Framtida industrivattenrening Industrivattenrening

Transkript

1 Framtida industrivattenrening

2 Folkmängder miljarder inv. 1. Kina Indien USA Indonesien Brasilien Pakistan Ryssland Bangladesh Nigeria Japan Indien Kina USA Indonesien Brasilien Pakistan Nigeria Bangladesh Ryssland Etiopien 0.125

3 Kinas urbanisering Ca 400 miljoner bor i dag i städer. År 2050 beräknas 1 miljard bo i städer.

4 Största ekonomier-bnp miljarder $ 1. USA Japan Tyskland Kina UK Frankrike Italien Spanien Kanada Indien Brasilien Sydkorea Mexiko Ryssland Australien Nederländ Belgien Sverige 358

5 Nybilsproduktion 2008 Total produktion 73 miljoner bilar 50 miljoner bensindrivna 18 miljoner dieseldrivna 5 miljoner alternativa främst etanol Några tusen eldrivna 2015 Total produktion 91 miljoner bilar 55 miljoner bensindrivna 24 miljoner dieseldrivna 12 miljoner alternativ varav 3 miljoner hybridbilar el

6 Observed changes in (a) global average surface temperature; (b) global average sea level from tide gauge (blue) and satellite (red) data and (c) Northern Hemisphere snow cover for March-April. All differences are relative to corresponding averages for the period Smoothed curves represent decadal averaged values while circles show yearly values. The shaded areas are the uncertainty intervals estimated from a comprehensive analysis of known uncertainties (a and b) and from the time series (c)

7 Projected surface temperature changes for the late 21st century ( ). The map shows the multi-aogcm average projection for the A1B SRES scenario. All temperatures are relative to the period

8 Figure 1: The world in 1995: Water stress (Alcamo, Henrichs, & Rösch, 2000, p. 22)

9 omvärldsanalys FN:s millenniemål År 2000 enades länderna i FN om 8 utvecklingsmål för det nya millenniet, de så kallade millenniemålen, som ska vara uppfyllda till Målen är dock inte bindande. Mål nummer 7 handlar om hållbarhet och inbegriper ett delmål om att antalet människor i världen utan tillgång till rent vatten ska halveras innan FN, nationella biståndsorgan, världsbanken (gnm. organet WSP), EU:s acp-program och NGO bidrar med finansiering för måluppfyllelsen. Millenniemålen anger riktningen för FN-ländernas biståndsarbete. Global Environment Outlook 2000, UNEP The millennium development goals report 2006, FN, 2006.

10 omvärldsanalys FN:s millenniemål Andel av befolkningen med tillgång till säkert dricksvatten. <50% 50-75% 76-90% % inga data urbana områden <50% 50-75% 76-90% % inga data landsbygd The millennium development goals report 2006, FN, 2006.

11

12 omvärldsanalys Vattenanv. i Europa WSSTP, Water supply and sanitation in urban, peri-urban and rural areas

13

14 The issue: amount of sludge grows Total sludge production in selected Member States in 2003 Source: Report on implementation of the Community Waste legislation ; COM(2006) 406 final

15 The issue: different country practises Sewage sludge in Europe - % of use in agriculture (2003) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AT BE DE DK (2002) ES FR (2002) FI IT IE NL PT (2002) SE CZ HU SI

16 Concentration limit values for heavy metals in sludge (mg/kg dry matter) 86/278/EE C Cadmium Chromium - Copper Mercury Nickel Lead Zinc Min. 0,7 1, 25 (AT, DK, NL) (AT, NL) (AT, NL) 0,4-0,8 (AT, DK, NL) (AT, BE, DK, NL, SE) (AT, NL, SE) (AT, NL) Max. Consultations of (GR, E, LUX) (E, LUX) 1750 (E, LUX) 25 (GR, E, LUX) 400 (GR, E, LUX) 1200 (GR, E, LUX) 4000 (DK, GR, E, LUX)

17 Sewage sludge directive - revision Main actions for : impact assessment (2009) and possible proposal (2010) possible scope of revision to cover urban sludge and other to cover not only agricultural land to set stricter limit values for heavy metals to introduce limit values for new substances (e.g. organic contaminants) to introduce stricter requirements for treatment of sludge (e.g. hygienisation)

18 omvärldsanalys Industriell vattenrening i EU Industrin är den näst största vattenanvändaren, efter jordbruket. Industrin är källan till en stor del av Europas förorenade grund- och ytvatten. Vattenrelaterade kostnader för industrin kommer att öka i framtiden som en följd av: vattenbrist strängare utsläppskrav succesivt högre krav på vattenkvalitet inom industrin (processvatten) WSSTP, Water in Industry Vision document, strategic research agenda

19 omvärldsanalys Industriell vattenrening i EU EU:s vattenteknikplattform (WSSTP) har identifierat sju industrisektorer i Europa, som vattenkrävande och potentiellt förorenande, med följande behov Industrisektor Papper och pappersmassa Textil Kemisk/ farmaceutisk Livsmedel Metall Läder Gruvor Utmaningar eller behov Ytterligare arbete med att sluta vattencykler. Selektiv avskiljning genom membran, oxidation eller biologi Marknad med många SME. Bättre övergripande processkontroll. Installation av separations- och reglerteknik. Heterogen marknad. Selektiva beh.metoder typ adsorbenter för återanv. Processmodellering. Värmeutvinning och kylvattenteknik. Vattenkvalitetskontroll. On-line mätning av mikroorganismer. Energiåtervinning. Heterogen marknad. Problem oftast kopplade till råmaterial, processbad och sköljning. Kvalitets- och processkontroll. Stor andel SME. Separation av fetter och salter. Ersätta farliga kemikalier. Nya småskaliga processer. Bättre kunskap kring effekter av grundvattensänkning och utsläpp till miljön. Vattenhantering snarare än teknikåtgärder. WSSTP, Water in Industry Vision document, strategic research agenda

20 Sluten process Godsriktning Ytavdrag Vatten In (avjonat) Processbad Motströmskölj Processkemikalier Avfall Koncentration

21

22

23

24

25 Objective FP 7 The objective would be, through research, to contribute to assessing, reducing and preventing tensions and conflicts related to the depletion of natural resources and environmental services which are arising due to rapid environmental changes and/or natural and man-made hazards. Tensions include the increasing competition at various levels (from regional to global) for natural resources and environmental services, the demographic pressures, the movement of populations searching better environmental conditions etc. Issues such as climate change, water scarcity, (re)-emergence and spread of diseases, depletion of marine resources, loss of biodiversity, increased intensity of natural disasters, and unsustainable urban development will be addressed and solutions be developed making use of all means including technologies, earth observation, modelling and socio-economic research approaches and involvement of policy makers.

26 Research Priorities 1. Integrated solution for water supply, drainage and sanitation 2. Monitoring, sensor and communication technology 3. Advanced treatment technologies enabling 4. Technologies to produce energy and fit-for-market products from wastewater 5. Water saving and less polluting home appliances and practices 6. Tools to manage assets cost effectively 7. Risk assessment/risk management tools 8. Generating an enabling framework

27 Framtidens miljöteknik IT Nano Bio Rymd Frukostseminarium om detta 13 oktober.

28 7:e RP call juli 2010 NMP Active nanomembranes/filters/adsorbents for efficient water treatment with stable or regenerable low fouling surfaces NMP Eco-efficient management of industrial wastewater

29 Possible closed-loop in steel surface treatment Pickling Rinse system micro-filter Nanofiltration RO Metal oxids and fluorides Crystallisation HF Fluid bed MeO

30 Sammanfattning Sammanfattningomvärldens behov Många faktorer pekar på att behoven är och kommer att vara mycket stora av vattenreningsteknik genom vattenbrist till följd av: Överexploaterade vattenresurser Befolkningsökning Klimatförändring Förorenade vatten Industritillväxt Ineffektiv bevattning inom jordbruk

31 omvärldsanalys Vattenreningframtidsscenario Ökat tryck på att ta fram slutna processer och produktionslinjer. Nya produktionsmetoder kommer att kräva utveckling av behandlingsmetoder Vatten allt mer en konkurrensfaktor och nödvändigt kriterie för att kunna producera Omhändertagande av koncentrat och salter en stor utmaning Separationsteknik från industriella applikationer kommer att behövas inom dricksvatten-, kommunal vattenrening, jordbruket samt energiproduktion. Självklart oxå det omvända förhållandet. Slammet måste in i kretsloppet Energiaspekten hårdare knuten till vattenrening..