DOM Meddelad i Göteborg. Ombud: Ann-Louise Pagling Lundberg Assistansia AB Box Örebro

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Meddelad i öteborg Mål nr Sida 1 (6) KLAANDE Ombud: Ann-Louise Pagling Lundberg Assistansia AB Box Örebro MOTPART Stadsdelsnämnden Angered i öteborgs kommun Box Angered ÖVERKLAAT AVÖRANDE Förvaltningsrätten i öteborgs dom den 11 november 2010 i mål nr, se bilaga A SAKEN Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS KAMMARRÄTTENS AVÖRANDE Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och återförvisar målet till Stadsdelsnämnden Angered för förnyad prövning av ansökan om personlig assistans. Vid denna prövning har nämnden att utgå från att tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS. Dok.Id Postadress Box I 50 öteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kammarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40

2 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Sida2 Mål nr YRKANDEN M.M. yrkande och grunder yrkar att kammarrätten ska bevilja honom personkretstillhörighet samt personlig assistans i ansökt omfattning eller i den omfattning som kammarrätten finner skälig. Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Trots att det av ingivna intyg framgår att han har ett mycket omfattande hjälpbehov anser kommunen och förvaltningsrätten att han inte tillhör personkretsen i 1 3 LSS. Försäkringskassan har däremot i sin utredning avseende assistansersättning funnit att han tillhör personkretsen. Personkrets 3 omfattar personer med varaktiga fysiska eller psykiska funk:tionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och har stora och betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Orsaken till eller arten av funk.'tionsnedsättningen är inte avgörande och inte heller den medicinska diagnosen. Detta torde betyda att han skulle kunna tillhöra personkrets 3 eftersom han har både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som gör att han inte klarar sin dagliga livsföring och hans behov stämmer överens med uppställda kriterier. Hans fysiska funktionshinder gör att han själv handgripligen inte klarar sin dagliga livsföring. Dessutom medför hans psykiska nedsättning i fom1 av posttraumatiskt stressyndrom att han är begränsad i sin förmåga. Han har ett amputerat ben, inskränkt rörelseförmåga i axlarna, smärtor samt urin- och avföringsinkontinens och uppfyller dänned kriteriet stort funktionshinder. Funktionshindret är varaktigt eftersom han alltid konuner att vara amputerad. Hans behov är alltså inte av tillfällig natur. Enligt läkarintyg konuner inte någon förbättring att ske utifrån neurologisk, neurokirurgisk och ortopedisk bedömning. Den fysiska åkomman i axlarna har uppstått under många år av belastningsarbete och kommer förmodligen inte att förbättras så pass att han kan bli helt självständig. Vidare har han betydande

3 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 3 Mål nr svårigheter i vardagen eftersom han behöver handgriplig hjälp med allt i sin dagliga livsföring. Han klarar inte själv att gå på toaletten, äta, sköta sin personliga hygien m.m. Han behöver hjälp med all ADL. Därmed har han ett omfattande behov av stöd och service för sina grundläggande behov som personlig hygien, på- och avklädning m.m. och för övriga behov som träning samt att komma ut i den sociala gemenskapen. Slutligen beror hans funktionshinder inte på nonnalt åldrande. Således uppfyller han de krav som ställs i I LSS för att tillhöra personkrets 3. Stad<Jdelsnämnden Angereds inställning Stadsdelsnämnden Angered (nämnden) vidhåller sitt beslut och anför följande. Av i målet åberopade läkarintyg och ADL-utlåtande framgår att 1 är i behov av motiverande och rehabiliterande insatser. Det framgår också att han med träning bedöms kunna bli mera delaktig i dagliga aktiviteter. Nämnden bedömer därför att hans funktionshinder inte förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som medför ett omfattande behov av stöd och service. SKÄLEN FÖR KAMl\ilARRÄTTENS A VÖRAl E För att en person ska kunna vara berättigad till insatser enligt 7 och 9 LSS, exempelvis personlig assistent, krävs att personen tillhör personkretsen i 1 LSS. Det rör sig således om en bedömning i två steg, vilket kan medföra att även om en persons funktionshinder och hjälpbehov bedöms vara av det kvalificerade slag som krävs för att tillhöra personkretsen enligt 1 3 LSS behöver inte behovet av hjälp med de grundläggande behoven vara så omfattande att personen i fråga är berättigad till insatsen personlig assistans. Däremot kan rätt till andra insatser enligt LSS föreligga, t.ex. ledsagning och k01ttidsvistelse utanför det egna hemmet (jfr RÅ 2009 ref. 57).

4 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 4 Mål nr I målet är ostridigt att har ett stott och varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligen påverkar hans vardag. För att han ska anses tillhöra personkretsen i 1 3 LSS krävs dock att samtliga rekvisit i lagrummet är uppfyllda, vilket innebär att funktionshindret också ska medföra betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd och service. Vad som avses härmed är, enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93: 159 s. 169), att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara insatser enligt LSS. I begreppet omfattande behov av stöd och service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Av utredningen i målet framgår bl.a följande. är rullstolsburen på grund av en vänstersidig underbensamputation. Han har även en grav förslitning i vänster knä samt kraftiga smärtor i benen, ryggen och axlarna. Därtill har han belastningsskador i axlarna och kan till följd därav inte lyfta aimarna ovanför horisontalplanet. Han lider också av depression och posttraumatiskt stressyndrom. Han har beviljats insats i form av boendestöd två gånger per vecka. Tidigare har han haft hemtjänst men har avsagt sig denna insats. I väntan på besked om personlig assistans har han erbjudits hemtjänstinsatser men han har tackat nej till detta. Han uppbär handikappersättning från Försäkringskassan. har åberopat att Försäkringskassan i ett ärende rörande assistansersättning ansett att han tillhör personkretsen enligt LSS. Enligt Försäkringskassans bedömning i det ärendet uppgår hans hjälpbehov för de grundläggande behoven till en timme och 45 minuter per vecka för handgriplig hjälp vid duschmoment samt till sju timmar per vecka för l älp i

5 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 5 Mål nr samband med av- och påklädning, d.v.s. totalt åtta timmar och 45 minuter per vecka. Enligt i beskrivning behöver han handgriplig hjälp med alla moment vad gäller den personliga hygienen, vid alla måltider samt av- och påklädning. Han kan förflytta sig inomhus i rullstolen men behöver handgriplig hjälp vid förflyttning från säng till rullstol och från rullstol till annan sittplats. Han önskar komma ut en gång per dag ca en till en och en halv timme. Han har behov av hjälp vid förflyttning utomhus samt handräckning vid aktiviteter. Om det är plan mark kan han köra en kort sträcka men han behöver alltid ha en person med sig. Av intyg den 6 juli 2009 av distriktsläkaren Saman Ali framgår bl.a. följande. har en rörelseinskränkning i båda ax.lama som gör att han inte kan höja armarna upp till horisontalplanet. Han är vänsterbensamputerad och rullstolsbunden sedan många år tillbaka. Dessa besvär bedöms vara varaktiga. e är i behov av hjälp med allmändaglig Iivsföring i form av dusch, toalettbesök samt av- och påklädning. Av intyg den 13 mars 2008 av docenten och överläkaren Sven Inerot framgår bl.a. att för sin personliga hygien, personliga vård och ADL-aktiviteter är helt beroende av hjälp av personlig assistent. Av i målet föreliggande ADL-utlåtande framgår att nedsatta aktivitetsförmåga bedöms bero på ett samband mellan depression, inaktivitet, rörelserädsla och en ovilja att vara aktiv. Med träning bedöms han kunna bli mer delaktig i dagliga aktiviteter. I vilken utsträckning är dock svårt att säga. Kammarrätten anser att bedömningen av frågan om personkretstillhörighet främst får grundas på de medicinska uppgifter om ' funktionshinder som föreligger i målet eftersom ADL-utredningen inte

6 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 6 Mål nr objektivt kan anses påvisa vilka svårigheter hans fönktionshinder medför. Den medicinska utredningen ger stöd för att till följd av sina fysiska funktionshinder har ett dagligt behov av stöd och hjälp av kvalificerat slag i många vardagliga situationer. Mot bakgrund av ovanstående finner kammarrätten att har ett st01t och varaktigt fönktionshinder, som medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Han uppfyller därmed kriterierna för att tillhöra personkretsen i I 3 LSS. har i kammarrätten även yrkat att han ska beviljas personlig assistans. Kammarrätten kan emellertid av instansordningsskäl inte pröva frågan om hans rätt till sådan insats som första instans. Det far i stället ankomma på nämnden att göra denna prövning. Målet ska därför återförvisas till nämnden för en förnyad prövning. HUR MAN ÖVERKLAAR, se bilaga B (formulär 1). t4? ""d i/l. cjk-<t 4,:1: 11/tl/fl-v,_ Bent Nilsson referent {L Rickard Krantz

7 FÖRVALTNINSRÄTTEN I ÖTEBOR Meddelad i öteborg t Mål nr Enhet 2:2 Sida 1 (7) KLAANDE Ombud: Ann-Louise Pagling Lundberg c/o Assistansia Box Örebro MOTPART Stadsdelsnämnden Lärjedalen i öteborg Box Angered ÖVERKLAAT BESLUT Stadsdelsnämnden Lärjedalen i öteborgs beslut SAKEN Insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS SLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Box öteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

8 FÖRVALTNINSRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 2 BAKRUND har hos stadsdelsnämnden ansökt om assistansersättning enligt LSS. Han har gett in en behovsbeskrivning. Där han uppger bland annat att han på grund av vänstersidig underbensamputation och grav för slitning i båda knän är rullstolsbunden. Han har vidare fysiska besvär i fom1 av mycket kraftiga smärtor i benen, ryggen och i båda axlarna samt psykiska besvär i fonn av problem med depressioner och posttraumatisk stressyndrom med oro och mardrömmar. uppger att han behöver aktiv hjälp från assistent för sina grundläggande behov. Stadsdelsnämnden Lärjedalen i öteborg (stadsdelsnämnden) har avslagit ansökan med motiveringen att han inte tillhör personkretsen i 1 LSS. YRKANDEN MM yrkar att han förklaras tillhöra personkrets 1 3. LSS och att han peviljas personlig assistans i ansökt omfattning eller i den omfattning rätten finner det skäligt. Han åberopar kopior av ett icke undertecknat intyg den 13 mars 2008 av docenten, överläkaren Sven Inerot, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett signerat intyg den 1 december 2008 av leg läk Barbro Rothelius, av undertecknat brev den 2 januari 2009 av distr läk Samam Ali, en undertecknad ADL-bedömning den 2 juli 2009 av leg arbetsterapeuterna Karin Jisbrant och Maria Skuja samt Försäkringskassans beslut den 27 maj 2009 om assistansersättning. Stadsdelsnämnden bestrider bifall till överklagandet och framför i huvudsak att funktionshinder inte förorsakar betydande svårigheter som medför ett omfattande behov av hjälp och stöd.

9 FÖRVALTNINSRÄTTEN I ÖTEBOR SKÄL Sida 3 Tillämpliga bestämmelser mm I 7 LSS stadgas att personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i I 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt Enligt 1 LSS innefattas i lagens personkrets personer med 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Vad gäller personkrets 3 angavs i förarbeten att alla angivna kriterier ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Kriterierna går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.l, s. 168). Med funktionshinder avses, enligt förarbeten, förvärvade eller medfödda fysiska eller psykiska funktionshinder på grund av sjukdom eller skada. V arken orsaken till eller arten av sjukdomen eller skadan, och inte heller den medicinska diagnosen, bör spela någon roll i sammanhanget. Funktionshindret ska för att omfattas av lagen vara stort och varaktigt. Det ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga

10 FÖRVALTNINSRÄTTEN I ÖTEBOR Sida4 livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. - Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas, enligt förarbeten, att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrut:iner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheter att ta emot och att ge information och att samtala med andra direkt eller per telefon. Begreppet bör även kunna användas om en person på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor. Med omfattande behov av stöd eller service avser jag både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funk.1:ioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. Behov av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. Ibland kan det behövas stödinsatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång bör betraktas som omfattande. Exempel kan vara stöd som vanligen bör ges av personal med mycket specifik utbildning och kompetens. (prop. 1992/93:159, Bilaga I s.55f) Utredning är nu 46 år. Han är gift och makarna har två barn födda 2006 och har även två barn födda 1992 och har boendestöd två tillfällen varje vecka för att komma ut i närmiljön samt hjälp med att ta sig till läkarbesök etc. Han har också tidigare haft hemtjänstinsatser men har avsagt sig dessa. Han har senast i april 2009 erbjudits sådana insatser i avvaktan på beslut om personlig assistans men tackat nej till detta. uppger hos Förvaltningsrätten att

11 FÖRVALTNINSRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 5 hans besvär är mer omfattande än vad hemtjänsten kan hjälpa honom med och då hemtjänsten inte ger honom någon hjälp så är han hellre utan. vänstra underben är amputerat efter en olycka år Han har arbetat hos Samhall med manuell förpackning från år 1987 och har drabbats av vänstersidiga axelbesvär (värk i vänster axel) som anmälts som arbetsskada Han har enligt ingivna läkarintyg varit helt eller delvis arbetsoförmögen till följd av vänstersidig axelmyalgi från början av april 1994, för kronisk vänstersidig skuldersyndrom från mitten av april 1995 och dubbelsidig skuldersyndrom sedan början av februari 1996, dubbelsidig skuldersyndrom och neurasteni sedan mitten av januari Q. har beviljats förtidspension år 2002 och han har även handikappersättning med 69 procent av prisbasbeloppet. I ett icke undertecknat intyg den 13 mars 2008 till biståndsbedömare säger docenten överläkaren Sven Inerot bland annat följande. Härmed intygas att ovanrubricerad patient är helt rullstolsbunden pga tidigare vänstersidig underbensamputation och grav förslitning i vänster knä (gonartros). Patienten har smärtor i båda benen samt båda axlarna samt belastningsskador i axlarna efter 11 års arbete inom Samhall. Patienten kan ej mobiliseras med kryckor. Patienten har intermittent urin- och avföringsinkontinens. Patienten har dessutom depressioner och posttraumatiskt stressyndrom med oro och mardrömmar efter den ursprungliga amputationsskadan i samband med bombolyckan Patienten är för sin personliga hygien, personliga vård och ADL-aktiviteter helt beroende av hj lp av personlig assistent. --- Ur neurologisk, neurokirurgisk och ortopedisk synpunkt finns i nuläget ingen möjlighet till förbättring av patientens tillstånd. I signerat intyg den 1 december 2008 har leg läkaren Barbro Rothelius sagt följande. lider av posttraumatiskt stressyndrom. Han har kronisk värk. Är medicinskt välutredd. Aktuell hos sjukgymnast som söker ordna med träning i varmvattenbassäng. Vid undersökning hos sjukgymnast har det framkommit att har en rörelseinskränkning i axlarna som medför att han inte aktivt kan höja armarna ovan horisontalplanet. Passiv rörlighet u.a.

12 FÖRV ALTNINSRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 6 I undertecknat brev den 2 januari 2009 har distriktsläkaren Samam Ali sagt följande. Hej Dina röntgenundersökningar av båda axlarna visar förändringar i båda axelleder som gör att du inte kan röra på axlarna. Jag har därför skickat remiss till Ortopedmottagningen på Sahlgrenska och du kommer att få brev från dem beträffande detta... I ADL-bedömning den 2 juli 2009 framför leg arbetsterapeuterna Jisbrant och Skuja sammanfattningsvis följande. Vid bedömningstillfället berättar att anledningen till att han inte kan utföra fler aktiviteter själv är att han upplever smärta i axlar och höft som hindrar honom. Han har svårt för att redogöra hur länge detta har pågått, svarar undvikande, men anger efter upprepade frågor att han haft inskränk.i rörlighet i axlarna i ungefär 1,5 år. visar tecken på depression. Han undviker ögonkontakt, är mimikfattig, pratar lågmält och i samma tonläge.. är inte positiv när han klarar av att göra något och han verkar sakna vilja att vara delaktig i dagliga aktiviteter. Han är konsekvent gällande hur hans rörelseförmåga påverkar han aktivitetsutförande, undantaget när han tar stöd mot badkarskanten med vänster hand för att lyfta vänster kroppshalva, en rörelse som han senare inte kan göra mot drivringen på rullstolen. Detta kan bero på att axeln hamnar i ett annat läge eller att det är situationsbundet. nedsatta aktivitetsförmåga bedöms bero på ett samband mellan depression, inaktivitet, rörelserädsla och en ovilja att vara aktiv. Detta kan ha lett till ökad smärta och inskränkt rörlighet i axlarna. Vid bedömningstillfället rekommenderas att tar kontakt med Smärtcentrum på Angereds Närsjukhus och/eller tar kontakt meo sjukgymnast. Med träning bedöms att kan bli mer delaktig i dagliga aktiviteter, i vilken utsträckning är dock svårt att säga. I intyg den 6 juli 2009 har läkaren Samam Ali sagt följande. Rubricerad patient har kronisk värk i ländryggen och i höftleder med en rörelseinskränkning i båda axlarna som gör att patienten inte kan höja armarna upp till horisontalplan. Han är vänsterbensamputerad och rullstolsbunden sedan många år tillbaka Dessa besvär bedöms varaktiga. Har även posttraumatiskt stressyndrom. bor i lägenhet med två små barn, två och tre år gamla samt hustrun som mest tar hand om de små barnen och även. Detta har lett till att hon ej kunnat gå i skolan och lära sig svenska språket. Detta har lett till mycket stora konflikter som kan splittra familjen om det fortsätter. Boendestödet i form av två timmar utgång två ggr per vecka. är i behov av hjälp med allmändaglig livsföring i form av dusch, toalettbesök, av-och påklädning.

13 FÖRVALTNINSRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 7 Förvalt11ingsrättens bedömning I målen är klarlagt att vänstra underben är amputerat. Någon medicinsk utredning - med redovisning av anamnes, företagna undersökningar, objektiva undersökningsfynd, diagnoser och medicinska bedömningar - av omfattningen av ; funktionshinder - fysiska och psykiska - har dock inte presenterats. De läkarintyg och brev som getts in visar inte hur läkarna kommit fram till att har redovisade funktionshinder. En utredning som bygger på enbart egna uppgifter utgör inte heller tillräcklig bevisning om att varaktiga sjukdomsbesvär föreligger och ger de uppgivna funktionsbegränsningama fr Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 maj 2010, mål nr ). Enbart den omständigheten att saknar vänster underben visar inte att han tillhör personkretsen i 1 3. LSS. Sammantaget finner Förvaltningsrätten att förutsättningarna för personkretstillhörighet enligt LSS inte kan anses uppfyllda. Överklagandet ska således avslås. HUR MAN ÖVERKLAAR, se bilaga (DV3109/lb) : LA JJ. SilJa t Rådman I avgörandet har även nämndemännen Jan Cedmark, un Holmertz och öran Olofsson deltagit.