Projektbeskrivning Aktivering jämställdhet KRO/KIF Region Väst vt 2010
|
|
- Margareta Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Aktivering jämställdhet KRO/KIF Region Väst vt 2010
2 Innehållsförteckning 1. Projektidé s Bakgrund och kontext s. 3 KRO/KIF:s jämställdhetsarbete s. 3 Kvalitetsbegreppet s. 3 Informella arbetsformer och jämställdhetsalibin s Syfte s Mål s. 5 Övergripande (kvalitativa) mål s. 5 Mätbara (kvantitativa) mål 2010 s. 5 Mätbara (kvantitativa) mål på längre sikt s. 5 Definiering av plattform s Målgrupper s. 5 Definiering av målgrupperna s. 5 Metoder för att nå målgrupperna s Genomförande s Samarbetspartners s. 7 Nuvarande samarbetspartners s. 7 Samarbetspartners som vi har planer på att involvera s Projektorganisation s. 7 Projektägare s. 7 Projektgrupp s. 7 Styrgrupp s. 8 Referensgrupp s Tidsplan s Resurser och finansiering s. 8 Personalresurser s. 8 Finansiella resurser s Riskanalys med åtgärder s Rapportering s Uppföljning och utvärdering s Bilagor Budget Tidsplan Kontaktuppgifter
3 1. Projektidé Vi vill genom projektet bygga en struktur som stödjer ett långsiktigt jämställdhetsarbete inom konstfältet i Region Väst. Detta gör vi genom att skapa en plattform för samarbeten mellan regionala aktörer kring ett gemensamt intresse att arbeta för konstnärers lika villkor ur jämställdhetsaspekt. Vi kommer också att genomföra aktiviteter som på olika sätt belyser förtryckarstrukturer inom konsten. Med plattformen som bas vill vi visa på nya och alternativa metoder för att samarbeta för en ökad jämställdhet och bryta patriarkala normer inom konstfältet. 2. Bakgrund och kontext KRO/KIF:s jämställdhetsarbete Projektet är en regional uppföljning på och vidareutveckling av KRO/KIF:s jämställdhetsprojekt fas 1, som resulterade i boken Konsten så funkar det inte (2009) av genusvetaren Vanja Hermele. Boken är en granskning av konstnärernas villkor vad gäller jämställdhet inom bildkonsten, och visar att bland annat att män och kvinnor har skilda erfarenheter av konstfältet och olika uppfattningar om jämställdhetsnivån. Generellt sett upplever män att konsten är jämställd i mycket högre utsträckning än kvinnor. Baserat på Hermeles slutsatser, men också på våra egna erfarenheter som aktörer inom konstfältet, har vi kartlagt en problembeskrivning som återfinns här nedan. Denna utgör, tillsammans med de tre krav KRO/KIF har formulerat för att stärka möjligheterna till lika villkor inom konsten, utgångspunkten för projektet Aktivering jämställdhet. KRO/KIF:s krav: 1. Vi vill se könsuppdelad statistik inom alla områden på konstscenen: utställningar, inköp, bidragsoch stipendiefördelning samt personalens sammansättning. 2. Vi vill ha lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden på konstscenen: utställningar, inköp, bidrags- och stipendiefördelning samt personalens sammansättning. 3. Vi vill att de offentliga medel som går till bild- och formområdet ska förmedlas utifrån målsättningen lika möjligheter för kvinnor och män. Kvalitetsbegreppet Vi ser hur kvalitetsbegreppet inom konstvärlden i hög grad är påverkat av en manlig norm, vilket skapar en ojämställdhet inom såväl resursfördelning som attityder och värderingar. Vad gäller resursfördelningen ser vi att manliga konstnärer lyfts fram i större utsträckning än kvinnliga konstnärer, vilket ger dem tillgång till mer inflytelserika, bättre betalade och mer statusfyllda poster och uppdrag. När det kommer till attityder och värderingar ser vi hur stereotypa föreställningar om kvinnors respektive mäns konst reproduceras och cementeras inom konsten. En sådan föreställning är till exempel att kvinnors konst skildrar den lilla, privata sfären, medan mäns konst behandlar stora existentiella frågor som exempelvis politik och ideologi. Det talas också ofta om hur mäns konst skildrar mänskliga erfarenheter medan kvinnors konst skildrar kvinnliga erfarenheter. Ett annat exempel är att det ofta talas om kvinnliga konstnärer medan konstnär ofta förutsätts vara en man. På så sätt görs kvinnliga konstnärer till representanter för sitt kön och därmed undantaget från normen medan manliga konstnärer representerar normen. Det finns också föreställningar om vad som är kvinnlig respektive manlig konst när det kommer till material, format och kontext, det vill säga var konsten visas. Detta skapar förväntningar på och i förlängningen begränsningar för såväl kvinnliga som manliga konstnärer. Men det gör också att vi ser på konsten genom så kallade könade glasögon, vilket innebär att vi laddar den med invanda föreställningar som påverkar vårt sätt att uppfatta den. Detta könade sätt att uppfatta konsten har även effekter på urvalsprocesser av olika slag; det kan handla om allt från urvalet till en
4 utställning, intagningen till en konstskola eller fördelningen av jobb och uppdrag. En av de faktorer som ligger i vägen för en jämställd konst är att orättvis behandling på grunder som kön (men också i hög grad etnicitet eller klass) ofta avfärdas med argumentet att den konstnärliga kvaliteten kommer i första hand. Vi menar att denna syn på kvalitetsbegreppet är påverkad av en patriarkal norm, eftersom det förutsätts att den konstnärliga kvaliteten sjunker om kvinnor och män skulle få utrymme och möjlighet att uttrycka sig på lika villkor. Informella arbetsformer och jämställdhetsalibin En annan faktor som hindrar jämställdheten är att det inom konsten som yrkesfält i hög grad förekommer informella arbetsformer, oklara ansvarsfördelning och outtalade hierarkier, samtidigt som gränsen mellan det professionella och det privata ofta är diffus. Detta resulterar i en brist på ansvar såväl som ett osynliggörande av orättvis behandling och trakasserier i olika former. Det senare utgör ytterligare en problembild som enligt Hermeles bok upplevs existera i betydligt högre grad av kvinnor än av män. Vi ser också hur jämställdhetsansvariga i många verksamheter inom konstfältet ofta är isolerade från andra aktörer med gemensamma intressen, och hur de arbetssätt man använder saknar förankring i resten av verksamheten. I många fall utgör jämställdhetsarbetet enbart ett alibi för verksamhetens i övrigt patriarkala system. Överlag finns det idag en brist på verkningsfulla metoder för att driva förändringsarbete inom jämställdhet, och allt för ofta fastnar man i att bara beklaga det rådande systemet utan att bryta mönstret och skapa förändring. 3. Syfte Syftet med projektet är att bryta de patriarkala normer som begränsar såväl kvinnor som män inom konstfältet idag. Vi vill synliggöra hur våra val och värderingar påverkas av våra könade glasögon som cementerar orättvisor och hindrar konsten och kvalitetsbegreppet från att utvecklas och utmanas. Idag är samarbeten kring frågor som rör ojämställdhet och förtryck inte inbyggt i systemet, vilket gör att enskilda aktörer tvingas välja mellan att arbeta i motvind eller att anpassa sig efter den rådande ordningen. Vi vill samla alla dem som på olika håll arbetar för ökad jämställdhet inom konsten och därmed samla en gemensam kraft i arbetet. 4. Mål Övergripande (kvalitativa) mål: 1. Bidra till att synliggöra och bryta patriarkala normer och förtryckarstrukturer inom konstfältet genom att skapa en diskussion som sätter jämställdhetsfrågan på agendan och ifrågasätter rådande system. 2. Utveckla en bas som kan bli en plattform för regionala samarbeten för ökad jämställdhet inom konsten. 3. Visa på nya och alternativa metoder för att arbeta för ökad jämställdhet inom konsten. Mätbara (kvantitativa) mål 2010: 1. Genomföra Open Space på Göteborgs Konstmuseum den 9 mars Genomföra två aktiverande nätverks- och seminarietillfällen. 3. Ta fram utbildningsmaterial i samarbete med ABF Göteborg. 4. Ta fram en handlingsplan (tillsammans med Gör det jämt) för fortsatt samarbete med
5 Konstenheten. 5. Starta och driva en blogg som på sikt kan utgöra en virtuell plattform för aktörer som vill arbeta för en mer jämställd konstscen. 6. Tre inbjudna gästskribenter på bloggen under våren. 7. Fem intervjuer på bloggen under våren. 8. Knyta minst tre varaktiga kontakter med KRO/KIF-medlemmar från andra håll i regionen till projektet. Mätbara (kvantitativa) mål på längre sikt: 1. Skapa en regional samverkansgrupp som kan samordna och koordinera olika sorters samarbeten för en ökad jämställdhet inom konstfältet. 2. Ta fram en långsiktig handlingsplan för en regional samverkansgrupp. 3. Ta fram en handlingsplan (tillsammans med ABF Göteborg) för hur det framtagna utbildningsmaterialet ska användas. Definiering av plattform: Med plattform menar vi en fysisk eller virtuell plats för möten, där aktörer ges möjlighet att diskutera och ventilera gemensamma intressen. I vårt fall kommer de tillfällen vi skapar för fysiska möten kompletteras av den virtuella plats bloggen utgör. 5. Målgrupper Definiering av målgrupperna Målgrupper för projektet är KRO/KIF:s medlemmar men också andra aktörer inom konstfältet i Region Väst. Till vår målgrupp hör även personer, organisationer och institutioner inom regionen som har ett intresse av att arbeta aktivt för jämställdhet men som i nuläget inte har en direkt koppling till konstlivet. Metoder för att nå målgrupperna Vi når i första hand dessa målgrupper genom våra egna samt våra samarbetspartners befintliga nätverk och kanaler. En annan metod för att nå ut är en blogg som vi kommer att starta, på vilken vi ska samla tips om aktiviteter relaterade till konst och jämställdhet, artiklar, debattinlägg, konstkritik och intervjuer med relevanta aktörer med mera. Bloggen blir alltså en plattform för redan involverade aktörer men också ett medel för att nå ut till fler. Den kommer i första hand att synliggöras och spridas genom länkar från andra bloggar och hemsidor tillhörande aktörer som ingår i projektets nätverk, men också genom KRO/KIF:s hemsida och genom mejlutskick och eventuella trycksaker inom projektet. 6. Genomförande Projektet innehåller i nuläget fem delar, som alla är relaterade till projektets målsättningar. 1. Genomförandet av ett Open Space-forum den 9 mars 2010, i samarbete med KRO/KIF:s Rikskansli och Jojo Tuulikki Oinonen. Till tillfället bjuds projektets samarbetspartners in, samt andra aktörer med gemensamma intressen. Tillsammans fokuserar deltagarna på strategier och lösningar kring hur vi kan jobba med jämställdhet på konstscenen i Region Väst. Under dagen bildas ett antal mindre arbetsgrupper som skriver kortfattade handlingsplaner och bokar in ett datum för nästa möte. 2. Genomförandet av aktiverande seminarie- och nätverkstillfällen i samarbete med Skövde Konsthall och Konstmuseum samt med exempelvis Konsthögskolan Valand, Röda Sten eller
6 ABF Göteborg. Ett tänkt upplägg för tillfället är exempelvis medverkan av Föreningen JA, som inom ramen för sitt konstnärliga utforskande har tagit fram ett jämställdhetsavtal som utgör ett konkret exempel på hur vi kan bryta patriarkala normer genom alternativa sätt att arbeta för jämställdhet. 3. Framtagandet av utbildningsmaterial till boken Konsten så funkar det inte tillsammans med ABF Göteborg. Materialet är tänkt att användas till utbildningar, studiecirklar och workshops from hösten Tillsammans med ABF Göteborg planeras även ett samarbete kring en seminarieserie under hösten Granskningen av könsrepresentationen av Konstenheten, som ansvarar för inköp av konst till offentliga lokaler inom VGR. Detta delprojekt görs i samarbete med Program Gör det jämt och är startpunkten till ett långsiktigt utbyte mellan KRO/KIF Väst och Konstenheten, för att på sikt öka insynen i urvalsprocessen av offentlig konst. Regionens konstsamling omfattar idag ca konstverk, och det är statusmässigt mycket betydelsefullt för den enskilda konstnärens karriär att bli inköpt av regionen. Med andra ord är utbytet med Konstenheten av hög relevans inom det jämställdhetsarbete som KRO/KIF Väst vill driva. 5. Uppstartandet och etablerandet av en blogg som är tänkt att utgöra en plattform för samarbeten mellan aktörer med ett intresse för jämställdhetsarbete inom konstfältet i regionen. På bloggen kommer vi själva, men också inbjudna skribenter, att samla tips om aktiviteter relaterade till konst och jämställdhet, artiklar, debattinlägg, konstkritik och intervjuer med relevanta aktörer med mera. 7. Samarbetspartners Nuvarande samarbetspartners: Maria Carlgren och Marie Bergdahl, Konstkonsulenterna, Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen ABF Göteborg Skövde Konsthall och Konstmuseum Jeanette Bäfverfeldt, projektedare för Västra Götalandsregionens program Gör det jämt Konstenheten, Västra Götalandsregionen Konsthögskolan Valand Göteborgs Konstmuseum Ladyfest Göteborg Samarbetspartners som vi har planer på att involvera: Göteborgs Konsthall Kulturföreningen Röda Sten Högskolan för fotografi Föreningen JA! 8. Projektorganisation Projektägare: KRO/KIF Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) bevakar konstnärens intressen genom att driva politiska frågor med målet att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska trygghet och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma inom sina respektive områden. KRO/KIF består av fem
7 regioner; däribland Region Väst som driver detta projekt på uppdrag och initiativ av KRO/KIF Riks. Projektgrupp: Frida Yngström, projektledare samt ordförande i styrelsen KRO/KIF Region Väst Jenny Wendefors, projektassistent Angelica Olsson, pedagog Alexandra Hedberg, webbansvarig Christin Wahlström, projektkoordinator i styrelsen KRO/KIF Region Väst Styrgrupp: Projektägare Projektgrupp Referensgrupp: Hanna Isaksson, verksamhetschef KRO/KIF Karin Willén, förbundsordförande KRO Maria Carlgren och Marie Bergdahl, Konstkonsulenter VGR Jeanette Bäfverfeldt, projektledare för VGR:s program Gör det jämt Tomas Asplund Gustafsson, indentent på Skövde Konsthall och Konstmuseum Annika Lundgren, professor på Konsthögskolan Valand Lars Wiberg, ABF Göteborg Vanja Hermele, genusvetare och författare till boken Konsten så funkar det inte (?) Projektledare och projektgrupp har inom de ramar som satts av projektägaren KRO/KIF stora befogenheter att utforma projektet på egen hand och i samarbete med relevanta aktörer inom regionen. Beslut som är av stor vikt för projektet som helhet sker i styrgruppen, som består av projektgruppen och projektägaren tillsammans. Projektgruppen verkställer de beslut som tas i styrgruppen, och har i sin tur befogenhet att tillsätta ett antal arbetsgrupper kopplade till de olika delmomenten i projektet. Hittills har inga sådana tillsatts formellt sett. Referensgruppen består av personer som under projektets gång fungerar som rådgivande resurspersoner, alternativt samarbetspartners med egna intressen i projektet. Referensgruppen har däremot ingen beslutsfattande funktion. 9. Tidsplan Projektet pågår mellan 1 oktober 2009 till sista maj 2010, men gick in i en genomförandefas från och med 18 januari Då projektets fokus ligger på att bygga en långvarig och hållbar struktur för samarbeten kring jämställdhetsfrågan ser vi en stor potential till långsiktighet i projektet, vilket innebär att vi planerar för en fortsättning även efter utsatt slutdatum. Inom projektgruppen kommer vi under våren avsätta tid till att söka mer finansiella medel från externa parter (dvs utöver den budget som finns avsatt för projektet inom KRO/KIF). För detaljerad tidsplan, se bifogad bilaga. 10. Resurser och finansiering Personalresurser: Projektassistent Jenny Wendefors praktiserar under våren 2010 på KRO/KIF, och kommer till största del ägna sin tid åt projektet Aktivering jämställdhet i Region Väst. Hennes arbete utgör därmed en av projektets största resurser. Övriga personer i projektgruppen arbetar huvudsakligen ideellt med projektet, men kommer i mån av beviljande av sökta medel att arvoderas för delar av sitt
8 arbete. Personerna som ingår i referensgruppen bidrar till projektet i form av rådgivning och stöd. Deras respektive kompetensområden utgör därmed en värdefull resurs för projektet. Dessutom är projektets samarbetspartners är en av dess viktigaste resurser, i och med att projektets övergripande syfte är att skapa förutsättningar för samarbete mellan olika aktörer för ökad jämställdhet inom konsten. Finansiella resurser: Se bifogad budget. 11. Riskanalys med åtgärder De huvudsakliga riskerna med projektet är: 1. Tidsbrist, vilket gör att vi inte kan genomföra det vi planerat, alternativt inte kan genomföra det med lika gott reslutat som vi har för avsikt. I denna punkt innefattas även en risk för att vi sätter vår ambitionsnivå för högt vad gäller antalet genomförda aktiviteter och insatser. Detta kan också leda till att vi måste banta ner handlingsplanen efterhand, alternativt att vi genomför allt vi planerat men med mindre bra resultat. 2. Brist på finansiella medel, vilket också leder till att vi inte kan genomföra det vi planerat, alternativt inte kan genomföra det med lika gott reslutat som vi har för avsikt. Dessutom finns det en risk att den tid vi lägger på att söka externa medel visar sig dåligt investerad om vi får avslag på ansökningarna, vilket gör att denna punkt hänger ihop med risken för tidsbrist. 3. Bristfälligt intresse bland våra målgrupper, vilket skulle göra att projektet inte får den effekt och genomslagskraft vi önskar. 4. Bristfälligt engagemang bland våra samarbetspartners, vilket skulle ha negativa effekter på projektets trovärdighet, dess synlighet samt inte minst dess relevans och värde. 5. Bristfällig mötesteknik i såväl interna möten inom projektorganisationen som i externa möten med samarbetspartners. 6. Oförutsedda händelser, det vill säga saker som medför plötsliga ändringar i planeringen på grund av externa faktorer som ligger utanför vår påverkan. Åtgärder för de identifierade riskerna: 1. En rimlig och genomförbar tidsplan som följs upp kontinuerligt. 2. En rimlig balans vad gäller den tid vi lägger på att söka externa medel, samt noggrant övervägande inför varje ansökan som kräver större tidsåtgång. Väl genomarbetade ansökningar som bollas med relevanta referenspersoner för bästa resultat. Hushållande med medel och noggrant övervägande inför varje stor investering. 3. Genomtänkta åtgärder inom marknadsföring samt väl utnyttjande av alla de nätverk och kanaler vi redan har tillgång till genom oss själva och våra befintliga samarbetspartners. 4. En tät och ärlig dialog med befintliga samarbetspartners samt ett väl investerat engagemang i att söka upp och knyta till oss nya potentiella samarbetspartners. 5. Förberedelser inför varje möte, som innefattar formulering av mötets syfte samt rollfördelning inom projektgruppen. En tydlighet vad gäller mötets syfte, agenda och dagordning inför alla parter som är med på mötet. 6. En tidsplan och en budget som har en viss marginal för oförutsedda händelser. Minimera de risker som vi kan påverka, för att på så sätt ha större beredskap för det som ligger utanför vår påverkan.
9 12. Rapportering Projektet ska redovisas sista april 2010 till KRO/KIF:s kansli för sammanställning till Ungdomsstyrelsen, som är huvudsaklig finansiär (inom den budget som KRO/KIF har avsatt för projektet från början). Efter projektets nuvarande slutdatum den sista maj 2010 kommer Jenny Wendefors att skriva en projektrapport, som delvis bygger på en utvärdering som görs internt i projektgruppen. Denna rapport har som främsta målgrupp den egna projektorganisationen (projektägare, projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp) samt projektets samarbetspartners. Den kommer även att finnas tillgänglig för projektets olika målgrupper (se rubrik Målgrupper ), men i nuläget är det ännu inte bestämt på vilket sätt dessa kommer att kunna ta del av rapporten. 13. Uppföljning och utvärdering Under genomförandefasen följs projektet och dess projektbeskrivning, tidsplan och budget upp kontinuerligt, i första hand genom möten i styrgrupp och projektgrupp. Vi ser en stor potential i en fortsättning av projektet efter dess nuvarande slutdatum sista maj 2010 och kommer därför att söka ytterligare finansiella medel under våren. Vi arbetar just nu med en handlingsplan för hösten Den första delen av projektet kommer att utvärderas av projektgruppen efter sista maj. Utvärderingen kommer sedan att presenteras i form av en rapport där vi svarar på huruvida vi har uppnått våra mätbara mål, samt utvärderar graden av uppfyllelse av de övergripande, kvalitativa målen. 14. Bilagor Budget Tidsplan Kontaktuppgifter
Projektbeskrivning Aktivering jämställdhet KRO/KIF Region Väst
Projektbeskrivning Aktivering jämställdhet KRO/KIF Region Väst 1 Innehållsförteckning 1. Projektidé s. 3 2. Bakgrund och kontext s. 3 KRO/KIF:s jämställdhetsarbete s. 3 Kvalitetsbegreppet s. 3 Informella
Läs merGenuskompetens för konstchefer
Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merHANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd
HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets
Läs merVästra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan
Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan Inbjudan Västra Götalandsregionen bjuder in enskilda kulturaktörer, föreningar och nätverk som arbetar med att stärka den lokala
Läs merFör ett mer feministiskt parti. Handledning
För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara
Läs merPROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs merOm konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program
Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet
Läs merKommunikationsplan familjestödsprojektet
Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet
Läs merVägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015
Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO
Läs merGötenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt
Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd
Läs merHANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merFoU-guidesuppdraget. Bakgrund
FoU-guidesuppdraget I detta dokument finns en beskrivning av ett rekommenderat arbetssätt för FoU-guider. Dokumentet har tagits fram inom ramen för ett uppdrag från regionala FoU-rådet i Västra Götalandsregionen
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-01-23
iiisala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-01-23 11(16) KFU9 Konstpedagogisk verksamhet Dnr2013/70 INLI!DNING Som en del i Aguelimuseets arbete med att utveckla
Läs merProjektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.
Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari
Läs merLedarutveckling över gränserna
Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-25 Diarienummer 1415/16 Kommunikationsavdelningen Maria Norberg Telefon 031-368 02 61 E-post: maria.norberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads medverkan i Almedalen
Läs merSoci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Läs merInvånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.
Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.0 Kalmar 2014-11-28 Ort och datum Diana Axelsson-Olsson Projektledare
Läs merGör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...
Läs merProjekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs merJämställd budget i Göteborg
Ett gott exempel Jämställd budget i Göteborg Projektet i sitt sammanhang Göteborgs stad har gjort stora satsningar på ökad mångfald och jämställdhetsintegrering utifrån kundens perspektiv, där projektmedel
Läs merProjektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.
Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merSkolprogram från West Pride HT 2017 VT 2018
Skolprogram från West Pride HT 2017 VT 2018 West Pride Göteborgs HBTQ-festival har glädjen att erbjuda er aktiviteter för att stärka och stödja ert mångfaldsarbete genom fokus på hbtq-frågorna. Skolan
Läs merProjektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2
Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Läs merHur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd
Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner
Läs merBilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Läs merProjektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.
Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller
Läs merJämställdhetsplan 2011 2013
Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3
Läs merKommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering
Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-
Läs merJämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin
Jämställd akademi 2017: 1 Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Om vägledningen Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har ett uppdrag som stödfunktion
Läs merIntroduktion. Samarbeten
Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur
Läs merSyfte och målsättning med en kommunikationsplan
Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...
Läs merRollbeskrivning. sociala investeringar
Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs mer- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet
- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen Kort om projektet Treårigt projekt med start 2014 Projektägare är Föreningen för familjecentralers främjande. Styrelsen är styrgrupp.
Läs merVad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och
Läs merHantera projekt med bidrag. Rotary Foundation seminarium Hans Johansson &12
Hantera projekt med bidrag Rotary Foundation seminarium Hans Johansson 2016-11-08&12 Målsättningen är att projekten skall vara framgångsrika så att vi kan vara stolta över vår insats såväl under som efter
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merAnalys Syfte och Mål:
Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få
Läs merK om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2019-01-29 Diarienummer: RS 2017 04450 Giltighet: från 2019-03-01 till 2023-12-31 K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy 2 01 9 2 02 3 Policyn gäller för:
Läs merProjekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna
Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN STYRGRUPP VÅRDSAMVERKAN SKARABORG 20150204
SIDAN 1 AV 5 MINNESANTECKNINGAR FRÅN STYRGRUPP VÅRDSAMVERKAN SKARABORG 20150204 Närvarande: Eva Sundström, Rita Ponerup, Lars Gotthardsson, Susanne Tedsjö, Per-Olof Hermansson, Marianne Olsson, Lars-Åke
Läs merEtt steg mot framtidens konstscen
Ett steg mot framtidens konstscen Men egentligen är lösningen mycket enkel: Ge bild- och formkonstnärerna skäligt betalt för det arbete de lägger ned i samband med utställningar! Att de själva är beroende
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs merCenterkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma
Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är
Läs merPolitisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret
Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merVägledning för ansökan i E-kanalen
Vägledning för ansökan i E-kanalen Bakgrund och syfte med mallen Syftet med denna mall är att underlätta för er som söker stöd från utlysningen Energi- och klimatomställning i offentlig sektor-från kunskap
Läs merBeslutsärende Deltagande Almedalen 2017
Styrelsehandling 15 Dnr 0079/17 2017-02-10 Lena Andersson Beslutsärende Deltagande Almedalen 2017 Förslag till beslut Styrelsen godkänner att Älvstranden Utveckling AB deltar i Göteborgs Stads medverkan
Läs merProjektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa
Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare
Läs merProjektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden
Kommunstyrelsens handling nr 27/2012 Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Godkänd av kommunstyrelsen, 100 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte och mål med projektet...
Läs merMöte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Läs merProjektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha
Projektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha Inledning Kort beskrivning av hela projektet Vi har börjat utveckla en idé på ett projekt under arbetsnamnet Staden vi vill ha. Vi har inspirerats bland
Läs merAnvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Läs merStyr- och handledningsdokument
Mahr 61-2014/600 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2015-02-16 Förvaltningschef 2015-02-16-2015-06-30
Läs merNätverksträff ungdomsbibliotekarier, Skövde 2015-05-20
Nätverksträff ungdomsbibliotekarier, Skövde 2015-05-20 Deltagare andrea.haglund@uddevalla.se annette.olsson@harryda.se cecilia.gronholm@kungalv.se charlott.hjalm@gotene.se elin.boardy@lerum.se elin.a.johansson@toreboda.se
Läs merVälkomna till workshop om socialt bokslut!
Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se
Läs merRamverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå
Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,
Läs merMoment 4 Projektmetodik. Daniel Nordström
Moment 4 Projektmetodik Daniel Nordström Presentationens innehåll Projekt Projektmetodik Projektets olika faser Dokumentation av projektet Nätverk och nätverkande Förstudie (Affärsplan del 1) Länkar Projekt
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merfafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930
fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters
Läs merProjektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum
Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,
Läs merPROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK
PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory
Läs merAvans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå
Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merSpråkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad
Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad Gäller tillsvidare, revideras 2017 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning:
Läs merUtöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merProjekt EU-kompetens Småland Blekinge. Lärande utvärdering, redovisning EU-coachsatsningen maj 2013. Agneta Klippvik, 2013-05-22
Projekt EU-kompetens Småland Blekinge Lärande utvärdering, redovisning EU-coachsatsningen maj 2013 Agneta Klippvik, 2013-05-22 1 EU-coach, förankringen - Satsningen politiskt godkänd eller förankrad genom
Läs merUnlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merInkluderande rekryteringsprocess
Inkluderande rekryteringsprocess Anna Johansson, Tromb AB www.ltu.se/centres/cdt/gender-contact-point Inom ramen för Gender Contact Point-projektet har deltagande företag och forskare vid Luleå tekniska
Läs merRedovisning av projektet MERA ÄN BASKET
Redovisning av projektet MERA ÄN BASKET Göteborg, juni 2004 1. ORGANISATIONS NAMN: BOSNA IF Adress: Box 55076, 400 53 Göteborg Telefonnummer: 031-19 29 01 Faxnummer:031-19 29 01 E-post: bosnai_if@hotmail.com
Läs merProjektbeskrivning Skyddsnät
Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
Läs merLägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP5 Diarienummer: Period: december
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: december 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En kvinnlig soloföretagare från Ailas
Läs merFYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND
FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND Strategisk kompetensförsörjning i Fyrbodal 2019-2020 Kompetensplattformsarbetet 2009-2020 2020 2009 Regeringsuppdrag Start 2014 VG2020 Genomförandeplan 2019 Arbetskraftsbrist
Läs merVill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt!
Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt! GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs mer2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast
2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,
Läs merKapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen
Läs merUtlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning
Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och
Läs mer