NATURINVENTERING AV OMRÅDE

Transkript

1 NATURINVENTERING AV OMRÅDE FÖR KVARTERET ISSTACKEN, SKÄRSÄTRA, LIDINGÖ STAD

2 Beställning Lidingö Stad Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Författare: Johan Allmér och Magnus Nilsson Kvalitetsgranskning: Jens-Henrik Kloth och Johan Allmér Godkänd av kund: JA/ NEJ ÅÅÅÅ-MM-DD 2 Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

3 INNEHÅLL Inledning... 4 Naturvärden... 5 Karta... 5 Beskrivning... 5 Fuktängen... 5 Brynmiljöer... 5 Fåglar i brynmiljöerna... 6 Groddjur i området... 7 Gamla tallar... 7 Naturvärdesklassning... 7 Signalarter/indikatorarter... 7 Rödlistade arter... 7 Förslagets påverkan på de utpekade naturvärdena... 8 Osäkerhet i bedömningarna... 8 Referenser... 9 Bilaga Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

4 INLEDNING Erik Wallin AB avser att exploatera stadsägorna 9:76 och 9:77 inom kvarteret Isstacken på Lidingö, beläget strax norr om Kottlasjöns nordvästra del. Ekologigruppen AB har på uppdrag av Lidingö stad genomfört en inventering av det aktuella området med avseende på förekomst av rödlistade arter och miljöer som kan vara viktiga ur naturvårdssynpunkt. En första inventering gjordes under augusti månad 2009 av Johan Allmér. Denna inventering kompletterades under våren 2011 med en inventering av fåglar och groddjur som genomfördes av Magnus Nilsson. I augusti 2011 gjordes även ett fältbesök för att kontrollera förekomsten av groddjur i området. Rapporten är utarbetad av Johan Allmér och Magnus Nilsson. Rapporten är kvalitetsgranskad av Jens- Henrik Kloth (Johan Allmérs del) och Johan Allmér (Magnus Nilssons del). 4 Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

5 NATURVÄRDEN Karta Naturvärden vid kvarter Isstacken, Lidingö stad Legend Visst naturvärde, naturvärde av lokalt intresse - klass 4. X X Förekomst av gamla sälgar Sälgar X X Slånbuskage Slånbuskar Brynmiljö, visst naturvärde - klass 4. Beskrivning Det inventerade området består av ett antal olika miljöer. Den mest framträdande är en ohävdad fuktäng. Öster om fuktängen ligger en lövträdsbård utmed kanten till Långängens naturreservat. Fuktängen Fuktängen domineras av diverse högvuxna gräs som grenrör och tuvtåtel. Floran är trivial ur naturvårdssynpunkt och inga rödlistade växter kunde återfinnas vid fältbesöket, inte heller några indikatorarter för ängs- och betesmarker hittades. Videbuskage förekommer i den nordvästra delen och trubb-/spetshagtorn finns spritt på fuktängen. Ängen är påverkad av diken. Det lägst liggande diket översvämmas under våren så att det bildas en mindre vattensamling. Vattensamlingar kan vara av värde för groddjur men vattensamlingen i området bedöms vara vattenbärande under en för kort tid för att vara en lämplig fortplantningsmiljö för groddjur. Fuktängen kan däremot fungera som födosöksområde och dagsskydd för groddjur. Brynmiljöer Bryn är generellt sett en övergångszon mellan skog och öppet landskap vilken kan hålla hög biologisk mångfald, i synnerhet om det innehåller blommande träd Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

6 och buskar. Här kan t.ex. pollinerande insekter hitta föda och därmed även fåglar. Många trädlevande insekter (skalbaggar) lever i brynen på blommor under sin flygtid där förökningen sker. I detta område består brynet av fr.a. slån, asp och två sälgar, varav en stor och flerstammig. Slånen är ymnigt blommande och sälg en viktig pollinationskälla för bl.a. tidigt flygande bin. Ofta är brynen en igenväxningsfas av den öppna marken, vilket är fallet i kvarteret Isstacken. Asparna t.ex. är relativt unga och brer ut sig på den öppna marken, liksom slånet. Brynet i kvarteret Isstacken ligger i anslutning till ett naturreservat med gammal tallskog. Detta gör att brynet har en viktig egenskap som skyddszon till de gamla tallarna och gör området mer heterogent. Störste värde för den biologiska mångfalden torde den stora sälgen ha. Fåglar i brynmiljöerna För att verifiera brynets naturvärden har en enkel fågelinventering utförts där alla sjungande och sedda individer/arter i brynet och dess närhet har noterats. Att en fågel sjunger innebär att den markerar revir och indikerar häckning. Vid inventeringen som utfördes tre morgnar/förmiddagar ( 6/5, 10/5 och 10/6) påträffades följande fågelarter: Svarthätta 1 par sjungande och födosökande Lövsångare 2 ex sjungande Taltrast 1 ex Sjungande Koltrast 1 ex Sjungande Talgoxe 1 par Födosökande Blåmes 1 par Födosökande Rödhake 1 ex Sjungande Större hackspett 1 ex Svartvit flugsnappare ex I träd på tomten Sjungande på tomten Bofink 2 ex Sjungande intill från skogen Rödvingetrast 1 ex Törnsångare 1 ex Trägårdssångare 1 ex Sjungande på håll Sjungande i brynmiljön Sjungande i brynmiljön Mindre hackspett (NT) 1 ex Födosök utmed stranden Bedömning Alla påträffade arter är vanliga och är vad man kan förvänta sig i denna miljö/naturtyp. Det är också mycket möjligt att här senare i maj - juni dyker upp, ärtsångare, näktergal m.fl. Kanske även törnskata och buskskvätta. Alla dessa arter trivs i bryn- och buskmiljöer och har påträffats i området , enligt Artportalen. Törnskata omfattas av EU:s fågeldirektiv och var tidigare rödlistad. De övriga arterna är inte hotade på regional nivå, men näktergal kan vara det på lokal nivå. 6 Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

7 I kvarteret Isstacken, liksom för de flesta brynmiljöer, bör man ha en ekosystemansats och inte bara titta på de enskilda fågelarter och eventuellt rödlistade (hotade) arter som påträffas. Framför allt sälgarna har stora värden för insekter, både trädlevande skalbaggar och pollinerande humlor och bin. Även slånets rika blomning är viktig för insekter och fåglar i allmänhet. I synnerhet när brynet gränsar till ett naturreservat med höga naturvärden. Bedömningen är därför att sälgarna och åtminstone större delen av slånbuskaget bör bevaras samt att en trädbevuxen skyddszon mot naturreservatet är motiverat. Däremot kan säkert en del sly och ung asp tas bort och kanske även en del slån. Groddjur i området En viktig del vid inventeringsarbetet har varit att se vilket värde planområdet kan tänkas ha för områdets groddjur. Som tidigare nämnts bedöms inte fuktängen ha de kvalitéer som krävs för att groddjur ska fortplanta sig där. Däremot har naturmarken, både fuktängen och brynmiljön, i planområdet förutsättningar att fungera som födosöksområde och skydd för groddjur under dagtid. Övervintring sker på frostfritt djup och vår bedömning är att naturmarken inom planområdet inte erbjuder lämpliga övervintringsmöjligheter då markförhållandena inte är optimala. Under augusti månad sågs stora mängder små groddjur i området och vid ett fältbesök i mitten av månaden konstaterades att det rörde sig om vanlig padda. Vanlig padda är en art som förekommer i de flesta miljöer, och är även relativt vanlig i bostadsområden där det finns tillgång till föda och dagsskydd. Paddorna fortplantar sig i Kottlasjön och intilliggande vattendrag och våtmarker. När de vattenlevande larverna under sensommaren ombildas till landlevande paddor vandrar de i stort antal upp på land och sprider sig i omgivningen. Ett exemplar av vanlig groda observerades vid bäckmynningen till Kottlasjön, inga andra arter av groddjur kunde hittas i området. Det finns heller inga uppgifter om fynd från Artdatabankens databas över rödlistade arter vad gäller groddjur i området. Gamla tallar Vid det första inventeringstillfället 2009 stod det fyra gamla tallar i den sydöstra delen av området vilka betingade höga naturvärden. Dessa tallar var vid inventeringstillfället 2011 avverkade. Naturvärdesklassning Fuktängen och brynmiljön med inslag av slånbuskar utgör värdefulla inslag i området och är av betydelse för många arter i närområdet. Ur naturvårdssynpunkt är det brynmiljön och de gamla sälgarna som är av intresse. Dessa bedöms hysa visst naturvärde, naturvärden av lokalt intresse (klass 4). Signalarter/indikatorarter Inga signalarter är funna i planområdet. Rödlistade arter Mindre hackspett (NT) födosöker i närområdet utmed stranden, den har dock inte påträffats inom planområdet. Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

8 Förslagets påverkan på de utpekade naturvärdena Om man i den östra delen med aspdungen sparar partier med asp, de äldre sälgarna och buskvegetationen, kan man i stor utsträckning gynna områdets insekter och fåglar. Anläggande av en dagvattendamm skulle kunna gynna såväl groddjur som områdets insekter och fåglar. Detta förutsätter att dagvattenavrinningen till dammen löses på ett sätt så att vattnet som når dammen är renat från en stor del av dagvattnets föroreningar. För att dammen ska vara av intresse för groddjur är det också viktigt att dammen är tät undertill för att förhindra för hastig uttorkning. OSÄKERHET I BEDÖMNINGARNA Eftersom inventeringarna genomfördes relativt tidigt respektive sent på säsongen har det inte varit möjligt att närmare studera kärlväxter i området. Istället har en bedömning av miljöns förutsättningar för att hysa en värdefull och skyddsvärd flora gjorts. 8 Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

9 REFERENSER Litteratur Kv. Isstacken, Skärsätra, Lidingö stad. Nybyggnad inom stadsägorna 9:76 och 9:77. PM Mark och vatten Dagvattenhantering och påverkan på Kottlasjön och grundvattnet. Structor, Databaser Artportalen. Utdrag ur Artdatabankens databas över rödlistade arter. Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

10 BILAGA 1. Naturinventering i fält Vid inventeringen följdes i stort de metoder som används i skoglig nyckelbiotopsinventering respektive inventering av ängs- och hagmarker. I viss utsträckning eftersöktes rödlistade arter och arter som indikerar värdefulla miljöer, så kallade signalarter eller indikatorarter. Registrering av data i fält I samband med fältbesöket noterades vegetations-/naturtyp, skyddsvärda arter, strukturer och småmiljöer viktiga för den biologiska mångfalden, ekologiska samband med intilliggande liknande miljöer, samt preliminär naturvärdesklassificering. Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning utfördes i en fyrgradig skala. Naturvärdesklasserna är som följer: Klass 1 Högsta naturvärde (nationellt intresse) Klass 2 Mycket höga naturvärden (regionalt intresse/länsintresse) Klass 3 Höga naturvärden (kommunalt intresse) Klass 4 Naturvärde av lokalt intresse Klassningen resulterar i en värdepyramid med många kommunalt värdefulla objekt, färre regionalt värdefulla objekt och ett fåtal nationellt värdefulla områden. Varje klass värderas för sig. Vilket innebär att: Områden med nationellt värdefull natur jämförs mot områden i hela Sverige (eller internationellt). Regionalt värdefulla naturområden jämförs mot andra områden i länet (samt mot andra områden inom samma naturgeografiska region). Kommunalt värdefull natur jämförs mot andra områden i kommunen. Lokalt värdefull natur jämförs med andra områden inom närliggande del av kommunen. Naturvärdesklassning görs som en sammanvägning av kriterierna nedan baserad på erfarenhet av naturtyper och jämförelser med redan klassade objekt. 1. Naturtypens eller geologiska formationens ovanlighet/sällsynthet. Sällsynthet bedöms mot förekomst globalt, nationellt, regionalt samt 10 Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

11 kommunalt. I den regionala skalan tas hänsyn till förekomst inom den naturgeografiska regionen. 2. Objektets storlek. Storlek och kontinuitet är de två enskilt viktigaste ekologiska faktorerna för biologisk mångfald. En stor, obruten och sammanhängande biotop har bättre förutsättningar att hysa en rik mångfald än en liten eller uppsplittrad biotop. 3. Objektets kontinuitet. Ju längre kontinuitet, desto högre värde. Naturtypens kontinuitet har ofta stor betydelse för bedömningen av värdet. En gräsmark som varit öppen och hävdad under lång tid, utan gödsling eller plöjning, har en lång obruten historisk kontinuitet. Ett skogsområde med gamla träd och död ved, som inte kalavverkats, har också en lång historisk kontinuitet, liksom en våtmark som inte dränerats utan har en bevarad hydrologi. Naturtyper med lång kontinuitet är mer ovanliga än sådana som har störts på ett eller annat sätt. De innehåller nästan alltid skyddsvärda arter. Deras långa historia gör dem också svåra att ersätta eller kompensera. 4. Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Detta kriterium kan ersätta storlekskriteriet i de fall många små objekt med starka ekologiska samband ligger i nära anslutning till varandra. Små biotoper får högre värden genom närhet till stora biotoper. En mångfald av naturtyper inom ett begränsat område ger förutsättningar för arter med krav på varierade landskap. 5. Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer, exempelvis förekomst av död ved eller hålträd, som utgör viktiga livsmiljöer för hotade insektssvamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller hålträd innebär alltid minst värdeklass Förekomst av hotade/rödlistade arter. (ArtDatabanken 2010). Förkortningar beskriver de olika hotkategorierna: NT nära hotad (Near Threatened) VU sårbar (Vulnerable) EN starkt hotad (Endangered) CR akut hotad (Critically Endangered) I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN, CR) hotade arter minst naturvärde 2. Områden med förekomst av sårbara arter (VU) eller nära hotade arter (NT) tilldelas som regel minst värdeklass 3. Observera att undantag gäller för tämligen allmänt förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av starkt minskande trend. Dessa arter utgörs av sånglärka, törnskata, stenskvätta, hämpling och entita. Förekomst av dessa arter medför inte automatiskt att området betraktas som kommunalt intressant. 7. Med EU-arter avses sådana arter som är upptagna i EU:s art-, fågeloch habitatdirektiv. Förekomst av EU-arter har inte samma betydelse för värdering som de rödlistade arterna. 8. Förekomst av signalarter. Arterna delas in i tre signalvärdekategorier, högt signalvärde, medelgott signalvärde och visst signalvärde. Om arter med mycket högt signalvärde förekommer, signalerar det oftast regionala intressen. Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,

12 I naturliga gräsmarker är signalarter den viktigaste grunden för klassificering. I övrigt utgör de en viktig hjälp men utgör inte den viktigaste faktorn (se vidare nedan). 9. Förutsättningar för att bibehålla värden. En liten naturlig gräsmark, exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom skötsel. Skogsmiljöer Klassificeringen av skogsmiljöer bygger på den metodik som Skogsstyrelsen använder i sin landsomfattande inventering av värdefulla skogsmiljöer. I denna inventering har skogsmiljöer med stora naturvärden avskiljts som s.k. Nyckelbiotoper. Nyckelbiotoperna utgör ca 1,5 % av den produktiva skogen i Sverige. Ekologigruppen gör bedömningen att skogsområden som klassas som nyckelbiotoper också är av regionalt värde för naturvården. Skogsstyrelsen avgränsar också områden med lägre naturvärden som s.k. Naturvärdesområden. Ekologigruppen gör den bedömningen att objekt som uppfyller kraven för Naturvärdesområden motsvarar kraven för kommunalt värdefull natur. 12 Rapport_Isstacken_2011_Rev doc,