Diabetes och äldre. Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna. Diabetesforum 2010

Transkript

1 Diabetes och äldre Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna Diabetesforum 2010

2 Fler äldre - medellivslängden Förväntad medellivslängd efter födelseår Förväntad återstående livslängd för 65-åringar under åren Källa: Mats Thorslund, Aging Research Center, KI, 2007

3 Ålders-pyramid???

4 Vid vilken ålder dör vi? Antal döda svenska medborgare 2007 fördelat efter ålder (SCB 2009).

5 Antalet Hur har hjälpinsatserna sett ut? Totalt Hemtjänsttagare i ordinärt boende Personer i särskilt boende Platser i medicinsk korttidsvård 0 År Antalet 80+ med olika insatta hjälpinsatser/boendeformer under åren Källa: Mats Thorslund, Aging Research Center, KI, 2007

6 Många äldre besväras av symtom De vanligaste är: trötthet irritabilitet nedsatt minnesförmåga ont i rygg / benen ledbesvär svårt att gå hörselnedsättning Koncentrationssvårigheter Marie Olsen Högskolan Dalarna 6 Sölve Elmståhl -GÅS

7 Geriatriskt syndrom Kronisk smärta Fall Kognitiv funktionsnedsättning Depression Urininkontinens Malnutrition Internationella studier har påvisat att dessa syndroms förekomst ökar hos äldre personer med diabetes (Inouye, Studenski, Tinetti, Kuchel, 2008; Munshi, 2008) Marie Olsen 7

8 Sjuklighet och Funktionsnedsättning Ökad hypoglykemi Minskad compleance Minskad livskvalité Kranskärlssjukdomar Hjärt-kärl sjukdomar Perifer vaskulär sjukdom Kognitiv funktions nedsättning Depression Polyfarmaci Neuropati Retinopati Nefropati Fall Urin inkontinens Fysisk funktionsnedsä ttning Sen komplikationer Geriatriskt syndrom Diabetes Mellitus Typ 2 (Munchi, 2008)

9 Hur kan geriatriska syndrom påverka diabetes? Demens Sämre hba1c Svårigheter att själv klara egenvården Depression Sämre hba1c Sämre följsamhet Falsk demens Immobilitet Svårigheter att vara fysisk aktiv Svårigheter att sköta egenvården, eller omöjligt te x kontroll av fötter Inkontinens Dehydrering +hyperglyckmi UVI förvärrar metabol kontroll Marie Olsen Högskolan Dalarna 9

10 Hinder för egenvård Fysiska funktionsnedsättning Kognitiv funktionsnedsättning Depression Polyfarmaci Multisjuk Geriatriskt sydnrom Marie Olsen Högskolan Dalarna 10

11 Hinder för egenvård Ovilja att påbörja en insulinbehandling Problem med fingerfärdigheten Nedsatt syn Äldre kan glömma doser eller ta dubbla på grund av begynnande demenssjukdom

12 Ålder år Langa, Vijan, Hayward, Chernew, Blaum, Kabeto, Weir, Katz, Willis, Fendrick, % Problem förflytta sig i hemmet 1400% 1200% 1000% 800% 600% Serie1 400% 200% 0% n=166 n=528 n=299 KB DM TB DM IB DM Marie Olsen Högskolan Dalarna 12

13 Ålder år Langa, Vijan, Hayward, Chernew, Blaum, Kabeto, Weir, Katz, Willis, Fendrick, % Problem att handla hem mat 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% n=166 n=528 n=299 KB DM TB DM IB DM Marie Olsen Högskolan Dalarna 13

14 Egenvården hos äldre Studier visar att äldre diabetespatienter anser sig ha otillräckliga kunskaper om egenvården och dess betydelse (Bruce et al, 2003, Kotani et al, 2004). En annan studie visar att äldre med diabetes har svårt att förstå vad livsstilen har för påverkan på diabetessjukdomen och uppkomsten av senkomplikationerna (Holmström, Rosenqvist, 2005). Marie Olsen 14

15 Livskvalitet hos äldre diabetiker Många studier visar att äldre diabetespatienter upplever dålig livskvalitet på grund av begränsningarna att utföra fysiska aktiviteter och ADL En ökad risk för utveckling av senkomplikationer påverkar också livskvaliteten negativt Studier visar att äldre diabetiker fokuserar på livskvaliteten istället för blodsockernivån Viktigaste målet var att klara av det dagliga livet utan att bli en börda för sina familjer ( Murata et; al, 2003; Trief et al, Nakano et al, Murata et al, Chou et al, 2005; Sinclair et al,2000; Huang et al, 2005Gillibrand et al, 2001, Ragonesi et al, 1998) Marie Olsen 15

16 Marie Olsen 16

17 Aktivitet Äldre uppger att de anser att kraven på egenvården är för höga och upplever att målet för fysiska aktiviteter var för högt uppsatta Många anser att hushållsarbete är tillräckligt som fysisk aktivitet Att utföra fysiska aktiviteter upplevs som ansträngande och orsakerna till det är fysiska begränsningar och senkomplikationer Marie Olsen Högskolan Dalarna 17

18 Fall och äldre med diabetes Äldre med diabetes löper större risk att falla. I gruppen äldre med diabetes faller de med diabets komplikationer oftare än de som inte har komplikationer. Ur denna aspekt hur ska vi tänka med nyttan och riskerna med att sänka blodsockret hos äldre? Marie Olsen 18

19 Hypoglykemi Hypoglykemisk omedvetenhet hos äldre är vanligt och är en vanlig dödsorsak Symtomen skiljer sig ofta, vanligare att symtomen är: - Försämrad koordination - Sluddrigt tal - Halvsides pares ansikte Viktigt att personalen är medveten om detta kan tolkas som Stroke, TIA attack Marie Olsen Högskolan Dalarna 19

20 Äldre i kommunal boende oftare hypoglykemisk än andra äldre Många patienter i kommunalt boende har ett lågt HbA1C, framförallt under natten och morgonen Möjliga orsaker Äldre som flyttar tillkommunalt boende går ofta ner i vikt och blir malnutrerade Matintaget kan också komma att variera som följd av svårigheter att inta födan självständigt Marie Olsen Högskolan Dalarna 20

21 Patientutbildning till äldre Brister på studier gällande patientubildning för äldre diabetiker. Patientubildningarna behöver anpassas till äldres fysiska och kognitiva begränsningar. Medverkan av vårdgivare för assisterad egenvård. Marie Olsen 21

22 Informell vård timme/vecka Timmar /vecka 14,4 Axelrubrik ,1 10,4 10, n=6445 n=166 n=528 n=299 Ej DM KB DM TB DM IB DM Marie Olsen Högskolan Dalarna 22

23 Anhöriga informella vårdare Flera internationella studier visar att anhöriga efterfrågar utbildning och stöd från vården Anhöriggrupper Finns ett fåtal studier om utbildning till anhöriga Anhöriga har stor inverkan på diabetespatienterna när det gällde förändring av kostvanorna och förbättring av egenvården (Bruce et al, 2003; Kotani et al, 2004; Abdel W. Awadalla, Marie Olsen Ohaeri,J.U Högskolan Tawfiq, Dalarna Shafika, Al-Awadi, 2006; Searlea, Norman, 23 Thompsonc & Vedharaa, 2007; Kotani et al, 2004)

24 Nutrition Behov Äldre har ofta dålig aptit och en låg kroppsvikt. Senkomplikationer som kräver särskild anpassning av maten, t.ex. njursvikt, gastropares, dysfagi. Åtgärder Dessa patienter behöver energirik mat i form av ett högre fettintag. konsistensanpassad mat, näringsdrycker som komplement till maten Marie Olsen 24

25 Personalens kunskaper Det finns stora kunskapsluckor hos personal inom äldreomsorgen om hur diabetes ska hanteras Behövs mera undervisning till ALL personal Men i synnerhet till de som har deligering Marie Olsen Högskolan Dalarna 25

26 Exempel från en svensk studie En 80-årig kvinna med diabetes som varit förkyld i flera dagar, magsjuk och med svårighet att äta. Kvinnan hade yrsel, var irriterad och så darrig att hon inte klarar av att hålla glaset när hon drack. Frågan var vad personalen skulle ha gjort allra först när de kom hem till henne. 10 % svarade att de skulle ha gett henne insulindosen. Av de med delegation att ge insulin, svarade sex procent, 91 personer, att de skulle ha gett henne dosen Marie Olsen Högskolan Dalarna 26

27 Slutsats Mer forskning i området äldre med diabetes och dess komplexa omvårdnadsbehov Individuella mål där man ser till den förväntade överlevnaden hos individen Livskvalité före glykemisk kontroll??? Patient och anhörig utbildning Personal utbildning Marie Olsen Högskolan Dalarna 27

28 Marie Olsen Högskolan Dalarna 28