ÖVRIGT BOENDE ESKILSTUNA FLEN GNESTA KATRINEHOLM NYKÖPING OXELÖSUND STRÄNGNÄS TROSA VINGÅKER SÖDERMANLANDS LÄN Delsumma

32 Distriktet Anläggningsbestånd/kommun Antal Typer Täthet Vilka nyttjar (kön/ålder) Förslag på metod? Idrotter i kommun Vita fläckar Vilka finns? Vilka finns inte? Förslag på metod?

33 Distriktet SDF Antal Vilka Anställda Ekonomi SDF som spänner över flera distrikt Förslag på metod?

34 Föreningarnas självbild Skattningsverktyget Distriktet Förslag på metod?

35 Typer av föreningar Förening En förening där en framgångsrik tävlingsverksamhet är det främsta målet. En förening där så många som möjligt ska ges möjlighet att vara kvar som länge som möjligt är det främsta målet. En förening där en framgångsrik verksamhet på elitnivå är det främsta målet. En förening där att vara en stark kraft i det lokala samhället är det främsta målet. En förening där syfte och mål är oklara och där det mesta av kraften går åt till att försöka överleva. Förslag på metod?

36 Distriktet Icke föreningsdriven idrottsverksamhet för målgruppen 7-25 år Vad erbjuds i respektive kommun? I vilka former? Förslag på metod?

37 Analys Hur kommer det att det ser ut som det gör i vårt distrikt/våra kommuner? Vad är det vi gör som eventuellt bidrar till att det ser ut som det gör? Vad är det vi vill uppnå med befintliga strukturer (resursfördelning, regelverk, bidragssystem mfl)? Finns det några interna respektive externa strukturella hinder som försvårar vårt distrikts önskade utveckling? Vilka är dom? (resursfördelning, regelverk, bidragssystem mfl)

38 Sammantaget Vilka är våra styrkor som stödorganisation samt hos oss som idrottsdistrikt? Vilka är möjligheterna i vår omvärld som vi ska dra nytta av som stödorganisation och som idrottsdistrikt? Vilka är våra svagheter som stödorganisation samt hos oss som idrottsdistrikt? Vilka är de eventuella hoten i vår omvärld som vi ska vara medvetna om och ta hänsyn till i vår utveckling som stödorganisation och som idrottsdistrikt?

39 Utvecklingsplan

40 Hur många av de tidigare IL-projekten bedrivs i dag som del av ordinarie verksamhet? (effekter av tidigare IL-insatser) Hur stor andel av föreningarna har verksamhet för barn och unga 7 25 (för vilka bedriver IF idrottsverksamhet?) Vilka har fått ta del av det tidigare IL-stödet (kommuner, typ av förening, idrott osv) Lok-utveckling (distrikt, kommun Befolkningsutveckling (distrikt, kommun Idrottsrepresentation (distrikt, kommun Sammanställning av de skattningar som är gjorda Vita fläckar i distrikten. Vad är det som saknas? Läget kring nyanlända/kommun Andel föreningsidrottsutövare (ålder, kön)

41 Nyckeltalen (Peters analys) Det finns relevant statistik (som i mesta möjliga mån måste uppdateras löpande) framtagen som tillsammans med statistik om exempelvis LoK-stöd, respektive kommuns ekonomiska status - antal individer i åldersgruppen 7-25 år (spec. per ålder) finns på orten - antal idrotter på orten - nyckeltalen som alla distrikt fått i samband med distriktsuppföljningen - diskuterade även antal medlemmar som en gemensam parameter för alla idrotter

42 Hur gör föreningarna med att behålla de aktiva? Hur många av de tidigare IL-projekten bedrivs i dag som del av ordinarie verksamhet? (effekter av tidigare IL-insatser) Idrottsanläggningar (vilka nyttjar, vilka idrotter osv) Klassificering av IF Annan idrottsverksamhet som erbjuds för målgruppen 7-25 /kommun Vilka former Kompetens och kunskapsnivån bland IF Ålder, utbildning, skolresultat, kommersiella verksamheter, elitidrotten, projekt för bredd. Idrottens lokala (regionala el. kommunala) infrastruktur, förändringsbenägenhet, resurser inom IF, SDF; ekonomi, anställda etc.