Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Kalmar län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Mattias Andersson, Analysavdelningen

3 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Definitioner... 2 Sammanfattning... 4 Oförändrad arbetslöshet i länet under Svag ökning av sysselsättning under Utmaningar på länets arbetsmarknad... 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 6 Stigande efterfrågeutvecklingen på länets varor och tjänster... 6 Lediga platser... 8 Kapacitetsutnyttjande... 9 Rekryteringsproblem Varsel Sysselsättningen i länet Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Brist och överskott på arbetskraft Utbudet av arbetskraft Arbetskraften Utbildning Ohälsa Pendling Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshetens utveckling Utvecklingen av deltagare i program med aktivitetsstöd Arbetslösheten prognos Arbetslöshetens struktur... 34

4 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Många arbetslösa har långa tider utan arbete Antalet personer i utsatta grupper ökar Arbetslösa med förgymnasial utbildning Arbetslösa personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa äldre år Utomeuropeiskt födda Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga Rekryteringsproblem... 48

5 Sidan: 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Kalmar län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

6 Sidan: 2 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

7 Sidan: 3 Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

8 Sidan: 4 Sammanfattning Utsikterna för 2013 på arbetsmarknaden i Kalmar län påverkas starkt av utvecklingen i Sverige och omvärlden. Trots en fortsatt svag utveckling i vissa delar av världen finns i dagsläget vissa tecken på att den nu pågående konjunkturförstärkningen kan komma att fortsätta. Den svagare utvecklingen i Europaområdet kommer att fortsätta att påverka Sverige då landets export till stor del är riktad mot länderna i Europa. Detta får fortsatta återverkningar för länets industrisektor och påverkar även arbetsmarknaden i länet. Denna prognos över länets arbetsmarknad bygger i huvudsak på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, där länets arbetsgivare har lämnat sin bedömning över konjunkturläget i närtid och den närmaste framtiden. Den tidigare negativa framtidssynen har i dagsläget bytt till en mer positiv framtidsbild där arbetsgivarna tror på en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster. Samtidigt som det finns en fortsatt efterfrågan på personer med vissa yrkeskompetenser från länets arbetsgivare ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå. För svagare grupper riskerar den fortsatt tuffa arbetsmarknaden göra det fortsatt svårt för dem att konkurrera om ett arbete. Oförändrad arbetslöshet i länet under 2013 Under slutet av 2010 och början av 2011 minskade antalet inskrivet arbetslösa, men den positiva utvecklingen vände i början av 2012 och en märkbar ökning av arbetslösheten skedde. Under första kvartalet 2013 var antalet totalt inskrivna arbetssökande som ett genomsnitt drygt personer. Detta är en ökning jämfört med samma period under föregående år. Svagheten på länets arbetsmarknad gör att arbetslösheten bedöms ligga kvar på en hög nivå under framför allt årets första halva. Vid en fortsatt konjunkturförbättring bedöms antalet inskrivna arbetssökande att sjunka under andra halvåret för att avsluta året på samma nivå som året tidigare. Svag ökning av sysselsättning under 2013 Under 2009 skedde en kraftig minskning av antalet sysselsatta i länet. Under 2010 vände siffrorna tillbaka och en sysselsättningsökning inträffade. Ökningen avstannade dock och låg på en nästan oförändrad, men svagt minskade, nivå under 2011 och Även om minskningen varit bred så är det framför allt inom den exportorienterade industrin där minskningen varit kraftigast under de senaste åren. Sysselsättningen under 2013 väntas vända till ökande igen men kommer att under året vara svag, där nivån för helhåret vänts bli en ökning med 300 och där framförallt branschen privata tjänster förväntas bidra med en sysselsättningsökning. Först 2014 förväntas sysselsättningsökningen vara av mer betydande storlek.

9 Sidan: 5 Utmaningar på länets arbetsmarknad Andelen arbetssökande i utsatta grupper har sedan hösten 2012 fortsatt att stiga och utgör under april procent av de totalt drygt 9900 inskrivna arbetslösa i Kalmar län. Den fortsatt svaga arbetsmarknaden i länet där arbetsgivare har ökande kompetenskrav vid sina rekryteringar riskerar att leda till att arbetsökande i utsatta grupper blir kvar i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna år, samt utomeuropeiskt födda. En viktig uppgift är att stärka och stötta dessa personer på arbetsmarknaden för att kunna öka deras konkurrenskraft och chans till ett arbete. I tider av en fortsatt svag arbetsmarknad kommer personer med färska kunskaper från arbetslivet att konkurrera med personer som står längre från arbetsmarknaden och det är då viktigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna används fullt ut för att ge personer i utsatta grupper möjlighet att komma ut i arbete. Länets arbetsgivare har i många fall svårt att hitta den yrkeskompetens som de efterfrågar. Brist på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens gör att rekryteringar försvåras eller uteblir, vilket ger negativa effekter på sysselsättningsutvecklingen. I förlängningen riskerar en sådan situation även hindra den ekonomiska tillväxten och finansieringen av välfärden.

10 Sidan: 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Sveriges ekonomi har haft en relativt god utveckling i ett internationellt perspektiv sedan finanskrisen Stabila statliga finanser samt god och ihållande privatkonsumtion är två faktorer som inneburit att den svenska återhämtningen, till skillnad från länderna i Sydeuropa, varit positiv. På det internationella planet spelar många faktorer in i den ekonomiska utvecklingen och under hösten 2012 började en rad av dessa faktorer att visa negativa siffror. Även länder som Norge och Tyskland, som tidigare gått starka, började bromsa in. Inbromsningen påverkade även Sverige som under hösten 2012 visade tydliga tecken på avmattning med en stigande arbetslöshet som följd. I början av 2013 skymtades dock en viss ljusning på den globala ekonomin och under de första månaderna på året vände konjunkturindikatorerna uppåt i många länder. Stabiliseringen sker dock på en låg nivå, framför allt i USA och Sydeuropa. Samtidigt som en återhämtning tycks ske på vissa håll visar även siffror från Kina på en lägre aktivitet med bland annat fallande BNP-tillväxt för årets första kvartal. Dessutom har en rad inköpschefsindex fallit tillbaka under de senaste månaderna. Trots tillbakagången ligger indexen i USA och Kina över 50-strecket som är tänkt att utgöra gräns mellan kontraktion och expansion. Trots vissa positiva tecken riskerar den nuvarande osäkerheten i världskonjunkturen att göra återhämtningen svag under en längre period. Tillväxten bedöms som något dämpad för första halvan av 2013 för att sedan gradvis stiga. Den svenska ekonomin har trots oron i omvärlden klarat sig förvånansvärt bra under den senaste tiden. Den låga ekonomiska aktiviteten till trots har ett antal signaler under de senaste månaderna visat på en återhämtning. Bland annat har KI:s barometerindikator förstärkts fyra månader i rad. Arbetsmarknaden har följt i samma spår och utvecklingen har varit bättre än väntat. Arbetsförmedlingens prognos från slutet av föregående år räknade med en svag utveckling av sysselsättningen. Mycket talar nu istället för en svag ökning av sysselsättningen under Stigande efterfrågan på länets varor och tjänster Efterfrågan på arbetskraft påverkas inte endast utav konjunkturutvecklingen utan också av till exempel företagens åldersdemografi samt vilket kapacitetsutnyttjande arbetsstället har. I Arbetsförmedlingens undersökning gör företagen inom det privata näringslivet bedömningar om den framtida marknadsutvecklingen gällande deras varor och tjänster, både på kortare och lite längre sikt. I diagram 1 redovisas företagens bedömningar på kort sikt som ett konjunkturindex för de kommande sex månaderna. När konjunkturläget stärks och företagen tror på bättre tider redovisas positiva värden och således gäller det omvända när man tror på sämre tider. Företagens bedömningar om marknads-

11 Sidan: 7 utvecklingen är en av de faktorer som är viktiga för deras agerande när det gäller exempelvis investeringar och nyrekryteringar. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Kalmar län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras påå Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar f omm efterfrågeutvecklingen för dee kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina s varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Efter höstens svaga omvärldsutveckling och de svaga värden som länet arbetsgivare angav vid det tillfället så tycks många arbetsgivare återfått en viss framtidstro och h många ser en ljusning gällande efterfrågan på sina varor och tjänster. Arbetsförmedlingens konjunktur- det historiska genomsnittet. Företagens bedömningar tenderar dock att vara starkare index för länets näringsliv har sedan i hösts stigit med 47 enheter och liggerr nu klart över under våren och ligger nu på samma nivå som under våren 2010 och våren Ökningen mellan hösten 2012 och våren 2013 är dock starkare jämfört j medd dessa två tillfällen. Länets bedömning ligger nu för första gången sedan ett e antal år tillbaka tydligt över bedömmingen för riket. Även på lite längre sikt är arbetsgivarn na lite mer positiva än under ett antal tidigare prognostillfällen. Marknadsutvecklingen på 6-12 månader ligger på ett nettotal av 36, vilket är en ökning med 8 enheter jämfört med prognosen hösten Att observera ärr att intervjuerna gällande företagens framtidsbedömningar genomfördes under sista

12 Sidan: 8 halvan av mars och första delen av april. Därefter har vissa konjunkturella indikatorer fallit tillbaka något, vilket skulle kunnat påverka företagens bedömningar. Företagens bedömningar om framtiden skiljer sig också från bransch till bransch. Mest optimism under vårens undersökning visar företagen inom byggverksamhet tätt följt av företag inom privata tjänster. Även industrin i länet uppvisar positivt nettotal men på en lite lägre nivå. Detta kan ha sin bakgrund i den europeiska lågkonjunktur som fortsatte in mot slutet av 2012, samt att en starkare svensk krona påverkade den svenska exporten negativt och särskilt hårt drabbades den varuexporterande tillverkningsindustrin. För Kalmar län som har en hög sysselsättning inom denna bransch så blir effekterna av detta tydligt kännbara. Lediga platser Antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen är en faktor som återspeglar efterfrågan på arbetskraft och används ofta som en indikator på konjunkturläget och en temperaturmätare på arbetsmarknaden. Viss försiktighet med användandet av siffrorna som en mätare av efterfrågeutbudet på arbetsmarknaden kan dock behövas då Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Statistiken kan även bestå av dubbletter eller att en arbetsgivare annonserar ut fler jobb än vad som senare verkligen tillsätts. Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen har mellan januari 2009 och oktober 2011 ökat jämfört med motsvarande månad året innan (se diagram 2). Denna trend bröts under november 2011 och under större delen av 2012 blev antalet nyanmälda platser färre varje månad jämfört med Under perioden januari-april 2013 har totalt platser nyanmälts till Arbetsförmedlingen. Motsvarande period under 2012 nyanmäldes platser vilket innebär att det under 2013 skett en ökning med drygt 11 procent. Under 2013 har drygt 43 procent av de nyanmälda platserna funnits inom vård och omsorg. Andra näringsgrenar som haft en hög adel av det totala antalet nyanmälda platser är finansiell verksamhet, företagstjänster med nästan 17 procent, hotell och restaurang med drygt 11 procent och handel med drygt 9 procent. För vård och omsorg är detta en ökning med drygt 6 procentenheter jämfört med motsvarande period under Finansiell verksamhet, företagstjänster, hotell och restaurang samt handel ligger på nästan motsvarande andel som under samma period under Ökningen av antalet nyanmälda platser som skett under 2013 jämfört med 2012 kan främst härledas till ett ökat rekryteringbehov inom vård och omsorg, där en ökning av främst ferieplatser och sommarvikariat skett. 1 Viss försiktighet vid tolkningen av dessa siffror krävs då tidpunkten för inflödet av lediga ferieplatser/sommarvikariat kan variera mellan olika år och olika arbetsgivare. En synlig ökning vid en begränsad period under ett specifikt år kan 1 Definition av ferieplatser/sommarvikariat: Platser aktuella under maj-september som har en varaktighet på högst tre månader, med eller utan krav på yrkesutbildning.

13 Sidan: 9 bero på att jämförelseåret haft ett stort inflöde av lediga platser under en tidsperiod som ligger utanför den aktuella jämförelseperioden. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april Kalmar län Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Kapacitetsutnyttjande I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning undersöks också företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Hur mycket kan arbetsstället öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personalstyrka innan rekrytering av ytterligare personal måste ske? Detta mäter verksamhetens kapacitetsutnyttjande och är en viktig indikator på potentiell sysselsättningsökning. Ett högt värde i diagram 3 visar på att företagen ligger nära maximal produktionskapacitet medan ett lågt värde visar på att det finns outnyttjade produktionsresurser. Resultatet från vårens undersökning visar på kapacitetsutnyttjandet som ligger på ungefär samma nivå som under de senaste undersökningarna. Sedan senaste prognosen hösten 2012 har andelen arbetsställen som har mellan 0 till 10 procents outnyttjad kapacitet ökat med 3 procentenheter till 58 procent och ligger nu på samma nivå som under våren Ökningen kan tyda på en på en ökad efterfrågan på företagens produkter och tjänster, men kan även bero på att man under slutet av 2012 och början av 2013 genomfört en anpassning av personalstyrkan vilket inneburit att man ligger närmare maximalt kapacitetsutnyttjande än tidigare. Kalmar län har jämfört med riket som helhet ett något lägre kapacitetsutnyttjande då riket ligger på en nivå på 60 procent i vårens undersökning.

14 Sidan: 10 Om man bryter ner kapacitetsutnyttjandet på olika branscher ser man att den bransch som för närvarande har det lägsta kapacitetsutnyttjandet är handel. Inom handel är det endast drygt 34 procent som har möjlighet att öka produktionen med upp till 10 procent innan rekrytering är nödvändigt. Nästan 66 procent av arbetsställena inom handel uppger att det har möjlighet att öka produktionen med 11 procent eller mer innan rekrytering är nödvändigt. I andra delen av spektret ligger branschen finansiell verksamhet, företagstjänster där drygt 78 procent uppger att de kan öka 0-10 procent innan rekrytering är nödvändigt. I ett läge när kapacitetsutnyttjandet ökar samtidigt som företagen ser en mer positiv utveckling av marknaden så finns en potentiell möjlighet till rekryteringsbehov och ökad sysselsättning. Sambandet är dock inte så klart då många arbetsgivare, särskilt mindre företag, inte vill växa ytterligare utan istället möter en eventuell efterfrågan med befintlig personalstyrka utan att nyrekrytera. En ökad efterfråga kan även mötas med investeringar i modern teknik vilket leder till ökad kapacitet. Det finns även en risk att arbetsgivare med ett rekryteringsbehov inte finner den efterfrågade kompetensen, vilket leder till en bristsituation med svårigheter att nyrekrytera och att fylla vakanta platser och detta kan i sin tur hämma fortsatt utveckling och produktionstillväxt.

15 Sidan: 11 Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 våren Kalmar län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Rekryteringsproblem Efterfrågan på arbetskraft skiftar med konjunkturen. Vid ett förbättrat konjunkturläge ökar generellt också efterfrågan på arbetskraft och rekryteringsproblemen tenderar att öka. I vårens undersökning anger nästan 17 procent av samtligaa privata arbetsgivare attt man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering under de senaste sex månaderna (se diagram 4) ). Nivån på bristtalet är samma som under u förra prognosen hösten Att bristen inte stigit jämfört med hösten 2012 skulle kunna bero på att det nu finns en ökad tillgång på ledig arbetskraft i länet samtidigt som s företagens rekry- vad teringsbehov har ökat. Om den lediga arbetskraften i stor utsträckning uppfyller företagen efterfrågar innebär det att bristtalet inte förändras i någon n större utsträckning. Bristen är dock fortfarande större än under motsvarande periodd under våren 2012, då 14 procent uppgav att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering de senaste sex månaderna. Att bristtalet inte har ökat skulle även kunna förklaras med att företagen efter höstens svagare konjunkturutveckling fortfarande är försiktiga med rekryteringar och avvaktarr för att se om det fortsätter att ske enn konjunkturförbättring. Arbetsgivarnas upplevda brist ligger under de senaste sex månaderna i länet något under riksgenomsnittet och har gjort så ändaa sedan prognosen höstenn Inomm de olika branscherna finns stora olikheter mellan läns- och riksnivå. Störst skillnader i brist mellan riksnivå och Kalmar län råder inom branscherna information och kommu- på nikation, hotell och restaurang samt transport där alla dessa branscher ligger ett

16 Sidan: 12 riksbristtal som är runt 20 enheter högre än motsvarande på länsnivå. I branscher med högre bristtal på länsnivå än i riket som helhet är det främst tillverkning av verkstads- Det varor som sticker ut och där länet ligger på 32 medan riket ligger på 25 i bristtal. högre bristtalet inom industri för länett än för riket som helhet kan k vara ett tecken på attt länet har en fortsatt tyngdpunkt på industri och tillverkning av verkstadsvaror. Inom länet har den upplevda bristen vid rekryteringar ökat inom främst finansiell verksamhet/företagstjänster som har ökat med 10 enheter sedan prognosenn hösten Branscher som fått uppleva minskade bristtal sedan senaste prognosen är bland annat byggverksamhet, hotell och restaurangg samt personliga och kulturella tjänster. Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt u brist på arbetskraft vid rekrytering underr det senaste halvåret. Våren 2007 våren Kalmar län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Jord- och skogsbruk samt transport är r två branscher som sticker ut inom länet med väldigt låga bristtal. Man bör dock varaa försiktig attt tolka detta som att arbetsgivare inom dessa branscher har väldigt lätt att genomföra sina rekryteringar. Det kan lika gärna bero på att det knappast förekommit några rekryteringar överhuvudtaget under de senaste sex månaderna inom dessa två branscher. De av arbetsgivarna uppgivna bristyrkena återfinns inom stor utsträckning inom yrkesroller som kräver vidareutbildning och yrkes- våren 2013 är kompetens. Yrken som arbetsgivare lyfter som bristyrken under prognosen bland annat; läkare, maskiningenjörer och maskintekniker, förskollärare och fritids- pedagoger, psykologer, socialsekreterare och kuratorer samt civilingenjörerr elkraft.

17 Sidan: 13 Varsel Antal varsel om uppsägning är en viktig makroekonomisk indikator som visar konjunkturläge och situationen på arbetsmarknaden. Det finns anledning att noga följa utvecklingen av varsel, men viktigt att poängtera är även att anmälda varsel inte alltid leder till uppsägningar. De uppsagda behöver ej heller alltid hamna i arbetslöshet utan går vidare till andra jobb eller börjar studera. Hur stor andel av de som varslas beror bland annat på det rådande konjunkturläget. Det mediala genomslaget av varsel om uppsägningar har under hösten 2012 varit stort. För helåret 2012 var det totalt antal lagda varsel i länet drygt 1500 stycken. Detta är en nivå som ligger högre än 2011 och 2010 men fortfarande en bra bit under krisåren 2008 och Den relativt höga varselnivån under 2012 tyder på att länet drabbats av den konjunkturförsvagning som skedde under hösten Under årets fyra första månader 2013 har totalt 530 personer varslats om uppsägning. Även detta är en hög nivå jämfört med tidigare år. Av årets varsel återfinns 23 procent inom tillverkningsindustrin. Sedan hösten 2013 är detta en kraftig minskning och tyder på att det skett en viss stabilisering inom tillverkningsindustrin och att efterfrågan åtminstone inte faller i samma takt längre. Mönstret från antalet varslade per helår finns även för perioden januari-april med större antal varslade personer under 2008 och 2009 medan antalet varslade personer för de fyra månaderna är lägre för åren 2010, 2011 och Den höga nivån i början av året 2013 kan tyda på att länets arbetsgivare fortfarande upplever en svag konjunktur och fortfarande behöver anpassa personalstyrkan efter rådande efterfrågan. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Kalmar län. År Antal varslade (t.om. april) 530 Källa: Arbetsförmedlingen.

18 Sidan: 14 Sysselsättningen i länet När Arbetsförmedlingen beskriver sysselsättningen i denna rapport så utgår man från SCB:s regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS), förvärvsarbetande dagbefolkning. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses de som har arbete i länet även om boendeorten ligger utanför länets gränser. Under 2011 var totalt drygt personer sysselsatta (förvärvsarbetande dagbefolkning 2011, år) i Kalmar län. Förändringen mellan 2010 och 2011 är marginell med en minskning på under 100 personer. Mellan 2009 och 2010 skedde dock en ökning av antalet sysselsatt i länet och ökningen stannade vid nästan personer. Skillnaden från året innan är markant och 2008 hade länet drygt sysselsatta vilket innebär att mellan 2008 och 2009 skedde en minskning sysselsättningen med närmare personer. Sysselsättningsminskningen i länet under detta år kan bero på omfattande sysselsättningsförändringar inom främst industrin. Den totala förändringen i sysselsättningen för Kalmar län mellan 2008 till 2011 hamnar på en minskning med drygt 2 procent, vilket kan jämföras med utvecklingen för riket som under samma period hade en sysselsättningsökning på närmare 3 procent. För perioden 2004 och 2008 hade länet under åren 2006 och 2007 en ökande sysselsättning medan sysselsättningen minskade Sedan 2008 har tre näringsgrenar haft en positiv sysselsättningsutveckling. Största positiva förändring har byggverksamheten haft där sysselsättningen har ökat med 5 procent under den aktuella perioden. Även jord- och skogsbruk samt privata tjänster har ökat men där ökningen för privata tjänster är ytterst marginell på endast 0,1 procent. Övriga näringsgrenar i länet har sedan 2008 haft en minskning av antalet sysselsatta. Industrin har haft den största minskningen med nästan 10 procent. Offentlig sektor har under motsvarande period haft en minskning med måttliga 0,5 procent. Mellan 2010 och 2011 upplevde samtliga näringsgrenar utom byggverksamhet en minskning av antalet sysselsatta. Mellan 2009 och 2010 upplevde samtliga näringsgrenar en ökning av antalet sysselsatta. I antal ökade privata tjänster samt industri mest med ökningar på drygt samt drygt 500 personer. Efter 2011 finns inga RAMS-siffror från SCB att tillgå över antalet sysselsatta men Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer öka med ungefär 300 mellan kvartal till kvartal efter att året innan minskade med ungefär 100. Med en fortsatt förstärkning av konjunkturen under 2014 bedöms sysselsättning fortsätta öka med drygt 700 personer. I Kalmar län var nästan totalt 69 procent sysselsatta inom den privata sektorn Den offentliga sektorn har en andel på totalt nästan 31 procent. Med en bedömning om en svagt förbättrad utveckling på länets arbetsmarknad under 2013 så väntas framför allt den privata tjänstesektorn bidra med en positiv syssel-

19 Sidan: 15 sättningsutveckling. Sektorn är en väldigt heterogen samling av branscher med olika grad av framtidsoptimism och kommer därför innehålla skillnader i sysselsättningsförändringen. Inom industrin förväntas den närmsta framtiden fortfarande innebära en fortsatt minskning i sysselsättningen, om än i lägre omfattning än under den senaste tiden. Bedömningen angående den offentliga sektorn förväntas inte ändras sedan hösten 2012 då bedömningen om en oförändrad eller svagt sjunkande sysselsättning gjordes. Besparingskrav och omorganisationer sätter ramarna för sektorns sysselsättningsbehov. Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Kalmar län. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år).

20 Sidan: 16 Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk sysselsätter nästan 4 procent av samtliga sysselsatta i Kalmar län. Branschen är kraftigt mansdominerad där nästan 81 procent av de sysselsatta är män. Läget för länets jord- och skogsbrukare är ganska oförändrat jämfört med hösten Produktionskostnaderna är fortsatt höga samtidigt som prispressen på slutprodukten är fortsatt stor. Detta resulterar i att den upplevda lönsamheten fortsätter att falla inom flera av branschens produktionsgrenar. Jämfört med 2012 upplever framför allt mjölk-, växtoch nöttköttsproducenter en försämrad lönsamhet medan grisköttsproducenternas upplevda lönsamhet har blivit bättre. Ett sätt att öka avkastningen är att öka arealen med en utveckling på större men färre gårdar men även en öka effektiviseringen av produktionen är vanlig. Grisproducenterna har tidigare upplevt en stark konkurrens från utlandet men har på senare tid sett ett svagt stigande pris på kött vilket förbättrat lönsamheten. Mjölkproducenternas upplevda lönsamhet har sedan hösten 2012 förbättrats men detta sker från en väldigt låg nivå. Branschen är svår att bedöma då efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen kan skifta fort medan omställningen av jordbruket tar längre tid. Svängningarna mellan lönsamhet och icke lönsamhet kan därmed ske fort. De snabba svängningarna gör det svårt för producenterna att planera för framtiden vilket i dagsläget har resulterat i att man under 2012 varit väldigt försiktig med maskininvesteringar och att de bedöms vara fortsatt låga under hela För att bredda sin verksamhet är det bland annat vanligt att gårdarna kompletterar med annan verksamhet som energiproduktion, förädling av gårdens produkter eller turism. Länets sågverk lever under en fortsatt pressad situation med dålig lönsamhet. Totalt sett har anmälan om avverkningar och ansökan om tillstånd minskat under den senaste tiden. Timmer har haft en svag prisutveckling och efterfrågan från EU är fortsatt låg. Branschen fortsätter att genomleva en strukturomvandling där antalet sågverk i hela landet minskar. Precis som under prognosen under hösten 2012 är det till marknaderna i Östeuropa, Nordafrika och Kina som företagen främst måste söka sig för att hitta avsättning på sina produkter. Jord- och skogsbruk har generellt ett högt kapacitetsutnyttjande med prispress och små marginaler och länet följer här rikssiffrorna väl. I länet uppger drygt 66 procent att de kan öka produktionen med 0-10 procent innan de behöver rekrytera. Motsvarande siffra för riket är drygt 67 procent. I länet uppger nästan 26 procent av arbetsstället att de inte kan öka sin produktion alls innan nyrekryteringar krävs, en ökning med nästan 2 procentenheter från prognosen hösten Industri Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Kalmar län uppgick 2011 till att motsvara nästan 22 procent. Nivån är ungefär den samma som under de senaste åren och har

21 Sidan: 17 sedan 2010 till exempel bara ökat med 0,1 procentenheter. Jämfört med riket ligger andelen sysselsatta inom industrin på en hög nivå då motsvarande siffra för riket som helhet är 15 procent. Branschen är kraftigt mansdominerad och totalt 77 procent av alla sysselsatta inom industrin är män. Branschen har stor betydelse för flera andra näringsgrenar då industriföretagen till exempel köper tjänster av andra företag. Detta gör att branschens betydelse för länets totala sysselsättning är betydande. Viktiga delbranscher inom näringsgrenen är trävaruindustri, transportmedelsindustri, metallvaru- och maskinindustri. Branschen har en hög känslighet för konjunktursvängningar och påverkas av rationaliseringar och strukturförändringar. Den tidigare tydliga trenden med utflyttning av produktionen till låglöneländer tycks nu till viss del ha vänt och sett på riksnivå har det på senare tid blivit allt vanligare att företagen åtminstone bedriver delar av produktionen i egen regi. Detta för att man har kompetensen, etablerade anläggningar samt närhet till centrala underleverantörer. Sysselsättning som förloras i konjunkturnedgångar riskerar att inte hämtas tillbaka när konjunkturen vänder uppåt igen. Å andra sidan är man också rädd om sin personal och vill behålla kompetensensen inom företaget. Man vill inte göra sig av med yrkeskompetens i ett läge av tillfällig svacka då denna kompetens kan vara svår att finna när man på nytt vill expandera och göra återrekryteringar. Länets arbetsgivare har under årets prognos just indikerat att detta är fallet i dagsläget. Enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator för april befinner sig den svenska ekonomin i svag tillväxt. Konfidensindikator för industrin har under ett flertal månader legat under det historiska genomsnittet. I de prognosintervjuer som har gjorts våren 2013 har många av länets industriföretag bedömt att efterfrågan på deras varor och tjänster under den närmaste framtiden kommer att öka. Den från i höstas negativa synen på den framtida efterfrågan har vänts till en syn där företagen tror på en ökande efterfrågan. Att beakta är att länets industriföretag generellt har en mer positiv syn på efterfrågan det närmaste halvåret under vårprognosen jämfört med höstprognosen. På 6-12 månaders sikt är industriföretagen fortsatt positiva men inte riktigt i samma höga grad som på efterfrågan under de närmaste 6 månaderna. På frågan vilka yrken som blir aktuella att rekrytera vid arbetsstället de kommande sex månaderna har företagen svarat att man bland annat kommer att rekrytera maskiningenjörer och maskintekniker, laboratorieingenjörer samt processoperatörer inom kemisk basindustri. Yrken som företagarna uppgivet är bristyrken, det vill säga att man upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar, är bland annat maskiningenjörer och maskintekniker, svetsare och gasskärare samt slipare. För att vara gångbar inom industrin handlar det om att ha en kompetensprofil som präglas av multikompetens där egenskaper från mer än en traditionell yrkeskategori innefattas.

22 Sidan: 18 Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställenn inom ndustrin. Kalmar län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Byggverksamhet Byggverksamheten sysselsätter drygt 6 procent av länets samtliga sysselsatta vilket är samma nivå som på riksplan. Branschen är kraftigtt dominerad av män, somm utgör 93 procent av de sysselsatta inom branschen. Sysselsättningen inom branschen har ökat konstant sedan 2008 där den största antalsökningen skedde mellan 2009 och Byggbranschen i länet är en heterogen näringsgrenn med företagg av skiftande storlek och inriktning. Under hösten 2012 hade näringsgrenen n generellt en mycket svag utvecklingg och företag inom både husbyggnation och inom anläggningssektorn hade minskande m orderingång. Branschen i länet har jämfört med prognosen hösten 2012 generellt blivit mycket mer positiva till efterfrågeutvecklingen de kommande 6 månaderna. Man är även positiva till efterfrågeutvecklingen på lite l längre sikt men i en lägre omfattning jämfört med det kortare perspektivet. Vid en granskning av diagram 6 går att urskilja att branschen generellt sedan våren 2007 har haft enn mer positiv syn på efterfrågan underr vår- ger dock prognoserna än man haft under höstprognoserna. Nivån på årets vårprognos bilden av en bransch, som jämfört medd tidigare prognoser, ser väldigt v ljus på den närmaste tidsperioden. Branschen i länet är även för första gången på någraa år mer positiv än riket som helhet. ROT-avdraget spelar fortfarande en stor roll för sysselsättningen inom byggverksamheten i länet och berör främst de mindre företagen. De medelstora företagen jobbar aktivt med

23 Sidan: 19 att hitta nya koncept där befintlig maskinpark och personal kann användas i andra sammanhang. Man erbjuder även helhetslösningar där allt frånn till exempell plattsättning, murning, målning och snickeri ingår. Byggverksamheten rapporterar inga större brist- med allmänt låg aktivitet inom branschen. Vid en fortsatt konjunkturförbättringg väntar sig yrken i dagsläget, vilket tilll stor del kann bero på den tidigare rådande konjunkturen dock branschen att brister kommer att t uppstå. Främst kommerr detta bland d annat att gälla murare, betonghåltagare, plattsättare och golvläggare. Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställenn inom byggverksamhet. Kalmar län. Våren 2007 våren Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Jämfört med prognosen hösten 2012 har antalet arbetsställen som s kan öka sin produk- 4 procente- nheter till 63 procent. Det är i dagsläget fler arbetsställen som kan k öka produktionen med mer än 10 procent än under hösten Detta ger en bild somm kan tyda påå att branschen i länet fortfarande känner av den senaste konjunkturnedgångenn och att denn positiva syn man för närvarande har på framtida efterfrågeutvecklingen intee ännu har omsatts i reella förändringar. Andelen arbetsställen som uppgivet upplevd bristt på arbetskraft vid rekry- teringar ligger kvar på ungefär samma nivå som under prognosen hösten Vid ny- tion med mellan 0-10 procent innan man måste rekrytera sjunkit med nästan rekryteringar ställs, liksom inom industrin, högre krav på utbildning. Företagen söker alltmer efter folk med allroundkunskaper, de vill säga personerr med dubbelkompetenser, till exempel golvläggare som kan ryckaa in som målare vid behov. Körkort ärr oftast ett krav.

24 Sidan: 20 Det är fortsatta problem med lärlingsplatser och möjligheter för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Gymnasieelever som lämnar skolan till sommaren riskerar att mötas av problem att finna en lärlingsplats, speciellt installationselektriker men även till viss del snickare. Bäst förutsättningar bedöms målare ha. Branschen har även ett mer långsiktigt problem där allt färre personer söker sig till hantverksutbildningarna. Situationen riskerar att förvärras under de närmaste åren när den äldre arbetskraften inom branschen förväntas börja gå i pension. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn kan delas upp i flera olika branscher som till exempel handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. På nationell nivå har Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringsgrenen visat på en nivå som ligger på i stort sett samma plan sedan andra kvartalet Utfallet var en besvikelse då företagen hade räknat med ett betydligt bättre utfall. Skillnaden mellan de olika tjänsterbranscherna är dock betydande och bäst efterfrågeutveckling har datakonsulter, fastighetsförvaltare, fastighetsmäklare och researrangörer haft. Då branschen är så heterogen råder det stora olikheter mellan delbranscherna i hur stor andel män respektive kvinnor som jobbar där. För branschen som helhet är drygt 34 procent av de totalt sysselsatta kvinnor. Branschen har starka kopplingar till utvecklingen inom industrin där verksamheter som tidigare återfanns inom industrisektorn nu kanske har avknoppats eller outsourcats till företag inom tjänstesektorn. I hög utsträckning handlar företagen också tjänster av varandra och i ökad omfattning anlitas bemanningspersonal och konsulter som är anställda av företag med hemvist inom tjänstenäringen. Privata tjänster tenderar att ha positiva nettotal angående utvecklingen av efterfrågan på varor och tjänster under de närmaste sex månaderna. Som kan ses i diagram 7 har nettotalet för branschen i länet endast varit negativt under ett mättillfälle under den redovisade perioden, en period som upplevt stora konjunktursvägningar. Prognosen våren 2013 visar även att länets arbetsgivare inom näringsgrenen är mer positiva än riket som helhet och att förändringen sedan den senaste prognosen varit kraftigare i länet. Även på längre sikt, 6-12 månader, är länets företag inom branschen positiva, och då i högre utsträckning än till utvecklingen under de kommande 6 månaderna.

25 Sidan: 21 Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Kalmar län. Vårenn 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Handel Branschen omfattar detaljhandel, partihandel samt handel medd och reparationer av motorfordon. Näringsgrenen sysselsätter 10 procent av länets totalt sysselsatta. Detta ärr jämfört med riket ungefär 2 procentenheter lägre. Sedan 2008 har branschen haft en negativ sysselsättningsutveckling och antalet sysselsatta har minskat med nästan 4 procent. Andelen män och kvinnor inom branschen är nästann i jämvikt där mäns andel uppgår till 51 procent. Den inhemska konsumtionen har under en längre tid varit starkk och detta har hjälp till att upprätthålla Sveriges relativt goda BNP-tillväxt sedan finanskrisen. Stora skillnader råder dock inom branschens olika delgrenar.. Absolut starkast har livsmedelshandeln gått medan till exempel fackhandeln har haft det betydligt svårare. Farhågor F finns om överetablering inom fack- och dagligvaruhandeln och att den traditionella centrumhandeln drabbas negativt. I delar av länet växer även olika e-handelsbolag upp som under den senaste tiden sett en god utveckling. Handeln som helhet har i länet ett nettotal på höga 51 angående hur man ser på efterfrågeutvecklingen under de närmaste 6 månaderna. Generellt brukar dock nettotalet för näringsgrenen vara högre under vårprognosen än under höstprognosen. Länets starka säsongseffekt har troligen en roll i detta där branschen ser en ökad försäljning under sommarmån naderna tack vare ökad turism. På många håll jobbar man inom besöksnäringen aktivt på att förlänga sin säsong vilket skulle kunna gynna övrig besöksnäring och handel i närområdet. Även på 6-12

26 Sidan: 22 månader är handeln fortsatt väldigt positiv till efterfrågeutvecklingen. Branschen kännetecknas bland annat av en stor andel deltids- och timanställningar viket gör att bland annat handel redovisar att endast nästan 15 procent av länets arbetsställen kan öka sin produktion med 0-5 procent innan man behöver rekrytera. Branschen har med andra ord förhållandevis lätt att anpassa sin produktion efter rådande efterfrågan. För branschen gäller generellt att man i länet inte har några större rekryteringsproblem. Söker arbetsgivaren personal har man oftast inga problem att hitta rätt kompetens. I flera fall finns inte ens något behov av utannonsering av den lediga tjänsten. Spontanansökningar är vanligt ansökningsförfarande inom branschen och den sociala kompetensen kan i vissa fall vara viktigare än både utbildning och erfarenhet. Det förekommer även sammarbeten mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer för att öka möjligheten för ungdomar att komma ut och jobba inom handeln. Yrken som redovisats i länet där en viss brist kan finnas är bagare. Transport Ungefär 4 procent av Kalmar läns sysselsatta jobbar inom delbranschen transport. Transport inkluderar passagerar- och godstransporter, drift av terminaler, lager och godshantering samt post och budverksamhet. Sysselsättningen inom branschen har under haft en svagt negativ utveckling med en minskning på nästan 3 procent. Nästan 82 procent av de sysselsatta utgörs av män. Konjunkturberoendet mot andra näringsgrenar, till exempel byggverksamhet, industri och handel, är väldigt stor för transportbranschen där efterfrågan variera beroende på konjunkturen. Transportbehovet tenderar att öka vid en konjunkturuppgång om byggverksamhet, industri och handel går bra. Branschen har en positiv syn av utveckling av efterfrågan av produkter och tjänster under de kommande sex månaderna. Länets arbetsgivare uppger bland annat att de känner av den ökade konkurrensen från utlandet och att man har problem att matcha utländska transportföretagens offerter vid upphandlingar. Kapacitetsutnyttjandet för länets företag har sedan prognosen hösten 2012 minskat med 4 procentenheter. 70 procent uppger nu att de kan öka produktionen med maximalt 10 procent innan de behöver rekrytera. Siffran tyder på att det finns en outnyttjad kapacitet inom branschen vilket gör att flera företag har en möjlighet att möta en konjunkturuppgång och att rekryteringsbehovet skjuts på framtiden. Branschen redovisar en väldigt låg brist vid rekrytering vilket troligen i första hand beror på att transportbranschen under den senaste perioden haft ett väldigt litet rekryteringsbehov. Även om antalet rekryteringar har varit, och för närvarande är låga, kommer till exempel vakanser i samband med pensionsavgångar att behöva fyllas framöver. Framtida rekrytringsbehov ligger bland annat som transportledare, taxi- och busschaufför. Inom

27 Sidan: 23 åkerinäringen har införandet av YKB (Yrkeskompetensbevis) 2 betytt att arbetsgivarna i stor utsträckning söker efter personal som har denna kompetens. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Branschen sysselsätter drygt 4 procent av länet totalt sysselsatta. Kvinnor utgör 54 procent av de sysselsatta. Sysselsättningen inom branschen har sedan 2008 ökat med närmare 4 procent. Turismen och besöksnäringen utgör viktiga inslag i länets arbetsmarknad och påverkar arbetslösheten som tenderar att minska under vår- och sommarmånaderna. Branschen har under senaste året sett många nyetableringar vilket har lett till en ökad konkurrens. För att öka lönsamheten har flera av verksamheterna försökt att förlänga sin säsong eller utveckla andra verksamhetsområden. Restauranger har i många fall rapporterat en oförändrad eller ökad försäljning och nettotalet för delbranschen hotell och restaurang angående efterfrågan på varor och tjänster de kommande 6 månaderna är väldigt högt. Branschen tenderar att ha högre nettotal under vårprognosen än under höstprognosen men även vid en jämförelse med prognoser bakåt i tiden ligger årets nettotal på en högre nivå. Branschen har viss oro för ett minskat kundunderlag i centrum, där restaurang- och caféverksamheterna ofta är belägna, när köpcentrum etableras och fortsätter utvecklas i samhällens ytterkanter. Under högsäsongerna råder det stor brist på utbildade och erfarna kockar. Serveringspersonal med erfarenhet och yrkeskunskap är också ett bristyrke men inte i lika stor omfattning som med kockarna. För att mildra bristsituationen har etablerade krogar ofta ett samarbete med vintersäsongsorter och har därmed möjlighet till åtkomst av eftersökt kompetens. Branschen ser även ett behov av en högre utbildning inom avancerad matlagning. Finansiella verksamheter och företagstjänster Näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar bland annat finansoch försäkringsverksamhet, företagstjänster som fastighets- och uthyrningsverksamhet samt service inom till exempel ekonomi, teknik och juridik. Branschen utgör drygt 11 procent av samtliga sysselsatta i länet. Sysselsättning inom näringsgrenen har sedan 2008 ökat med 5 procent och där man framför allt hade ett uppsving i sysselsättningen under procent av branschens sysselsatta är män. Branschen har en positiv syn på verksamheten och efterfrågan på sina varor och tjänster under de kommande 6 månaderna med ett nettovärde på 37. Branschen brukar generellt vara mer positiv än många andra branscher. För finansiell verksamhet och företagstjän- 2 Från och med den 10 september 2009 tillämpas en lag för yrkesförare som kör tung lastbil. Lagen berör att yrkesförare som kör tung lastbil (behörighet C/CE). För alla nya yrkesförare blir det obligatoriskt med grundutbildning. Dessutom ska man regelbundet genomgå fortutbildning.

28 Sidan: 24 ster uppger drygt 78 procent av arbetsställena som deltagit i prognosintervjun att de kan öka sin produktion med 0-10 procent innan de behöver rekrytera. Många arbetsgivare inom branschen ligger därmed ganska nära sin maxproduktion vilket kan innebära att vid en ökad efterfrågan så kommer arbetsgivarna behöva anställa för att kunna möta den ökade efterfrågan. Finansiella sektorn är under förändring vilket påverkar efterfrågan på banktjänster. Minskad kontanthantering och ökad efterfrågan på kvalificerad rådgivning samt utökade internettjänster erbjuds. Även försäkringsbolagen erbjuder i större utsträckning vad som tidigare var rena banktjänster. Syftet kan vara att kunna erbjuda helhetslösningar som innehåller både bank- och försäkringstjänster till sina kunder. Branschen generellt ser i dagsläget inga större rekryteringsproblem. Störst brist råder det inom yrkena ingenjörer och konstruktörer inom el, geologi och kemi, systemutvecklare, projektledare samt fastighetsredovisning. Många arbetsgivare inom företagstjänster och IT uppger att man vid problem att hitta rätt kompetens i stor utsträckning är beredd att internutbilda sin personal. Offentliga tjänster Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning sysselsatte branschen totalt drygt 31 procent av länets totalt sysselsatta. Sysselsatta inom kommun utgör nästan 70 procent av näringsgrenens totala antal sysselsatta Landstingets andel utgörs av nästan 20 procent och den statliga delen drygt 10 procent. Kvinnor dominerar näringsgrenen och utgör nästan 78 procent av de sysselsatta. Sveriges finanser är i ett internationellt perspektiv mycket goda. Detta ger en stabil ekonomisk grund för den offentliga tjänstesektorn. På lokal nivå lever dock många kommuner och landsting med fortsatta besparingskrav vilket fått till följd att det under den senaste tiden skett ett antal varsel samt att man väljer att inte alltid ersättningsrekrytera alla tjänster då personal slutar. Inom många kommuner sker organisatoriska förändringar med bland annat sammanslagningar av olika förvaltningar, övergångar av verksamheter till privat regi, samt att kommuner i vissa verksamheter, som till exempel stadsplanering och renhållning, väljer att samarbete över kommungränserna.