Anneli Karlsson. Carin Bengtsson

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (14) Plats och tid AB-salen, Verkstaden, kl Beslutande ledamöter Övriga närvarande Aina Wåhlund, ordförande (S) Peter Joensuu, 2:e vice ordförande (M), till och med kl Maryna Bialesta Vilhelm (S) Carin Bengtsson (V) Lisbeth Öjstrand (L) Anna Karlsson Gurnett (S), ersätter Stefan Jonsson (S) Lars-Ove Jansson (S), ersätter Henrik Axelsson (S) Per-Joel Sewelén, verksamhetschef Anna Jarebo, avdelningschef, Individ- och familjeomsorgen Carin Hedengård, gymnasiechef Christian Persman, utvecklingsledare, 106 Ellinor Axelsson, rektor, 107 Elisabet Björklund, barnomsorgschef, 110 Mikael Engstig, vice vd Arvika Fastighets AB, 110 Justerare Carin Bengtsson Justeringens plats och tid Kommunledningsstabens kansli den 19 oktober 2017 Paragrafer Sekreterare Anneli Karlsson Ordförande Aina Wåhlund Justerare Carin Bengtsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Närarkivet Underskrift Anneli Karlsson

2 Sammanträdesprotokoll 2 (14) Innehåll Ärende Sida Motion om att införa yrket Mentor i Arvikas skolor... 3 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2016 Kommunal vuxenutbildning... 6 Förslag till preliminär gymnasieorganisation läsåren 2018/ Yttrande gymnasiesamverkan... 9 Lokalbehov förskolan... 13

3 Sammanträdesprotokoll 3 (14) LoS 106 Dnr KS 2017/ Motion om att införa yrket Mentor i Arvikas skolor Utskottets förslag till Kommunstyrelsen föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att införa yrket Mentor i Arvikas skolor. De understryker vikten av att elever känner gemenskap och tillhörighet i skolan, och att detta förstärks genom att bli uppmärksammade som individer utifrån sin närvaro eller frånvaro och livssituation generellt. Sammantaget handlar det om en skola som är inkluderande. Vidare påpekas att lärare i Arvikas skolor inom ramen för sitt arbete kan bli mentorer över klasser och individer, vilket bland annat fordrar närvarokontroll samt utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Sammanfattat ska lärare sköta undervisning, administrera närvaro/frånvaro och även skapa en individuell kontakt med elever. Dessutom, menar motionen, upplever lärare att de inte hinner med alla sina arbetsuppgifter på arbetstid, vilket äventyrar personalens möjlighet att utföra sitt myndighetsutövande och att ge alla elever en god utbildning. Motionens förslag är att skilja på mentorskapet och läraryrket i syfte att skapa en god individuell uppföljning samt att förbättra undervisningens kvalitet och innehåll. Frågan ställs om inte detta också kan påverka sjukskrivningstalen bland lärare. Yrket mentor beskrivs arbeta med att hålla kontakt med elever och föräldrar, samt hålla kontakt med hemmasittande elever och vara en brygga till skolan. Mentorn kan även fungera som en kommunikatör mellan lärare, huvudman, kurator och andra sociala instanser. I motionen uttrycks övertygelsen om att införande av yrket mentor säkrar inkludering och ger en ökad måluppfyllelse. Hänvisning görs till skolor som har gjort denna förändring med goda resultat. Motionens konkreta förslag är att kommunen gör en översyn gällande vilka kompetenser en mentor bör ha för att använda som underlag vid en anställning, att en arbetsbeskrivning skapas, att inspiration hämtas från skolor i Sverige med liknande system, att en beräkning görs av hur många mentorer som bör anställas och slutligen att mentorerna ges en utbildning.

4 Sammanträdesprotokoll 4 (14) Beslutsunderlag Mattias Forsberg (V) och Gert Raimls (V) motion den 22 augusti 2017 Kommunfullmäktiges protokoll den 28 augusti 2017, 168 Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 2 oktober 2017 Bedömning Att skolan ska arbeta med inkludering som utgångspunkt regleras i skollagen och i läroplanen. Allt fler studier visar dessutom med tydlighet att den viktigaste nyckeln till elevers lärande och mående kopplas till graden av tillit och trygghet på en skola och de relationer som skapas mellan lärare och elever. Att blir sedda och bekräftade är en grund i detta arbete, liksom att undervisningen sker mot kommunicerade mål, med avstamp från där eleven befinner sig kunskapsmässigt, samt med regelbunden framåtsyftande feedback till eleven. Lärarens förmåga att skapa detta i en ram av ledarskap i undervisningssituationen och i en kvalitativ relation till eleven är avgörande för måluppfyllelsen. Därför ses mentorskapet som en viktig del i lärarens yrke. Där finns ansvaret och möjligheten att bygga relationer till de elever som läraren har ett extra ansvar för, och även att ha kommunikation med föräldrar. Att lägga detta ansvar på en annan yrkesgrupp i skolan kan innebära att avståndet till elever och föräldrar kan öka. Å andra sidan kan mer tid till att fokusera på undervisningen skapa utrymme för mer relationsbyggande under undervisningstiden, framför allt kanske genom bättre förutsättningar för den framåtsyftande feedbacken till elever. Lärares arbetsmiljö har varit i fokus nationellt och lokalt i Arvika under senaste åren. Hög arbetsbelastning och att förhålla sig till en komplex vardag är faktorer som åberopas som förklaring till sjukskrivningar. Just i Arvika ligger sjukskrivningstalen bland lärare i grundskolan och gymnasieskolan under kommunens snitt och även mål. Trots detta är arbetet med att förbättra arbetsmiljön oerhört viktigt. En partssammansatt arbetsmiljögrupp i kommunen har genomfört åtgärder för att minska arbetsbelastningen. Exempel är översyn och ändringar av mötesstrukturer på skolor, tydliggöranden gällande olika roller på skolorna och begränsning av undervisningstid. Andra åtgärder som har gjorts är PRIO som innebär att skolor har setts över och sedan fått förslag på hur de ska kunna effektivisera arbetet i syfte att frigöra tid för lärare. I kommunen generellt har tillgången till företagshälsovård förbättrats. Genom statliga bidrag har dessutom förstärkningar skett av lärarpersonal på lågstadiet och på fritidshem. Ett kommunövergripande system för hantering av utvecklingssamtal och bedömning har införts i grundskolan. Inför innevarande läsår har även ett skolnärvaroteam införts. Teamets funktion är att stötta skolors arbete för att

5 Sammanträdesprotokoll 5 (14) förebygga elever i långvarig skolfrånvaro, och även att arbeta individuellt med elever som har blivit hemmasittare. Just relationsskapandet med eleven och föräldrar är avgörande i detta arbete. På grund av lärares arbetsmiljö och brist på lärare har en diskussion om lärarassistenter tagit fart på nationell nivå. I en tänkbar uppdragsbeskrivning kan detta yrke jämföras med förslaget om införande av yrket mentor. Regeringen, SKL, lärarfacken och även olika politiska partier har flaggat för ett införande av yrkesgruppen i skolan, med syfte att frigöra lärare från administrativa sysslor och därmed skapa mer utrymme för undervisningsuppdraget. I statsbidraget för förstärkningar på lågstadiet finns möjligheten att anställa lärarassistenter. I Arvika valdes emellertid som beskrivits ovan att anställa lärarpersonal. Den offentliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, Dir. 2016:76 ser över lärares och skolledares administrativa arbetsbörda och ska redovisas under hösten/vintern Här kan det framkomma åtgärder på huvudmannanivå och nationell nivå där lärarassistenter kommer att spela en roll. Sammanfattat är en miljö som bygger på inkludering, goda relationer och tillit grunden för en god skola. Till detta krävs en kvalitativ undervisning och lärare och elever som mår bra. Då skapas en hög måluppfyllelse. I Arvika finns enligt medarbetarenkäter och elevenkäter en hög nöjdhetsgrad bland elever och personal. Dessutom ligger sjukskrivningstalen i grundskolan och gynmasieskolan på en lägre nivå jämfört med kommunsnittet. Det är av vikt att skapa förutsättningar för lärare att bedriva en så bra undervisning som möjligt, men även att relationer till elever och föräldrar är ett fokus. Flera åtgärder har gjorts i kommunen; arbete i arbetsmiljögrupp, införande av skolnärvaroteam, PRIO, tak på undervisningstid i grundskolan och förstärkning av personal på lågstadiet och fritids, för att nämna några exempel. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas. Att införa en ny yrkesgrupp bedöms i nuläget inte vara möjligt behovsmässigt eller ekonomiskt i relation till helheten i Arvikas skolor. Emellertid kan lärarbrist framöver, samt resultatet av den offentliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner innebära en nyansering av bedömningen.

6 Sammanträdesprotokoll 6 (14) LoS 107 Dnr KS 2017/ Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2016 Kommunal vuxenutbildning Utskottets beslut tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Sammanfattning Rektor Ellinor Axelsson informerar utskottet om kommunala vuxenutbildningens kvalitetsuppföljning för år Beslutsunderlag Kvalitetsuppföljning kommunala vuxenutbildningen 2016 den 2 oktober 2017 Kvalitetsuppföljning kommunala vuxenutbildningen, SFI 2016 den 10 oktober 2017 Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 2 oktober 2017 Beslutet skickas till Gymnasiechefen Rektor kommunala vuxenutbildningen

7 Sammanträdesprotokoll 7 (14) LoS 108 Dnr KS 2017/ Förslag till preliminär gymnasieorganisation läsåren 2018/2019 Utskottets förslag till Kommunstyrelsen Utskottet Lärande och stöd föreslår Kommunstyrelsen att godkänna förslaget till preliminär organisation för gymnasieskolan läsåret 2018/2019, med tillägg att det ska finnas en möjlig utökning till 24 platser på barn- och fritidsprogrammet 2018/2019. Sammanfattning Gymnasiechefen föreslår följande preliminära organisation för läsåret 2018/2019. Program 2018/ /2018 Barn- och fritidsprogrammet (24) - Pedagogiskt arbete - Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad El- och energiprogrammet Automation - Elteknik Fordons- och transportprogrammet 12 (16) 12(16) - Personbil Handels- och administrationsprogrammet 16 (20) 18(24) - Handel och service Industritekniska programmet Produkt- och maskinteknik - Svetsteknik VVS- och fastighetsprogrammet Fastighet - VVS Vård- och omsorgsprogrammet 16 (20) 12 (16)

8 Sammanträdesprotokoll 8 (14) Programinriktat individuellt val IMPROFT (2) IMPROHA (2) IMPROIN (2) IMPROVF (2) IMPROVO (2) Antagning till Programinriktat individuellt val (PRIV) sker endast om det finns lediga platser på programmen samt att eleverna har tillräckliga betyg för att klara av utbildningen. Program 2018/ /2018 Ekonomiprogrammet 30 (40) 24 (30) - Ekonomi Naturvetenskapsprogrammet 24 (30) 24 (30) - Naturvetenskap - Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet 30 (40) 24 (30) - Beteendevetenskap - Medier, information och kommunikation Teknikprogrammet 24 (30) 24 (30) - Teknikvetenskap - Produktionsteknik Siffror inom ( ) visar möjlig utökning om det finns nog med sökande. Beslutsunderlag Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 27 september 2017.

9 Sammanträdesprotokoll 9 (14) LoS 109 Dnr KS 2017/ Yttrande gymnasiesamverkan Utskottets förslag till Kommunstyrelsen Utskottet för lärande och stöd föreslår Kommunstyrelsen godkänna förslag till yttrande: Arvika kommun föreslår att förslaget i steg 2 utreds vidare. Att steg 3 är det mest långtgående förslaget och att det är något som gymnasiesamverkan bör sträva mot på sikt. Efter ett eventuellt bildande av regionkommun är det viktigt att samverkan inom gymnasiesamarbetet fortsatt har en neutral tillhörighet. Infrastrukturarbetet måste fokusera på möjligheterna att kollektivt kunna ta sig till strategiska orter för gymnasieutbildning. Sammanfattning Region Värmland har på uppdrag av länets 16 kommuner, via konsultföretaget Public Partner, genomfört en fördjupad analys gällande gymnasieskolorna i länet, Utvecklad gymnasiesamverkan. Analysen har gjorts i samverkan med styrgruppen för gymnasiesamverkan i Värmland, kommunstyrelseordföranden, kommunchefer och skolchefer i kommunerna. Konsultföretaget hade att besvara följande centrala delar i sin analys: Att föreslå hur värmländska gymnasieskolan skulle kunna se ut för att uppfylla de kvalitetskrav som den enskilde eleven har rätt till. Att beskriva framtida organisationsmöjligheter (utifrån ett effektivt resursanvändande) för gymnasieskolan i Värmland. Att lämna förslag på hur IT- tekniken skulle kunna bidra till utbildningslösningar och ökad gymnasiesamverkan samt bidra till att lägga upp alternativa individuella och flexibla studieformer. Konsulterna pekar på viktiga parametrar som underlag till sitt slutgiltiga förslag. Det är: bristande kvalitet, kompetensförsörjning, utbudsöverskott, kostnadsanpassning och förändringsvilja. Vid närmare analys av dessa utmynnar konsulternas förslag i tre steg för gymnasiesamverkan i Värmland. Beslutsunderlag Public Partners utredning den 15 augusti 2017 Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 12 oktober 2017

10 Sammanträdesprotokoll 10 (14) Bedömning Förutom den inledande beskrivningen av uppdragets utgångspunkter, metod och omvärldsspaning, delas rapporten in i tre delar: Nuläge Värmlands gymnasieskolor, Gymnasieskolans roll i Värmlands utveckling samt Förutsättningar för fördjupad samverkan konsulternas rekommendationer. I nulägesbeskrivningen ges en beskrivning av elevutvecklingen i Värmlands län de senaste åren: ett vikande elevunderlag i Värmland, minskat antal elever i de kommunala skolorna i Värmland, ökat elevantal i de fristående skolorna och en stor tillströmning av nyanlända elever de senaste två åren, som nu börjar mattas av. Analysen visar på ett utbudsöverskott i länet i kombination med att eleverna tenderar att söka sig till de större orterna för sina gymnasiestudier. Därmed ökar kommunernas kostnader mer per elev för de kommunerna med egen gymnasieskola. Nulägesbeskrivningen redogör för bristande kvalitet i många av länets kommuner avseende andelen elever som når gymnasieexamen inom 4 år, lärarbehörighet och andelen unga som etablerar sig på arbetsmarknaden två år efter genomförda studier. Avsnittet om gymnasieskolans roll i Värmlands utveckling lämnar en beskrivning av skolmarknadsutvecklingen i Värmland och belyser behovet av samverkan mellan kommunerna och näringslivet i regionen. I analysen framkommer de behov och de möjligheter länets kommuner ser med ökad digitalisering. De rekommendationer som lämnas i rapporten handlar om att kommunerna bör vidga sina perspektiv och knyta sig närmare varandra, vilket enligt rapporten måste ta sin utgångspunkt i dagens samverkansavtal. Rapporten föreslår att det måste finans rimlig storlek på gymnasieenheter för att garantera kvalitet och ekonomi. När det är säkerställt finns möjlighet att utröna om det finns förutsättningar att bedriva en del av undervisningen i form av fjärrundervisning i den mån regelverket tillåter. Nulägesbeskrivningen är alltigenom rimlig och ger en bra grund för fortsatt utvecklingsarbete i samverkan för ökad kvalitet i gymnasieskolan i Värmland. En djupare ekonomisk analys bör göras innan eventuella förslag till utvecklingsåtgärder tas fram där samtliga faktorer som kan påverka beslutet tas fram. Åtgärderna bör analyseras ur både kvalitetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv.

11 Sammanträdesprotokoll 11 (14) 2. Respondera på konsulternas förslag till utvecklingssteg och föreslå vilket eller vilka steg man skulle vilja genomföra. Steg 1 - Fördjupning av nuvarande samarbete med digitala förtecken. Rapporten föreslår att samverkan fördjupas genom utvecklandet av nätverk inom viktiga områden, såsom fortbildning för personalen, samordning av program mellan huvudmän, introduktion av nyanlända, introduktionsprogrammen och programstruktur. Rapporten menar också att fördjupat samarbete ska ske inom modersmål, moderna språk och teckenspråk genom fjärrundervisning. Organiseringen av det fördjupade samarbetet förändras inte, ingen ny organisation bildas för ändamålet. Arvika kommun föreslår att förslaget utreds vidare. Steg 2 Samverkan genom enhetlig syn på vad som är bärkraftig skola Rapporten föreslår samverkan fördjupas så att kommunerna enas om ett antal kriterier som ska utgöra grunden för en bedömning av om en gymnasieskolas program är bärkraftigt eller inte. Genom kriterier som antagits gemensamt ska beslut för den enskilde huvudmannen vara lättare att ta. Samverkansavtalet bör utformas med ett tydligare fokus på elevens bästa och ekonomisk bärkraft. Exempel på perspektiv som bör vara med i diskussionen är antalet sökande elever per år, möjligheten att erbjuda 50%-iga tjänster till lärare, elevernas resultat och avhopp. Arvika kommun föreslår att förslaget i steg 2 utreds vidare. Viktigt att utredningen grundas på noggranna ekonomiska och kvalitativa bedömningar samt lämnar förslag på ekonomisk hantering i samverkansområdet när en huvudman väljer att behålla en utbildning som samverkansområdet bedömt som icke bärkraftig. Steg 3- koncentration av gymnasieutbildningarna Rapporten föreslår en koncentration av gymnasieutbildning till fyra kommuner i länet, Karlstad, Kristinehamn, Arvika och Torsby/Sunne. Här bedöms näringslivet vara en viktig parameter och samverkan med näringslivet ska ske på en mer regional nivå.

12 Sammanträdesprotokoll 12 (14) Arvika kommun anser att steg 3 är det mest långtgående förslaget och är något som gymnasiesamverkan borde sträva mot på sikt. 3. Övriga synpunkter på utvecklingen av gymnasiesamverkan i Värmland Efter ett eventuellt bildande av regionkommun är det viktigt att samverkan inom gymnasiesamarbetet fortsatt har en neutral tillhörighet. Infrastrukturarbetet måste fokusera på möjligheterna att kollektivt kunna ta sig till strategiska orter för gymnasieutbildning.

13 Sammanträdesprotokoll 13 (14) LoS 110 Dnr KS 2017/ Lokalbehov förskolan Utskottets förslag till Kommunstyrelsen föreslår Kommunstyrelsen godkänna förslag till drifts- och investeringskostnader för förskolemoduler med en driftkostnadsökning för 2018 med 7209 tkr och för 2019 med 5207 tkr. Investeringskostnader: Inventarier till lokalerna 600 tkr och för etablering av moduler 1500 tkr. Sammanfattning Förskolan i Arvika kommun är inne i ett expansivt skede och behovet av barnomsorg ökar. Ökningen av antalet barn sker tidigare än beräknat i kombination med att förskoleutbyggnad vid förskola Fågelsången inte blev möjlig. Det är främst inne i centralorten som platserna inte räcker till. Den nya förskolan på Dottängen beräknas stå klar i augusti 2018 och fram till dess finns inte platser i tillräcklig omfattning för att täcka det behov som finns av förskoleplatser. Utskottet för Lärande och stöd gav verksamhetschef och barnomsorgschef i uppdrag att ta fram förslag till lösning av förskoleverksamhetens omedelbara behov av tillfällig utökning. Ett förslag har tagits fram i samverkan mellan Lärande och stöd, Ekonomistaben och Arvika Fastighets AB. Beslutsunderlag s protokoll den 4 oktober 101 Drifts- och investeringskostnader för förskolemoduler den 9 oktober 2017 Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 12 oktober 2017 Bedömning För att lösa situationen behöver tillfälliga lokaler och barngrupper tillskapas centralt i Arvika. Den tillfälliga verksamheten behöver tas i bruk vid årsskiftet och behöver därför planeras och förberedas snarast. Ca 100 barn finns för närvarande i kö för placering fram till maj Beräkningarna bygger på en modullösning med tre avdelningar från januari samt ytterligare en avdelning från mars Detta gäller till och med augusti. Sedan avvecklas två befintliga avdelningar från september och flyttar in i de nya modulerna. Den årliga driftskostnadsökningen för 2018 är beräknad till 7209 tkr och för 2019 till 5207 tkr.

14 Sammanträdesprotokoll 14 (14) Investeringskostnader (engångssumma 2018): Inventarier till lokalerna 600 tkr och för etablering av moduler 1500 tkr.