HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Transkript

1 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2016 Ö SÖKANDE KL Ombud och offentlig försvarare: Advokat TM MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box Stockholm 2. SL Målsägandebiträde: Advokat JN SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDE Hovrätten för Övre Norrlands dom i mål B Dok.Id HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon Expeditionstid Riddarhustorget 8 Box Stockholm Telefax :45-12:00 13:15-15:00 E-post: hogsta.domstolen@dom.se

2 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 2 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta domstolen bifaller KLs ansökan om resning i fråga om ansvar för mord och grovt rån, skadestånd till SL samt påföljd. Målet ska i de resta delarna på nytt tas upp av hovrätten. TM ska få ersättning av allmänna medel för försvaret av KL i Högsta domstolen med kr. Av beloppet avser kr arbete och kr mervärdesskatt. JN ska få ersättning av allmänna medel för biträdet åt SL i Högsta domstolen med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 290 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Hovrätten ska pröva frågan om KLs skyldighet att ersätta staten för kostnaderna i resningsärendet. YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN KL har ansökt om resning och yrkat att han frikänns från ansvar för mord och grovt rån samt att det enskilda anspråket ogillas. Riksåklagaren och SL har motsatt sig att resning beviljas.

3 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 3 SKÄL Bakgrund 1. KL dömdes den 18 mars 2005 av Hovrätten för Övre Norrland för, såvitt nu är av intresse, mord och grovt rån. Påföljden bestämdes till livstids fängelse. KL förpliktades även att betala skadestånd till målsäganden SL. 2. Hovrätten fann det styrkt att KL den 14 april 2004 på en fastighet i Kalamark inom Piteå kommun dels berövat RL livet genom att tilldela honom ett stort antal kraftiga slag i huvudet med ett trätillhygge och därefter binda honom, tejpa honom hårt över hals och underkäke samt lägga tunga säckar över honom, dels medelst våld riktat mot SL stulit en måttlig summa pengar i kontanter. 3. Hovrättens fällande dom grundades i huvudsak på uppgifter från MV, som hördes som vittne i målet, om vilka kontakter denne haft med KL och vilken information han då fått från KL. Vidare fanns skriftlig bevisning i form av bl.a. dokumentation från undersökningar på brottsplatsen och listor utvisande telefontrafik den 14 april 2004 och dagarna däromkring till och från de telefoner som KL och vittnena MV och HA disponerade. 4. Enligt MV berättade KL dagarna före den 14 april 2004 för honom att han planerade att göra en stöt, som MV förstod skulle ske hos bröderna L. MV vittnade även om att han och KL träffades i Piteå den 13 april och att de åkte tillsammans därifrån till Kalamark under kvällen samma dag. Enligt MV syftade den resan till att avstyra KLs planerade brott (den s.k. avvärjningsresan). KL förnekade under rättegången både att han hade planerat att göra en stöt och att avvärjningsresan hade ägt rum.

4 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 4 5. KL överklagade hovrättens dom till Högsta domstolen, som inte beviljade prövningstillstånd. Han har vid två tillfällen ansökt om resning avseende hovrättens dom. Ansökningarna har avslagits genom beslut den 5 december 2006 respektive den 21 oktober Närmare om den nu aktuella resningsansökningen 6. KL har som grund för sin resningsansökan anfört att det har framkommit nya omständigheter och bevis som inte förebringats tidigare och som tillsammans med vad som åberopats i de tidigare resningsärendena sannolikt skulle ha lett till att han hade frikänts eller som i vart fall medför att det finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om han förövat gärningarna. 7. KL har som ny bevisning åberopat uppgifter som MV under senare tid lämnat till bl.a. journalister. Dessa uppgifter har spelats in och bilagts resningsansökningen. Enligt KL visar detta material att MV på en rad punkter lämnar nya uppgifter som avviker från de han lämnade i brottmålet. KL har vidare anfört följande. Enligt de uppgifter som MV nu har lämnat ska han och KL ha talat om planer på en stöt mot bröderna L redan vid den tid då de båda arbetade tillsammans, vilket var någon gång före utgången av år Enligt de uppgifter som MV tidigare har lämnat, och som låg till grund för hovrättens prövning, var det den 8 april 2004 som KL berättade om planerna på en stöt. MV uppger numera vidare att ett skäl till att han reste till Piteå den 13 april 2004 var att han skulle skaffa narkotika. Det är en ny uppgift som inte stämmer med tidigare uppgifter enligt vilka skälet till resan till Piteå var dels att provköra en bil, dels att företa avvärjningsresan. Bland övriga uppgifter som är nya kan framhållas att MV numera anger att han var hos bröderna L vid två tillfällen för att hämta pengar. Vid det första tillfället ska kr ha hämtats, vid det andra kr. Enligt de uppgifter som MV lämnade i brottmålet var han hos bröderna vid ett enda tillfälle och då för att hämta kr.

5 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 5 8. KL har därutöver åberopat en jämförelse av tillvägagångssätten vid brotten i Kalamark och rånmord som skett i Långared år 2011 samt ett sakkunnigutlåtande avseende graden av beteendekonsistens vid en jämförelse mellan dessa brott. Vidare har han åberopat bl.a. en genomgång och bearbetning av uppgifter ur förundersökningsprotokollet samt en genomgång av de telefonlistor som åberopades som bevisning i målet. De tidigare resningsansökningarna 9. KL har i de föregående resningsansökningarna åberopat flera omständigheter och bevis, vilka enligt honom utgjort skäl för resning. I de båda beslut som Högsta domstolen tidigare har meddelat har frågan om telefonuppkoppling särskilt behandlats. Enligt KL har analysrapporter visat att MV inte kan ha varit i Kalamark vid den tid då han angett att avvärjningsresan skulle ha ägt rum eftersom hans telefon den 13 april 2004 kopplats upp mot basstationen i centrala Piteå kl och mot basstationen i Öjebyn kl I beslutet från år 2006 uttalade Högsta domstolen att det var ytterst osannolikt att MVs mobiltelefon befann sig i Kalamark vid de nämnda tidpunkterna. Det ansågs emellertid inte framgå av domen i brottmålet att hovrätten skulle ha utgått från att en sådan uppkoppling kunnat ske och att det därför inte kunde antas ha varit avgörande för hovrättens bedömning att KL och MV befunnit sig i Kalamark vid tidpunkterna för samtalen. 11. Högsta domstolen uttalade i 2010 års beslut att beslutet från år 2006 fick förstås så att domstolen ansåg att utredningen på denna punkt i det närmaste saknade betydelse genom att den rörde ett förhållande som hovrätten inte hade lagt till grund för den fällande domen. Den kompletterande information som hade åberopats i det nya resningsärendet kunde mot denna bakgrund inte anses innehålla något som inte redan hade varit föremål för domstolens prövning.

6 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida Slutsatsen i beslutet från år 2010 var att varken uppgifterna om telefonuppkoppling eller de andra omständigheter och bevis som hade åberopats föranledde Högsta domstolen att frångå ställningstagandet i det tidigare resningsärendet och att skäl till resning därför saknades. Två ledamöter var av skiljaktig mening och ansåg, med hänsyn till den betydelse som tilltron till MVs uppgifter hade haft för hovrättens avgörande sammantagna med bevisläget i övrigt i målet, att det fanns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om KLs skuld. Rättslig reglering och utgångspunkter för prövningen 13. Enligt 58 kap. 2 4 rättegångsbalken får resning beviljas till förmån för den tilltalade om någon omständighet eller något bevis som inte tidigare har förebringats åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade frikänts eller till att brottet hade hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats, den s.k. huvudregeln. 14. Enligt det andra ledet i samma punkt, den s.k. tilläggsregeln, får resning också beviljas om det med hänsyn till vad som åberopas och i övrigt förekommer finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott för vilket han dömts. Tilläggsregeln ska, med hänsyn till kravet på synnerliga skäl och med beaktande av att resning är ett extraordinärt rättsmedel, ges en restriktiv tillämpning. I fall av ny bevisning bör regeln tillämpas endast om de nya bevisen till följd av särskilda omständigheter är ägnade att framkalla tvivel om den tilltalades skuld. 15. Betydelsen av det nya material som har kommit fram ska ställas mot den i brottmålet förebringade utredningen. Den utredningen ska i princip värderas och bedömas på det sätt som kommer till uttryck i brottmålsdomen. Relevansen av en i brottmålet åberopad omständighet ska således inte bli föremål för ny bedömning. Inte heller ska någon fristående omvärdering av den i brott-

7 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 7 målet framlagda bevisningen göras i resningsärendet. Det sagda hindrar inte att ny utredning kan påverka bedömningen av en tidigare beaktad omständighets relevans liksom ett redan prövat bevismedels bevisvärde. Att den tidigare framlagda bevisningen i princip inte ska värderas om hindrar inte att styrkan av den bevisning som lagts till grund för den fällande domen kan vara av intresse. Den nya bevisningen måste bedömas med beaktande av den gamla bevisningens bevisvärde för att det ska kunna avgöras om den har sådan vikt att förutsättningar för resning föreligger. (Se bl.a. NJA 2010 s. 295 p. 14 och 15 samt NJA 2011 s. 254 p. 16.) 16. Om en part som tidigare har fått avslag på nytt ansöker om resning ska de bedömningar som resningsdomstolen gjort av den nya utredning som åberopades i den eller de tidigare resningsansökningarna stå fast. Vad som ska prövas i det nya målet är endast om den nya utredningen skulle kunna antas ha föranlett ett förändrat ställningstagande om den förebringats tillsammans med det samlade material som funnits i det ursprungliga målet och tidigare resningsansökningar. Om den bevisning som åberopades i det föregående resningsärendet hade sådan styrka att det var mycket nära att resningsansökningen bifölls, kan ett förhållandevis begränsat bevistillskott vara tillräckligt för ett förändrat ställningstagande. (Se NJA 2009 s. 768 och NJA 2010 s. 295 p ) Högsta domstolens bedömning i detta fall 17. I det bevismaterial som låg till grund för hovrättens bedömning i brottmålet fanns inte någon teknisk bevisning som band KL till brottet eller brottsplatsen. Det fanns inte heller vittnen som hade gjort några direkta iakttagelser av händelsen. Bevisningen utgjordes framför allt av MVs uppgifter i kombination med olika omständigheter av indiciekaraktär, såsom att det hade varit praktiskt och tidsmässigt möjligt för KL att utföra brotten. Utgången i målet stod och föll med hur trovärdiga och tillförlitliga

8 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 8 MVs uppgifter kunde bedömas vara. I två avseenden var MVs vittnesmål särskilt centralt. Det ena gäller uppgiften om att KL den 8 april 2004 skulle ha berättat om planerna på en stöt hos bröderna L. Det andra gäller uppgifterna om avvärjningsresan på kvällen den 13 april Beträffande avvärjningsresan har frågan huruvida MVs uppgifter om resan är oförenliga med det förhållandet att hans mobiltelefon kopplades upp mot basstationer i Piteå respektive Öjebyn under kvällen före mordet behandlats av Högsta domstolen i tidigare resningsärenden. Den bedömning som domstolen har gjort av den frågan står i och för sig fast (se p. 16). Det hindrar inte att motsättningen mellan informationen om uppkopplingarna och MVs vittnesmål påverkar tilltron till hans uppgifter och att den därmed måste tillmätas betydelse sedan det nu framkommit ytterligare omständigheter som påverkar bevisvärdet av hans utsaga. I detta ärende har sålunda framkommit att MV numera anger att ett skäl till resan till Piteå den 13 april 2004 var att skaffa narkotika. Uppgiften avviker från vad han uppgav i rättegången där han angav andra skäl för den resan. Denna uppgift förstärker oklarheterna kring avvärjningsresan och väcker ytterligare frågor när det gäller MVs trovärdighet. 19. MV har i brottmålet angett att KL dagarna före mordet berättat om planer på en stöt mot bröderna L. Enligt de uppgifter som nu har kommit fram skulle KL ha berättat om sådana planer mycket lång tid före mordet. Det kan antas att det för hovrättens bedömning har haft viss betydelse att KL berättat om planerna kort tid före mordet. Att MV först nu berättat om detta inverkar även allmänt sett menligt på tilltron till hans uppgifter. 20. Samma sak kan sägas om det förhållandet att MV numera, långt efter de aktuella händelserna, säger sig minnas att han hämtat betydande penningbelopp hos bröderna L vid två tillfällen och inte, som han uppgav i brottmålet, endast en gång. Oavsett vilken betydelse den uppgiften skulle kunna ha haft

9 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 9 för hovrättens bedömning är det anmärkningsvärt att en uppgift av det slaget kommer fram först nu. 21. De nya uppgifter som MV har lämnat om resan till Piteå, om planerna på en stöt och om kontakterna med bröderna L är inte sådana att de sedda för sig utgör skäl för resning. Det gäller också om de bedöms tillsammans med de ytterligare omständigheter som KL åberopar i detta resningsärende. Förhållandena är emellertid speciella. I tidigare resningsärenden har det lagts fram andra omständigheter som också har varit ägnade att inge tvivel om riktigheten av MVs uppgifter. Med hänsyn härtill måste även ett mindre bevistillskott kunna vara tillräckligt för ett förändrat ställningstagande (se p.16). 22. MVs vittnesmål har varit avgörande för den fällande domen. Den osäkerhet som nu har uppkommit när det gäller tilltron till och tillförlitligheten av hans uppgifter får betydelse för bevisvärdet av hans utsaga. 23. Det finns mot den nu angivna bakgrunden, och med beaktande av att straffet har bestämts till livstids fängelse, synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om KL har förövat brotten. 24. Ansökningen om resning ska därför bifallas med stöd av tilläggsregeln i 58 kap. 2 4 rättegångsbalken i fråga om ansvar för mord och grovt rån, skadestånd samt påföljd. Målet ska i dessa delar på nytt tas upp i hovrätten. 25. Högsta domstolen finner inte skäl att besluta om inhibition av straffverkställigheten.

10 HÖGSTA DOMSTOLEN Ö Sida 10 I avgörandet har deltagit: justitieråden Agneta Bäcklund, Dag Mattsson, Anders Eka (referent), Sten Andersson och Mari Heidenborg Föredragande justitiesekreterare: Riikka Liljenfeldt