# Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion. Aktuell ekonomi 3. Aktuell politik 4. Arbete & Pengar 6. Historia & Religion 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#3 2011. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion. Aktuell ekonomi 3. Aktuell politik 4. Arbete & Pengar 6. Historia & Religion 10"

Transkript

1 Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # Aktuell ekonomi 3 Världens aktiehandeln sköts i allt större utsträckning av datorer. Vad innebär det för den vanlige aktiespararen? Aktuell politik 4 Statsbudgeten för 2012 har lagts fram. Vidare är många av skolans personliga elevuppgifter idag offentliga och förslag finns att de nu ska skyddas. Arbete & Pengar 6 Om ändrade beskattningsregler för miljöbilar, förslag om skatteavdrag vid gåva till allmännyttig verksamhet och andra aktualiteter. Källkritik och fördomar Att läsa Giovanni Boccaccios Decamerone kan vara en lustfylld resa till digerdödens 1300-tal. Men verket är svårt att använda för historiker, eftersom det består av en salig blandning av dråplig lyteskomik, giftig kyrkosatir och inblickar i vardagslivet. Vad ska vi tro på? Tack vare de fina skildringarna får vi en god inblick i den tidens mentaliteter. Dessutom kan man även känna att de pulserar av fördomar mot såväl hög som låg. Hur kan man som historiker förhålla sig till historiska (och moderna) fördomar? Här ska ett förslag presenteras på hur man kan dekonstruera fördomar. Först en kort repetition av den klassiska källkritiken: Källkritiken är till för att avgöra vad som är sant och falskt. De källkritiska kriterierna är närhet i tid (man glömmer), beroende (för varje led som information traderas riskerar den att förvanskas) och tendens (källförfattaren har någon anledning att ljuga). FORTS. SIDAN 8 Historia & Religion 10 Många gymnasieskolor flyttar nu religionskunskapen från årskurs tre till årskurs ett. Det kan få stora konsekvenser för undervisningen. Skola & Utbildning 12 Det råder osäkerhet bland lärarna hur den nya betygsskalan egentligen ska tilllämpas. Eva Queckfeldt: «För inte så länge sedan var historia detsamma som historier om krig och kungar. Under 1960-talet kom förändringen. Nu finns hela världens historia med i läroböcker och läroplaner. Men inte förrän i dagens undervisning har det explicit tryckts på varför man skall läsa om olika händelser och skeenden.» SIDAN 7

2 Förläggaren har ordet Bonnier Utbildning byter namn till Sanoma Utbildning I våras tillkännagavs att Sanoma, en stark europeisk mediekoncern, förvärvar Bonnier Utbildning. Affären är nu slutförd. I och med förvärvet blev förlaget en del av den strategiska affärsenheten Sanoma Learning, en av Europas ledande spelare inom undervisningsområdet. Bonnier Utbildning byter därför namn till Sanoma Utbildning. Förlaget kommer som tidigare att fortsätta som ett fristående bolag i Sverige. Förvärvet är ett logiskt strategiskt steg för Sanoma, helt i linje med Sanomas strävan att växa och internationalisera sin läromedelsutgivning. Sanoma äger läromedelsförlag i Finland, Nederländerna, Belgien, Ungern, Polen, Ryssland och nu även i Sverige. Även om vi får ett nytt namn fortsätter verksamheten som vanligt. Målet att skapa läromedel som ger dig som lärare och dina elever lust att lära står orubbligt fast. Starka varumärken som exempelvis Goodwill, Forum, Privatjuridik, Millennium, Samspel, En mosaik, Samband, Jobba med och Kanal kommer alla att finns kvar. Vi vill fortsätta att vara det förlag som representerar kvalitet och som är måna om våra kunder. Med en ny stark ägare i ryggen som visat intresse för läromedel och lärande är jag övertygad om att resan blir enklare. För en sak är säker; vi saknar inte utmaningar. Wolfram Trostek, förläggare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuell ekonomi 3 ANSVARIG FÖRLÄGGARE: Wolfram Trostek TEL: E-POST: GRAFISK FORM: Lars Öhman TRYCK: Trosa Tryckeri AB 2011 SANOMA UTBILDNING POSTADRESS: Box 3159, Stockholm BESÖKSADRESS: Sveavägen 56, Stockholm HEMSIDA: E-POST: Aktuell politik 4 Arbete & Pengar 6 Gästskribent: Eva Queckfeldt 7 Tema: Källkritik och fördomar 8 Historia & Religion 10 Skola & Utbildning 12 Ekonomifakta 14

3 Aktuell ekonomi Robothandeln på börsen ifrågasätts På senare tid har den så kallade robothandeln på börserna diskuterats flitigt i medierna. Robothandel innebär att aktier köps och säljs genom förprogrammerade datorer. Dessa datorer arbetar ständigt med att upptäcka prisskillnader på marknaderna och kan göra tusentals affärer på bråkdelen av en sekund. Numera finns många aktier noterade på flera börser runtom i världen. Och många svenska företag finns noterade utomlands, bland annat på New York-börsen. I regel brukar aktierna kosta lika mycket överallt, men ibland uppkommer prisdifferenser. Om till exempel en Ericssonaktie är några ören billigare i Stockholm jämfört med i New York så kan robotarna upptäcka detta och köpa i Stockholm och sälja i New York. Datorerna kan programmeras till att ständigt söka differenser mellan olika marknader och agera blixtsnabbt. Vinsten per transaktion blir inte så stor men då robotarna gör miljontals affärer varje dag så kan robothandlarna ändå tjäna stora pengar procent av börsens omsättning Enligt Stockholmsbörsens (Nasdaq OMX) informationschef så står högfrekvenshandeln med robotar för cirka procent av börsens omsättning. På de amerikanska börserna uppges den siffran vara cirka 60 procent. Den så kallade robothandeln har av många kritiserats för att ligga bakom de stora svängningarna på börsen under sommaren och hösten och Finansinspektionen tillsatte nyligen en snabbutredning för att se hur robothandeln påverkar aktiemarknaden. Vilka för- och nackdelar innebär då robothandeln för aktiemarknaden? Att datorer fattar beslut i stället för människor innebär i sig en risk, menar många kritiker. Eventuella driftsstörningar i systemet liksom rena felprogrammeringar kan ställa till stora problem för börsen och några stora börsfall som exempelvis den 6 maj 2010 då Dow Jones-indexet sjönk 9 procent på 10 minuter har tillskrivits robothandeln. Sådana fel brukar rättas till efter en stund även om många aktiesparare kan förlora pengar på sådana omotiverade ras. ABB 116,50-1,94 ALFA 108,90-0,27 AZN 304, BOL 70,60-1,74 ELUX 134, Börserna gynnar robothandeln Värre är då kritiken att börserna gynnar robothandeln på bekostnad av andra aktiehandlare. Då affärerna görs på någon mikrosekund är det en fördel att rent geografiskt vara nära börsens egna datorer för att robotarna snabbt ska kunna agera. Ju närmare börshandel datorerna står, desto snabbare affärer kan man göra. Och Nasdaq OMX har själva valt att hyra ut platser åt ett tjugotal firmor som har ställt in sina datorer i Stockholmsbörsens datorhall i Frihamnen i Stockholm. Svenska Dagbladets börskrönikör Patricia Hedelius anser att det är som om Friidrottsförbundet skulle sälja dopingpreparat till högstbjudande och ändå hävda att alla tävlanden har samma sportsliga chans. Skapar kaos kring köp och säljkurser Hon anser också att den högfrekventa handeln skapar ett kaos kring köp- och säljkurser vilket gör det svårt att uppfatta prisnivån i populära aktier. Och hon menar att datorhandeln har gjort börsen än mer kortsiktig än tidigare och att detta motverkar börsens egentliga syfte, som är att försörja bolagen med riskkapital. Förespråkarna anser inte att det finns något fog för att datoriserade robotar skadar aktiehandeln. Tvärtom menar de att börshandeln blir mer likvid vilket innebär att mer pengar är i omlopp. Vilket i sin tur medför att det blir lättare att hitta någon som är villig att köpa och sälja aktier. Kanske får vi en tydligare bild av robothandeln när Finansinspektionens utredning är klar någon gång senare i höst. Den syftar i alla fall till att skapa en bild av hur samtliga aktörer på marknaden påverkas av handeln och den högfrekventa handelns eventuella bidrag till ökade svängningar på börsen. FOTO: SASAN SAIDI/MONTAGE: LARS ÖHMAN Bo Egervall 3

4 Aktuell politik REDAKTÖR: LARS NOHAGEN Statsbudgeten för år 2012 Finansminister Anders Borg betonade det allvarliga ekonomiska läget i samband med att han presenterade statsbudgeten för år Han vill gå försiktigt fram genom ansvarstagande och genom att bygga skyddsvallar. Oron på finansmarknaderna har gjort att regeringen skrivit ned prognosen för tillväxten och samtidigt bedömt att arbetslösheten ska öka nästa år. Så sent som i somras trodde man att arbetslösheten skulle falla. Det ekonomiska läget har lett till att regeringen inte bara skär ner storleken på planerade reformer utan också ändrar inriktningen på dessa. Till stor del kommer reformutrymmet på 15 miljarder kronor att användas till infrastruktur- och arbetsmarknadspolitik, dvs. till åtgärder som ska motverka följderna av att den ekonomiska krisen fördjupas. Regeringen vill på så vis bygga skyddsvallar mot en eventuellt kommande kris. I budgeten försöker regeringen också vidta åtgärder för att stärka tillväxten. Exempel på detta är sänkt restaurangmoms och skattelättnader för företagare. Anders Borg tror att momssänkningen kommer att ge minst nya jobb, något som oppositionen ställt sig skeptiska till. Budgeten innehåller också flera insatser för att fördela välfärden. Dit hör förstärkta bostadsbidrag och sänkta marginaleffekter för personer som går från bidrag till arbete. Däremot väntar regeringen med att genomföra det femte jobbskatteavdraget, dvs. en sänkning av marginalskatten för de som får inkomster från arbete. Regeringen räknar med att statsbudgeten hamnar nära balans nästa år, för att därefter ligga på plus. Redan från 2013 tror regeringen att tillväxten ökar rejält. Men utvecklingen kan lika gärna gå åt ett annat håll. I så fall får man vidta kraftigare stimulansåtgärder och då gäller det att ha sunda statsfinanser. Detta är något som Sverige har och som också ger oss ett större handlingsutrymme i dessa orostider. SAMSPEL SAMHÄLLSKUNSKAP 1a1 När alla kan delta. Samspel är uppdelat i fyra block: Order/information: Tel , fax ,

5 SAMHÄLLE NYHET GY 2011 Nu finns Jobba med: Samhälle som är en helt ny bok för kursen SH1a1. Komplett med både fakta och uppgifter. Jobba med-kapitel om analys, granskning av information och presentationsteknik. Basfakta i sju block, indelade i kapitel på vardera ett eller två överskådliga uppslag. Tankekartor, illustrationer och marginalbilder skapar intresse och ger struktur. Två temakapitel som ger möjlighet till fördjupning. Uppgiftsdel med bedömningsmatris som är indelad på samma sätt som uppgifterna. Order/information: Tel , fax Elevuppgifter ska skyddas Personliga uppgifter om skolelever ska sekretesskyddas. Utgångspunkten ska vara att denna information är hemlig, detta föreslår en utredning [Skolans dokument insyn och sekretess, SOU 2011:58]. Bakgrunden är att mängden dokumentation ökar inom skolan. Idag ska alla elever följa en individuell utvecklingsplan och ibland också ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med olika problem. För tillfället är detta offentliga uppgifter, vilket innebär att många lärare drar sig för att skriva in känsliga uppgifter om elevernas sociala situation. Utredningen föreslår därför att den här typen av uppgifter ska vara hemliga. Friskolor, som inte har samma slags sekretess som kommunala skolor, föreslås få regler om tystnadsplikt som motsvarar sekretessen inom offentlig verksamhet. Vanvårdade fosterbarn får ersättning Regeringen backar i frågan om de vanvårdade fosterbarnen inte ska få någon ersättning. Regeringskansliet uppger att en ersättning på kronor ska betalas ut datum är dock inte klart. De drabbade ska också få ett erkännande och en offentlig ursäkt. Anledningen till att regeringen först sade nej till att betala ersättning till de drabbade var att detta inte gick att sköta på ett rättssäkert sätt. Men genom att göra avsteg från de principer som råder på det här området går det nu att genomföra. Staten går helt enkelt in och särbehandlar den här gruppen. Därför att det viktigt att detta görs i en bred politisk överenskommelse. Det innebär samtidigt att regeringen lämnar principen om att alla skadelidande ska behandlas lika. Det är också unikt att staten tar över ansvaret för kommunala beslut. FOTO: INGRAM FOTO: ZSUZSANNA KILIAN 5

6 Arbete & Pengar REDAKTÖR: BO EGERVALL Förslag på ändrade fåmansregler Regeringen föreslår förändringar av de så kallade 3:12-reglerna, beskattning av ägare till fåmansföretag. Den så kallade förenklingsregeln vid beräkning av gränsbelopp (kapitalbeskattat utdelningsutrymme) förändras. Schablonbeloppet höjs från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. Med 2011 års siffror innebär det att schablonbeloppet som kan tas ut med 20 procents beskattning höjs från kr till kr. Man föreslår också att förenklingsregeln bara får användas för andelar i ett enda företag. Då försvinner den skattemässiga fördelen att dela upp sin verksamhet i flera olika bolag. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari Ändrade förmånsregler för miljöbilar Enligt nuvarande regler får förmånsvärdet för en miljöbil sättas ned till förmånsvärdet för en jämförbar traditionell bil utan miljöteknik. Detta gäller då nybilspriset för miljöbilen är högre på grund av att bilen drivs med alternativa drivmedel. Detta nedsatta förmånsvärde ska även användas vid beräkningen av socialavgifter och preliminärskatteavdrag. Till och med beskattningsåret 2011 (taxeringen 2012) får förmånsvärdet på vissa miljöbilar sättas ned ytterligare. För bilar som drivs med etanol får det justeras ned till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara traditionella bil, dock med högst kr. För el- och elhybridbilar samt bilar som drivs med annan gas än gasol får förmåns värdet justeras ned till 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara traditionella bil, dock med högst kr. Skattereduktion för gåvor Regeringen föreslår att fysiska personer under vissa förutsättningar ska medges skatteavdrag för gåvor som ges till allmännyttig ideell verksamhet. För att en gåva ska få räknas med i underlaget för skattereduktionen måste beloppet vara på minst 200 kr per gåvotillfälle. De sammanlagda gåvorna från en person måste vara på minst kr per år för att skatteavdrag ska medges. Skattereduktionen är 25 procent av underlaget, dock högst kr per år. Detta motsvarar ett gåvovärde på kr. Även bortgiven aktieutdelning till en godkänd gåvomottagare får räknas in i underlaget. Enbart fysiska personer som fyllt 18 år ska kunna få skattereduktionen. Även dödsbon ska kunna få skattereduktion för gåvor som lämnats före dödsfallet. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari Expertskatten förenklas Regeringen föreslår att reglerna om särskilda skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner förenklas. Reglerna gäller vid anställning av utländska medborgare som inte vistats stadigvarande i Sverige någon gång under de senaste fem åren före det år då arbetet påbörjas. Den anställde får inte heller ha för avsikt att stanna i Sverige i mer än fem år. För att omfattas av skattelättnaden ställs enligt nuvarande bestämmelser krav på viss kompetens. För att förenkla reglerna föreslås att man frångår det nuvarande kravet på viss kompetensnivå. I stället anses en arbetstagare uppfylla kravet på viss kompetens om lönen för hela anställningen i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad ( kronor 2011), oavsett vilken typ av arbete det är fråga om. Förbättrad, förnyad och anpassad till Gy 2011 Läs mer på Från entreprenörskap till bokslut Från affärsplan till årsredovisning Vi hette tidigare Bonnier Utbildning 6 Order/Information: tel fax

7 Gästskribenten FOTO: PRIVAT Prenumerera gratis på AktuelltOm! Historia ett ämne i ständig förändring För inte så länge sedan var historia detsamma som historier om krig och kungar. Under 1960-talet kom förändringen. Nu finns hela världens historia med i läroböcker och läroplaner. Men inte förrän i dagens undervisning har det explicit tryckts på varför man skall läsa om olika händelser och skeenden. Utmärkta förändringar! Men var tar den riktigt gamla historien vägen? När jag gick i gymnasiet på 60-talet baserades undervisningen på två lika tjocka böcker. En grå Svensk historia och en röd Allmän historia. I den grå fanns avsnitt om Det svenska väldet under dess största utsträckning och Drottning Kristinas personlighet. Den röda boken behandlade allting annat mest Västeuropas historia. Ryssland var med men resten av världen nämndes endast kort under Kampen om kolonierna och Det brittiska imperiet. Givetvis lärde vi som läste dessa böcker oss en hel del. Något kan man le åt. Varför var det så viktigt att veta att Sverige i Westfaliska freden 1648 fick biskopsdömena Bremen och Verden men inte staden Bremen? Däremot fick vi en rejäl bit av detta som ibland kallas det västerländska kulturarvet. Vi blev bekanta med grekiska filosofer och romerska fältherrar, med renässansfurstar och upplysningsfilosofer. Och fick på köpet veta att Karl XIII inte var son till Karl XII. Men oftast fick vi inte veta varför vi skulle kunna just detta. På 1960-talet hade världen förändrats i grunden. Det behövdes en radikalt annorlunda historieundervisning. Nu försvann Allmän historia, vi fick i stället världens historia. Eleverna (och för den delen också åtskilliga lärare) fick äntligen erfara dels att världen utanför Västeuropa hade en egen historia dels att historien också innefattade kvinnor, slavar, fångar och andra som tidigare varit historielösa. Det var gott tänkt men resultatet blev kanske inte alltid det bästa. Det serverades ett stort men ofta svåröverskådligt smörgåsbord. Både lärare och elever kunde ta för sig av delikatesserna, det spännande och det roliga. Det exotiska. Men fortfarande var det inte säkert att eleverna, och ibland inte ens lärarna, förstod varför det var viktigt att känna till, till exempel, Östafrikas historia. Haken var också att samtidigt som ämnet vidgades till att omfatta hela världen minskades antalet timmar. Någonting måste bort och då offrades oftast den äldre historien. Nu förändras historieundervisningen och läroböckerna än en gång. Varför har explicit kommit med. Varför skall man läsa om bestämda händelser och skeenden? Och hur används det förflutna? Var det en ren slump att Gavrilo Princip sköt den österrikiska tronföljaren just 28 juni eller? Det här är en angelägen förändring. Det är viktigt att kunna ana hur olika trådar i historiens väv tycks fogas samman och löpa, fram till vår tid. Det är svårt! Finns det verkligen klara och tydliga orsaker och samband i historien? Och fortfarande är den äldre historien satt på undantag. Naturligtvis skall eleverna läsa om det som hände i Tyskland på 1930-talet och veta att detta hade rötter och utlöpare långt ner i tiden. Men hur långt tillbaka kan eller orkar vi gå? Också under antiken och medeltiden hände det mycket som kan förklara varför. Sådant som också är viktigt i vår världs historia. Eva Queckfeldt Filosofie doktor i historia ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN AktuelltOm är en kostnadsfri tidning som vänder sig till lärare som undervisar i ekonomiska ämnen, samhällskunskap, historia och religion. Tidningen utkommer tre gånger per år och innehåller artiklar under följande rubriker: Aktuell ekonomi Aktuell politik Arbete & Pengar Religion Skola & utbildning Ekonomifakta Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion # Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion Nya ämnesplaner från och med hösten 2011 Digitala läromedel i en tid av förändring Det är nu mindre än ett halvår till dess att den nya gymnasieskolan, Gy2011, blir verklighet för tals elever i årskurs 1 och för mängder av gymnasielärare. Allt blir inte nytt. Inom vissa kurser eller ämnen är det svårt att hitta några nyheter överhuvudtaget i de nya styrdokumenten. Men det finns också exempel på motsatsen. Inte minst gäller det för alla nya kurser. I detta nummer av AktuelltOm försöker vi kort beskriva vad som händer i samhällskunskap, religion, historia och i några av de ekonomiska ämnena. FORTS. SIDAN 8 Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället, inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor. Källkritik och fördomar Styrkan hos den moderna digitala tekniken är allmänt känd när det till exempel handlar om informationssökning och kommunikation. Digital teknik kan också stödja elevernas lärande genom nya former av interaktivitet, visualisering och simuleringar. IT skapar variation i undervisningen, erbjuder kreativa undervisningsmetoder, möjliggör individanpassat lärande och underlättar samarbete. FORTS. SIDAN 8 # Aktuell ekonomi 3 Ett nytt nätverk har skapats för entreprenörer som söker riskkapital på nätet. Aktuell politik 4 Om svensk integrationspolitik, cirkulär migration och en motion om förbud mot samtal i mobiltelefon vid bilkörning. David Isaksson: «Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet.» SIDAN 7 Att läsa Giovanni Boccaccios Decamerone kan vara en lustfylld resa till digerdödens 1300-tal. Men verket är svårt att använda för historiker, eftersom det består av en salig blandning av dråplig lyteskomik, giftig kyrkosatir och inblickar i vardagslivet. Vad ska vi tro på? Tack vare de fina skildringarna får vi en god inblick i den tidens mentaliteter. Dessutom kan man även känna att de pulserar av fördomar mot såväl hög som låg. Hur kan man som historiker förhålla sig till historiska (och moderna) fördomar? Här ska ett förslag presenteras på hur man kan dekonstruera fördomar. Aktuell ekonomi 3 Aktiebolag eller enskild firma? Frågan har aktualiserats nu när reglerna för aktiebolag förändrats. Aktuell politik 4 Med ett nytt år kommer som vanligt även nya lagar och förordningar. Här beskrivs kortfattat några av de viktigaste. Arbete & Pengar 6 Arbete & Pengar 6 Om en ny konsumentkreditlag, schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad och mycket annat. Bättre möjligheter till skuldsanering för företagare, en ny fastighetsmäklarlag samt ändringar i BAS Historia & Religion 10 Den äldre eurocentriska historieskrivningen av den moderna världens framväxt är starkt ifrågasatt. Skola & Utbildning 12 Ekonomiska bidrag ska ge skolan fler lektorer. Och vad har blivit resultatet av de skolreformer som drevs igenom under början av 1990-talet? Dessutom 13 Resultatet av Sambands historietävling presenteras! Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden, och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7 Först en kort repetition av den klassiska källkritiken: Källkritiken är till för att avgöra vad som är sant och falskt. De källkritiska kriterierna är närhet i tid (man glömmer), Aktuell ekonomi 3 Världens aktiehandeln sköts i allt större utsträckning av datorer. Vad innebär det för den vanlige aktiespararen? beroende (för varje led som information traderas riskerar den att förvanskas) och tendens (källförfattaren har någon anledning att ljuga). FORTS. SIDAN 8 Aktuell politik 4 Statsbudgeten för 2012 har lagts fram. Vidare är många av skolans personliga elevuppgifter idag offentliga och förslag finns att de nu ska skyddas. Arbete & Pengar 6 Om ändrade beskattningsregler för miljöbilar, förslag om skatteavdrag vid gåva till allmännyttig verksamhet och andra aktualiteter. Historia & Religion 10 Många gymnasieskolor flyttar nu religionskunskapen från årskurs tre till årskurs ett. Det kan få stora konsekvenser för undervisningen. Skola & Utbildning 12 Det råder osäkerhet bland lärarna hur den nya betygsskalan egentligen ska tilllämpas. Eva Queckfeldt: «För inte så länge sedan var historia detsamma som historier om krig och kungar. Under 1960-talet kom förändringen. Nu finns hela världens historia med i läroböcker och läroplaner. Men inte förrän i dagens undervisning har det explicit tryckts på varför man skall läsa om olika händelser och skeenden.» SIDAN 7 Dessutom i varje nummer: eller historiskt ämne, och skribent Vill du ha ett eget exemplar? 7 Anmäl dig på

8 TEMA Källkritik och fördomar BIBLIOTEQUE NATIONAL, PARIS forts. från sidan 1 Men utöver dessa tre klassiska kriterier innehåller texter även olika typer av information: Fakta (påståenden om verkligheten som är antingen sanna eller falska), värderingar (det vill säga åsikter, såsom Tavlan är vacker! ) och tolkningar (till exempel förklaringar till ett skede eller det att vi fyller i ett tomrum där fakta saknas, som när vi ser en person svänga runt hörnet iklädd en klänning och vi tolkar personen som en kvinna). Fördomar är tolkningar och värderingar Ett vanligt sätt att definiera fördomar är att det är en negativ attityd mot grupper eller individer som bygger på okunskap. En dom på förhand, så att säga. Jag skulle dock hävda att okunskap har ganska lite med fördomar att göra. Även om man presenterar en övertydlig argumentation och beviskedja, så hjälper det sällan. Utifrån de begrepp som jag presenterade ovan skulle jag hellre säga att en fördom består av tolkningar och värderingar (och att fakta i sig är oväsentliga). Men alla tolkningar som också har värderingar behöver förstås inte vara fördomar. Här ser vi hur medeltidens skämtare gycklar med munkar och nunnor som förväntas leva i kyskhet. Till vänster plockar en nunna fallosar från ett träd och till höger kramar hon en munk. Levde de verkligen som de lärde? «Fördomar sitter så hårt eftersom de grundläggs tidigt. Samhällets kategoriseringar av människor börjar grundläggas redan vid 3-årsåldern och vid 5 års ålder brukar de flesta allmännare kategorier som används i samhället, såsom kön och etniciteter, vara på plats hos barnen.» Masetto och nunneklostret I den tredje dagens första novell i Decamerone spelar den unge Masetto enfaldig, döv och stum för att ta anställning som trädgårdsmästare på ett nunnekloster. Där väcker han (avsiktligt) de unga nunnornas sinnliga intressen. Nunnorna ordnar så att en efter en börjar ligga med honom, till slut även abbedissan. Men alla dessa nunnor visar sig vara för mycket för Masetto och då börjar han prata, för att komma till rätta med problemet. Han tackar Gud för att ha fått tillbaka talförmågan vilket i förlängningen ju måste vara på grund av deras handlande menar han. Nunnorna gör då tillsammans upp ett schema för honom så att han orkar med både trädgårdsarbete och nunnevård. Genom hans idoga arbete i klostrets tjänst var det många små munkar och nunnor som kom att se dagens ljus. Men genom förståndigt handlande var det ingen utanför klostret som fick reda på det. I denna episod ser vi ett skämtande med kyrkan (nunneklostret) där man ifrågasätter om kyrkans tjänare verkligen lever som de lär. Värderingarna är implicita och kan väl enklast översättas med ordet hyckleri. Tolkningarna är dels den konspirationsteori som byggs upp, dels stereotypen att alla nunnor är på detta sätt, till och med abbedissan. Tillsammans utgör dessa värderingar och tolkningar fördomar mot den katolska kyrkans tjänare. Så här kan man hålla på och hitta den ena fördomen efter den andra i olika historiska källor. Efter ett tag framkommer vissa mönster i hur fördomar är uppbyggda kring tolkningar och värderingar. Tolkningar Är fakta kryddade med något, kanske en förklaring eller ifyllnad av tomrum? Om 8

9 76 KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA AVTAL Om du har läst faktatexten noggrant ska du kunna svara rätt eller er fel på följande påståenden. Försök också att förklara varför det är rätt eller fel! 1 Ett muntligt avtal är mindre värt än ett skriftligt. 14 etta att du inte kan komma tillbaka och klaga på varan. 2 Den som parkerar sin bil på en avgiftsbelagd parkeringsplats har ingått ett avtal. 15 Den som köper en kalender värd 295 kr av en dörr- försäljare kan inte använda reglerna om ångerrätt vid 3 Offert och accept är samma sak. hemförsäljning. 4 Den som hyr en bil brukar få skriva på ett 16 Konsumenttjänstlagen är tvingande. standardavtal. 17 Den som är tveksam vid köpet kan alltid kräva att få 5 Alla anställda på byggföretag har ställningsfullmakt. varorna på öppet köp. 6 Ett avtal kan bli ogiltigt om det visar sig att den 18 En förutsättning för att en konsument ska kunna ångra ena parten genom hot om att avslöja en skandal ett köp är att han ännu inte har fått varorna levererade har förmått den andra parten att ingå avtalet. samt att han betalar säljaren för dennes kostnader. 7 När Sara köper en bostadsrättslägenhet av Per 19 En muntlig överenskommelse om ett husköp mellan är det konsumentköplagen som gäller. köpare och säljare gäller inte. 8 Så snart varorna är avlämnade övergår risken till 20 Köplagen är tvingande medan konsumentköplagen är köparen. dispositiv. 9 Den som betalat i förskott men inte hämtat varorna från säljaren kan riskera att förlora både pengar och varor. 10 Den som köper stöldgods köper alltid i god tro. 11 Om en jacka saknar tvättinstruktion betecknas detta som fel i varan. 12 Du kan alltid vänta med att reklamera bara du håller dig inom tvåårsgränsen. 13 Konsumenten kan alltid häva köpet om leveransen blir försenad. I Arvsklass I II Arvsklass II III Arvsklass III Farfar III Farmor III Morfar III Mormor III Faster Kusin (ärver endast om det finns testamente) Syskon III II Sambo eller exmake (ärver endast om det finns testamente) När din lokala sportaffär har halva priset på skidkläder passar du på att köpa en skidjacka som normalt är mycket dyr. Nöjd med ditt klipp köper du också en snowboard som visserligen inte var på rea men som du länge velat ha. Efter Syskonbarn II Särkullbarn I ett par dagar märker du att jackan suger (bröstarvinge) åt sig fukt och blir genomblöt trots att du inte ramlar särskilt ofta. Du går tillbaka till affären för att få byta den men expediten säger att det stod klart och tydligt att reavaror bytes ej. Kan du göra (osv.) något åt detta? Motivera! (osv.) Far II Mor II Morbror III Kusin (ärver endast om det finns testamente) Make (ärver först undantag: KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA särkullbarn) AVTAL 77 AVLIDEN Efter make är övriga efterarvingar På hösten köper du en ny lite annorlunda jacka, men upptäcker snart att de flesta av dina vänner har en likadan. Eftersom du gärna vill ha något lite mer unikt går du efter några dagar tillbaka till affären och berättar att du ångrat Barn I Barn dig. I affären (bröstarvinge) säger de att de inte har öppet köp, (bröstarvinge) men du står på dig och hänvisar till ångerveckan. Dessutom är det inte pengar du vill ha utan bara möjligheten att köpa något annat i samma affär. Kan du Barnbarn byta din jacka? I Motivera! (osv.) (bröstarvinge) (osv.) Inför Fars dag köper du en Musse Pigg-slips till din pappa, Du blir uppringd av någon från polisens idrottsförbund men eftersom du är osäker på om han gillar den Bröstarvinge så ser du har alltid som rätt vill till sälja laglott. en Testamente årsbok om kan upphäva svensk idrott all annan till arvsordning. dig. Han säger till att du får bytesrätt. När din pappa ska prova slipsen att boken, som bara kostar 450 kr, är full av fina bilder och visar det sig att den är missfärgad på ett väl synligt ställe. alla årets resultat och dessutom vackert inbunden. Du nappar till slut och efter tio dagar får du boken som verkligen Du går då tillbaka för att byta den, men affären har inte fler Musse Pigg-slipsar utan erbjuder dig något annat i stället. håller vad säljaren har lovat. Ett par dagar senare känner När du föredrar att få tillbaka pengarna i stället för att köpa du att du skulle ha behövt pengarna till julklappar i stället. något annat, påminner expediten dig om att du bara har Efter att ha funderat en stund läser du den information om bytesrätt och inte öppet köp. köp. ångerveckan som kom med boken, fyller i ångerblanketten och skickar in den. Efter några dagar hör säljaren av sig och Vad har du för rättigheter i detta fall? säger att du har skickat in blanketten för sent, men han erbjuder dig trots det 200 kr om du själv skickar tillbaka boken. Tycker du att du ska anta hans erbjudande? Vad har du för rättigheter här? Inför sommaren köper du en cykel i en sportaffär. När kedjan efter ett tag går av kontaktar du affären och kräver att få häva köpet. De vill inte ge dig några pengar men lovar att reparera cykeln till dagen därpå. Kan du kräva att få tillbaka pengarna? KAPITEL 3 ARV 51 I någon till exempel hävdar att en viss person stulit något, så kan det vara en tolkning. Om den misstänkte gärningsmannen bara lånade saken (eller fick den), så är det ju juridiskt sett inte fråga om stöld. Då har han bara tagit den. Dessutom kan tolkningar bestå av social kategorisering, som i sin tur kan delas in i sociala konstruktioner, stereotyper och vi-och-dom. En invandrare kan vara ett exempel på en social konstruktion. Det är ju en person som kommer från ett land till ett annat. Men länder är också sociala konstruktioner, eftersom de kan bildas och försvinna. När personen passerar gränsen blir han en invandrare. Men gränsen finns ju inte i verkligheten utan är en gemensam överenskommelse mellan stater, det vill säga en social konstruktion. Och han blir invandrare bara om han kommer för att stanna. Annars är han en turist, som också är en social konstruktion. Andra sociala konstruktioner kan vara svenskar, stockholmare eller pensionärer. Dessutom kan det förekomma stereotyper, det vill säga att det finns tydliga egenskaper kopplade till de sociala konstruktionerna: Nunnor är älskogslystna och lever inte som de lär. Andra stereotyper kan vara byråkrater, bilförsäljare eller skattehandläggare som vi alla vet hur de är. Finns det någon motsättning mellan vi och dom? Det vill säga förekommer det att två gruppers stereotyper står i motsats till varandra? Då brukar fördomarna bli starkare och tydligare. Värderingar Värderingar kan ibland vara enkla att se eftersom de är så uppenbara. Men de kan också vara implicita, vilket gör dem svårare att upptäcka. Om man till exempel inte känner till att nunnor avger ett kyskhetslöfte, så är det svårt att se kritiken i Decamerone. Dessutom kan värderingar förkläs i fakta, vilket gör dem ännu svårare att genomskåda. Istället för att säga att någon är en genomärlig och juste människa, kan man säga att han aldrig brutit mot lagen trots sina 65 år. Då framstår värderingen som fakta. De enskilda värderingarna kan även sättas in i ett system av värderingar. Fördomar om grupper begränsar sig nämligen sällan till att bara värdera en viss aspekt av gruppen ifråga. Finns det dessutom syndabockar, det vill säga att man tillskriver en person eller en grupp en kollektiv skuld för något (som de är oskyldiga till), är sannolikheten för att det rör sig om en fördom ännu större. Fördomar diskriminering makt Allt detta är olika typer av indikationer på fördomar. Ju fler indikationer, desto större sannolikhet för att det är en fördom som vi har att göra med. Det finns förstås inget mål i sig att identifiera eller dekonstruera fördomar, utan målet måste vara ett annat. Fördomar leder nämligen lätt till diskriminering och då är vi inne på maktfrågor. Men om vi blottlägger maktstrukturerna (vilket vi gör om vi dekonstruerar fördomar) så kan vi bekämpa dem om vi så önskar. Det är i slutändan alltså en fråga om makt. Om fördomarna inte leder till diskriminering är de såklart inte lika allvarliga. Därför är inte Norgehistorier farliga, även om de bygger på något slags fördomar: Varför har norrmännen inte tak på dårhusen i sitt land? Det skulle bli så dyrt att bygga ett tak över hela landet! Men byt ut norrmännen mot muslimer, så blir det genast allvarligare eftersom det skulle utgöra en större risk för diskriminering i dagens samhälle. Det är mycket svårt att motarbeta fördomar. Fördomsfulla utsagor kan försvaras med att någon hört vad en kompis kompis sade: Jag upprepar ju bara vad han sa! Det kan dessutom finnas en kärna av sanning i dem, vilket gör dem svåra att vederlägga. Fördomar sitter så hårt eftersom de grundläggs tidigt. Samhällets kategoriseringar av människor börjar grundläggas redan vid 3-årsåldern och vid 5 års ålder brukar de flesta allmännare kategorier som används i samhället, såsom kön och etniciteter, vara på plats hos barnen. Albert Einstein påstås ha sagt: Det är mycket nedslående att leva i en tid då det är enklare att spränga en atom än en fördom. När du köper en vara i befintligt skick innebär detta att Niklas Ericsson Upptäck vår nya Privatjuridik! Arbetsuppgifter Repetitionsfrågor BONNIERS PRIVATJURIDIK ÖVERSIKT ARVSORDNINGEN Hur skulle du döma? 1 Värdelösa vintervaror 2 Solkig slips Ralf Marek Birgitta Tidqvist 3 Ångerfullt 4 Återlämna årsbok? 5 Cykelreparation Här är läromedlet som ger dig och dina elever något nytt och fräscht till kursen Privatjuridik, 100 poäng. Språket är tydligt och väl genomarbetat utan att göra avkall på begrepp och juridisk stringens. Uppgifterna är många, roliga och lärorika. Här får eleverna möta den juridik som vi alla kommer i kontakt med under livets olika faser. Lärarstödet är omfattande och består bl.a. av grafiska översikter som ger överblick och förståelse för regelsystemen inom de olika rättsområdena. För mer information, gå in på 9

10 Historia & Religion Nya utmaningar när religionsämnet byter årskurs Under arbetet med de nya styrdokumenten var det stundom en livlig offentlig diskussion kring religionsämnet, inte minst när det gällde frågan om kristendomens särställning. Ett område som dock inte har diskuterats i någon högre utsträckning är vilka effekter det kan få när religionsundervisningen på gymnasieskolan flyttar ner från årskurs tre till årskurs ett på många skolor. Sedan 1994 har ämnet religionskunskap legat i åk 3 på de flesta av landets gymnasieskolor. Religionskunskapslärare har hävdat att ämnet förutsätter en viss mognad hos eleverna och att det är stor skillnad på att föra djupa diskussioner om livs- och moralfrågor med åringar jämfört med åringar. Eleverna hinner mogna avsevärt under sina första två gymnasieår, och de får också kunskaper och erfarenheter som de sedan har kunnat bära med sig in i de diskussioner om liv, mening, tro, etik och moral som sker inom religionsundervisningen. Under Gy 2011-arbetet beslutade regeringen att gymnasieprogrammens inriktningskurser inte får ligga i åk 1. Skolor har därför tvingats kasta om ordningen på en del ämnen och kurser, och på många skolor har det lett till att religionskunskap har flyttats ned från åk 3 till åk 1. Ett flertal lärare har uttryckt en uppgivenhet och sagt saker som: "Det blir en helt annan kurs nu", "det här kommer inte att fungera" eller "man får göra om ämnet totalt". Tiden får utvisa huruvida dessa farhågor är överdrivna. Man kan förstås hävda att det inte ska spela någon roll under vilket år en kurs läses. Kunskapskraven tar inte någon hänsyn till elevernas ålder eller mognad. Och förmodligen finns det andra ämnen vid sidan av religionskunskap som lärare helst vill att elever läser i åk 3, då de i likhet med religionskunskap ställer höga krav på elevernas förmåga att reflektera och analysera exempelvis filosofi, psykologi och historia. Å andra sidan kan man inte förneka att förflyttningen innebär en stor förändring. Det är inte ovanligt att en religionslärare uteslutande har undervisat åriga elever under kanske års tjänstgöring, och det blir därför en betydande omställning när en sådan lärare börjar undervisa nykläckta gymnasieelever på år. Kunskapskraven för betyget A anger att eleverna ska göra "komplexa analyser" och föra "välgrundade och nyanserade resonemang". Det är helt rimligt att lärare förväntar sig en högre grad av detta hos en 19-åring som läser kursen på våren i åk 3, jämfört med en 15-åring som läser samma kurs på hösten i åk 1. Eftersom man givetvis inte kan sänka kraven för elever i åk 1 kommer andelen A att bli väsentligt lägre i de klasser som läser religionskunskap i ettan istället för trean. Samtidigt finns det ännu inga definierade måttstockar eller bedömningsexempel som vägleder lärarna i betygssättningen EN MOSAIK RELIGIONSKUNSKAP I En bild av mångfalden. Mosaik består av tre större block: KULTUR OCH RELIGION KAPITEL 1 KULTUR Kultur Vi människor är lika och olika. Vi föds, lever våra liv och dör. Levnadsvanor och tankebanor skiljer sig mellan kulturer och mellan individer. Hur olika tillåter vi oss att vara? Bör man dela tankar och vanor med majoriteten för att ett samhälle ska fungera? Kan man som grupp sticka ut eller är det bäst att smälta in? Kultur är ett ord som vi ofta möter. Man talar om matkultur och om svensk, samisk och amerikansk kultur. Det finns kulturarbetare, vi har en kulturminister och vi hör ofta att Sverige numera är ett mångkulturellt land. Men vad betyder egentligen kultur och vad innebär mångkultur? VAD ÄR KULTUR? Ordet kultur är latin och betyder odling, alltså något som man sår och som växer. Odling är även en process, exempelvis något som formas, påverkas eller skapas. Men detta säger inte allt om vad ordet kultur innebär. När vi ska använda begreppet är det därför viktigt att vi förklarar vad vi menar. Det finns i dag flera olika definitioner av kultur. Här följer två av dem: Kultur är när vi skapar till exempel ett konstverk, litteratur, film eller musik. Men kultur är också när vi tar del av det skapade, till exempel läser en bok, ser på film eller går på en konsert eller ett konstmuseum. 3 Order/information: Tel , fax ,

11 enligt de nya kunskapskraven. Ett illustrerande exempel på svårigheten framkom på en Gy 2011-dag som Skolverket höll i Stockholm i våras. De deltagande religionslärarna fick bedöma en autentisk elevtext utifrån de nya gymnasiebetygen A-F. Efter livliga diskussioner bedömde de flesta lärare texten till E. Det framgick sedan att texten var skriven av en elev i åk 9 och att den fått VG i betyg. FOTO: LARS ÖHMAN De flesta lärare accepterade detta högre betyg då det handlade om en åk 9-elev. Det intressanta här är att det kan skilja ett eller flera betygssteg i bedömningen av en och samma text, när det i praktiken bara är ett sommarlov mellan den elev som läser religionskunskap på våren i åk 9 jämfört med den som läser ämnet på hösten i gymnasiets åk 1. Vad gäller kunskapskraven finns även för åk 9 krav på "komplexa, välutvecklade och nyanserade resonemang", men uppenbarligen kan man inte kräva lika mycket av en 15-åring i nian som av en 15-åring i ettan på gymnasiet. Det väcks alltid många frågeställningar när nya reformer genomförs. Skolverkets planerade kommentarmaterial och bedömningsstöd kommer förhoppningsvis att vara till god hjälp för alla lärare som brottas med frågor kring betyg och bedömning i ämnet religionskunskap. Ulf Jämterud Nya kurser. Nytt läromedel! Kanal medier, samhälle och kommunikation 1 och 2 är ett nytt läromedel som vuxit fram utifrån de nya styrdokumenten, Gy2011. Läromedlet är uppdelat i tre övergripande block: Medier i samhället Kommunikation Medieformer Författarnas, Daniel Hemberg och Gustav Fridolins, stilistiska förmåga och breda erfarenhet gör detta läromedel till något utöver det vanliga. Gå redan idag in på och beställ ditt eget friexemplar. I Kanal finns många spännande reportage som på ett levande sätt lyfter in dagens mångsidiga medievärld rakt in i klassrummet. Order/information: Tel , fax , 11

12 FOTO: LARS ÖHMAN Skola & utbildning Osäkerhet kring efterlängtad betygsskala När lärarna återvände till sina arbetsplatser i augusti möttes man av många nya utmaningar. Skolan har fått ny skollag, ny läroplan, nya programmål samt nya ämnes- och kursplaner. Dessutom har en ny betygsskala introducerats istället för MVG IG ska bokstäverna A F användas. Det råder dock en viss osäkerhet kring de nya betygen och hur de ska tillämpas. Efterlängtad men svårtolkad En grundtanke bakom den nya betygsskalan har varit att ge högre precision i betygssättningen. Sedan 1994 har många lärare klagat på att det har varit för få betygssteg, och det har förekommit att lärare har satt + och i anslutning till betygen på enskilda prov. Elever har varit frustrerade när lärare påpekat att du ligger på VG+ men i slutändan ändå bara gett det lägre betyget. Mot denna bakgrund har många lärare välkomnat den nya betygsskalan med fem godkända betygssteg i stället för tre. En annan grundtanke bakom de nya betygen har varit att det ska bli tydligare vad som krävs för ett visst betyg. Även detta har varit efterlängtat hos lärarkåren. Men när lärare nu har börjat tillämpa de nya betygen har många frågor dykt upp, och det har blivit uppenbart att de nya betygen inte var så enkla att använda som många hade hoppats på. Kunskapskrav istället för kriterier Den största förändringen med den nya betygsskalan är att man har ersatt betygskriterierna med kunskapskrav, som följer en gemensam struktur över ämnesgränserna. I det gamla systemet beskrevs i många fall helt olika kunskapsmål och förmågor i de olika betygsstegen, men i den nya betygsskalan är det till största delen samma typ av kunskaper och förmågor som mäts. Det innebär att texterna kan vara i det närmaste identiska för de olika betygsstegen; det som skiljer dem åt är nivån eller kvalitén på den förmåga som anges. Exempelvis ska en elev som läser samhällskunskap kunna redogöra för de mänskliga rättigheterna. På E-nivå räcker det att eleven redogör översiktligt, på C-nivån ska redogörelsen vara utförlig och för att få A i betyg krävs att redogörelsen är utförlig och nyanserad. Skolverket har också betonat att kunskapskraven ska läsas som en sammanhållen text och inte som enskilda punkter som kan bockas av. Det innebär att kunskapskraven måste vara uppfyllda i sin helhet för att en elev ska kunna få ett visst betyg. Det är alltså inte längre möjligt att kompensera kunskapsbrister i en lägre betygsnivå med styrkor i en högre. Får man sätta betyg på enskilda prov? En fråga som de flesta lärare nu har tvingats ta ställning till gäller huruvida man kan sätta betyg på prov och andra examinationsuppgifter. Lärare har en skyldighet att ge återkoppling på elevernas kunskapsresultat, men är det tillåtet att sätta betyg på prov? Det rådde delade me- 12

13 M e d e l h a v e t ningar kring detta redan under Lpo/Lpf 94. Å ena sidan framgick det av de tidigare styrdokumenten att mål och betygskriterier avser avslutade kurser, och därför kunde det anses svårt att tillämpa dessa på ett enda enskilt kursmoment. Å andra sidan har de flesta elever önskat eller till och med krävt att få återkoppling på sina delresultat i form av betyg eller betygsliknande omdömen, och lärare har oftast tillgodosett dessa önskemål. Skolverket gav viss vägledning i dessa frågor, dock inte så tydligt som lärare hade önskat. I de allmänna råd som publicerades förhöll sig Skolverket försiktigt avvaktande till betyg på enskilda prov. Man avrådde starkt från att använda poäng och procenttal som grund för betyg (t.ex. 75 % rätt på provet motsvarar VG ). Men man framförde också viss kritik mot de prov som hade separata G-, VG- och MVG-frågor. Konkret och entydig vägledning saknades. Osäkerhet och oenighet Det finns skolor där man ännu inte har kunnat enas kring en gemensam policy kring de nya betygen och återkopplingen till elever på enskilda prov och examinationer, inte ens inom samma ämnes- eller arbetslag. En del lärare menar att man absolut inte får använda betygen B eller D på enskilda prov, andra menar att man måste göra det för att vara tydlig och rättvis, medan åter andra hävdar att man inte ska använda betyg vid enskilda prov över huvud taget utan endast återkoppla elevernas resultat i relation till kursmålen. Skolverket har ännu inte gett några tydliga riktlinjer när det gäller betyg på enskilda prov enligt den nya betygsskalan. Ingen lärare kan därför vara helt säker på vad som kan anses vara korrekt eller inte i detta avseende. I väntan på utlovade allmänna råd om betygssättning måste därför varje skola, varje lärarlag och i slutändan varje enskild lärare ta ställning på egen hand. Risk för felbedömning En annan osäkerhet rör det faktum att lärare ännu inte har nationella bedömningsexempel i varje ämne att förhålla sig till. Detta innebär att lärare inte får någon tydlig vägledning från Skolverket när de ska avgöra om en elev har uppfyllt kraven för ett visst betygssteg. En del lärare menar att detta kan äventyra rättssäkerheten och göra det svårt att upprätthålla en likvärdig bedömning och betygssättning. Skolverkets utlovade allmänna råd i betygsfrågor kommer först efter jul, och då har många lärare redan satt betyg på de 50-poängskurser som pågår just nu. Tills vidare är lärarna därför hänvisade till att diskutera tolkningar och tillämpningar av kunskapskraven på studiedagar och ämneskonferenser. Ulf Jämterud SAMBAND HISTORIA PLUS Utmärkt för Gy 2011 med fokus på källkritik. Lärarhandledning SVERIGE Medeltiden För Sveriges del brukar man anse att medeltiden eltiden börjar ungefär På och 1100-talet kristnas landet och integreras eras därmed i det kristna Europa. I Sverige ägde en delvis annorlunda utveckling rum jämfört med den på kontinenten. Här utvecklades ingen fullständig feodalism och bönderna blev aldrig livegna. Till stor del var de svenska bönderna dessutom självägande de ägde själva den jord som de brukade. I Sverige växte en fyrståndsriksdag fram, bestående av adel, präster, borgare och bönder. Dock levde en del av landsbygdens befolkning ännu i träldom, det vill säga i ett slags slaveri. arna n föregås medeltiden av viking Danmark, Norge och Sverige dr a snabba segelfartyg för att plun mst danska och norska vikingar terut. De skapade flera olika riken (Nor Danelag lanten ( na) och sk De sv österut, av dem r De al handels reste exempelvis runt på de ryska floderna. I stället handlade bönderna vanligen med sina grannar, som i sin tur handlade med sina närboende. Livets hjul Väggmålning i Härkeberga kyrka av Albertus Pictor ( ). Vikingar HISTORIEBRUK Vikingatågen Ser vi på bilden en äkta heroisk viking? användas av nazisterna. Tor är blond och Tor svingar sin Mjölner och besegrar sina hans motståndare är svartmuskiga jättar. fiender. Låt oss titta närmare på bilden! Kan det vara godhet mot ondska som Tors kläder är inte vikingatida, utan romerska (eftersom konstnären Winge inte av Michelangelos ( ) målning, symboliseras? Vi vet att Winge inspirerats visste vad för slags kläder vikingar hade). Yttersta domen, där de goda ska skiljas Han har en svastika på bältet en symbol från de onda. Tors hammare har likheter som faktiskt har hittats från svensk med ett kors. Var avsikten att skildra bronsålder och som senare kom att honom som en tidig kristusgestalt? Från ättesamhälle till stat Sverige kristnas Under sina färder till den europeiska kontinenten kom vikingarna i kontakt med kristendomen. Flera av dem tog säkert intryck och förde med sig kristna tankar hem. På handelsplatser som Birka låg det i köpmännens ekonomiska intresse att de gästande köpmännen från det kristna Europa inte skulle känna sig alltför främmande. Likaså ville det krist- Tors strid med jättarna 1872 av M. E. Winge. 128 Block 3 MEDELTIDEN Medeltiden i Sverige 129

14 Ekonomifakta REDAKTÖR: LARS NOHAGEN Offentliga sektorns inkomster och utgifter 2010 Den offentliga sektorn får sina inkomster från fyra olika håll: skatter på inkomst, kapital, konsumtion samt sociala avgifter. Medan staten får den största delen av sina inkomster genom konsumtionsskatter (t.ex. moms) och sociala avgifter, får landstingen och kommunerna sina inkomster främst från inkomstskatter. 13% KAPITALSKATT 31% INKOMSTSKATT SOCIALA AVGIFTER 26% Totala inkomster = mdr OFFENTLIG SEKTOR Totala utgifter = mdr KONSUMTIONSSKATT 30% De offentliga utgifterna består i huvudsak av olika tjänster (t.ex. vård, skola, omsorg) och transfereringar inom socialförsäkringssystemet. Övriga utgifter går till investeringar i främst bostäder och infrastruktur samt till räntebetalningar på statsskulden. Källa: SCB och Ekonomistyrningsverket 7% 52% INVESTERINGAR TJÄNSTER Försvar, sjukvård, skola m.m TRANSFERERINGAR Pensioner, försörjningsstöd m.m. RÄNTOR PÅ STATSSKULDEN 39% 1% Den svenska statsskulden i procent av BNP 100 % Diagrammet visar storleken på den svenska statsskulden i förhållande 80 till den totala produktionen (BNP). Sedan Sverige blev medlem i EU finns ett utgiftstak uppsatt, vilket inneburit att statsfinanserna sanerats 40 kraftigt. Den streckade linjen visar ett av EU:s konvergenskriterier; kravet på att ett medlemslands statsskuld inte får överstiga 60 procent av landets BNP. Källa: Konjunkturinstitutet och SCB 20 0 EU:s konvergenskriterium Skattetrycket i 25 länder 2009 Skattekvoten eller skattetrycket beräknas som kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Detta mått brukar användas för att ange den offentliga sektorns storlek. Mer än hälften av den svenska skattekvoten består av transfereringar, dvs. pengar som omfördelas via den offentliga sektorn. Länge låg Sverige i topp med över 50 procents skattetryck, men har på senare år sänkt detta och samtidigt passerats av Danmark. Notera hur de länder som är indragna i den pågående finanskrisen också har en förhållandevis låg skattekvot. I Grekland, Irland och Spanien är skatternas andel runt 30 procent av de totala inkomsterna. Ett undantag från detta mönster är Italien med sin relativt höga skattekvot. Källa: OECD Danmark Sverige Italien Finland Frankrike Norge Ungern Nederländerna Tyskland Portugal Tjeckien Storbritannien Polen Island Kanada Spanien Schweiz Grekland Japan Irland Australien Sydkorea Turkiet USA Mexiko % 14

15 Den privata konsumtionen 2010 Den privata konsumtionen består av allt det hushållen köper på olika marknader och uppgick år 2010 till miljarder kr. Figuren visar hur vi fördelade dessa pengar på olika varor och privata tjänster. Den offentliga konsumtionen, dvs. de tjänster som tillhandahålls via offentliga sektorn, uppgick samma år till 876 mdr kr. Hotell, café- och restaurangbesök: 6 % Fritid, underhållning och kultur: 11 % Övriga varor och tjänster: 10 % Livsmedel och ickealkoholhaltiga drycker: 12 % Alkoholhaltiga drycker och tobak: 4 % Kläder och skor: 5 % Utgifter för bostad och livsmedel har alltid dominerat den privata konsumtionen. Tillsammans står dessa för omkring 40 procent av hushållsutgifterna. Förr tog maten den största delen av hushållskassan, i dag är det boendet. Det beror bland annat på den allt högre boendestandarden. Källa: SCB Kommunikation: 3 % Transporter: 13 % Hälso- och sjukvård: 4 % Möbler mm: 5 % Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning: 27 % Totalt: mdr kr Välfärdsligan 2010 Köpkraftsindex 240 OECD rangordnar varje år världens rikaste länder i en välfärdsliga. Den kallas också för köpkraftsligan då det är medelinkomsten (BNP per capita) som ställs i relation till prisnivån inom landet, vilket talar om hur mycket man kan köpa för sin lön. Sverige har på senare år tagit ett rejält kliv uppåt i välfärdsligan. Att Luxemburg har ett högt index förklaras av att många från grannländerna arbetar där, vilket ökar BNP per invånare. Observera att det bara är OECD:s medlemsländer som finns med i välfärdsligan. Källa: OECD Luxenburg Norge USA Schweiz Nederländerna na Australien Irland Kanada Österrike Sverige Tyskland Belgien en Island Danmark Storbritannien Finland nd Japan an Frankrike ke Sydkorea Italien Spanien Israel Nya Zeeland Grekland Slovenien Tjeckien en Portugal Slovakien Polen Ungern Estland Chile Mexico Turkiet Svensk ekonomi just nu Ekonomiska nyckeltal Siffrorna gäller augusti 2011 om inget annat anges Den tidigare så starka ekonomiska tillväxten har mattats av. Bakom ligger den finansiella oro som dragit in i Sverige från omvärlden. Börskurser faller och oroliga hushåll och företag skjuter upp sina konsumtions- och investeringsbeslut. Många bedömare räknar därför med en lägre tillväxt under 2012 och att arbetslösheten planar ut på 7,5 procent. Utvecklingen förutsätter en oförändrad eller sänkt reporänta, samtidigt som det finns utrymme för en expansiv finanspolitik. Osäkerheten i världsekonomin gör det svårt att beskriva läget. Enligt vissa bedömare finns det en betydande risk att skuldkrisen fördjupas och blir allvarligare. Problemen kommer då att sprida sig till euroområdets banksektor, vilket leder till att den svenska BNP-tillväxten blir avsevärt lägre samtidigt som arbetslösheten stiger till över 9 procent. Enligt andra prognosmakare väntas finansoron avta under hösten och tillväxten gradvis öka under I så fall är de inhemska förutsättningarna för en stark tillväxt goda. Produktionens storlek 2010 BNP mdr. kr Tillväxten BNP-förändring i procent (kv jmf. med kv ) 5,3 % Medelinkomsten 2010 BNP per invånare kr Utrikeshandeln 2010 exporten mdr. kr 2010 importen mdr. kr Inflationen Konsumentprisindex (KPI) 3,4 % Räntenivån Reporäntan 2,0 % Arbetslösheten enligt ILO-definitionen (15 74 år, inkl. studenter) 8,3 % Statens inkomster 2012 enligt höstbudgeten mdr. kr Statens utgifter 2012 enligt höstbudgeten mdr. kr Statsskulden mdr. kr varav lån i utländsk valuta 275 mdr. kr Prisbasbeloppet kr Källor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden 15

16 Forum Samhällskunskap Få överblick, förstå och utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt Nya upplagor Forum 123 täcker gymnasiets alla tre kurser i samhällskunskap i Gy Inför vårterminen kommer också Forum 1, som kan användas för kurs 1b eller inom de program där eleverna ska läsa både kurs 1a1 och 1a2. Den unika och överskådliga Forumstrukturen består. Nytt är att vetenskaps- och metodfrågorna har fördjupats: dels genom utförliga kapitel om samhällsvetenskap, dels genom speciella vetenskapsrutor i anslutning till olika ämnesområden. Forum är indelad i fyra områden, alla med vetenskapsfrågorna i centrum. Varje område belyses ur olika perspektiv: grund, individ, nationellt och globalt. Vi hette tidigare Bonnier Utbildning Kommunikation och medier Politik Kultur Ekonomi Ekonomins grunder Privatekonomi Sveriges ekonomi Den globala ekonomin Order/Information: tel fax

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa? Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa? Malin Sunesson Specialpedagog fördjupning NPF malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Koncentration, hålla en röd tråd Ordförståelse, grammatisk

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar

Läs mer

Digitala läromedel. i en tid av förändring LEKTION. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2 2011. Aktuell ekonomi 3.

Digitala läromedel. i en tid av förändring LEKTION. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2 2011. Aktuell ekonomi 3. Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2 2011 Aktuell ekonomi 3 Ett nytt nätverk har skapats för entreprenörer som söker riskkapital på nätet. Aktuell politik 4 Om svensk integrationspolitik, cirkulär

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Betygssystemets antaganden och historia

Betygssystemets antaganden och historia Betygssystemets antaganden och historia Vi skiljer påp sakerna i vår v r världv En stol har vissa (avgörande) egenskaper Ett bord har andra (avgörande) egenskaper Vi skiljer påp eleverna i vår v r skola

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)

Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) 2008-08-27 REMISSVAR Utbildningsdepartementet FI Dnr 08-8061-001 Finansinspektionen 103 33 Stockholm P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Ditt arv kan rädda liv i generationer.

Ditt arv kan rädda liv i generationer. Länge leve livet. Ditt arv kan rädda liv i generationer. Foto: Anna Kern, Johnér En vacker givartradition. Varje år tar vi emot gåvor från människor som skrivit in Röda Korset i sina testamenten. Det är

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer