Theory and Methodology of Science (AK2030/AK2032/AK2036/AK2038) Kursanalys, juli 2011

Transkript

1 Theory and Methodology of Science (AK2030/AK2032/AK2036/AK2038) Kursanalys, juli 2011 Innehåll INLEDNING... 1 KURSERNAS UPPLÄGGNING OCH LÄRARRESURSER... 2 FÖRELÄSNINGAR... 2 SEMINARIER... 3 EXAMINATION... 3 LÄRARE I KURSEN... 3 KVANTITATIVA DATA... 3 ANTAL STUDENTER... 3 STUDIEPRESTATIONER... 3 KVALITATIVA DATA OCH ANALYS... 4 ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER... 4 UPPFYLLELSE AV KURSMÅL... 5 FÖRELÄSNINGAR... 5 SEMINARIER... 6 KURSLITTERATUR... 7 EXAMINATION... 7 PROJEKTDELEN... 7 Inledning Denna kursanalys avser kurserna AK2030, AK2032, AK2036 och AK2038 för läs- året 2010/2011. De fyra kurserna är liknar varandra och kan sägas vara varianter av samma kurs. Kursernas namn och poängantal framgår av nedanstående tabell: Kod Svenskt namn / Engelskt namn Omfattning AK2030 Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik 4,5 hp (naturvetenskap) / Theory and Methodology of Science (Natural and Technological Science) AK2032 Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik 4,5 hp (samhällsvetenskap) / Theory and Methodology of Science (Social Science) AK2036 Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik med 7,5 hp tillämpningar (naturvetenskap) / Theory and Methodology of Science with Applications (Natural and Technological Science) AK2038 Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik med 7,5 hp 1

2 tillämpningar (samhällsvetenskap) / Theory and Methodology of Science with Applications (Social Science) Kurserna ligger på avancerad nivå och är tänkta att läsas av studenter under för- sta året på ett masterprogram på KTH. (En del läser dock kursen i årskurs 2 i ett masterprogram.) Kurserna förutsätter att man studerat vid KTH eller annan teknisk högskola några år, men förutsätter inga särskilda filosofiska förkunska- per. Kursvarianterna som är 7,5 hp skiljer sig från de kortare varianterna genom att en extra modul om 3 hp är tillagd. Denna modul är programspecifik, dvs. den är anpassad till vilket masterprogram studenten följer. Kursen AK2030 ges även som distanskurs för studenter antagna på vissa KTH- masterprogram. Distansvarianten ges i period 1 varje år. Det finns även doktorandvarianter av kurserna. De berörs dock inte närmare i denna kursanalys. Eftersom vissa av kursvarianterna ges året runt (AK2030 och AK2036 ges fyra gånger om året), har det inte bedömts nödvändigt att utvärdera precis varenda kursomgång. Föreliggande kursanalys avser istället hela läsåret 2010/2011. Kva- litativa data samlades in i december 2010 och avsåg således studenter som gick någon av kursens varianter under period 2. Dessa har bedömts vara tillräckligt många för att kunna representera studenterna från hela årets kursomgångar. Kursernas uppläggning och lärarresurser En central idé i kurserna är att de inte enbart ska vara filosofiska, utan att de även i någon mån ska vara praktiskt inriktade och att undervisningen ska an- knyta till de teknikvetenskapliga områden som studenterna tidigare läst. Under- visningen i kurserna består främst av föreläsningar och seminarier. I kursvarianterna som är 7,5 hp tillkommer en hel del självständigt arbete som i regel utförs gruppvis. Nedan redovisas rubrikerna för föreläsningar och seminarier i en ty- pisk kurs (närmare bestämt i AK2030/AK2036). Eftersom all undervisning i kurserna sker på engelska används rubriker på detta språk. Föreläsningar Scientific knowledge Hypothesis testing Statistical hypothesis testing Observations and measurements Experiments Models Research ethics Laws and explanations Scientific writing The development of science 2

3 Seminarier Definitions Scrutinizing scientific text A scientific experiment Scientific writing Examination Kursvarianterna som är 4,5 hp examineras på två sätt: Aktivt deltagande i fyra seminarier, 1,5 hp Skriftlig tentamen, 3 hp Kursvarianterna som är 7,5 hp har härutöver ett extra examinationsmoment: Redovisning av projekt, i regel i form av två muntliga redovisningar efter grupparbete, 3 hp Lärare i kursen Kursansvarig och examinator har varit professor John Cantwell. Han har även hållit de flesta föreläsningarna. Administrativt ansvariga för kurserna har varit Corrado Matta och Jesper Jerkert. Ytterligare personer har varit involverade i se- minarieundervisningen. Kvantitativa data Antal studenter Kurserna är stora, räknat i antal studenter. Tabellen nedan ger siffror för alla fyra kurskoderna. Siffrorna avser hela läsåret 2010/2011, dvs. höstterminen 2010 och vårterminen Det totala antalet registrerade studenter på alla fyra kursvarianterna var hela 939. Kod Antal reg. Antal slutbetyg Prestations- grad Examinations- grad AK % 70% AK % 89% AK % 81% AK % 86% Totalt % 79% Studieprestationer Siffrorna för studieprestationer, som framgår av tabellen ovan, får betraktas som normal med KTH- mått. Examinationsgraden är mellan 70% och 90% (medelvär- de 79%). Att siffran är lägst på AK2030 torde sammanhänga med att examinationsgraden är lägre för distansvarianten av denna kurskod. Av de fyra kursvarianterna är det bara AK2030 som även ges som distanskurs. Slutbetyget i kursen bestäms helt av tentamensbetyget. Tabellen nedan redovi- sar hur betygen fördelats vid typiska tentamina. Underlaget för tabellen är resul- 3

4 taten vid tentorna den 14 december 2009, 19 oktober 2010, 24 maj 2011 och 1 juni 2011 (totalt 662 tentander). Här syns alltså också hur stor andel av studenterna som typiskt blir underkända, vilket inte brukar framgå om man söker efter betygsstatistik i VIS (eftersom endast godkända betyg används som underlag där). Betyg Andel A 4,5% B 9,8% C 21,3% D 23,4% E 24,5% Fx 6,6% F 9,8% Rent statistiskt är det inte så svårt att bli godkänd på tentan, då över 83% blir det. Däremot är det ganska svårt återigen i en rent statistisk mening, dvs. om man bara tittar på siffrorna att uppnå de högsta betygen. Bara drygt 14% av tentanderna får betyg A eller B. Detta är måhända inte orimligt med tanke på att kursens ämne (filosofi och allmän metodlära) är ganska annorlunda mot vad KTH- studenter är vana vid att läsa. Kvalitativa data och analys Under december 2010 genomfördes en enkät i samband med kursens ordinarie tentamen (16 december 2010). Enkäter delades ut till 246 tentander, av vilka 166 besvarade enkäten (67,5%). Övergripande synpunkter Kursutvärderingsdata ger ett generellt positivt intryck av kursen. Majoriteten av studenterna har uttryckt sig lagom till mycket positivt för i stort sett alla frågor. Som man kan se från kursutvärderingsdata antyder studenternas svar på enkätens frågor och allmänna kommentarer att seminarierna, föreläsningarna och projektdelen verkar vara de mest uppskattade momenten i kursen. Däremot har frågorna om tentamen och litteraturen fått lite mer blandade svar. På frågan om vad studenterna tycker allmänt om kursen har svaren på en sju- gradig skala från very positive till very negative fördelats enligt figuren nedan. 4

5 What is your general impression of the course? Very positive Very negative 0 N.A. Mycket få studenter svarar på den nedre delen av skalan, dvs. sämre än det mit- tersta steget på skalan. Uppfyllelse av kursmål De officiella kursmålen (som finns i KOPPS och på kurswebben) är formulerade i nära anslutning till hur kursen undervisas och examineras. Det är därför inte svårt att hävda att de uppfylls i den mån studenter klarar av kursen. Nedan cite- ras målen för en av kursvarianterna (AK2030). De varianter som är 7,5 hp har några extra mål knutna till den programspecifika projektdelen på 3 hp. Efter genomgånger kurs ska studenten kunna redogöra för och på vetenskapsteoretiska och metodologiska problemom- råden tillämpa grundläggande vetenskapsteoretiska och metodologiska begrepp, redogöra för grundläggande teorier om vetenskapernas kunskapsteore- tiska och förklaringsmässiga förutsättningar, identifiera och kritiskt diskutera, såväl muntligen som skriftligen, grund- läggande vetenskapsteoretiska och metodologiska problem inom teknik-, natur-, samhällsvetenskaperna, identifiera och kritiskt diskutera, såväl muntligen som skriftligen, specifi- ka metodologiska problem i en undersökning, upplägget för ett experiment, användandet av en viss mätmetod, eller användandet av en viss modell, analysera relationen mellan de resultat som uppnåtts i en undersökning och de slutsatser som motiveras av resultaten. Föreläsningar Föreläsningarna är i stort sett uppskattade, vilket framgår av figuren nedan. 5

6 What is your opinion about the lectures? Very positive 3 Very negative 9 N.A. En del studenter har dock i enkäten framfört åsikten att kursen verkar bestå av delar som saknar en tydlig koppling till varandra. Examinatorn har diskuterat tillsammans med de andra lärare som är inblandade i undervisningen och be- stämt att förbättra denna aspekt i kursen. Detta ska åstadkommas genom att se till, med start från nästa läsår, att varje föreläsning innehåller en tydligare förkla- ring om relationen mellan föreläsningen och kursens helhet och mål. Seminarier Kursen är mycket stor och lästes under läsåret 2010/2011 av mer än 900 studenter. Detta har inneburit att olika lärare har undervisat på seminarierna. Semi- narierna är överlag mycket uppskattade av studenterna, vilket framgår av figuren nedan. What is your opinion about the seminars? &!" %!" %$" $!" #7" #!"!" '()*"+,-./0(" #&" 89" &" :"!" 87" '()*"1(23/0(" 4565" För att garantera samma kvalitetsnivå i framtiden, trots det stora antalet seminarieledare, har kursledningen belutat att utveckla och uppdatera anvisningarna till seminarieledarna. 6

7 Kurslitteratur Kurslitteraturen har fått blandade omdömen. Studenterna har tydligt uttryckt i kursutvärderingen att en utav de två huvudböckerna (i de naturvetenskapligt inriktade kursvarianterna) är för svår och abstrakt för att den ska läsas av tekno- loger. Boken ifråga är Philosophy of Science: A Contemporary Introduction av Alex Rosenberg. Boken är en grundlig introduktion till vetenskapsfilosofi och funge- rar som en bra fördjupning till den andra kursboken. Boken använder dock an- tagligen för mycket filosofiskt språk och är därför inte bäst lämpad för teknolo- gerna. Kursens andra huvudsakliga litteratur är Sven Ove Hanssons kompendium The Art of Doing Science. Examinator har beslutat att införa ny litteratur vid sidan av Hanssons kompendium. Just nu undersöks möjligheten att sammanställa ett antal artiklar och texter från antologier till ett kurskompendium. Detta kompendium ska spegla kursinnehållet och därmed vara ett bättre läromedel för studenterna. Examination På frågan vad studenterna tycker om kursens examination (vilket av de flesta nog har tolkats som den skriftliga tentamen) har svaren blivit enligt figuren nedan. What is your opinion about the examination? &!" %!" %8" %!" %!" $!" #7" #!"!" #&" 9" #&" #:" '()*"+,-./0(" '()*"1(23/0(" 4565" Majoriteten verkar vara nöjd, även om ganska många även avgivit negativa om- dömen. Kursledningen har svårt att se att någon radikal förändring kan göras av den skriftliga tentan, som normalt består av 25 kryssfrågor (multiple choice questions) och fem frågor där studenten ska formulera svaren med egna ord, i regel högst en sida per fråga. Projektdelen Även med projektdelen (de 3 hp som skiljer de långa varianterna av kursen från de korta) är studenterna i allmänhet nöjda. Se figur nedan. 7

8 What is your opinion about the project part (only AK )? %#" %!" %%" %6" %6" %#" $#" $!" #"!" &'()"*+,-./'" $6" 7" 6" %" &'()"0'12./'" 3454" Vissa studenter har dock uttryckt åsikten att detta moment skulle behöva tydligare instruktioner. En kort vademecum med instruktioner kommer att samman- ställas. Instruktionerna kommer att användas från och med första perioden HT