Försvarshögskolan Årsredovisning 2003

Transkript

1 Försvarshögskolan Årsredovisning 2003 Sida 1

2 Innehåll Sida Översikt Rektors inledning 4 Organisation och personal 7 Resultatredovisning 10 Utbildning 11 Forskning 17 Övriga mål och krav på återrapportering 23 Årsbokslut 30 Noter 32 Finansieringsanalys 37 Anslagsredovisning 38 Sammanställning av väsentliga uppgifter 39 Styrelsen 40 Bilagor 1. Stabsprogrammet Chefsprogrammet Fackprogrammet Högre totalförsvarsutbildning Civila programmet i statskunskap Övriga kurser Anslagsfinansierade projekt Nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram Kvalitetssäkring och säkring av vetenskaplig grund 62 Sida 2

3 ÖVERSIKT Ytterligare steg har tagits mot FHS framtida mål, inte minst avseende ansökan om examensrätt. När det gäller utbildningen på FHS har det hänt mycket: de militära programmen har funnit sin form, ett nytt program statsvetenskap har startat och Fackprogrammet har blivit en vedertagen och expansiv del av Försvarsmaktens utbildningssystem. Under året utvidgas och befästs de internationella kontakterna och verksamheterna var ett mycket intensivt och händelserikt år. FHS lämnar in examensrättsansökan till regeringen. Försvarsmaktens ekonomiska svårigheter påverkade året och även utvecklingen för kommande år mycket. Reduceringar i lagda beställningar och aviserade minskningar för kommande år ledde till ett omfattande översynsarbete som fullföljdes med beslut om en förändrad organisation. Matrisorganisationen övergavs och en linjeorganisation med tydligare ansvarsförhållanden skapades. Inriktningsbeslut fattas om FHS framtida lokalisering i Stockholm och planeringen för flyttning till nybyggda lokaler på KTH-området påbörjas. Inom utbildning och forskning etableras huvudämnet Krigsvetenskap. Stabs- och chefsprogrammet förändras och anpassas mot en framtida kandidatexamen med krigsvetenskap som huvudämne har varit ett framgångsrikt år med många förändringar och utmaningar för skolan. Resultaten var goda: Utbildningarna genomfördes med goda volymer och resultat, forskningen vid skolan konsoliderade sin roll och betydelse inom skolan och dess omvärld, skolans organisation förändrades utifrån förändrade behov, krav och ekonomi. Insikten ökade om kraven på ständig förändring och utveckling inom skolan, utifrån kundernas behov och omvärldsförändringar samt hårdnande ekonomiska förutsättningar Året 2003 har varit ett intensivt och händelserikt år präglat av en omfattande produktion, ett intensivt och brett internt översynsarbete samt många osäkerheter rörande framtidens utbildning för Försvarsmaktens räkning. Stora insatser har gjorts under 2003 i syfte att göra skolan bättre rustad och dimensionerad att möta förändrade inriktningar och utbildningsvolymer. Detta har skett genom projektet FUTURUM, genom framtagande av en reviderad vision/verksamhetsidé och verksamhetsinriktning och forskningsstrategi samt genom planering och förberedelser för flyttningen till nya och mera ändamålsenliga lokaler Sammantaget och utifrån det positiva ekonomiska resultat samt pågående förändringsarbete, bedöms möjligheterna till en fortsatt positiv utveckling som goda. En ny vision med tillhörande verksamhetsidé och verksamhetsinriktning har fastställts av styrelsen. Den läggs till grund för framtida utveckling och prioriteringar. Sida 3

4 REKTORS INLEDNING Året 2003 har varit ett intensivt och händelserikt år präglat av en omfattande produktion, ett intensivt och brett internt översynsarbete samt många osäkerheter avseende framtidens utbildning för främst Försvarsmakten. Arbetet med att ta fram en ny vision och verksamhetsidé har resulterat i att styrelsen fastställde detta utöver instruktion och regleringsbrev - grundläggande styrdokument i slutet av november. I visionen understryks FHS roll som instrumentella roll i försvars- och säkerhetspolitiken. Skolan är och vill genom sin utbildnings- och övningsverksamhet bidra till försvarets förändring. Genom forskning och studier ges samtidigt stöd till besluts- och reformprocesser hos statsmakterna och uppdragsgivarna. I visionen poängteras vidare betydelsen av att FHS utvecklas till en högskola med examensrätt. Arbetet med att uppnå detta mål har under året varit intensivt. Bland annat har deltagande i Skolreformutredningen givit nya in gångsvärden och fört processen framåt. Genom arbetet med skolreformutredning har skolan vidare befäst sin position som ledande vad gäller kunskap och systeminsikt gällande det svenska officersutbildningssystemet som helhet Skolans olika externa beställningar har lösts framgångsrikt, trots att avsevärd tid och kraft har lagts på internt utvecklings- och förändringsarbete. Stora insatser har gjorts under 2003, och kommer att fortsätta under 2004, i syfte att göra skolan bättre rustad och dimensionerad att möta förändrade inriktningar och utbildningsvolymer. Detta har främst skett genom arbete med reviderad vision/verksamhetsidé och forskningsstrategi samt genom planering och förberedelser för flyttningen till nya och mera ändamålsenliga lokaler Försvarsmaktens pågående ominriktningsarbete samt ekonomiska svårigheter har påverkat skolan under året. Detta dels i form av osäkerhet rörande framtida beställningars inriktning och volym och dels i form av beställningsreduceringar under 2003 och för närmast kommande år. Bland annat har beställningar inom Fackprogrammet nått så låg volym att skolan har tvingats att analysera möjligheterna att kunna bibehålla kompetens och resurser för denna typ av utbildning. Skolans utbildning har under året fortsatt sin utveckling. Volymen ligger på i stort sett samma nivå som tidigare år, utbildningsmålen har nåtts och kostnadsutvecklingen per producerad helårsprestation är stabil och svagt sjunkande. De förändringar och den utveckling som påbörjades 2001 i de två största programmen, Chefsprogrammet och Stabsprogrammet, har fortsatt under 2003 och visat sig vara förändringar i rätt riktning för dagens och framtidens krav. Det centrala i denna förändring är utvecklingen av ämnet krigsvetenskap samt en starkare koppling mellan forskning och utbildning, men även en ökad egenproduktion av läromedel och publikationer direkt kopplade till utbildningen. Programmet i statskunskap, den högre totalförsvarsutbildningen och fristående kurser har under året visat stabil volym och god måluppfyllelse. Fackprogrammet och de internationella kurserna uppnått god måluppfyllelse, men har återigen haft en liten omfattning. Orsaken till detta är främst att kunderna minskat sina beställningar inom dessa områden av ekonomiska skäl. Sida 4

5 Forskningen vid skolan har fortsatt sin positiva utveckling och utgör en alltmer stabil och väl etablerad verksamhet vid skolan. Under året har den goda rekrytering till forskningssidan fortsatt även om det kvarstår vissa brister för att ge alla prioriterade områden den vetenskapliga bredd och djup som krävs. En viktig del i genomfört och kommande arbete rörande skolans forskningsstrategi är att långsiktigt säkra prioriterade ämnens utveckling och fortlevnad. Skolan har under året lämnat ett omfattande stöd till Försvarsmakten i utvecklingen av Nätverksbaserat Försvar (NBF). Detta stöd har, förutom omfattande forskningsverksamhet, även omfattat deltagande i deras arbete och genomförande av ett antal uppskattade metod- och teknikkurser inom området. Omvärldens ökande intresse för Försvarshögskolans forskning har fortsatt under året. Samverkan med olika nationella och utländska institutioner, militära och civila, samt de internationella aktiviteterna vid FHS har under året fortsatt och kan nu betecknas som väl etablerade. Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) har framgångsrikt integrerats i Institutionen för Säkerhet och Strategi. Kursutbudet har förnyats och förändringarna har markerats genom bland annat nya namn på flera av kurserna. Högre kurser i civil och militär krishantering är numera benämningen på de båda volymmässigt dominerande kurserna vid IHT. Under året, liksom under 2002, har kraft och resurser lagts på att utveckla och effektivisera skolan för att stå bättre rustad inför framtiden. Detta arbete har bedrivits inom ramen för projektet FUTURUM, och har främst inriktats mot att sänka skolans kostnader och att skapa en sådan flexibilitet att en aviserad och förväntad reducering av framtida beställningar från Försvarsmakten kan hanteras. Som en följd av detta arbete fattade jag beslut om att varsla högst 45 anställda om uppsägning i december månad. Detta effektiviserings- och förändringsarbete måste fortsätta kommande år med hänsyn till kommande nytt försvarsbeslut samt ständigt och ökade/förändrade krav från kunder och omvärld - inte minst inom det ekonomiska området. Resultatet av årets verksamhet avviker markant från planerat och under året gjorda prognoser. Årsresultatet, överskott på 20,7 milj, avviker från planerat resultat för året (överskott på 6 milj) samt från prognosen vid delåret (överskott på 8,4 milj). Förklaringen till avvikelsen mot prognoser är att finna på kostnadssidan, då främst nedanstående orsaker personalkostnaderna blev ca 10 miljoner kronor lägre än prognos. Detta i sin tur har sin orsak i dels avsevärt lägre kostnader för premiepensionsavgifter än planerat (ca 7 milj) och dels en oväntad reducering av myndighetens semesterlöneskuld i förhållande till prognos (ca 3 milj). Resterande avvikelse (ca 2,3 milj) orsakas av ett antal positiva och till delar samverkande orsaker, bland annat lägre lokalkostnader, lägre driftkostnader och lägre finansiella kostnader. Årsöverskottet på 20,7 miljoner kronor har tre huvudsakliga orsaker. För det första har myndigheten lyckats uppnå planerad total beställningsvolym (trots genomförd omförhandling av liggande beställningar under året) och uppnå en högre upparbetningsgrad av huvudkundernas centrala beställningar än tidigare år. Detta har glädjande nog givit intäkter i nivå med planerade. Sida 5

6 Den andra och dominerade orsaken är att myndigheten under året haft avsevärt lägre personalkostnader än planerat och detta särskilt till förhållande att en större produktion än planerat har genomförts. Orsaken till detta är följande Reserverade medel i bokslutet 2002 för premiepensionsavgifter har inte behövt utnyttjas. FHS har istället erhållit en återbetalning av erlagda avgifter för 2002 från Statens Pensionsverk (SPV). Sammantaget har detta reducerat kostnaderna med ca 4 milj. Utöver detta har årets kostnader för premiepensionsavgifter varit ca 7 milj lägre än planerat, detta orsakat av en lägre % -sats än den som av SPV angivits som preliminär för Myndighetens semesterlöneskuld har för andra året reducerats vilket gett en ekonomiskt positiv effekt på ca 2,1 milj. Osäkerhet kring framtida organisation som en följd av pågående förändringsarbete samt framtida total beställningsvolym har medfört en stor restriktivitet avseende nyanställningar och uppfyllnad av vakanser under av året vilket gett lägre kostnader. Dock har även detta medfört ej planerade kostnader av engångsnatur för viss personalavveckling. Detta har sammantaget medfört att kostnaderna volymmässigt har kunnat ligga i nivå med planerade. Sammantaget ger detta att kostnaderna för personal varit ca 13 milj lägre än planerat. Det bör dock observeras att vissa av dessa kostnadsreduceringar är av engångsnatur. Den tredje orsaken är att myndigheten som en följd av ett omfattande internt översynsarbete i syfte att minska kostnader och skapa en effektivare organisation reducerat sina driftkostnader under året. Denna kostnadspost har dock påverkats negativt med kostnader för pågående förändringsarbete samt åtgärder för att förbättra de ekonomiadministrativa systemen och de rutiner som är kopplade till detta. Sammantaget har detta gjort att driftkostnaderna har reducerats något mot planerat. Sammantaget, utifrån årets framgångsrika produktion och det uppnådda positiva ekonomiska resultat samt pågående förändringsarbete, bedöms möjligheterna till en fortsatt positiv utveckling som goda. Denna bedömning görs trots att många steg i utvecklingen är smärtsam, särskilt för enskilda individer, och att skolan står inför många utmaningar och osäkerheter. I det närmaste perspektivet bedöms effekterna av projekt FUTURUM och den stundande flyttningen till KTH-området starkt bidra till detta. I ett längre perspektiv finner sig Försvarshögskolan att vara väl förberedd att kunna utvecklas mot de förändrade behov av utbildning och forskning som kommer att ställas av en förändrad försvarsmakt och ett utvecklat totalförsvar. Henrik Landerholm Rektor och chef för Försvarshögskolan Sida 6

7 ORGANISATION OCH PERSONAL Lokalisering Skolan är i huvudsak lokaliserad till Stockholm. Delar är belägna i Östersund och Karlstad. Ledning Försvarshögskolan (FHS) leds av en styrelse. Skolans styrelse beslutar om skolans långsiktiga inriktning, budgetunderlag och årsredovisning. Styrelseordförande var under årets två första månader prof em Inge Jonsson, varefter rektor Gunnar Svedberg övertog posten Under styrelsen är rektor och prorektor skolans högsta beslutande instans. Ledningskansliet (LK) Ledningskansliets främsta uppgift är att vara ett kvalificerat beredningsorgan till skolans ledning Krigsvetenskapliga institutionen (KVI) Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning inom Krigsvetenskap. Institutionen har även programansvar för Chefsprogram och Stabsprogram. Programansvaret omfattar utveckling av programmen, samordning och planering av programmens utbildning, ansvar för de studerandes chefsutveckling/ utvecklingsomdömen samt svarar för utvärdering av utbildningen. Militärtekniska institutionen (MTI) Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning inom ämnet Militärteknik. Till stöd för studierna i ämnet militärteknik sker forskning och utbildning bl.a. inom det matematiskt/naturvetenskapliga området. Institutionen för ledarskap och management (ILM) Institutionen har ämnesansvar för ledarskap, management, pedagogik och språk samt leder forskning och utbildning inom ämnena/kunskapsområdena organisation/profession, pedagogik, ledarskap/management, logistik, ekonomi, fortifikation, miljö, urval, ledarutveckling, stresshantering, riskhantering, internationell verksamhet, språk. Institutionen för säkerhet och strategi (ISS) Institutionen är organiserad på fem avdelningar, tre centra och ett institut. Varje avdelning ansvarar för ett ämne vad avser forskning och utbildning. De tre centra har tvärsektoriell verksamhet inom respektive ämnesområde. Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning (IHT) genomför såväl nationella som internationella kurser som riktar sig till militära och civila chefer och andra nyckelpersoner i ledande befattningar inom totalförsvaret. Institutionen har ämnesansvar för statsvetenskap, strategi, medie- och kommunikationsvetenskap, säkerhetspolitik, folkrätt, militärhistoria, krishantering samt informationsoperationer. Sida 7

8 Förvaltningskontoret (FK) Förvaltningskontoret är en skolgemensam stöd- och serviceorganisation för skolan. Personal Försvarshögskolan består av chefer, lärare, forskare och administrativ personal. Huvuddelen av alla officerare tjänstgörande vid skolan har genomgått chefsprogrammet och en tredjedel av de civila lärarna/forskarna är disputerade. Officerarna är tillsvidareanställda i Försvarsmakten och anställda vid FHS för en begränsad period. Den civila personalen är tillsvidareanställd vid skolan. Några enstaka lärare och forskare är anställda vid Försvarsmakten respektive Försvarets forskningsinstitut med placering vid FHS. Då en stor del av personalen utgörs av officerare är könsfördelningen ojämn. Ca 29 % är kvinnor, vilket är samma % -sats som under föregående år. Kvinnor är främst underrepresenterade i gruppen chefer och lärare. Vid Förvaltningskontoret är könsfördelningen jämn och fem av tio avdelningschefer är kvinnor. Försvarshögskolan arbetar långsiktigt för att få en bättre balans och att antalet kvinnor i nyckelbefattningar skall öka. Personalomsättningen i gruppen officerare är hög. Vid den enhet som har flest officersbefattningar, den Krigsvetenskapliga Institutionen, har personalomsättningen under 2003 varit 36%. Antalet anställda vid verksamhetsårets slut fördelade på organisatoriska enheter framgår av följande tabell: Enhet Civila Officerare Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ledning inkl Ledningskansli Krigsvetenskapliga institutionen Militärtekniska institutionen Institutionen för säkerhet och strategi Institutionen för ledarskap och management Förvaltningskontoret Försvarshögskolan Totalt Sida 8

9 Frånvaro på grund av sjukdom har varit låg under 2003, vilket framgår av nedanstående tabell (angivna värden avser % av total arbetstid). Rubrik Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro, över 60 dagar sammanhängande 3,5 % 0,9 % 1,7 % Sjukfrånvaro, 29 år eller yngre Sjukfrånvaro, 30 år 49 år 0,8 % 0,9 % 0,9 % 6,6 % 1,7 % 3,3 % Sjukfrånvaro, 50 år eller äldre 2,4 % 1,0 % 1,4 % Total sjukfrånvaro 4,9 % 1,4 % 2,5 % Trots den låga sjukfrånvaron är strävan att minska den, då särskilt vad avser den längre sjukfrånvaron och sjukfrånvaron i gruppen kvinnor. Utfallet under 2003 kommer att ytterligare analyseras i syfte att försöka finna åtgärder som myndigheten kan vidtaga för att minska sjukfrånvaron. Sida 9

10 RESULTATREDOVISNING Inledning Övergripande mål Verksamheterna har till huvudsaklig uppgift att stödja verksamheter inom politikområdet Totalförsvar. Målet för Försvarshögskolans verksamhet är att stödja det militära försvaret och det civila försvaret genom utbildning och forskning för deras behov. Verksamhetsmål och återrapportering Försvarshögskolans verksamhet skall redovisas enligt följande indelning: Utbildning (för det militära resp civila försvarets behov) Forskning (för det militära resp civila försvarets behov) Samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, har fördelats på verksamhetsgrenarna. Den största kostnadsposten vid Försvarshögskolan är personalkostnader, vilka fördelats löpande genom tidsredovisning av samtlig personal. Alla intäkter och kostnader redovisas i löpande priser. För alla kurser inom program vid Försvarshögskolan finns en av Forsknings- och utbildningsnämnden fastställd kursplan. Denna kursplan specificerar målet med utbildningen. Av utrymmesskäl återges dessa målbeskrivningar inte i denna årsredovisning. FHS kurskatalog återger målen för samtliga utbildningar. I kommande redovisning av genomförd utbildning används begreppet helårsprestation (HP). Definitionen av HP är 40 godkända elevstudieveckor. Sida 10

11 UTBILDNING Verksamhetsmål Utbildning för det militära försvarets behov Försvarshögskolan skall på uppdrag av Försvarsmakten utbilda personal för att därigenom bidra till att det militära försvarets kompetensbehov inom ramen för skolans kompetensområden tillgodoses. 1. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur utbildningsuppdragen genomförts vad avser antal studerande och om utbildningsmålen nåtts för fack-, stabs- och chefsprogrammen. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall redovisas och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. Utbildning för det civila försvarets behov Försvarshögskolan skall på uppdrag av myndigheter, organisationer och företag utbilda personal för att därigenom bidra till att det civila försvarets kompetensbehov inom ramen för skolans kompetensområden tillgodoses. 5. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur utbildningsuppdragen genomförts vad avser antal studenter och om utbildningsmålen nåtts för den högre totalförsvarsutbildningen och eventuella övriga mer omfattande kurser. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall presenteras och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. En redovisning skall lämnas om hur den speciella inriktning och karaktär som kännetecknade den förutvarande Försvarshögskolan tas tillvara i den nya Försvarshögskolan. Kommentar För att åstadkomma en redovisning i kvalitativa och kvantitativa mått, som är användbara och går att analysera, har verksamhetsgrenen utbildning delats in i fyra delar enligt samma struktur som Regleringsbrevet: Stabsprogrammet, Chefsprogrammet, Fackprogrammet samt Högre totalförsvarsutbildning och övriga kurser. Sida 11

12 Utbildad personal och måluppfyllnad Stabsprogrammet Stabsprogram Stabsprogrammet (SP 02-03) har avslutats med hög måluppfyllelse. Utbildningen är genomförd i enlighet med fastställda kursbeskrivningar. Ställda mål enligt utbildnings- och kursplaner har uppnåtts. Samtliga studeranden (204 st, 198 män och 6 kvinnor) är godkända. Stabsprogram Stabsprogrammet (SP 03-04) påbörjades i augusti med 203 studeranden ( 193 män och 10 kvinnor) och utbildningen har under hösten genomförts enligt fastställt stomprogram. För detaljerad redovisning se bilaga 1. Chefsprogrammet Chefsprogram Chefprogrammet (ChP 01-03) har avslutats med hög måluppfyllelse. Utbildningen genomförd i enlighet med fastställd stomplan och har kompletterats med mediautbildning. Ställda mål enligt utbildnings- och kursplaner har uppnåtts. 67 studerande (65 män och 2 kvinnor) examinerade (1 studerande ej examinerad). Chefsprogram (inkl ChPT och ChPS 02-04) Chefsprogrammet (ChP 02-04) har genomfört utbildning i huvudsak i enlighet med fastställd stomplan (vid årsskiftet 73 studeranden, 73 män). Viss omplanering av utbildningens genomförande har genomförts pga omförhandlade beställningar från Försvarsmakten (utifrån Försvarsmaktens ekonomiska situation). Utbildningen har genomförts med hög måluppfyllnad. Chefsprogram Chefsprogrammet (ChP 03-05) påbörjades i september med 103 studerande (100 män och 3 kvinnor) och utbildningen har under hösten genomförts enligt fastställt stomprogram. Därutöver har 16 studerande med teknisk profilering (ChPT 03-05) påbörjat det första utbildningsåret i form av tekniskt basår. Innan kursstart genomförde de utländska studerande en introduktionsutbildning. ChP T Utbildningen för tekniskt basår (ChP T 02-04) har genomförts enligt plan och med goda resultat (20 studeranden, samtliga män). Samtliga utbildningsmål är uppnådda. ChP T Tekniskt basår ChP T03-05 (16 studeranden, varav en kvinna) har genomförts enligt plan och med goda resultat. För detaljerad redovisning se bilaga 2. Sida 12

13 Fackprogrammet Fackprogrammet (FP) hade under år 2003 slut 201 inskrivna studerande. De utbildningar som har bedrivits och slutförts (om minst 40 poäng) på Försvarshögskolan har nått goda resultat och givit Försvarsmakten ett kompetenstillskott inom främst områdena förnödenhetsförsörjning, ekonomi, militär infrastruktur/fortifikation, personalledning och ledningssystemutveckling. Under året har 44 studerande vid Försvarshögskolan slutfört studierna och utnämnts till fackman inom respektive fackområde. Utbildningsvolymen under året inom programmet har varit på samma nivå som under 2002 (även 2002 hade en låg utbildningsvolym). Främsta orsaken till detta är att denna typ av utbildning utnyttjas av Försvarsmakten som en budgetregulator. Av, utifrån Försvarsmaktens underlag, planerad utbildningsvolym på 82 studerande med studiestart hösten 2003 resulterade att endast 28 studerande (34%) påbörjade studier. Detta bedöms få stora konsekvenser för främst Försvarsmaktens kompetensförsörjning, men även för FHS möjligheter att behålla kompetenser inom berörda områden och därmed även kunna erbjuda utbildningar. För detaljerad redovisning se bilaga 3. Högre totalförsvarsutbildning Nationella kurser Försvarshögskolan har under året på beställning av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Försvarsmakten (FM) genomfört två grundkurser, en fördjupningskurs, en chefskurs ( Solbackakursen ), en påbyggnadskurs samt genomfört en syntesresa. Deltagarantalet på dessa kurser har totalt varit 185 deltagare, varav huvuddelen civila. Utöver detta har även två kortare kurser genomförts på beställning av KBM. Målen att ge god kunskap i svensk säkerhetspolitik och totalförsvar, civil och militär krishantering samt ge förståelse för behovet och kravet på samverkan/samordning för att verka i ledande befattningar har väl uppnåtts. För detaljerad redovisning se bilaga 4. Internationella kurser Inom ramen för Partnerskap för Fred samarbetet (PfF) har FHS, på beställning från Försvarsmakten, genomfört internationell utbildning i Nordeuropeisk säkerhetspolitik samt utbildning i konflikthantering och internationell rätt. Dessa kurser samlade 40 deltagare från 17 nationer. De internationella kurser har genomförts med en bred och lämplig representation, vilket varit en bidragande faktor för kursernas goda resultat. För detaljerad redovisning se bilaga 6. Sida 13

14 Program i Statskunskap med inriktning krishantering och internationell samverkan Programmet har genomförts i samverkan med Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, som ansvarar för examinationen. Studentgruppen har varit allsidigt sammansatt: vuxna med yrkesbakgrund i de civila delarna av totalförsvaret samt ungdomsstudenter. Genomförda examinationer och utvärderingar visar på god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 5. Övriga kurser Ett stort antal fristående kurser - såväl akademiska som icke akademiska har genomförts med, utifrån genomförda utvärderingar och examinationer, god till mycket god måluppfyllelse. Huvuddelen av dessa är inom managementområdet (personal, logistik, ekonomi, militär infrastruktur och miljö) men även inom området Internationella kurser och inom ämnet militärteknik. För detaljerad redovisning se bilaga 6. Kommentarer och analys Den problematik som i tidigare årsredovisningar redovisats kvarstår fortfarande: kundernas korta framförhållning och den över åren varierande efterfrågan. Orsaken till det senare är att denna typ av utbildning i ett kundperspektiv är en möjlighet till budgetregulator som under 2003 tydligt utnyttjats, främst av Försvarsmakten. Då Försvarshögskolan måste ha årlig beläggning och kostnadstäckning för sina resurser kommer detta innebära att skolan kan tvingas att avveckla kompetens och resurser inom vissa områden om inte kundernas framförhållning ökas samt om inte jämnare efterfrågan kan uppnås, vilket kan innebära att vissa kompetensområden helt kan behövas lämnas. Kvalitetskriterier och Kvalitetsutveckling Utbildningar utvärderas mot många skilda kvalitetskriterier. Som grund ligger de gängse akademiska kvalitetskriterierna samt de kvalitetskriterier som angivits av respektive beställare. För de sistnämnda kriterierna har för aktuell utbildning dess angivna mål en central roll. Alla genomförda utbildningar utvärderas mot de kriterier som är relevanta för aktuell utbildning. För många utbildningar sker utvärdering av flera grupper, tex de studerande, lärargruppen och kunden. Skolan har konstaterat att frågan om skolgemensamma kvalitetskriterier som är tillämpliga på alla utbildningar vid skolan, oberoende av typ och längd, är komplicerad. Utifrån Högskoleverkets kvalitetskriterier har under 2003 ett arbete påbörjats syftande att skapa en skolgemensam syn och policy på kvalitetskriterier. Det pågår ständigt en utveckling av utbildningarna vid skolan. Utvecklingen sker mot rätt kvalitet och med beaktande av kostnadsaspekter. Exempel på kvalitetsutveckling under 2003 är - utvecklade styrdokument, bl a för utbildning i Krigsvetenskap - utvecklad systematisk utvärdering via det elektroniska systemet Eval - utvecklad och utökad litteraturbas och litteraturlistor - utvecklade/moderniserade applikatoriska exempel Sida 14

15 - fortsatt etablering av ämnesråd vid institutionerna - högskolepedagogiska temadagar och kompetensutveckling av lärare Studerandemedverkan och inflytande De studerandes medverkan och inflytande vid Försvarshögskolan är betydande. Givetvis är det varierande både beroende på typ av utbildning och utbildningens längd, det senare påverkar graden av medverkan och inflytande starkast. Vid de längre utbildningarna är ett formaliserat medinflytande och medverkan i utbildningens alla faser etablerat sedan ett flertal år. Detta kommer till uttryck i bl a nedanstående - förtroendemän vid utbildningar / utbildningsavdelningar - programråd och ämnesföreträdare - studerandeföreträdare i skolans olika nämnder och organ, inkl skolans styrelse - systematisk utvärdering (EVAL) Dock måste alltid balansen mellan olika gruppers/intressens inflytande beaktas, t ex de studerandes inflytande resp lärarnas inflytande och detta gentemot de i kursplanen angivna målen. Särskild redovisning Försvarshögskolan skall enligt regleringsbrevet för 2003 ( 5. Återrapportering:) lämna en särskild redovisning enligt nedan: En redovisning skall lämnas om hur den speciella inriktning och karaktär som kännetecknade den förutvarande Försvarshögskolan tas tillvara i den nya Försvarshögskolan. Försvarshögskolan bildades genom en sammanslagning av de tidigare myndigheterna Militärhögskolan och Försvarshögskolan. Den gamla Försvarshögskolan med tillförda uppgifter bildade inom ramen för Försvarshögskolan Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT). Verksamheten som inledningsvis varit anslagsfinansierad, avgiftsfinansierades fullt ut från 1999, något som var i strid med riksdagsbeslutet som fattades Försvarshögskolan avrapporterade genom särskild redovisning i årsredovisningen för 1997 till regeringen konsekvenserna av sammanslagningen mellan Militärhögskolan och Försvarshögskolan. Under den tid som förflutit sedan 1997 har Försvarshögskolan närmast genomgått en mycket positiv utveckling och fått en helt annan karaktär än den delmängd som utgjordes av MHS i samband med sammanslagningen Detta avser såväl nivå, som kvalitet och inriktning Den högre totalförsvarsutbildningen har sedan 1997 genomförts med i stort lika utbildningsvolym årligen. Genom såväl samarbets- som finansieringsform styrs utbildningsinnehållet i än större utsträckning än tidigare av KBM och FM. En återgång till en anslagsfinansiering av dessa utbildningar bedöms kunna stärka Försvarshögskolans självständighet i genomförandet och bedöms bidra till ett säkerställande av den speciella inriktning och karaktär som kännetecknat den förutvarande Försvarshögskolans verksamhet. Till IHT koncentrerades tidigt FHS internationella verksamhet i form av olika kurser och andra arrangemang. Sida 15

16 Under de senaste åren har internationell verksamhet såsom kurser, konferenser övningar etc ökat betydligt i omfattning. Det som 1997 var mycket exklusivt i form av internationell verksamhet är idag att betrakta som en väl integrerad och naturlig verksamhet i skolans helhet. Det internationella inslaget i FHS alla utbildningar inte minst stabs- och chefsprogram är betydande. Detta har inneburit att de senaste två åren har ett mindre antal internationella kurser genomförts årligen inom ramen för IHT. Sedan har efter beslut av FHS styrelse IHT integrerats som ett självständigt institut i Institutionen för Strategi och säkerhet (ISS) Syftet med denna interna organisationsförändring har främst varit att säkerställa ett kostnadseffektivt utnyttjande av administrativa resurser samt att ytterligare kunna genomföra verksamhetsmässiga synergieffekter. I samband med detta omlokaliserades IHT till FHS lokalisering på Valhallavägen. Särskild omsorg har i samband med integrationen gjorts för att säkerställa såväl IHT identitet som verksamhetsmässiga inflytande, särskilt kan nämnas att Chefen för IHT är direktföredragande för C FHS vad avser frågor som gäller den högre totalförsvarsutbildningen samt ingår i C FHS ledningsgrupp. Vidare är det utbildningsråd som inrättades 1997 alltjämt till C IHT disposition för att säkerställa avnämarnas kontinuerliga inflytande rörande den högre totalförsvarsutbildningens utveckling. Vad gäller rekrytering till IHT:s kurser är denna fortfarande stark. FHS upplever att antalet intresserade och lämpliga kursdeltagare vida överstiget antalet disponibla platser. I de kursutvärderingar som genomförs av kursdeltagarna efter varje genomförd kurs, är måluppfyllnad och kursdeltagarna tillfredställelse med genomförd utbildning mycket hög. Det är FHS uppfattning att IHT:s kursverksamhet är väl avvägd och integrerad i Försvarshögskolans verksamhet. Kurserna inom ramen för den högre totalförsvarsutbildningen står sig mycket väl och är stark eftertraktade bland skolans intressenter Totalt resultatmått för verksamhetsgrenen Utbildning Nyckeltal År 2003 År 2002 År 2001 Kostnad för verksamhetsgrenen Intäkt för verksamhetsgrenen ( * ) Resultat för verksamhetsgrenen Antal program Antal studerande Antal studerande per program Antal kurser Antal studerande per kurs 11,5 14,5 14,9 Kostnad per program Kostnad per kurs Antal HP Kostnad per HP * Ingen verksamhet inom denna verksamhetsgren finansieras med anslag Kommentarer och analys till resultatmått mm Det ökade antalet studerande och kurser har till huvudsak skett inom Fristående kurser. Det minskade antalet studerande per kurs påverkar kostnaden per HP negativt. Trots detta har kostnaden reducerats per HP (observera att värden anges i löpande pris). Den kvantitativa volymen ligger i stort sett i nivå med Genomförda dialoger under 2003 med Försvarsmakten rörande beställningar för 2004 pekar dock på en minskning av volymen under 2004 (främst inom Fackprogram och fristående kurser). Försvarshögskolans bedömning är att av genomförd utbildning har 90% genomförts för det militära försvaret behov och 10% för det civila försvarets behov. Sida 16

17 FORSKNING Verksamhetsmål Forskning för det militära försvarets behov Forskningen skall kvalitetssäkras och knytas till utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden samt att tillgodose det militära försvarets behov av forskning och utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Försvarshögskolan skall sträva efter att forskningens resultat kommer till nytta inom totalförsvaret. 2. Återrapportering: Försvarshögskolan skall översiktligt redovisa de huvudsakliga forskningsområdena och redogöra för hur vart och ett av dem kan knytas till skolans utbildning och säkrandet av den vetenskapliga grunden inom skolans kompetensområden. Försvarshögskolan skall, i enlighet med det projektkontrakt som upprättats mellan Nordiska ministerrådet och Försvarshögskolan, administrera ett nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram. 3. Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapport och i årsredovisning redovisa hur administrationen av programmet bedrivs. Kopia av den redovisning som sker till Nordiska ministerrådet skall sändas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). 4. Återrapportering: Försvarshögskolan skall särredovisa anslagsfinansierade projekt och inriktning inom den anslagsfinansierade delen av verksamheten samt hur anslaget fördelar sig på de olika projekten. Forskning för det civila försvarets behov Forskningen skall kvalitetssäkras och knytas till utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden samt att tillgodose det civila försvarets behov av forskning och utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Försvarshögskolan skall sträva efter att forskningens resultat kommer till nytta inom totalförsvaret. 6. Återrapportering: Försvarshögskolan skall översiktligt redovisa de huvudsakliga forskningsområdena och redogöra för hur vart och ett av dem kan knytas till skolans utbildning och säkrandet av den vetenskapliga grunden inom skolans kompetensområden. 7. Återrapportering: Försvarshögskolan skall särredovisa anslagsfinansierade projekt och inriktning inom den anslagsfinansierade delen av verksamheten samt hur anslaget fördelar sig på de olika projekten. Måluppfyllnad Följande områden är av skolans ledning utpekade som forskningsområden: - Krigsvetenskap - Ledning - Ledarskap - Säkerhetspolitik och strategi - Militärhistoria - Militärteknik Sida 17

18 - Krishantering - Folkrätt - Ekonomiska system för Försvarsmakten - Informationskrigföring - Urval Dessa forskningsområdens knytning till skolans utbildning och säkrande av den vetenskapliga grunden framgår översiktligt av nedanstående tabell. Forskningsområde Krigsvetenskap Ledning Ledarskap Säkerhetspolitik och strategi Militärhistoria Militärteknik Krishantering Knytning till Skolans utbildning Utgör basen för utbildningen vid bl a Stabs- & Chefsprogram Utgör väsentlig del i utbildningarna för det militära försvaret. Ingår som del i de flesta utbildningar Kurser på Stabs- & Chefsprogram En bas för utbildningen inom krigsvetenskap samt kurser på C-, D-nivå. Utgör basen för utbildningar inom teknik bl a ChPT, Stabs- & Chefsprogram, Fackprogram Utgör bas för bl a utbildning i krishantering inom ramen för SP, ChP, Statskunskapsprogrammet och vissa högre totalförsvarskurser samt PFF-kurser. Säkrande av vetenskapliga grunden 2 professorer, 1 docent, 3 doktorand. 1 professor, 5 disputerade, 4 doktorander. 4 professorer, 10 disputerade, 8 doktorander 2 professorer, 1 disputerad, 9 doktorander 1 professor, 1 docent, 1 doktorand 3 professorer, 1 disputerad, 3 doktorander 1 professor, 2 disputerade, 6 doktorand Folkrätt Ingår som kurser i bl a Stabs- & Chefsprogram Ekonomiska system för Utgör del i utbildningarna Försvarsmakten för det militära försvaret Informationskrigföring Utgör del i utbildningar vid bl a Stabs- och Chefsprogram Urval Utgör del av utbildningen inom Ledarskap 1 professor, 2 doktorander 1 disputerad, samarbete med universitet/högskolor Samarbete med internationella universitet (motsv) 1 professor, 1 disputerad Sida 18

19 Inom skolans utpekade forskningsområden samt inom övriga ämnesområden där skolan genomför utbildningar har skolan även ett omfattande samarbete med andra högskolor och universitet (både nationellt och internationellt) i syfte att bredda den vetenskapliga basen och därmed kvalitetssäkra utbildningen (se bilaga 9). Finansiering av forskning Skolans forskning har under året varit till 20,5 % anslagsfinansierad. Övrig finansiering erhålls genom forskningsbeställningar av Försvarsmakten som huvudkund samt att i konkurrens med övriga universitet och högskolor emotta forskningsuppdrag finansierade med avgifter. Anslagsfinansierad forskning Kvalitetssäkring och säkring av vetenskaplig grund För att säkra den vetenskapliga grunden bygger Försvarshögskolan upp forskning inom de områden där skolan bedriver undervisning. Det är emellertid inte tillräckligt att enbart bygga upp forskning. Undervisningen måste också struktureras så att den kan utnyttja och utvecklas genom forskning. För detta syfte har Försvarshögskolan under året fortsatt arbetet med att strukturera undervisningen i termer av ämnen, inom vilka forskning bedrivs. Detta har skett med en tydlig strävan att utveckla ämnen som kompletterar de som redan finns vid andra högskolor. Viktigast bland dessa är krigsvetenskap som är ett huvudämne i den kandidatexamen för de militära programmen som skolan ansökt om. Andra ämnen vid skolan där samma utveckling har genomförts är militärteknik, statskunskap med inriktning mot internationella relationer, krishantering samt militärhistoria. Detaljerad redovisning framgår av bilaga 9. Rekrytering Försvarshögskolan har i dagsläget 16 professorer anställda (varav 1 adjungerad och 1 tjänstledig) och under året har varje institution haft professorer och/eller adjungerad professor. Vidare har antalet disputerade verksamma vid skolan varit 38 och antalet doktorander som är verksamma vid Försvarshögskolan är 36. Fem doktorsavhandlingar har framlagts under året. Skolan har under året konstaterat, trots positiv utveckling, att forskningsplattformen inom krigsvetenskap måste breddas och ges större djup för att mera långsiktigt säkra ämnets utveckling. För att detta skall kunna ske måste rekryteringen inom ämnet intensifieras och ske långsiktigt, samt ytterligare finansieringsmöjligheter kartläggas. Skolan finner det sammanfattningsvis mycket glädjande att den goda rekryteringen fortsätter, då det gör att forskningsplattformen vid Försvarshögskolan blir stabilare samt att andelen undervisningstimmar för de studerande med forskarutbildade lärare konstant ökar. Forskningsprojekt En del av anslaget har använts för att initiera forskning inom Försvarshögskolan kärnområden, vilken ska komma undervisningen till gagn; som några exempel kan nämnas: Sida 19

20 Utveckling av militärteori och skapande av läroböcker i ämnet Utveckling av ämnet militärteknik Utveckling av svensk militärpedagogik Forskning inom informationskrigföring, säkerhetspolitik och militärhistoria Dessa områden prioriteras av Försvarsdepartementet genom särskilda anslag till projekt inom områdena. Många projekt är långsiktiga och har pågått flera år och därmed uppnått erkänd vetenskaplig nivå. Exempel på projekt är: Informationsoperationer Ryssland och OSS Strategisk årsbok Sveriges försvar och säkerhet Geopolitik, strategi och doktriner Inom området informationskrigföring har en ominriktning genomförts under 2003 som gör att denna verksamhet till fullo finansieras via avgifter under Sammanställning av anslagsfinansierade projekt Sammanställning av anslagsfinansierade projekt samt kostnadernas fördelning på dessa framgår av bilaga 7. Avgiftsfinansierad forskning Försvarshögskolan har under året genomfört 57 forskningsprojekt som finansieras via avgifter från beställarna. Projekten har varierande tidsutsträckning och omfattning, men de har alla gemensamt att de är kopplade till skolans kärnverksamhet och prioriterade forskningsområden. Exempel på projekt är: ROLF 2010 (Rörlig Operativ LedningsFunktion) USICO (nyttjande av obemannade luftfarkoster) Anpassningsförmåga Ledarskap och stress Logistik FoT 19 (logistiksimuleringar för sammansatta förband) Exekutivt ledarskap Informationskrigföring ur folkrättslig synvinkel Utveckling och stöd Försvarshögskolan har under året genomfört 58 beställningar inom delområdet Utveckling och stöd, i huvudsak på beställning av Försvarsmakten. Beställningarna har genomförts i enlighet med respektive beställnings mål. Under året har Försvarshögskolan haft omfattande beställningar av Försvarsmakten, att stödja dem i deras omfattande förnyelsearbete som skall leda fram till ett nätverksbaserat försvar (NBF). Då beställningarna är omfattande och berör samtliga institutioner har en särskild samordningsgrupp etablerats för att leda och koordinera samtliga aktiviteter inom området. Sida 20

21 Kunskapsspridning om Försvarshögskolan Skolans relationer med det omkringliggande samhället är prioriterad verksamhet, oberoende av finansieringsform. Första halvåret kännetecknades av högt mediatryck och utökade kontakter med omvärlden betingat av kriget i Irak och dess förspel. Utökade kontakter med andra akademiska centra har gynnat den vetenskapliga grunden, då militära lärare kontinuerligt kommer i kontakt med forskningsfronten inom sina respektive områden, samt den allmänna akademiseringsprocessen som pågår vid skolan. Försvarshögskolans forskning har under året utmynnat i en rad konferenser, seminarier, konferensbidrag, utbildningar och publikationer som direkt syftar till att föra ut forskningsbaserad kunskap i det omgivande samhället. Nedan följer en sammanställning av olika former av skriftlig dokumentation som forskningsverksamheten vid Försvarshögskolan utmynnat i under året. Finansieringsform Bok Vetenskaplig Rapport Konferensbidrag Avhandling Artikel i vetenskaplig tidskrift Anslag Avgift Totalt år Totalt år Sammanfattning En samlad bedömning av hur forskningsverksamheten vid Försvarshögskolan har utvecklats under året är positiv. Genom att stabiliteten fortsatt öka en utveckling påbörjats av en utvecklad skolgemensam långsiktig forskningsstrategi fortsatt ökat intresse för och positiva reaktioner på Försvarshögskolans forskning och kompetens, både nationellt och internationellt ytterligare forskningsresultat implementerats och knutits till utbildningen ytterligare forsknings- och stöduppdrag erhållits avseende Försvarsmaktens utvecklande av nätverksbaserat försvar (NBF) Sammantaget innebär det att Försvarshögskolan bedömer att de resurser som departement och kunder avsatt under året har tillvaratagits på ett konstruktivt och effektivt sätt. Särskild redovisning Försvarshögskolan skall, i enlighet med det projektkontrakt som upprättats mellan Nordiska ministerrådet och Försvarshögskolan, administrera ett nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram. Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapport och i årsredovisning redovisa hur administrationen av programmet bedrivs. Kopia av den redovisning som sker till Nordiska ministerrådet skall sändas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Sida 21

22 Forskningsprogrammet har en sekreteriatsfunktion på Försvarshögskolan, vars huvudsakliga uppgift är att sammanhålla ekonomiadministrationen främst gentemot Nordiska Ministerrådet. Redovisning framgår av bilaga 8. Resultatmått för forskning och utveckling Nyckeltal (belopp i tkr) Kostnad för verksamhetsgrenen Intäkt för verksamhetsgrenen Resultat för verksamhetsgrenen År 2003 År 2002 År 2001 Anslag Avgift Totalt Anslag Avgift Totalt Anslag Avgift Total Kommentar Glädjande är att den avgiftsfinansierade delen åter visar på ett positivt resultat för året, vilket till största delen bedöms ha sin orsak i bättre planering och ekonomisk uppföljning av projekten. I den hårdnande forskningssektorn ställer beställarna högre krav på effektivitet i och låga kostnader för forskning om beställningar skall läggas eller medel tilldelas. Detta gör att strävandena inom skolan för att reducera kostnaderna inom forskningsproduktionen kommer att intensifieras och fortsätta. Trots att forskningsverksamheten vid skolan under de senaste åren blivit stabilare och mera långsiktig kommer strävan vid skolan att vara en ännu högre grad av långsiktighet. Detta kommer främst att ske genom att i dialog med kunderna försöka åstadkomma en ökad grad av forskningsprojekt med flerårig finansiering. Försvarshögskolans bedömning är att av genomförd forskning har ca 83 % genomförts för det militära försvaret behov och 17 % för det civila försvarets behov. Sida 22

23 ÖVRIGA MÅL OCH KRAV PÅ ÅTERRAPPORTERING Numrering av återrapporteringskrav har skett enligt FHS Regleringsbrev Återrapporteringskrav 8 Försvarshögskolan skall vara svenskt kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut inom ramen för Partnerskap för fred. 8. Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapport och i årsredovisning redovisa vilket stöd som givits, vilken måluppfyllnad verksamheten inom konsortiet har uppnått samt vilka kostnader som varit förknippade med detta stöd. Försvarshögskolan har deltagit med representant vid CODA årskonferens i Berlin Utöver detta har deltagandet i konsortiets aktiviteter varit på en låg nivå. Orsakerna till detta har dels varit att konsortiet genomfört få aktiviteter och dels att det inledningsvis under delåret förelåg oklarheter avseende denna verksamhets finansiering. Utöver detta har dialog genomförts med Försvarsdepartementet rörande verksamheten och dess finansiering under Utifrån denna dialog har även viss planering genomförts för kommande aktiviteter inom konsortiets ram. Kostnaderna för denna verksamhet har under 2003 varit 38 tkr. Huvuddelen av dessa kostnader utgörs av personalkostnader. Återrapporteringskrav 9 9. Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapporten och årsredovisningen redovisa stödet till Baltic Defence College samt i årsredovisningen presentera en övergripande analys av projektets inriktning och utveckling. Försvarshögskolans stöd till verksamheten vid Baltic Defence College (Baltdefcol) under år 2003 är finansierat genom en beställning från UD ( UD2002/1817/EC). Beställningens ekonomiska storlek är kronor. Stödet omfattar, förutom årligt driftsoch investeringsbidrag kostnader för lärare från Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten, expertmedverkan från FHS, gästföreläsare, kostnader hos FHS för projektledning samt övriga kostnader. FHS har av regeringen utsetts att leda projektet, vilket innebär att Sveriges uppgift, i egenskap av lead nation, genomförs av FHS. Regeringen har härvid utsett chefen för FHS Ledningskansli att vara ordförande i Baltdefcol styrelse. Under 2003 har styrelsen genomfört tre styrelsemöten. Representant från FHS har också deltagit i två möten med Baltdefcol Education Board. Den huvudsakliga uppgiften för styrelsen under 2003 är att avsluta baltifieringen, dvs fullfölja den tidigare påbörjade processen, innebärande att de baltiska länderna från och med 2004 övertar ledningen av Baltdefcol. Det förutsätts att de länder som hittills har lämnat stöd med erfarna officerare och akademiker långsiktigt fortsätter detta stöd. Estland kommer i egenskap av host nation upprätta bilaterala avtal med stödjande nationer. Estland har upprättat ett nytt Memorandum Of Understanding (MOU) mellan de tre länderna Estland, Lettland och Litauen som reglerar den framtida verksamheten från Sida 23

24 Tre svenska officerare ur FM och en civil tjänsteman från KBM har tjänstgjort vid Baltdefcol under 2003 som stf skolchef och som lärare. FM respektive KBM bestrider lönekostnaderna och FHS via given beställning övriga personalkostnader. Stöd i utbildningsverksamheten lämnas fortlöpande med föreläsare. Baltdefcol Joint Command Staff Course 2002/03 har deltagit i FM och FHS stabstjänstövning (ASSÖ 03) Kostnader för FHS stöd till Baltdefcol kommer att inrymmas inom ramen för tilldelade medel. Analys Försvarshögskolans stöd till verksamheten i form av ansvar för projektets ledning (lead nation), ekonomiskt bidrag för drift, expertstöd för utveckling av skolans administrativa funktioner inom planering, budgetering, uppföljning och redovisning och med lärare är tillsammans med lärarstöd från andra länder en ovärderlig tillgång för projektets genomförande. Med det erhållna internationella stödet har Baltdefcol på kort tid blivit en fungerande Försvarshögskola med en bra ledning, en stabil ekonomi, bra lärare, ändamålsenliga lokaler och i övrigt goda utbildningsbetingelser. Den under år 2001 genomförda utvärderingen av utbildningen vid Baltdefcol har följts upp med benchmarking där utbildningens kvalité och omfattning bland annat har jämförts med de mest framstående skolorna i USA. Jämförelsen har varit lyckosam och kan komma att resultera i att ytterligare flera västländer troligen kommer att värdera genomgången stabskurs vid Baltdefcol som likvärdig med de egna skolorna. Danmark, Norge och UK godkänner Baltdefcol som likvärdig utbildning som sina nationella stabskurser. Vid FHS pågår för närvarande en värdering av utbildningen vid Baltdefcol som grund för att eventuellt kunna föreslå FM ett motsvarande svenskt godkännande. Det samlade intrycket från vad som har framförts i samband med utvärdering och uppföljning för de hittills tre genomförda stabskurserna är att projektet Baltdefcol är en stor framgång. Återrapporteringskrav Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur myndighetens miljöledningssystem har utvecklats och särskilt hur miljöhänsyn inom ramen för detta arbete har tagits avseende myndighetens lokalförsörjning. Därutöver skall myndigheten lämna en bedömning av i vilken utsträckning detta bidragit till att uppnå målen i nordisk agenda 21 för försvarssektorn (se bilaga nr. 1). Försvarshögskolans miljöarbete och miljöledningssystem har utvecklats under Som exempel på genomförda aktiviteter kan nämnas - skolans miljöråd är väl etablerat och har genomfört fyra möten under året - miljöfolder har tagits fram (papper + digital form) och delats ut till alla anställda och studerande vid utbildningsprogram - aktivt deltagande i Försvarssektorns miljöarbete - deltagande i Naturvårdsverkets referensgrupp med en representant - utvecklat och kompletterad sophantering ( miljömöbler och förbättrad sortering) - ökad användning av e-post och dubbelsidig kopiering för att minska pappersmängden - kampanj för att minska bilåkandet till och från arbetet genomförd (Östersund) - miljörevision genomförd i form av ett elevarbete från Mälardalens högskola. Revisionen syftade till att granska Försvarshögskolan utifrån de krav som ställs i ISO 14001/EMAS. Revisionen redovisade bl a nedanstående slutsatser Sida 24