Folkbildning på distans - distansutbildningens pedagogik

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Folkbildning på distans - distansutbildningens pedagogik och metodik Sari Angeria, Lars-Erik Axelsson, Staffan Hübinette, Ronny Schueler Februari 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm, Sweden. Det material som finns att hämta på denna webbplats får användas i undervisning och i studiegrupper av lärare, cirkelledare och andra inom folkhögskolor och studieförbund. Därutöver får materialet endast användas för enskilt bruk.

2 Innehållsförteckning Folkbildning på distans distansutbildningen pedagogik och metodik Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Ny kurs för folkhögskolelärare i folkbildning på distans distansundervisningens pedagogik och metodik... 6 Kurstid och omfång... 6 Kursinnehåll... 6 Förkunskaper... 6 Folkbildningens värden... 6 Pilotkurs... 6 Tids- och arbetsplan... 7 Internat Introduktion... 7 Distansperiod 1 ca 5 veckor Läsa, observera och reflektera... 7 Auskultering/observation... 7 Internat Vad har vi lärt oss?... 8 Distansperiod 2 ca 8 veckor Egen fördjupning/slutuppgift... 8 Internat Och så här blev det!... 8 Arbetsplan... 8 Period 1- va Uppgift 1: Litteraturdiskussion vecka Uppgift 2: Litteraturdiskussion vecka Uppgift 3: Observation vecka Underlag för observation Arbetsplan period - vecka Auskultation Litteratur Arbetssätt A. Ekonomidiskussion B. Pedagogikdiskussion Slutarbete A. Preliminär intresseanmälan B. Presentera C. Arbete D. Presentation E. Diskussion DFU Utvärdering Arbetsplan period Litteratur Konferensstruktur på Folkbildningsnätet Deltagarformulerad utvärdering Onlineseminarier om pedagogik Frågeställning till online-seminarium Ett försök till sammanfattning av online-seminarium Folkbildningsnätet 2

3 Seminarium 2: fredag 8/9 tisdag 12/ Sammanfattning av Online-seminarium Seminarium 3. 13/9 15/ Sammanfattning av Online-seminarium Litteraturdiskussion vecka Litteratur: Arbetsform: Studier och diskussion kring Dukoms slutbetänkande Enkät om ekonomiska frågor och distansutbildning Sammanställning av enkäten Pedagogisk diskussion kring DUKOM-utredningen v Lärarlaget Bilaga 1Kursinbjudan Bilaga 2 Datavana-enkät Bilaga 3 Program närträffar Bilaga 4 Spelregler på nätet Folkbildningsnätet 3

4 Förord Pilotkursen Folkbildning på Distans distansutbildningens pedagogik och metodik genomfördes under höstterminen Den är en av ett tjugotal kurser och seminarier som tagits fram i projektet Särskilda insatser för folkhögskolelärare i IT-stött lärande. Materialet innehåller kursplan och arbetsplaner men också några nedslag i olika teman som kursen behandlade. Avsikten är att ge både en helhetsbild och några konkreta bilder av processen inom kursen Kursen hade 17 deltagare från 15 folkhögskolor runt om i landet. Tre närträffar hölls. Aktiviteten på Folkbildningsnätet var mycket hög, runt 900 inlägg, alla meddelanden i mailboxarna oräknade. Dessutom har kommunikationen fortsatt i konferensen, trots att kursen formellt avslutades i början av december Samtliga deltagare slutförde kursen. Kursen kommer att bjudas ut till höstterminen Arbetsgruppen arbetar också på en fortsättningskurs i Folkbildning på distans. Frågor om kursen besvaras gärna av Arbetsgruppens medlemmar. Vi nås alla på Folkbildningsnätet. Ronny Schueler Lärarlaget uppställda för fotografering vid den andra kursträffen på Åsa folkhögskola Folkbildningsnätet 4

5 Kursplan Folkbildning på distans - distansundervisningens pedagogik och metodik Pilotkurs höstterminen 2000 Kursanordnare: Projektet fortbildning i IT-stött lärande för folkhögskolelärare genom Arbetsgruppen för kursen Folkbildning på distans Sari Angeria, Sverige-finska folkhögskolan Lars-Erik Axelsson, Åsa folkhögskola Staffan Hübinette, Tollare folkhögskola Ronny Schueler, Tollare folkhögskola Folkbildningsnätet 5

6 Ny kurs för folkhögskolelärare i folkbildning på distans - distansundervisningens pedagogik och metodik Sedan flera år har det varit möjligt att fortbilda sig i distanspedagogik på universitet och högskolor. Nu finns också möjlighet att fortbilda sig i IT-stödd distansutbildning på folkbildningsmässig grund. En kurs utvecklad av folkbildare för folkbildare. Kursen vänder sig i första hand till folkhögskolelärare som nyligen startat eller avser att starta distansutbildning. Målet är att genom en kombination av teori och praktik få en introduktion till att lära sig hantverket, de pedagogiska och metodiska handgreppen, för kommunikation och folkbildning på nätet. Efter avslutad kurs skall du kunna planera, organisera och genomföra egna distanskurser. Kurstid och omfång Kursen startar med ett tvådagars internat på Tollare folkhögskola, och innefattar ytterligare två internat om två dagar vardera, vecka 41 på Åsa folkhögskola och vecka 49 (plats ännu inte bestämt). Dessemellan ligger två distansstudieperioder om 5 respektive 8 veckor. Kursen går på kvartsfart, vilket motsvarar cirka 10 timmar per vecka. Kursinnehåll Distansstudier, öppet och flexibelt lärande och folkbildning Pedagogik över nätet Distansutbildningen konferensstruktur och kommunikation Kursplan, studiehandledning, studiematerial och redovisning Handledar- och deltagarrollen i distansstudier Teknik och webbens möjligheter Organisation och ekonomi Förkunskaper Vi arbetar med Folkbildningsnätets FirstClasskonferenssystem och du kommer att få öva teknik och studieform under kursens gång. Men vi förutsätter att du är normalanvändare när det gäller Folkbildningsnätet och FirstClassmiljön. Folkbildningens värden Den pedagogiska utgångspunkten för kursen är att tillsammans undersöka hur man kan förena folkbildningens värden där mötet och det goda samtalet mellan människor är centralt, där nyckelbegrepp som dialog, process, deltagarinflytande ingår, med förhållningssättet att börja där deltagaren står med utbildning på distans genom digital kommunikation. Dessa folkbildningens värden ska också speglas gentemot andra former för distansutbildning som tex. färdigpaketerade webbaserade självstudiekurser, e-learningpedagogiken osv Pilotkurs Folkbildning på distans höstterminen 2000 är en pilotkurs som ingår i satsningen på folkhögskolelärares fortbildning i IT-stött lärande ( se vidare: Som deltagare förväntas du också delta i Folkbildningsnätet 6

7 utvärderingen av själva pilotkursen, dess upplägg, pedagogik och metodik. Ditt bidrag är viktigt för att utforma en god framtida distanspedagogisk fortbildning för folkhögskolelärare. Tids- och arbetsplan Följande arbetsplan är ett förslag som ska diskuteras under första internatet. På grundval av en inledande inventering av deltagarnas behov och intressen kommer nödvändiga omarbetningar och justeringar av kursplanen att göras. Tidsangivelserna som ges nedan ligger dock fast. Internat Introduktion Projektet och pilotkursens syfte och mål. Vilka är vi som deltar på kursen? - Vi lär känna varandra. Inventering av deltagarnas behov och intressen. Vad ska vi göra? Vi diskuterar och fastställer kursplanen. Hur gör vi? FC-teknik, studieform och studiekontrakt. DFU deltagarformulerad utvärdering. En metod för uppföljning och utvärdering byggd på deltagarförväntningar. Distansperiod 1 ca 5 veckor. Läsa, observera och reflektera Dels ska vi läsa gemensam litteratur, dels studera olika exempel på kursplaner och studiehandledningar. Vi ska också delta som observatör eller auskultera i någon pågående distanskurs. (Litteraturlista ingår inte i denna kursplan.) Som en röd tråd kommer en gemensam checklista med frågeställningar att användas. Vi försöker hela tiden knyta an och konfrontera de teorier vi läser om till våra upplevelser på fältet: lärarrollen och deltagarrollen i det virtuella rummet? Hur introducera tekniken? Hur för vi en bra dialog med det skrivna ordet? Hur ska en god process på nätet skapas som inbegriper alla deltagare? Går det att ha grupparbeten på nätet? Hur hantera frånvaro? Hur skapas en dramaturgi för kursen som gör den spännande, intressant och med oväntade vändningar? Etc. Under denna period kommer vi att arbeta i grupp på nätet, företrädesvis kring litteraturfrågor och kursplaner/studiehandledningar. Grupparbetet ska också ses som ett sätt att pröva metoden i distansstudier. Auskultering/observation Om det är möjligt bör varje deltagare försöka följa någon typ av IT-stödd distanskurs för att kunna pröva teorin mot praktiken. Lärare med egna erfarenheter och egna pågående kurser kan välja att auskultera hos varandra, andra kan delta som observatör i en kurs. Om det är svårt eller omöjligt med denna typ av praktik kan den ersättas av andra arbetsuppgifter: litteraturstudier, undersökning av tidigare genomförda distanskurser, utforska webbens möjligheter etc. Folkbildningsnätet 7

8 Det finns olika modeller för kursupplägg, konferensstruktur och metodik på nätet, samt tekniska lösningar både inom och utanför folkbildningen, och vi kommer att ge dig länkar för att själv söka vidare. Internat Vad har vi lärt oss? Vi utvärderar och diskuterar våra erfarenheter och vad vi lärt oss under distansperiod 1. Med Folkbildningsnätet följer ett kraftfullt men idag ganska outnyttjat pedagogiskt redskap, möjligheten att skapa hemsidor. En introduktion ges till hur man bygger en egen hemsida till sin kurs. Slutligen förbereder vi en gruppvis fördjupning under distansperiod 2. Distansperiod 2 ca 8 veckor. Egen fördjupning/slutuppgift Om första halvan av kursen mest handlar om att tillsammans observera, uppleva och teoretiskt reflektera, så får du under andra halvan pröva dina egna vingar genom att göra något eget. Det kan vara en kursplan, en studiehandledning, en webbsida, studiematerial, på en del av en kurs eller en hel kurs. Utgångspunkten är ditt eget behov och intresse. Slutuppgiften är i huvudsak ett individuellt arbete men där undantag kan göras om två eller fler deltagare från tex. samma skola arbetar med att förbereda en distanskurs och önskar göra slutuppgiften tillsammans. Samtidigt med grupparbetet fortsätter vi att diskutera oavslutade frågor på vår checklista. Under periodens gång kan vi också titta på olika modeller för studiematerial på nätet, olika webbsidor mm. De som vill kan också fortsätta att auskultera eller följa en kurs som observatör även under distansperiod 2 samtidigt som arbetet med slutuppgiften genomförs. Internat Och så här blev det! Slutredovisning och diskussion av fördjupningsarbetet. Oavslutade frågor? Slutlig utvärdering av pilotkursen. Arbetsplan Kursen innehåller tre arbetsområden/uppgifter och sker under två distansperioder. 1. Litteraturstudier och diskussion. Olika former för diskussion kommer att prövas. Folkbildningsnätet 8

9 2. Observation och beskrivning av befintlig distanskurs. Särskilt underlag med frågeställningar/punkter finns som stöd för observation och diskussion. 3. Beskrivning av egen kurs/kursplan. Särskilt underlag med frågeställningar/punkter finns som stöd för beskrivning och diskussion. Här följer en arbetsplan för period 1. Period 1- va Under perioden pågår litteraturdiskussion och observation parallellt. Som framgår nedan är arbetet med de olika uppgifterna preciserat i tid. Att hålla angivna tider är viktigt. Vi får sedan utvärdera hur detta fungerat. Om det av något skäl i något fall inte fungerar är det viktigt att signalera detta. Uppgift 1: Litteraturdiskussion vecka Litteratur: Folkbildning på distans, Folkbildningsrådet, Svensson/Persson. Arbetsform: Tre online-seminarier i helgrupp med korta och avgränsade diskussioner kring de rubriker/påståenden som finns i materialet. Här finns inget krav på långa och genomtänkta inlägg och analyser. Korta reflektioner, frågeställningar eller kommentarer går bra. En särskild konferens öppnas för respektive seminarium där de påståenden/rubriker som bildar underlaget för seminariet presenteras. Seminarium 1: tisdag 5/9 torsdag 7/9 Seminarium 2: fredag 8/9 tisdag 12/9 Seminarium 3: onsdag 13/9 fredag 15/9 Uppgift 2: Litteraturdiskussion vecka Litteratur: På distans, SOU 1998:83, Holmberg. Arbetsform: Gruppdiskussioner kring kapitel 5 11 i grupper om fyra deltagare, d v s fyra grupper. Indelningen görs av handledarna. Varje deltagare lyfter fram några som man tycker viktiga aspekter och frågeställningar ur materialet till diskussionen. Jämförelser kan också göras med Svensson/Persson. Gruppen bestämmer själv formerna för arbetet, d v s gör en dagordning (om man t ex ska behandla ett kapitel i taget eller alla, hur man ska organisera samtalet kring de olika frågeställningar deltagarna lyfter fram) och en arbetsordning (hur diskussionen ska föras, t ex utse moderator, hur samtalet ska sammanfattas, e t c). Gruppen ska göra en sammanfattning inför storgruppen som ska ligga på konferensen måndag den 2/10. Gruppen får en egen konferens. Grupp 1: R, G, S, O Grupp 2: L, M, M, L Grupp 3: M, T, P, B Grupp 4: PA, E, KA, S, J Folkbildningsnätet 9

10 Uppgift 3: Observation vecka En befintlig kurs observeras och beskrivs. Så långt det är möjligt fördelas praktikplatser efter egna önskemål. Målsättningen med observationen är att gör en ytbesiktning. Det kan ske genom att gå in och titta på kursens konferenser, studera kursplan och intervjua handledare och deltagare. Som stöd finns bifogad checklista. Övergripande frågeställningar är: Vad är detta för kurs? Är detta folkbildning? Frågor som väckts? Observationen redovisas individuellt i form av en kortare beskrivning med reflektion och frågeställningar, max 1 sida och ska vara inlämnade onsdag den 4/10 för att möjliggöra genomläsning innan den andra samlingen. Reflektion vecka 40 (tisdag 3/10 torsdag 6/10) Perioden avslutas med gemensam reflektion kring hur de olika formerna för litteraturdiskussionen fungerat. Underlag för observation Kurs Kurstyp (allmän kurs, specialkurs, yrkesutbildning, fortbildning, etc) Målgrupp/deltagare Kursinnehåll/ämne Pedagogik Grupparbete självstudier Studiehandledning styrning eller deltagarinflytande/process Kurslitteratur Examination/kunskapskontroll Konferens Uppläggning hur ser konferenserna ut? Dialog samtal hur ser kommunikationen ut? Arbetsplan period - vecka Reviderad vid Åsa-träffen. Förändringarna i arbetsplanen tar hänsyn till resultatet av DFU:n och de synpunkter som framkom vid träffen. Under perioden pågår arbete med tre uppgifter. 1. Auskultation Inga förändringar i uppläggningen av auskultationen görs. Pågår veckorna Ett underlag med frågor för auskultationen finns i arbetsplan 1. Redovisas i form av en kort sammanfattande rapport till hela gruppen. En kort gemensam avslutande reflektion görs on-fr va 47 på temat Vad har vi sett? Är detta folkbildning? Folkbildningsnätet 10

11 2. Litteratur DUKOM-betänkandet ska bearbetas under perioden. Detta material innehåller både frågor av orienterande karaktär liksom pedagogiska frågor och policydiskussioner. I materialet återkommer tre frågeställningar; pedagogik, ekonomi och organisation. Vi har tänkt att dessa kan bli utgångspunkt för diskussionen, i första hand frågor som gäller ekonomi och pedagogik. Vilka konsekvenser, problem och möjligheter medför utvecklingen av IT och DU för folkhögskolan? Arbetssätt A. Ekonomidiskussion Innehåller tre delar: Enkät Inlägg Diskussion Enkäten som alla deltagare besvarar syftar till att ge en bild av villkor och förutsättningar för distansundervisning inom folkhögskolan och ett underlag för diskussion. Som komplement till de resonemang som förs i DUKOM-utredningen presenterar Lasse och Staffan två korta inlägg. Enkäten ska vara besvarad onsdag va 42. Detta presenteras tillsammans med inläggen och en struktur för diskussionen fredag va 42. En öppen diskussion i hela gruppen förs under veckorna 43 och 44. B. Pedagogikdiskussion Diskussionen utgår från DUKOM-utredningen och inriktas mot lärar/handledarrollen. Den kopplas också till auskultationen och egna erfarenheter. Frågeställningar som underlag för diskussionen kommer senare. Pedagogikdiskussionen pågår veckorna Slutarbete Var och en gör ett eget slutarbete en kursidé, en kursplan, en arbetsplan eller liknande. Som grund för arbetet finns en bifogad checklista. Arbetet sker i etapper. A. Preliminär intresseanmälan Gjordes under Åsa-träffen. B. Presentera Fastställ och presentera i rubrikform uppgiften och ev partner (va 42). Organisation av handledare och kollegor som bollplank presenteras av lärarlaget. C. Arbete Pågår veckorna Folkbildningsnätet 11

12 D. Presentation Arbetet presenteras på nätet för hela gruppen va 47. E. Diskussion Avslutande diskussion under träff DFU En DFU av Åsa-träffen görs vecka Utvärdering Vecka 48 ägnas åt utvärdering och förberedelser inför den avslutande träffen. Folkbildningsnätet 12

13 Arbetsplan period 2 Veckor Träff 2 Träff 3 Auskultation Litteratur/DUKOM Enkät/Ekonomidiskussion Pedagogikdiskussion Slutarbete Idé Jobba Lägg ut Utvärdering Folkbildningsnätet 13

14 Litteratur Följande litteratur är obligatorisk och du får skaffa den på egen hand. Vi kommer tillsammans att göra en utförlig lista med referenslitteratur. Folkbildning på distans Folkbildningsrådet 1999 På distans Holmberg 1998, SOU 1998:83 Flexibel utbildning på distans (Distansutbildningskommitténs betänkande) SOU 1998:84 Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet (Kunskapslyftskommitténs betänkande) (avsnittet Flexibelt lärande en organisatorisk och vuxenpedagogisk utmaning från ) SOU 2000:28 Deltagarformulerad utvärdering Bilda förlag Folkbildning på distans rekvireras från Folkbildningsrådet. SOU-material kan beställas från Fritzes telefon eller e-post eller laddas ner från nätet på Folkbildningsnätet 14

15 Konferensstruktur på Folkbildningsnätet Kursens konferens på Folkbildningsnätet har byggts upp efter principen att endast ha konferenser som fyller ett behov och har ett innehåll. Till en början fanns endast några nödvändiga konferenser som cafékonferensen, här kallad Bistro och Lärarlaget informerar. Eftersom kursens första uppgift var ett antal Onlineseminarier kring pedagogiken skapades konferensen Distans on-line snabbt. På så sätt växte konferensen fram så som den ser ut nedan, inklusive vissa underkonferenser som inte ses på bild. En viktig erfarenhet är att bygga konferensstrukturen varsamt och att noga påpeka syftet med varje konferens i ett meddelande i konferensen. Tenderar konferensen att bli mycket stor finns det skäl att skapa någon form av förklarande innehållsförteckning över konferensstrukturen så att deltagarna lätt kan navigera sig inom konferensen och veta var respektive inlägg ska göras. Kritiska synpunkter fanns bland deltagare i kursen om att konferensstrukturen ovan blev till slut för omfattande och svårnavigerad. Deltagarformulerad utvärdering Deltagarformulerad utvärdering, DFU, är en utvärderingsform som bygger på deltagarnas förväntningar på den kurs de ska delta i. Redan från kursstart diskuteras dessa förväntningar enligt en särskild modell där ett antal aspekter vaskas fram. När enighet nåtts kring aspekterna söker man dessa aspekters motsats. Däremellan skapas en sjugradig skala som man under kursens gång återkommer till vid flera tillfällen. På så sätt ges en bild över kursens utveckling medan den pågår med möjligheter att rätta till och utveckla kursen i en process. DFU användes i kursen och vid fyra olika tillfällen gjordes en utvärdering. Till detta fogades en mer traditionell utvärdering i slutet av kursen. Folkbildningsnätet 15

16 Onlineseminarier om pedagogik Efter den inledande introduktionsträffen genomfördes tre så kallade onlineseminarier under en två veckorsperiod. Med onlinesmeniarie på nätet avses i förväg bestämda och tidsbegränsade nätseminarier kring olika frågeställningar. När den avsatta tiden för seminariet är slut avslutas också diskussionerna och möjligheten att skriva inlägg till seminariet. Den påbörjade diskussionen för alltså fortsätta i annan form. Idén bakom onlineseminarier är att deltagarna ska veta om när och vilka frågor som behandlas och därmed samla kraft att under en kortare period bidra till diskussionen och dialogen på nätet. Här följer frågeställningarna till seminarierna och lärarlagets sammanfattning av respektive seminarium diskussion. Frågeställning till online-seminarium 1 I Skriften Folkbildning på distans hävdar Persson/Svensson följande: I en självstudiekurs, där deltagarna studerar helt och hållet med hjälp av en detaljerad studiehandledning, är detta (dvs. rik kommunikation på nätet) inte nödvändigt, men folkbildningen sysslar inte med självstudiekurser. Sådant lämnar vi åt andra och studier som bygger på samtalet, kräver naturligtvis en hög aktivitet. Den klassiska, hårt styrande, studiehandledningen hör inte hemma i folkbildningsstudier på distans och den behövs inte heller. Vårt första on-line seminarium ställer frågan: Varför ska vi lämna dem som önskar självstudier på distans till Hermods, SSV eller andra? Ett försök till sammanfattning av online-seminarium 1. Frågeställningen gällde synen på självstudier och där utgångspunkten var Perssons/Svenssons påstående att folkbildningen inte ska syssla med självstudier. Diskussionen kom att handla om två frågor: synen på behörighetsgivande kurser respektive självstudier/styrda studieplaner. Frågan om behörighetsgivande kurser lämnar vi därhän här. Det är heller inte en fråga som bara gäller distanskurser utan gäller alla kurser. När det så gäller frågan om självstudier kom många kloka synpunkter fram. Men det går också att urskilja olika synsätt. Nej till självstudier Några uttrycker ett stort motstånd mot traditionella Herrmods-inspirerade självstudier: Folkbildningsnätet 16

17 En sämre studieform. Låt Liber, Herrmods, SSV, Lernia, m fl pula på själva med sitt i stillhet. Gör det på folkhögskolans sätt Men det finns också olika idéer om hur folkhögskolan kan arbeta med självstudier: Slå ett slag för folkhögskolans sätt att bedriva distansstudier, på ett bättre och personligare sätt. Vi måste ha en egen profil. Hur utvecklar vi vår magi på distans. Omvända de skolskadade. Se till att färre får lust till självstudier. Anpassa till varje deltagares önskemål. Självkritik Det finns också kommentarer med en självkritisk ton: Vi är ibland lite självgoda. Ett slags mantra: vi på folkhögskolan är bäst. Pragmatisk och mer positiv Man kan också se en mer pragmatisk hållning hos de kollegor som har erfarenhet från andra skolformer eller arbetar med behörighetsgivande kurser på distans: Kursplanen ger naturligtvis utrymme för improvisationer och förändringar. Grundskolans och gymnasiets läroplaner är inte så styrda som vi inbillar oss. Kanske är vi inte så unika som vi älskar att tro. Det händer mycket spännande pedagogiskt utvecklingsarbete på andra stället också. Jag tycker nog att folkhögskolan inte skall vara helt främmande för denna typ av kurser om erfarenhet och pedagogisk kompetens finns. Håller med om att läroplanerna inte alls är så styrda. De flesta kommer ut från lärarhögskolan med förhoppningen att arbeta i ungefär samma anda som vi inom folkbildningen. Rubriken i ett inlägg "Om självstudier/behörighetsstudier/hädiska tankar" kan tolkas som frågan "får man tycka så här inom folkbildningen?" Självklart finns det ett problem för folkhögskolan med distansstudier, självstudier och behörighetsgivande kurser genom att de utmanar det arbetssätt och den pedagogik vi varit vana vid eller önskar oss. Samtidigt sker som flera påpekat en utveckling inom andra skolformer som närmar sig folkhögskolans pedagogik. Det innebär att den tydliga skillnaden mellan folkhögskola och andra skolformer blir mindre tydlig och att det därmed blir svårare för oss att definiera och hävda folkhögskolans särart. Diskussionen under seminariet visar också på problemen i detta. Alla dessa frågeställningar återkommer i Holmbergs material och i DUKOM-utredningen och vi får då anledning att diskutera ytterligare och ta med synpunkter och erfarenheter från dessa material. Lärarlaget Folkbildningsnätet 17

18 Seminarium 2: fredag 8/9 tisdag 12/9 Under seminarium 2 skall vi utgå från ett par tankar som E och M uttryckt: E: Kan den fria formen distrahera? Det skrivna ordet kan skrämma, snart vet jag knappt vad jag menar och vill ha fram.... Och M: Kan man säga att problemet är: hur skapar man ett samtal på distans, när de grundläggande förutsättningarna för hur ett samtal går till är borta? Jag tänker på sånt som minspel, att läsa av lyssnarens reaktioner, att interagera (bryta av varandra) och annat som gör ett samtal dynamiskt. Hur ersätter man det per distans? Förmodligen har vi något att lära från brevskrivare i alla tider. När vi kan samtala med datorn kan vi också anpassa distanskurserna efter varje kursdeltagares önskemål. Eller? Vi har plockat ut några påståenden ur Tores och Ingemars häfte också: Alla erfarenheter visar tydligt att lyckade distanskurser inom folkbildningen har en hög grad av kommunikativ aktivitet. När deltagaren kopplar upp sig och går in i de virtuella rummen, skall hon mötas av röda flaggor, av nya meddelanden att läsa sid 10 Det vilar på henne (cirkelledaren eller läraren) att redan från början markera en närhet i den skriftliga kommunikationen, att genom sitt eget exempel visa att formen är mindre viktig, att man även i skrift kan skämta, uttrycka värme och sticka in meddelanden som inte har någon annan funktion än att uttrycka att man ser den andre. sid 9 En annan gemensam erfarenhet hos många lyckade folkbildningsprojekt på distans (om de löper över längre tid och deltagarna inte fysiskt kan träffas under distansperioderna) är att det är av största vikt att skapa ett distanscafé, en konferens där alla kan mötas och prata om vad man vill, där man får pladdra om vad som faller en in, skryta med sina barn, småflörta med varandra, beklaga sig över sina krämpor, prata om fotboll livet, om kärleken. sid 11 Det är lätt, för en deltagare, att göra sig osynlig, eller bli osynlig, i en distanskurs och här måste ledaren ha en ständig vaksamhet. Distansledaren måste hela tiden se till att alla blir sedda och om någon inte hörts av i konferensen på några dagar, eller slutar läsa i en konferens, måste ledaren agera. sid 12 Fråga: Hur skapar vi närhet på distans? Vad finns det för knep att skapa det "goda mötet" på nätet? Vad finns det för fördelar med den skrivna formen? Lärarlaget Folkbildningsnätet 18

19 Sammanfattning av Online-seminarium 2 När det gäller den första frågan om hur vi skapar närhet på distans förefaller alla anse att detta är möjligt. Många förslag, idéer och tips på hur man kan göra har kommit fram. Två saker framhålls särskilt; handledarrollen och vikten av fysiska möten. När det gäller språket finns en skillnad i synen på det skrivna talspråket. Ett antal frågor har också kommit upp utan att ännu fått några svar. Fysiska möten Fysiska möten är bästa förutsättningen för god kontakt. Det goda mötet grundar sig nog mycket på de fysiska träffarna. Att som på Tollare låta en del av den första närträffen bli ett samtal om annat än deltagarnas studier. Träffarna är A och O för att skapa närhet. Men Raija berättar också om sin erfarenhet av en kurs där närhet skapades utan att deltagarna träffades. Handledarrollen Kursledaren måste vara väldigt på alerten. Att kursledaren är aktiv i bistron och vågar bjuda på sig själv. Viktigt att kursledaren anger tonen. Det mesta beror på vilken ton handledarna sätter på kursen. Sättet/knepen Närhet kan skapas om vi i våra formuleringar i debatten markerar att vi lyssnar/läser andras åsikter. Närheten på distans tror jag är att nå balansen mellan det spontana kaffesnacket och det seriösa samtalet. Bra att ha tillgång till deltagarnas bilder. Därför behöver alla, i synnerhet i början, positiva (och inte minst snabba) reaktioner på sina inlägg. Småsnacket är viktigt för att känna in varandra. Viktigt komma ihåg att vi fortfarande kan använda telefonen som komplement till datorn om vi inte har möjlighet att ses. Det går att göra enkla dramaövningar som bygger på att etablera gruppen på distans. Språket Fler svensklärare har haft kloka synpunkter på språket, men också delade meningar. Det finns väl ingen anledning att införa något slags skrivet talspråk ens i kafésammanhang. Jag tror nog på det skrivna talspråket. Innehållet bör prioriteras framför formen. Spontaniteten är svår att få fram med ett akademiskt språk. Därav följer, tycker jag, behovet av ett skrivet språk. Vi måste komma ifrån den perfekta svenskan som jag tror hämmar många. Frågor Hur knyter man ihop samtalet, hittar den röda tråden Är kanske beroende av kurstypen. Funderar över olika inlärningsstilar. Vilka grupper får det svårt att tillgogogöra sig distansstudier? Folkbildningsnätet 19

20 Detta (olika inlärningsstilar) är ett ganska okänt fält inom distanspedagogiken. Hur får man överblick? Som pedagoger måste vi hela tiden anpassa oss och våra metoder efter gruppens sammansättning. Frågan är då: hur lång tid tar det att känna in en grupp med deltagare som studerar på distans? Att missa första träffen J tar också upp frågan om vad det kan innebära att inte vara med vid första träffen. Det kan också vara intressant att fundera över vad som hände i gruppen/konferensen när J plötsligt dök upp på nätet. Man får räkna med att någon inte kan vara med vid första träffen. Frågan är då hur man på bästa sätt får denne deltagare att känna sig välkommen och som en del av gänget. Detta kan ju vara ett problem redan i närstudier, särskilt om man t ex inleder kursen med några internatdagar på annan ort och där får igång en snabb grupprocess. J efterlyser bilder på deltagarna som ett sätt att underlätta inträdet i gruppen. Detta skulle också redan skett i vår kurs. Dessvärre har något tekniskt problem uppstått som gjort att någon bild ännu inte lagts ut. Men J påpekande visar att det är viktigt. Lärarlaget Seminarium 3. 13/9 15/9 Några påståenden ur häftet: Tillgänglighet? En av de största fördelarna med textbaserad distansundervisning är att deltagarna har en frihet i tid. Tyvärr gäller denna frihet inte på samma sätt för lärarna/cirkelledarna. Detta påstående är lika kontroversiellt som sant. Framgångsrika distansprojekt har nästan genomgående den erfarenheten gemensam, att ledarna måste ha en annan inställning till vad som är arbetstid, än vad man har när man bedriver studier i det fysiska rummet. Ledarna måste helt enkelt, inom rimliga gränser, vara aktiva när deltagarna är det. sid 11 Teknik Distansläraren/cirkelledaren måste ha tillgång till dator hemma, helst en bärbar, Internetabonnemang, modem och ersättning för uppkopplingstid. Distansläraren/cirkelledaren måste också ha ett flexibelt arbetstidsavtal med arbetstid utlagd på schablon. Sid 12 Frågor: 1.Hur ser förutsättningarna, kraven och villkoren för tillgänglighet och teknik ut på den egna skolan? 2.Hur skall vi ordna tillgängligheten så vi inte bränner ut oss själva som lärare? Lärarlaget Folkbildningsnätet 20

21 Sammanfattning av Online-seminarium 3 Två frågor har diskuterats. Hur ser förutsättningarna, kraven och villkoren för tillgänglighet och teknik ut på den egna skolan? Hur skall vi ordna tillgängligheten så vi inte bränner ut oss själva som lärare? Den första frågeställningen har resulterat i en intressant genomgång av läget där det visar sig att förutsättningarna är mycket olika mellan skolorna. Några har egen arbetsdator och ersättning för uppkopplingstid hemma medan andra får dela dator med många kollegor och får betala uppkopplingskostnaden själva. I några fall pågår diskussioner om ersättning. Några exempel från problemskolorna : Vi har två lärardatorer att dela på. Det är alltså inte självklart att jag får tag på en dator när jag behöver den. Vi har tyvärr mycket dåliga möjligheter att på arbetstid att använda datorerna. Finns f n 2 st för alla lärare. Det är väl inte så överväldigande när det gäller lärardatorer, vi har en dator på samtliga lärare inne i Katrineholm (filialen). Men eftersom jag är datalärare har jag tillgång till datorerna i datasalen. Detta är dock efter ordinarie arbetstid. Teknik har varit lågprioriterat. Varje linjes lärare delar på en dator. Vi är fem lärare som delar på ett arbetsrum med en Mac och nu en PC. God tillgång till datorer för deltagarna, men sämre för personalen. Man får fara runt och se om någon är ledig. Av sju distanslärare har fyra tillgång till egen dator. Övriga får samsas med skolans övriga lärare om 3-4 datorer. Några bra exempel: För vår del finns alla möjligheter med tillgänglighet och teknik. Tekniken är bra på Birka. Har en egen dator på det egna arbetsrummet. Vi har var sin dator. Har alltid tillgång till dator. Vi har var sin dator. Vi har i regel var sin dator. När det gäller den andra frågeställningen förefaller de flesta vara inne på att distansstudier kräver att man som handledare måste vara tillgänglig också på andra tider än normal arbetstid. I vilken utsträckning finns olika synpunkter på. Flera menar att man måste arbeta fram regler och överenskommelser för kvälls- och helgtid. Flera framhåller också vikten av att vara två eller flera som kan avlasta varandra och dela på passningen. Några pekar också på att det handlar om att själv sätta gränser, ha ett förhållningssätt. Kanske har vi som folkhögskolelärare lättare att arbeta flexibelt. Vi är ofta vana vid att arbeta med korta kurser på kvällar och helger. Risken finns då att distanskurser ökar trycket på oss och läggs till det vi redan är vana vid. Så länge detta är nytt för oss tycker vi säkert också det är så roligt att vi är beredda att offra tid eller att vi i brist på erfarenhet har svårt att förutse hur det kan bli i praktiken. Att vara ständigt tillgänglig kan onekligen vara ett problem. Vi måste nog i högre utsträckning finnas tillgängliga när deltagare önskar det. Folkbildningsnätet 21

22 För mig handlar det om att vara uppkopplad varje dag vid minst tre tillfällen. Dygnet runt jour gillar jag definitivt inte. Ska man binda sig på helger måste arbetsgivare/arbetstagare göra en tydlig överenskommelse om vad som gäller. Tillgängligheten, detta tror jag också beror på kursen. På något sätt anpassas till de målgrupper man riktar sig till. Helg- och kvällstillgänglighet medför som på alla arbetsplatser i regel dubbla kostnader. En intressant förhandlingsfråga. Det är svårt att inte jobba kvällar och helger hemifrån. Själv ser jag mer problemen att ändra mina vanor att sluta betrakta detta som arbete som om det kan skötas på raster och fritid. Handlar om att skaffa sig ett förhållningssätt. Jag har haft svårt ibland på helger och semesterresor att låta bli. Den läraren brände ut sig. Klara fördelar med flexibel arbetstid. Jag är den ende läraren på dessa tre distanskurser. Skulle jag bli sjuk, vad händer då? Lägger ofta planeringsarbete på sena kvällar. Helgerna, bortsett från söndagkväll vill jag dock se som heliga. Det känns ofta som om distanskursen är något som man förväntas sköta med vänster hand. Lärarlaget Litteraturdiskussion vecka Medan den första uppgiften, onlineseminarierna var en individuell uppgift tillämpades grupparbetsformen i denna uppgift. Medan den första uppgiften var styrd och strukturerad med givna frågeställningar fick grupperna själva bestämma hur diskussionen kring litteraturen i denna uppgift skulle behandlas och processas. Grupperna fick också bestämma själva hur gruppen skulle organisera sig på nätet. Litteratur: På distans, SOU 1998:83, Holmberg. Arbetsform: Gruppdiskussioner kring kapitel 5 11 i grupper om fyra deltagare, d v s fyra grupper. Indelning se nedan. Varje deltagare lyfter fram några som man tycker viktiga aspekter och frågeställningar ur materialet till diskussionen. Jämför med frågeställningarna och diskussionerna under online-seminarierna. Se lärarlagets sammanfattning av onlinediskussionerna under respektive arkivmapp. Varje grupp bör koppla sammanfattningarna till diskussionen om Holmbergs På distans. Gruppen bestämmer själv formerna för arbetet, d v s gör en dagordning (om man t ex ska behandla ett kapitel i taget eller alla, hur man ska organisera samtalet kring de olika frågeställningar deltagarna lyfter fram). Gruppen utser en moderator för grupparbetet. Det är av intresse för alla vilka som utses som moderator, lägg ut information om detta under konferensen Grupprum. Moderator för gruppdiskussionen för respektive grupp ska vara utsedd senast onsdag den Folkbildningsnätet 22

23 En sammanfattning av gruppens diskussion inför storgruppen görs och som ska ligga på konferensen Grupprum måndag den 2/10. Alla i lärarlaget har tillgång till samtliga konferenser men vi har gjort följande uppdelning på konferenserna oss emellan Grupp 1: R, G, S, O. Konferens Grupp ROGS Lärarlaget: Staffan Grupp 2: L, M, M, L. Konferens Grupp LLMM. Lärarlaget: Lasse Ax Grupp 3: M, T, P, B. Konferens Grupp BMPT. Lärarlaget: Sari Grupp 4: PA, E, KAe, S, J. Konferens Grupp KAJSEPA. Lärarlaget: Ronny Lärarlaget Folkbildningsnätet 23

24 Studier och diskussion kring Dukoms slutbetänkande Dukoms slutbetänkande behandlades ur främst två aspekter. Den första gällde frågan om kostnader för distansutbildning och dess konsekvenser. I det sammanhanget genomfördes en liten enkätundersökning om deltagarnas skolors hantering av ekonomin kring distansutbildning. Nedan följer enkäten och lärarlagets sammanfattning av enkätresultatet. Detta var en del av ekonomi och organisationsdiskussionen med utgångspunkt från Dukomutredningen. Den andra aspekten med utgårngspunkt i betänkandet gällde dess syn på pedagogiken och konsekvenserna för folkbildningen. Detta illustreras genom lärarlagets anvisningar om hur den diskussionen skulle föras. Enkät om ekonomiska frågor och distansutbildning Fyll i enkäten på följande sätt: 1. Ställ musmarkören någonstans i detta dokument, gå till Redigera på menyraden och klicka på Markera allt. Gå återigen till Redigera och klicka på Kopiera. 2. Öppna ett nytt meddelande skriv ärenderubrik tex. Björns enkätsvar och adressera den till konferensen du befinner dig i, Dukom-diskussion. 3. Ställ markören i textfältet och gå till Redigera på menyraden, klicka på Klistra in. 4. Fyll i dina uppgifter direkt mellan frågorna i textfältet. 5. Skicka iväg ditt meddelande. (Sitter du modemuppkopplad och inte vill skriva direkt under uppkopplad tid. Klistra in dokumentet i ditt ordbehandlingsprogram och bifoga filen med ditt meddelande eller klistra in det i meddelandet.) Enkäten 1. Beräkning av resurser Hur beräknas de resurser (deltagarveckor/uvt) som distanskursen/kurserna genererar? 2. Beräkning av förbrukning Hur beräknas förbrukning av lärartimmar? Svar: 3. Deltagartid Hur beräknas deltagarnas tid? Svar: 4. Villkor Tillgång till egen arbetsdator? Svar: Tillgång till hemdator? Svar: Ersättning för dator och telekostnader? Folkbildningsnätet 24

25 Svar: Arbetstidens förläggning och särskilda villkor för kvälls- och helgarbete? Svar: Resurser för utvecklingsarbete med distanskurser? Svar: 5. Organisation Är distanskurser på skolan ett eget ansvarsområde med egen administrativ resurs t ex i form av nedsättning/kursföreståndarskap, mm? Svar: Sammanställning av enkäten 1. Beräkning av resurser Flertalet har samma beräkningsgrund som för närkurser. I något fall drivs kursen med särskilda projektmedel eller som uppdragsutbildning. Detta innebär att det överskott som distanskurser ger enligt resonemanget i Staffans inlägg går in i skolans allmänna kassa och försvinner osynligt in i annan verksamhet. Frågan är om detta sker medvetet eller av slentrian alt brist på annan modell. 2. Beräkning av förbrukning Flertalet har samma beräkning som för närkurser. I något fall beror det på antalet deltagare och regleras efterhand (prövar oss fram).däremot varierar lärartätheten från 1.6 till 2.0. En kommentar: Men detta är inte bara en fråga om en enkel beräkningsgrund, utan en fråga om hur hela kursen läggs upp för att ge maximala resurser. Problemet vid beräkning av förbrukning av timmar är att hitta en bra konstruktion och balans mellan träffar och distansperioder. Fysiska träffar förbrukar mycket timmar, dels för att de är intensiva med långa dagar, dels därför att man ofta behöver gå dubbelt. En distanskurs behöver ett lärarlag och deltagarna behöver träffa lärarlaget. Det är också viktigt att arbeta tillsammans särskilt vid första och sista träffen. Fem faktorer är viktiga att balansera för att få tillräckligt med resurser till distansperioderna. Antal deltagare Ju fler deltagare desto mera resurser genererar kursen. Samtidigt förbrukar den också mer. Men med mera resurser finns det en större flexibilitet. För många deltagare blir pedagogiskt omöjligt och för få både pedagogiskt och ekonomiskt omöjligt. Arbetssätt Kursens karaktär och arbetssätt påverkar förbrukningen av handledartid. Ju mera självstudier och enkla svarsuppgifter desto mindre resurser går åt. Omvänt, ju mer folkhögskolepedagogik med samtal, grupparbeten, processer, deltagarstyrning, etc desto mer resurser krävs. Studietakt Ju högre studietakt (helfart) desto större möjligheter att använda resurserna flexibelt. Med kvartsfart minskar manöverutrymmet. Folkbildningsnätet 25

26 Kurslängd Ju längre kurs desto större möjligheter att använda resurserna flexibelt. Antal träffar Ju fler träffar desto mindre resurser för distansperioderna. Lite resurser för distansperioderna Få deltagare Resurskrävande arbetssätt Kvartsfart Kort kurs Många träffar/många dagar Mer resurser för distansperioderna Fler deltagare Mindre resurskrävande arbetssätt Helfart Längre kurs Färre träffar/färre dagar Här kan det finnas kritiska trösklar att ta hänsyn till. Om vi utgår från en kvartsfartskurs under en viss tid måste den ha ett visst antal fysiska träffar för att fungera. Låt oss anta att kursen är 20 veckor och innehåller 5 träffar om 2 dagar. Dessa träffar förbrukar ett visst antal timmar. Resten används till distansperioderna. Förlänger man kursen med två veckor men behåller antalet träffar innebär det en ökning av antalet timmar för distansperioderna. Detsamma inträffar om det i stället är en halvtidskurs med samma antal träffar. Deltagarna får mera arbete under distansperioderna och antalet timmar till distansperioderna ökar markant. Det gäller alltså att göra en avvägning som ger tillräcklig utdelning av timmar till distansperioderna. 3. Deltagartid Beräknas som vanliga kurser. 4. Tillgång till egen arbetsdator De flesta i kursen har egen arbetsdator. I ett par fall delar man dator med andra. 5. Tillgång till hemdator Alla har hemdator. 6. Ersättning för dator och telekostnader Här gäller olika principer. Några får ersättning, andra inte. 7. Arbetstid I regel finns inga särskilda villkor eller regler för DU-arbetstid. Flertalet förefaller ha vanlig arbetstid även för DU. Flertalet undviker helgarbete. I ett fall finns avtalat om övertidsersättning för kvälls- och helgarbete. Det verkar som att de flesta hittar tillfredställande lösningar utan att de är reglerade. Däremot framgår det inte om DU innebär att vi arbetar mera, dvs att arbetstempot ökat inom ramen för vanlig arbetstid. (Gå igenom mejlboxen på lunchen, etc). 8. Resurser för utvecklingsarbete Flertalet får någon form av nedsättning/ersättning för utvecklingsarbete. I vissa fall handlar det om projektpengar, någon går på löpande räkning. Någon får inget alls, i något fall är frågan oreglerad. Folkbildningsnätet 26

27 9. Organisation Olika beroende på läge, förutsättningar (ny verksamhet eller etablerad, stor eller liten del) och modell (integrerad i vanlig verksamhet eller särskilt område). Sammanfattning Det verkar som de flesta utgår från samma system som för NU. Likaså att man prövar sig fram efterhand för att hitta praktiska lösningar. Men det finns områden där oklarheter kan finnas, t ex arbetstiden, resurser för utvecklingsarbete, ersättning för teletid. Lärarlaget Pedagogisk diskussion kring DUKOM-utredningen v Obs uppgiften är förskjuten en vecka i tiden från till Uppgiften handlar mycket om lärar/handledarrollen och skall kopplas till era auskultationer och egna erfarenheter. Välj någon eller några frågor nedan och ge era synpunkter: 1. I kap 3 sid 152 ff dras en del generella slutsatser från DUKOM - projekten. Vad tror ni själva om dessa slutsatser? Stämmer de med era egna auskultationer och erfarenheter? 2. Försök att utifrån DUKOM-rapporterna, egna erfarenheter och auskultationen beskriva vad du tycker kännetecknar den goda lärarrollen i distansutbildning och vad som skiljer sig mellan lärarrollen som distanslärare och traditionell lärare och slutligen vad du tror dig kunna ta med från distanslärarrollen till närutbildningslärarrollen. Gör gärna en checklista över den goda DU-lärarrollen om du tycker att det underlättar för dig. 3. Är problembaserat lärande, dvs. ett lärande där distansdeltagaren på ett mer uttalat sätt själv söker sin kunskap under handledarskap, särskilt gynnsamt i en folkbildande distansutbildning för att bland annat undvika att hamna i självstudiefällan? Utveckla och motivera. Lärarlaget Folkbildningsnätet 27

28 Bilaga 1Kursinbjudan Folkbildning på distans distansutbildningen pedagogik och metodik Kurs för folkhögskolelärare i folkbildning på distans - distansundervisningens pedagogik och metodik Folkbildning på distans är en kurs som ingår i satsningen på folkhögskolelärares fortbildning i IT-stött lärande. (Se vidare om satsningen på fortbildningsinsatser för folkhögskolelärare på Folkbildning på distans är en grundkurs i pedagogik och metodik för att driva folkbildningsmässiga kurser på distans. I kursen kommer vi att kombinera teori med praktik. Kursen riktar sig i första hand till folkhögskolelärare som nyligen har startat distansutbildning eller planerar att göra det. Folkbildning på distans pågår från vecka 35 till vecka 49. Kursen sker på distans genom kommunikation via Folkbildningsnätet. Vid tre tillfällen samlas deltagarna för fysiska träffar, två dagar per tillfälle. Förutom start och avslutningsveckan, också vecka 41. Studietakten är kvartsfart. Vi vill understryka vikten av att ha nedsättning i tjänsten med motsvarande tid för att kunna ägna kursen den tid som krävs. Frågor om kursen ställs genom Folkbildningsnätet (e-post) eller per telefon till Ronny Schueler, Tollare folkhögskola Staffan Hübinette, Tollare folkhögskola Lars-Erik Axelsson, Åsa folkhögskola Sari Angeri, Sverige-finska folkhögskolan Anmälan skickas med e-post till Ronny Schueler på Folkbildningsnätet Uppge följande fakta Namn Personnummer Anställningsförhållanden Skäl till att gå Folkbildning på distans Förkunskaper i FirstClass och data Välkommen med din anmälan! Folkbildningsnätet 28

29 Folkbildning på distans - distansutbildningens pedagogik och metodik Folkbildning på distans som är en kurs inom ramen för projektet fortbildning i IT-stött lärande för folkhögskolelärare har rönt stor uppmärksamhet och ett ganska stort antal anmälningar har kommit in. Fortfarande är det möjligt att anmäla sig till höstens kurs. Fram till den 20 juni tar vi emot anmälningar och arbetsgruppen räknar med att kunna ge besked om vilka som kommit med kring midsommar. Anmälning till kursen skickas till Ronny Schueler över Folkbildningsnätet. Se vidare kursinbjudan på denna konferens från den Mvh Arbetsgruppen genom Ronny Schueler Folkbildningsnätet 29

30 Bilaga 2 Datavana-enkät Folkbildning på distans distansutbildningen pedagogik och metodik Tack på förhand för att du besvarar följande frågor. Jag är van ovan användare av First Class-programmet. Jag kan kan inte göra en hemsida. Jag har erfarenhet av arbete med distansundervisning Jag ska börja arbeta med distansundervisning under höstterminen Jag ska planera kommande distanskurser Om du har andra uppgifter/planer ange vilka... Vilken typ av kurs och vilken ämnesinriktning har du erfarenhet från? Vilken typ av kurs och vilken ämnesinriktning ska du arbeta med? Folkbildningsnätet 30

31 Bilaga 3 Program närträffar Folkbildning på distans distansutbildningen pedagogik och metodik Introduktionsträff på Tollare folkhögskola Torsdag 31 augusti Kaffe Kursstart Presentation Kursens syfte och mål Lunch Kursplan och uppläggning Kaffe DFU Middag First Class Kvällskaffe med fortsatt lättsam presentation Fredag 1 september Frukost Att bli en grupp i en distanskurs Arbetsgrupper Lunch Kommande arbete och organisation av nätkonferensen Avslutning med kaffe Praktiska frågor inför samlingen Köket behöver veta om du äter vegetarisk mat eller har några andra särskilda önskemål. Ta med skor för utebruk. Välkommen till Åsa folkhögskola den Ni är alla hjärtligt välkomna till vårt andra möte som äger rum på Åsa folkhögskola den 9-10 oktober. Vi startar med kaffe i matsalen 9.30 på måndagen och slutar ca på tisdagen. Det blir två intensiva dagar med kvällsarbete, varför vi hoppas att alla kan övernatta på skolan. Program Måndagen Kaffe i matsalen Utvärdering av erfarenheter från distansperiod Lunch Fortsättning Kaffe Webben som pedagogiskt instrument, övningar i datasalen. Folkbildningsnätet 31

32 17.00 Middag Kvällspass i datasalen för de som vill Kvällskaffe, samkväm Tisdagen Frukost Webben - övningar i datasalen Kaffe Fortsättning Lunch Uppgifter inför distansperiod Kaffe Avslutning För de som har lång resväg eller besvärliga restider finns möjlighet att boka in en natt extra. Tel till Lennart Cederberg som svarar för inbokningar Åsa folkhögskola ligger i det lilla samhället Sköldinge mitt emellan Katrineholm och Flen i Södermanland; ungefär en timmes tågresa från Stockholm. Enklast är att åka till Katrineholm och sedan ta buss eller taxi till skolan. Katrineholm Taxi norr: , Busstrafiken - Länstrafiken: , SJ Katrineholm: För de som kommer med flyg från Norrland kan hyrbil från Arlanda vara ett bra alternativ. Varmt välkomna! Avslutningsträffen Karlskoga folkhögskola 4-5 december 2000 Program Måndag Inledning Karlskoga Om programmet, inledning till eftermiddagens arbete Lunch och inkvartering Genomgång av respektive deltagares slutarbete Fika Middag Reservtid Karlskoga roar Folkbildningsnätet 32