07/2005 TEMA HEMMAFRU. Värde 50:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "07/2005 TEMA HEMMAFRU. Värde 50:"

Transkript

1 07/2005 TEMA HEMMAFRU Värde 50:

2 TIDSKRIFTEN SPANING INNEHÅLL Vi hjälper dig spana Spaning är en tidskrift om kulturarvet i Västmanland, som det såg ut igår och som det ser ut idag. Spaning vill vara till hjälp och inspiration för alla som på olika sätt arbetar med att göra kulturarvet tillgängligt, känt och levande i Västmanland, samtidigt som vi bjuder på kunskap, inspiration och tips till alla dom som intresserar sig för kulturarvet till vardags. Spaning ges ut av Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening > Det viktigaste just nu Ledaren. Hemmafrun, en episod i historien. Av Carl-Magnus Gagge > Spegeln Hemmafruns födelse. Av Iréne Artæus Från omyndig med yrkesförbud till dubbelarbete med lägre lön. Jag har känt mig värdefull Hemmafru i brukssamhälle. Av Carin Thorsén Välfärden personifierad Med familjen i centrum. Av Lars E. Persson Från fattigvård till barnomsorg. Av Helén Sjökvist Att fostra en husmor. Av Ulla-Britt Holmér Prisad hemmafru i Fläckebo. Av Krister Ström Then Ähreborne Gudfruchtighe och Dygderike matronan. Av Krister Ström Tvenne hustrur till kyrkoherde Andreas Georgii Schedvimontanus. Av Krister Ström Imperiebyggaren Christina Piper. Av Catharina Piper Imperiet just nu. Av Elisabeth Westerdahl Inhyses änkan Nordell. Vad händer en fembarnsmor, när maken dränker sig? Av Ann Österberg Kooperativa kvinnogillen. Av Yvonne Gröning Isbrytarna Nätverket Arosdöttrarna i Västerås. Av Marita Gustavsson > Experten Jämställdhetsglasögon. Dags att fundera på arvet till nästa generation kvinnor. Av Karin Tilly > Spanaren Den dolda hemmafrun. Av Lotta Gröning > Ur litteraturen Det måste vara rättvist! Novell ur boken några gjorde hålen av Maria Hamberg. > Utflykten Gnarp Arrendebondens hem. Av Ann Österberg > Från föreningarna Bergslagens Kvinnomuseum. > Ur samlingarna Bruksföremål från Skultuna. Av Roy Cassé Aktuella böcker om kvinnoliv. < Bilden på omslagets framsida: Kvinnocollage. Foton ur innehåller och VLM:s arkiv. 1 notiser 1 Rapport från framtiden 1 Aktuellt 2 På nytt jobb 2 Från föreningar och muséer 3 Pris och beröm 3 Sagt och gjort från verksamheten 4 Webbtips 4 Nya böcker 5 Hembygdsföreningar i Västmanlands län med kulturkalender 8 Redaktionsruta TEMA HEMMAFRU

3 DET VIKTIGASTE JUST NU Hemmafrun, en episod i historien EN DEFINITION AV EN HEMMAFRU kan vara: en gift kvinna som bidrar till familjens försörjning genom hemarbete och barnomsorg. Ekonomiska och politiska faktorer har gjort att hemmafrun idag är ganska osynlig i Sverige. I vissa länder finns dock en tendens till att man nostalgiskt blickar tillbaka och i filmer och TV-serier förhärligas hemmafrutillvaron. Historiskt sett har dock hemmafrun i denna bemärkelse funnits under en mycket kort period. Foto: Jan Gustafsson INTERVJUMATERIALET FRÅN PROJEKTET Hemmafruar i Västmanland har varit en utgångspunkt för detta temanummer av Spaning. Vi har också valt att lyfta fram berättelser om olika västmanländska kvinnors liv genom historien. Vad berättar Odendisa i Fläckebo, de adliga änkorna på slotten vid Mälaren och en invandrad finsk arbetarkvinna i Virsbo. Hur formades människornas liv? Vilka mönster låg bakom? Varför såg könsroller och fördelning av arbetsuppgifter ut på ett visst sätt? BÅDE KVINNOR OCH MÄN har utfört viktiga insatser. Med stöd av berättelserna ser vi att uppdelningen av arbete och vardagsliv inte har följt några lagar utan har i högsta grad varit föränderligt över tid. Vanligtvis är det männens insatser som har räknats, beroende på gällande maktstrukturer och normer. Sega strukturer, som inte vågar lösa upp gränser för att då förlora makt, prestige och status. Berättelserna om kvinnors liv och erfarenheter i relation till männens, är därför mycket angelägna och ständigt aktuella att lyfta fram i samhällsdebatten. Carl-Magnus Gagge, Landsantikvarie/Länsmuseichef 3

4 SPEGELN Hemmafruns födelse Av Irene Artæus Långt in på 1900-talet tillverkades det mesta som behövdes för familjens uppehälle i det egna hemmet. Ansvarig för produktionen var husmodern. KVINNOR SLÄPPTES INTE IN på den manliga arbetsmarknaden. En kvinna var inte myndig och fick inte driva företag om hon inte var änka. Den rådande åsikten var att kvinnan var både fysiskt och psykiskt underlägsen mannen. Det romantiska kvinnoidealet, att kvinnan av naturen var bestämd att passa bäst som hemmets och familjens vårdarinna passade väl in i bilden. DEN ALLMÄNNA RÖSTRÄTTEN INFÖRDES I och med det blev kvinnorna myndiga och skulle ha samma rättigheter som män. Den offentliga arbetsmarknaden fungerade däremot inte på lika villkor för män och kvinnor. Dels ansågs inte att kvinnor var lämpliga för många arbetsuppgifter och dels så var hushållsarbetet fortfarande en heltidssyssla. På 1930-talet, då det svenska folkhemmet skulle byggas, lyssnade politikerna gärna till arbetarrörelsen, där de flesta ansåg att kvinnan skulle representeras av mannen, utanför hemmet. Hon skulle bara finnas på arbetsmarknaden i nödfall. Gifta kvinnor skulle sköta hemmet. Det var inte minst viktigt för den gifte mannen att visa att han kunde försörja fru och barn. NU BÖRJADE VISSA KVINNOGRUPPER kräva att husmorsarbetet, i demokratins namn, skulle betraktas som ett riktigt arbete, men utan lön. Då skapades tanken på den professionella hemmafrun som drev ett effektivt hushåll med moderna hushållsmaskiner. NÅGRA KVINNOR BÖRJADE NU TA SIG UT PÅ ARBETSMARKNADEN, men hemmafrunormen var så stark att dessa kvinnor kallades förvärvsarbetande husmödrar. I början av 1960-talet arbetade fortfarande bara drygt 25 procent av de gifta kvinnorna utanför hemmet. Det var först på 1970-talet som attityderna förändrades. Det var då som barnomsorgen byggdes ut på allvar och kvinnors rätt till förvärvsarbete lagfästes. 4

5 SPEGELN Från omyndig med yrkesförbud lön till dubbelarbete med lägre 1836 De första småbarnsskolorna startas i Nora och Stockholm Lika arvsrätt för kvinnor och män införs Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med undantag av några utbildningar Första kvinnliga sommarkursen genomförs på Tärna folkhögskola (ca) Hushållsvågen börjar användas i hemmen Den första barnkrubban öppnas i Stockholm Kvinnor som fött barn får rätt att ta ledigt i fyra veckor utan lön Hushållsosten börjar tillverkas Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Statliga ämbeten öppnas för kvinnor Ny giftermålsbalk införs vilken stadgar att gift kvinna är myndig Högre allmänna läroverk öppnas för kvinnor Stockholmsutställningen medför ett genombrott för funktionalismen som påverkar utformandet av den statliga bostadspolitiken Alva Myrdals bok Stadsbarn kommer ut. Den samlar visioner om den institutionaliserade barndomen Preventivmedelsförbudet upphör Lagstadgat förbud mot att avskeda kvinnor på grund av förlovning, giftermå, havandeskap och eller barnsbörd En halv miljon kvinnor organiseras i det svenska totalförsvaret. Beredskapstiden förde med sig att kvinnorna kunde göra en inbrytning i många mansdominerade yrken medan männen låg inkallade tal Hushållsassistenter och hushållspapper in i hemmen Barnkrubborna byter namn och blir daghem Allmänna barnbidrag införs ,1 % av alla barn har någon form av barnomsorg. Båda föräldrarna blir förmyndare, tidigare var det endast fadern Yrkesarbetande kvinnor som fött barn får tre månaders betald ledighet Kvinnor får rätt att bli präster (ca) Hushållsrulle blir ett begrepp Sambeskattningen tas bort och kvinnor och män beskattas individuellt Kvinnor och män blir jämställda i sjukförsäkringen Föräldraförsäkringen tillkom, föräldrarna får rätt att dela barnledigheten mellan sig Lagstadgad rätt till fri abort införs. Lagen om alla barns rätt till allmän förskola från 6 år införs. 15,1 % av alla barn har någon form av barnomsorg Rätten till förskola utökas till att gälla från 1 års ålder. 75 % av alla barn har någon form av barnomsorg % av alla barn har kommunal barnomsorg. 73 % av alla svenska kvinnor för värvsarbetade. DET FINNS MER [Några siffror från SCB] Löneutveckling Kvinnolöner i % av männens löner % % Antal barn per kvinna barn ,5 barn ,7 barn Hur många kvinnor yrkesarbetar i våra grannländer? Uppgifterna är hämtade från GenderStats database of gender statistics genderstats.worldbank.org/home.asp En engelskspråkig sida med mängder av genusrelaterad statistik från hela världen. År 2000 förvärvsarbetande så här många % av kvinnorna i de olika länderna Sverige 82 % Danmark 78 % Finland 73 % Norge 72 % Storbritannien 66 % Tyskland 65 % Frankrike 60 % Hemmets forskningsinstitut, HFI, grundat 1944 av olika kvinnoorganisationer, bland annat Husmodersförbundet, Kvinnoförbundet och hushållslärarnas samorganisation. Verksamheten finansierades av staten och näringslivet gemensamt och syftade till att rationalisera hem- och hushållsarbete genom forskning och konsumentupplysning. I tidskriften HFI-meddelanden redovisades undersökningsresultat som rörde till exempel köksinredningar och köksredskap. År 1957 övertog Konsumentinstitutet verksamheten. 5

6 Annonssida från Allers Familjejournal år

7 SPEGELN Under åren drevs ett projekt kallat Hemmafruar i Västmanland. Ingrid Bergström, Västerås, med egna erfarenheter som hemmafru i tjänstemannafamilj i Fagersta på 1960-talet, arbetade med att besöka före detta hemmafruar och göra bandinspelade intervjuer som sedan skrivits ut. Projektet genomfördes i samarbete med Västmanlands läns museum med stöd av Länsstyrelsen, Västerås stadsarkiv och Kulturama, Västerås kommun. Materialet förvaras i dag i Västmanlands läns museums arkiv, där det finns tillgängligt för forskare i framtiden. Uppgiften bestod i att söka upp och intervjua ett antal kvinnor, hustrur till såväl arbetare som tjänstemän i brukssamhällen: Fagersta, Surahammar, Hallstahammar och i Västerås. Varje intervjuperson tillfrågades om familjebakgrund, utbildning, eventuell yrkeserfarenhet i tiden innan giftermålet, vidare om tiden i hemmet, om dagliga sysslor, om ekonomi, om sociala kontaktnät och slutligen, i ett tillbakablickande perspektiv, om hur de upplevt och värderat sin tid i hemmet. Vissa bestämda frågeställningar har sålunda varit vägledande vid samtalen, men varje intervju har ändå kommit att få sin individuella prägel. Utskrifterna har slutligen tillställts vederbörande för granskning och godkännande. Jag har känt mig värdefull Hemmafru i brukssamhälle Av Carin Thorsén Sedan mitten av 1900-talet har familjemönstret i Sverige väsentligen förändrats i och med att gifta kvinnor, som tidigare hade sin givna arbetsplats i hemmen, i allt större utsträckning sökte förvärvsarbete utanför. Den så kallade hemmafruepoken, som nådde sin kulmen på 50-talet, började långsamt ebba ut. Allt fler kvinnor sökte sig ut på arbetsmarknaden och vi fick ordet hemmafru som en nybildning i svenska språket, ofta använt i lätt nedsättande ton, för de kvinnor som tidigare kallades husmödrar, det vill säga kvinnor som valde att genom hemarbete och barnomsorg bidra till familjens försörjning. I mera skämtsam ton och/eller med vassare udd tog man till ordet lyxhustru. RÅDANDE FAMILJEIDEAL var ännu på 50-talet att kvinnan hade sin främsta uppgift som maka och mor och skulle försörjas av mannen. Det ideologiska klimatet kom att förändras under senare delen av 60-talet. Den så kallade könsrollsfrågan väckte stort intresse och en livlig debatt om kvinnors och mäns olika roller i samhället pågick. Kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden och staten vidtog åtgärder för att underlätta för kvinnor att kunna förvärvsarbeta: daghem byggdes, halvtidstjänster inrättades och skattelagstiftningen ändrades så att sambeskattningen ersattes med individuell beskattning. Hemmafrun försvann. >>> 7

8 de kommunala skolmåltidernas tid. Vid tolvtiden skulle makens lunch stå på bordet och ett par timmar senare kom barnen från skolan och förväntade sig att mamma skulle finnas hemma. Därefter var det dags att börja förbereda middagsmålet, som vanligen åts vid sextiden. Däremellan gällde det att hinna tvätta, stryka, laga, lappa, stoppa strumpor och sy kläder åt sig själv och barnen. En duktig hemmafru skulle dessutom också hinna väva mattor och gardiner till hemmet och hålla trädgården i fint skick. ALL MATLAGNING gjordes från grunden i med våra mått tungarbetade kök; inga hel- eller halvfabrikat fanns att tillgå. Att sylta, safta och koka in bär och frukt var en nödvändighet likaså att då och då ta vara på en halv gris. Kristidens ransoneringar innebar ju också många begränsningar. Många berättar om vilken oerhörd lättnad det var när frysboxen kom och man slapp det mödosamma arbetet med hermetisk inkokning i glasburkar, för att inte tala om tvättmaskinen, som avlastade det tyngsta av alla hushållsarbeten. I sämsta fall hade man också att bära både ved och vatten. För många var småbarnstvätten ett stort problem, då man måste koka blöjor på spisen och hade dåliga torkmöjligheter. Foto: Lasse Fredriksson HUR VAR DÅ LIVET SOM HEMMAFRU? Självfallet i hög grad beroende av vem man var gift med; mannens sociala ställning och inkomst var avgörande för den hushållsbudget man hade att röra sig med och den bostad man kunde få. I brukssamhällena fanns en tydlig åtskillnad mellan arbetarbostäder och ingenjörsvillor. För tjänstemannafamiljerna gällde att man blev hänvisad bostad, som var avpassad efter mannens tjänsteställning. Avancerade han fick familjen flytta till ett större hus som skulle inredas och vid nästa uppflyttning blev det ny flytt med åtföljande inredning. Till de större tjänstebostäderna hörde i allmänhet både städhjälp och trädgårdshjälp, men det innebar också att man förväntades ta emot brukets gäster till representationsmåltider i hemmet och att delta i det umgängesliv som gällde på bruket med visiter, söndagarnas oanmälda besök, och mottagningar vid födelsedagar. ARBETSDAGEN VAR LIKA INRUTAD vare sig man var arbetarhustru eller tjänstemannafru. Den började med frukost till man och barn, i arbetarhemmen var det vanligt att mannen sedan kom hem vid niotiden för kaffe. Ett par timmar senare kom barnen hem på sin frukostrast, något som gällde före FÖRVISSO FANNS OCKSÅ STUNDER AV FRITID, för barnpromenader, små utflykter eller för en kopp kaffe med grannfrun. Gavs det kurser i matlagning, sömnad och liknande blev det en källa till stimulans och social samvaro. För tjänstemännens fruar var det nära nog ofrånkomligt att ställa upp i ideellt föreningsarbete i organisationer som verkade på orten: Husmodersföreningen, Röda Korset, Rädda Barnen, Lottaförbundet, etc., medan kvinnorna i familjer med lägre inkomster använde varenda ledig timme och möjlighet till barnpassning för någon form av lönearbete, till exempel sömnadsarbete hemma, passa andras barn eller gå bort och städa. Man ville ju så gärna få en liten extra inkomst för att kunna hänga med i den ökande levnadsstandarden och köpa sådant som kylskåp, TV och det mest lockande bil till familjen. När sedan barnen blev vuxna och flyttade hemifrån ställdes man inför valet att eventuellt söka sig ut på arbetsmarknaden. Ungefär hälften av de intervjuade kvinnorna tog någon form av deltidsarbete medan de övriga förblev hemmafruar, en del med nya uppgifter; att ta hand om gamla föräldrar. MED STOLTHET OCH GLÄDJE ser de nu tillbaka på tiden som hemmafru. Att arbeta hemma för familjens bästa hade ju inte varit något val utan en självklarhet i och med giftermålet. Jag har känt mig värdefull och jag vet att jag har gjort ett bra jobb, säger en av dem och sammanfattar därmed vad de flesta har att säga i liknande ordalag. I backspegeln ser man alla de fördelar det gav familjen av ro och sammanhållning och många uttalar sin oro över sina barns och barnbarns mer stressfyllda liv och önskar att hemmafrun kunde komma åter. 8

9 SPEGELN Solveig Stickler på promenad år Fotografiet till vänster är taget på samma plats 46 år senare. Byggnaden i bakgrunden är idag Park Hotell. Foto: Hans Silvander 9

10 SPEGELN Välfärden personifierad med familjen i centrum Av Lars E. Persson År 1949 visades en svensk utställning i Zürich. Från stadsplan till matbestick var titeln. Utställningen kan man se som upptakt till och symbol för femtiotalets dröm att kunna överblicka och forma samhälle och vardag, från helhet till detalj. Under femtiotalet fanns en värdegemenskap som utgjorde grunden för denna dröm och för välfärdssamhällets framväxt. Den ger bilden av samhället som en enhet; överblickbart och planeringsbart. Också decenniets arkitektur och brukskonst ger intryck av renhet, behärskning och helhet allt från stadsplan till matbestick följde samma kod. FEMTIOTALET BLEV DEN SVENSKA VÄLFÄRDENS GENOM- BROTT. Folkhemmets strävan efter rättvis fördelning, bättre och sundare bostäder, folkpension, barnbidrag och utbildningsmöjligheter för alla hade burit frukt, och gav tillsammans med efterkrigstidens expanderande och framgångsrika näringsliv utrymme för en påtaglig standardhöjning. Två rum och kök som bostad för genomsnittsfamiljen utökades till tre rum och kök, och vid mitten av femtiotalet hade bilismen ökat så kraftigt till följd av ökad köpkraft att trafikoch parkeringsbehov satte tydliga spår i stadsplanerna. Det var byggnadsuppgifter som konsekvens av dessa nya förutsättningar som arkitekterna sattes att lösa övergången från knapphet till ekonomisk trygghet, från landsbygd till stad, från den lilla till den stora skalan och till de stora förändringarna inom boende, byggande, handel och kommunikationer. Det innebar att gestalta ramarna för det kulturella och sociala livet i det nya välfärdssamhället. VAD SOM FRAMFÖR ALLT UTMÄRKER efterkrigstidens stadsplaneideal är stadsdelarnas innehåll. Det var grannskapsplaneringen som slog igenom, inspirerad av engelska teorier och exempel, men anpassade till svenska förhållanden. Grannskapsenheten skulle bestå av ett avgränsat bostadsområde, försett med viss service och gemenskapsanläggningar och med befolkningsunderlaget för en småskola som en dimensionerande princip. Flera grannskapsenheter skulle ha ett gemensamt större centrum, i förebildslandet England kallat Community center, välförsett med kommunala och kommersiella inrättningar: affärer, café, samlingslokaler, bibliotek, mellan- och högstadieskolor, vårdcentral osv. En viktig ideologisk bakgrund var strävan att skapa trivsel, hemkänsla och gemenskap, vilket man i sin tur ansåg vara grogrunden för den demokratiska människans utveckling. Det var familjen som stod i centrum för grannskapsplaneringen, och den lilla, personliga familjen sökte stöd hos den stora, samhälleliga familjen. 10

11 SPEGELN Utemiljön vid Krumeluren var mycket viktig: parken har rymliga lekplatser och soligt, skyddat läge. Foto: Lasse Fredriksson 11

12 Foto: Lasse Fredriksson 1954 GAV KUNGLIGA BOSTADSSTYRELSEN UT den första samlade normsamlingen för hur bra bostadsmiljöer skulle utformas God Bostad. Det hade i och för sig redan i början av 1940-talet utarbetats normer för bostadsprojektering, God Bostad från 1954 baserades emellertid på de senaste forskningsresultaten och måttstudierna som Hemmets forskningsinstitut och byggnadsstandardiseringen kommit fram till. Här definierades för första gången vilka krav som borde ställas på en god bostad för alla. Det var de nya bostadsområdenas hyreslägenheter för unga barnfamiljer som man i första hand ville kvalitetssäkra. I skriften lade man fast vad som skulle krävas av en god bostad: EN GOD BOSTAD skall vara tillräckligt rymlig EN GOD BOSTAD skall vara effektivt planerad EN GOD BOSTAD skall vara hygienisk och lättskött EN GOD BOSTAD skall ha tillgång till gemensamhetsanordningar av olika slag EN GOD BOSTAD skall kompletteras av en god yttre miljö HEMMAFRUN SKULLE HA TILLGÅNG TILL en välplacerad och välutrustad tvättstuga som avlastar bostaden en stor del av tvättarbetet. Det skulle vara nära till en välsorterad livsmedelsaffär. Det skulle finnas välordnade lekplatser och tillgång till daghem och förskolor som kompenserar brist på utrymme i lägenheten. Bostadens läge i förhållande till kommunikationer, arbetsplatser och city var också viktig för hushållets ekonomi. Tillgången till dessa nyttigheter ansågs spela en väsentlig roll för trivseln. MILJÖGESTALTNINGEN SKULLE SYFTA TILL att skapa en stadsbild som gav en lugn och samtidigt stimulerande miljö. De boendes trivsel ansågs i lika hög grad vara beroende av bostadsområdets gestaltning som av lägenhetens detaljutformning. Naturen som en del av bostadsområdet är ett mycket karakteristiskt drag i efterkrigstidens byggande i Sverige. Det är en kvalitet som också framhålls av de utländska arkitekter och planerare som uppmärksammade det svenska efterkrigsbyggandet. Kanske kan man se det som ett uttryck för den känsla för naturen, som ju anses vara ett nordiskt karaktärsdrag. Stora ytor för lek och avkoppling präglar många av de områden som byggdes. 12

13 Foto: Lasse Fredriksson Foto: Lasse Fredriksson Foto: Västerås Stadsbyggnadskontor < Detalj ur Flygfoto över Västerås stad. BARNFAMILJENS IDEALHUS Detalj ur stadsplanen för Västerås 1950, av Bertil Tideström. Kvarteret Krumeluren vid Narvavägen i Västerås, byggdes av HSB under åren Det är ett av de bäst bevarade exemplen på den tidiga efterkrigstidens byggande i Västerås. Stadsplanearkitekt Bertil Tideström är upphovsman till stadsplanen. Husen är ritade på HSB:s arkitektkontor av det finska arkitektparet Marita och Ragnar Ypyä. Bostadsområdet ger en tydlig bild av tidens bostadssociala ambitioner, här fanns till exempel en barnstuga och en kvartersbutik. Inga svarta kanter fick solka ner framtidsoptimismen, man satsade på barnen, de skulle infria drömmarna. Utemiljön är mycket viktig: parken har rymliga lekplatser och soligt skyddat läge. Även i sin arkitektoniska utformning är området en mycket typisk representant för det tidiga 50-talets reaktion mot den, som man tyckte, stela och kyliga funktionalismen från 30-talet. I kvarteret finns en lekfull infallsvinkel i byggnadskropparnas placering och fantasifulla färgsättning och detaljering. Husen i kvarteret visar upp en enkel men ändå detaljrik arkitektur, med stor omsorg ägnad åt detaljer och val av material, som känns mycket typisk för det tidiga 1950-talets svenska bostadsbyggande. Den varierade och lekfulla färgsättningen är ett exempel. Mot slutet av 40-talet började fler och starkare färger dyka upp i byggandet, samtidigt började man också i större utsträckning använda fasadtegel i olika färger, ofta i rent dekorativt syfte med mönstermurning. I Krumeluren finns detta i form av spritputsade fasader, smidesdetaljer vid fönster och balkonger samt dekorativt murade tegelpartier, i till exempel portgångarna mellan gata och gård som välkomnar besökaren in till en oförfalskad trivsam femtiotalsmiljö. > 13

14 SPEGELN Från fattigvård till barnomsorg Av Helén Sjökvist Då Alva och Gunnar Myrdals skrift Kris i Befolkningsfrågan gavs ut 1934 kom Sverige att ställas inför ett nytt framtidsscenario som bland annat innebar att alltfler kvinnor skulle komma ut på arbetsmarknaden. Myrdals menade att om samhället inte tog sitt ansvar i barnomsorgsfrågan skulle kvinnor istället avstå från giftermål och barn. Detta kom att bli startskottet för att barnomsorgen blev en statlig angelägenhet, men trots detta präglades de statliga utredningarna i barn- och familjefrågor länge av ett hemmafruideal. Under 1950-talet ansågs kvinnan fortfarande ensam bära ansvaret för barnens vård och idealbilden var att den gifta kvinnans plats var i hemmet. För många kvinnor, både tidigare och senare, var det dock ett ideal som av olika anledningar inte gick att uppnå. FRÅN FATTIGVÅRD I det äldre bondesamhället löstes i allmänhet barnpassningen genom den äldre generationen på gården eller genom att barnen helt enkelt fick följa med ut till vissa arbetsmoment. Industrialiseringen som kom igång på allvar i början av 1800-talet innebar en viktig förändring för dessa sociala nätverk. Det fanns inte längre alltid någon vuxen person till hands som kunde passa barnen. Många föräldrar tvingades lämna barnen utan tillsyn under de långa arbetsdagarna. FRÅN KYRKAN, ÖVERKLASSEN OCH BORGERSKAPET såg man detta som ett stort problem man ville inte ha ensamma barn springandes vind för våg. För att rädda barnen från det man ansåg vara föräldrarnas vanvård och dåliga moraliska inflytande tog man intryck från andra industrialiserade länder som England och Tyskland. Från England togs också idéerna till de första småbarnsskolor som startades i Stockholm och Nora Den egentliga föregångaren till våra dagars daghem kom dock med barnkrubborna som introducerades i Stockholm under 1850-talet. FRÄMST VAR DET BARN TILL FATTIGA, ensamstående mödrar som var välkomna till barnkrubborna och målet med verksamheten var att skapa ordning samt inte minst bidra till samhällets växande behov av dugliga arbetare. År 1888 inrättades en barnkrubba i Västerås dit arbetande mödrar kunde lämna sina barn under arbetsdagen. Precis som många andra liknande institutioner finansierades denna till en början med privata medel, men kom så småningom att gå över till att drivas i stadens regi. År 1893 togs även beslut i stadsfullmäktige att starta en arbetsstuga för barn. Denna var främst öppen kvällstid och där gavs hjälp med läxläsning. Ett viktigt inslag var slöjdundervisningen i form av sömnad, borstbinderi och pappersslöjd. Slöjdalstren såldes sedan och inkomsterna bidrog till att verksamheten kunde vara avgiftsfri. Dessa två institutioner var fram till i slutet av 1930-talet de enda barnavårdsinrättningarna i Västerås, bortsett från en privat Kindergarten som bedrevs under en period på 1930-talet. >>> 14

15 Barn från olika tider. Nästan 60 år har gått mellan bilderna och synen på barndomen har förändrats radikalt. Foto: Lisa Fremleson Lång, Foto: Emil Wijgård, Västerås stadsarkiv. 15

16 SPEGELN TILL BARNOMSORG I början av år 1940 presenterade Utredningskommittén för barnavårdande institutioner sin utredning av situationen i Västerås. Man konstaterade att Västerås låg efter andra städer av samma storlek när det gällde dessa frågor. Arbetsstugan som låg vid Herrgärdsskolan och barnkrubban vid Aroslundsgatan var inte längre tillräckliga för de behov som fanns. Kommittén yrkade på att man skulle starta daghem, barnträdgårdar och helst även fritidsklubbar på åtminstone tre platser i staden. HÖSTEN 1940 STARTADE BARNTRÄDGÅRDSVERKSAMHETEN i Västerås och detta tycks snabbt ha blivit mycket efterfrågat. Särskilt stor efterfrågan fanns vid Herrgärdsskolans barnträdgård där man runt om hade Iggebys och Vegas småvillor och även flera barnrikehus. Bristen på lokaler kom under hela 1940-talet vara problematisk för verksamheterna, trots att fler barnträdgårdar anlades i ganska snabb takt. Om man ansett att Västerås låg efter med att lösa barnomsorgsfrågorna i slutet av 1930-talet fick man i mitten av talet istället omdömet att det var en mönsterstad i fråga om välordnade barnträdgårdar. Det hade 1945 redan hunnit anläggas 13 avdelningar fördelade på sex lokaler i staden. ORSAKEN TILL DEN SNABBA UTBYGGNADSTAKTEN var med stor sannolikhet att många män försvann från arbetslivet till beredskapstjänstgöring. Bidragande var säkert också Västerås ställning som industristad. Asea, Konsum, Metallverken och Hakonbolaget hade alla intressen i barnomsorgsfrågan. Asea upplät exempelvis en lokal kostnadsfritt i Aseastaden där en barnträdgård inrättades Detta engagemang fortsatte även senare öppnade Västerås första daghem på Utanbygatan 2 och året därefter lät Asea uppföra en daghemsbyggnad i Hammarby. Orsaken till detta engagemang uppgavs vara bristen på arbetskraft i industrin och behovet att få ut även kvinnor på arbetsmarknaden. BARNTRÄDGÅRDSLÄRARINNOR OCH FÖRSKOLLÄRARE Inte bara bristen på lokaler var ett problem för verksamheten under utbyggnaden av barnomsorgen på 1940-talet. Det fanns även en stor efterfrågan på barnträdgårdslärarinnor. Styrelsen för Västerås barnstugor bad därför 1944 stadsfullmäktige om anslag för att kunna höja de låga lönerna för barnträdgårdslärarinnorna. Man påpekade att dessa lärarinnor har en tvåårig utbildning utöver realexamen och att denna utbildning var privat bekostad. För att kunna tillförsäkra sig kvalificerad arbetskraft till barnstugorna i Västerås såg man det som en nödvändighet med höjda löner och att det inrättades fler ordinarie tjänster. Argumenten tycks ha givit resultat för stadsfullmäktige beslutar sig även för att tillstyrka detta. KOMMUNAL BARNOMSORG Att gifta kvinnor med barn skulle arbeta var dock fortfarande en het fråga och genombrottet för den svenska barnomsorgen kom också att dröja länge. Motståndarna tyckte att det var för dyrt och att det bästa för barnen var att mammorna var hemma. I slutet av 1940-talet stod staten inför ett vägval där det rådande hemmafruidealet blev det vinnande. Man menade att arbetskraftsreserven fick sökas bland äldre kvinnor och att det var på hemarbetets område som förbättringar skulle göras för kvinnorna. Barnomsorgen antog man i första hand skulle behövas för barn till ensamförsörjande mödrar eller som ett pedagogiskt komplement. Man menade att kvinnan förvisso hade rätt att välja att yrkesarbeta men samtidigt ansågs barnen må bäst av att vara hemma med mamma. ÄVEN ORDFÖRANDEN I VÄSTERÅS BARNSTUGESTYRELSE, Paul W Fritsch, ansåg i slutet av 1940-talet att daghemmen var ett nödvändigt ont för att bereda mödrarna möjlighet till förvärvsarbete. Han menade att daghemmen inte borde bli fler än att ogifta mödrar, frånskilda och änkor skulle kunna placera sina barn där. Något annat var alltför kostsamt och det skulle vara olyckligt om det skulle bli en normal företeelse att mödrar lämnade bort sina barn för heldagsvård. GENOMBROTTET FÖR DEN KOMMUNALA BARNOMSORGEN kom först Staten tog då initiativ till en utbyggnad av daghemmen genom en kraftig höjning av stadsbidraget till kommunerna. Den stora utbyggnaden av daghemmen kom inte att ske förrän under 1970-talet då kraven kom särskilt starkt från den växande kvinnorörelsen. Kvinnorna skulle inte längre bara ses som en arbetskraftsreserv utan istället ur jämställdhetssynpunkt ges möjlighet till egen försörjning. DET FINNS MER: KÄLLOR Engfors Christina red. Folkhemmets bostäder Stockholm Funktionalismens genombrott och kris: svenskt bostadsbyggande Arkitekturmuseum Larsson, Katarina: Andrahandskontrakt i folkhemmet, Örebro studies in History, Örebro universitet Ohlander, Ann-Sofie, Strömberg, Ulla-Britt: Tusen svenska kvinnoår svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Stockholm Västerås barnstugors arkiv, Västerås stadsarkiv. 16

17 SPEGELN > Ulla Welin håller vilostund för barnen vid förskolan i Heby. Okänd fotograf. DEN POSITIVA SYNEN OCH VILJAN......att lösa barnomsorgsfrågan speglas även i hur Hebys första förskollärare Ulla Welin beskriver sitt första besök på sin arbetsplats Jag tror halva barnavårdsnämnden stod vid stationen och tog emot mig. Efter hälsningsfraserna kom frågan: Hur vill fröken Welin bo här? Ljuva ord för en Stockholmsboende. Snabbt sa jag en modern 2:a eller gammal 3:a. Mötesdeltagarna hade en överläggning. Ja, Söderkvist har en 2:a på övervåningen i Härvstavillan, vi åker och tittar. Oförberett klampar vi alla in hos Stenvi på övervåningen. Där hade tapetklistret knappt torkat inför deras avflyttning. Olle Krantz, barnavårdsnämndens ordförande brukar senare berätta: Där stod Ulla i sin capejacka och vidbrättade mösshatt, sträckte fram armen och sa om jag får omtapetserat kan jag tänka mig att bo här (det fick jag) 30 år senare har jag fått höra att förskollärarlönen hade kunnat bli 3 ggr högre om jag begärt. Det var så viktigt att barnen togs om hand så mammorna kom ut i industriarbete. Tänk om jag kunnat påverka så lönerna hade ökat för all barnstugepersonal. Småbarnsskola: Tog emot barn i åldrarna 2 6 år och en lärare kunde ha hand om runt 100 elever. Barnen skulle lära sig renlighet, lydnad och moral. Barnkrubbor: Krubborna var relativt torftiga inrättningar och hade inga krav på utbildad personal. Deras uppgift var i första hand att förvara och skydda barnen. Namnet levde kvar länge men avskaffades 1944 då det ersattes av daghem. Arbetsstugor: Barn sysselsattes med enkelt arbete och fick ett mål mat. Föregångare till fritids men hade en fattigvårdsstämpel. Barnträdgårdar eller Kindergarten: Denna verksamhet hade ett pedagogiskt program och utbildad personal men tog endast emot barnen några timmar om dagen. Till skillnad från andra barnomsorgsformer vände sig dessa till en början till mer välbeställda familjer men kom snart att utvecklas till folkbarnträdgårdar. 17

18 SPEGELN Att fostra en husmor De forna Bråstaeleverna värderar ofta sin utbildning högt. Kerstin Ihrsén, här uppvaktad på en födelsedag, hör till dem som efter bråstatiden arbetat både som lanthusmor och lärare, varit aktiv i föreningsliv och beslutande församlingar. Foto: Privat Av Ulla-Britt Holmér På landsbygden var kvinnans roll något annorlunda än i staden. Lanthusmodern var och är en mångkunnig företagsledare. Hon arbetar tillsammans med maken, bonden, lantbrukaren i det gemensamma företaget. Idag delar man på arbetsuppgifterna, förr var ansvaret för de olika sysslorna på gården strikt uppdelade mellan männen och kvinnorna. LIVET PÅ EN BONDGÅRD har alltid följt årstidernas växling, så även för lanthusmodern. På våren startar arbetet med sådd av grönsaker och potatissättning. Hönor ligger på ägg, nya kycklingar kommer fram. Fåren får sina lamm, korna kalvar in och smågrisarna börjar sitt korta liv till julen. Allt för att utnyttja sommarens beten, sol och värme. Det är en positiv tid med många ansvarsuppgifter ledda av lanthusmodern. Hjälp fanns att tillgå av äldre kvinnor, pigor och barnen på gården samt någon gång av manfolket. UNDER SOMMAREN var höbärgningen det tunga arbetet som tog mycket tid. Höstens glädje inför plockning av bär, frukt och svamp samt skörden i trädgården var alltid stor. Det gällde att ha goda kunskaper om förvaringsmetoder, kunna sylta, safta, torka och konservera samt ha tillgång till en frostfri källare. Ansvaret för den dagliga försörjningen med lagad mat 3 4 gånger om dagen åvilade lanthusmodern. Att laga mat till ett hushåll på 10 personer var inte ovanligt. Den som inte har upplevt ett hushåll utan frysboxar har svårt att förstå hur höstslakten klarades av med att salta, torka, röka och konservera på burkar allt kött av en gris och kalv. Den kunskapen nedärvdes från generation till generation i praktiskt arbete, tips och recept överfördes mellan vänner. EN DEL KVINNOR PÅ LANDSBYGDEN fick tillfälle att gå på husmoderskurser. Tärna lanthushållsskola startade sina kurser år Det var Cecilia Bååth Holmberg hustru till Tärna folkhögskolas rektor som tog initiativet. På Tärna hölls undervisningen på Kvinnofrid, så kallades huset där lanthushållsskolan höll till. Där bodde både elever och lärare. Boendet på skolan skapade goda sociala kontakter mellan flickorna. Vänskap för livet skapades. Flickorna utbildades i alla sysslor som hörde till ett lantbrukarhem med husdjur, kor, grisar, smådjur och trädgårdsskötsel samt textila tekniker. År 1961 flyttade lanthushållsskolan till Bråsta i Sala, till moderna och ändamålsenliga lokaler belägna närmare lantbruksskolan som flyttat till Sala redan ÄMNESUTBUDET PÅ BRÅSTA liknade det från begynnelsen av utbildningarna men i modern tappning. Det blev allt viktigare med kunskapen att planera sitt och familjens hushållsarbete för att möta utvecklingen med det nya dubbelarbetet för lanthusmödrarna när företagen specialiserades. Det var ofta kvinnorna som började arbeta utanför hemmet, företaget. Barnen kördes till dagis och de äldre hamnade inom kommunernas äldreomsorg. JAG VAR SJÄLV på Bråsta lanthushållsskola 1963 och tjänstgjorde som lärare på Bråsta lanthushållsskola från 1968 i 20 år, både på konsumentekonomiska kurser och på gymnasiala påbyggnadsutbildningar med elever från Västmanland och angränsande län. Landstinget Västmanland drev utbildningen till 1988 när utbildningen upphörde. Ofta möter jag tidigare elever som värderar sin bråstautbildning högt. De arbetar inom sjukvården, med barn och äldre, eller på skolor som lärare. Jag hittar dem också aktiva i föreningslivet och i olika beslutande församlingar. Lanthushållsskolans elever gick stärkta ut i livet att klara hem, familj, hushållning, yrkesarbete och samhällsengagemang. 18

19 > Elever och lärare vid Tärna Folkhögskolas kvinnliga kurs år Mitt i bilden sitter Cecilia Bååth Holmberg i ljus hatt. År 1881 startade den första kursen för kvinnor på Tärna folkhögskola. Då fanns bara tre kvinnliga folkhögskolor i Sverige. Lanthushållsskolan startade 1908, till en början som andra årskurs till den kvinnliga kursen. Fram till år 1917 bedrevs undervisningen bara sommartid. FRÅN HEMMAFRU TILL SLOTTSFRU Foto: Karin Hallerström > Lärarkollegiet på Bråsta Lanthushållsskola Från vänster: Ulla-Britt Holmér, Runa Björklund, Ingrid Frendin, rektor, Kristina Bäckstrand och Birgitta Lindhé. Hemmafru Husfru Hushållerska Husmor Lyxhustru Gift kvinna som (för tillfället) inte utövar yrkesarbete utan i stället ägnar sig åt skötsel av hemmet. Ordet har använts sedan omkring Gift kvinna betraktad som föreståndare för sin familj eller sitt hushåll. Ordet användes före Kvinna som är anställd för att sköta ett hushåll. Ordet har använts sedan Gift kvinna betraktad som ansvarig för hemmet och hushållet. I användning sedan Gift kvinna som huvudsakligen ägnar sig åt vård av hemmet och sitt eget yttre. Ordet har använts sedan Matrona Fet och värdig äldre (gift) kvinna. Använts sedan Slottsfru Ägarinna till slott. I användning sedan Källa: Nationalencyklopedin 19

20 SPEGELN Foto: Irene Bjerregård, VLM Ur Husmoderns köksalmanack

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015.

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Majavallen. Kalmar Lindsdal. Kom som du är. Lev som du vill.

Majavallen. Kalmar Lindsdal. Kom som du är. Lev som du vill. Majavallen Kalmar Lindsdal Kom som du är. Lev som du vill. Majavallen» Kul i stadens vimmel, men ännu skönare att komma hem igen « Det lätta livet i Lindsdal I Lindsdal får du vara precis den du är. Leva

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7 Sagor och fantasy Ett projekt för åk 7 Namn: Förälders underskrift: Vad ska vi arbeta med? Under de kommande veckorna ska vi arbeta med sagor och fantasy. Sagor är en traditionell typ av berättelser och

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Del 2 De första åren i Sverige

Del 2 De första åren i Sverige Del 2 De första åren i Sverige 1 Del 2 Här följer bilder och kommentarer till estlandssvenskarnas första tid i Sverige Bildtexterna är alla exakt avskrivna från albumet. Familjen Österbloms hem i Spånga

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

ditt välbefinnande vår passion

ditt välbefinnande vår passion ditt välbefinnande vår passion När du åker till Friibergs Herrgård händer det något. Du kommer fram och tar det första andetaget och känner hur axlarna sjunker ner. Du tittar ut över Mälaren, tystnaden

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

Att åldras i Sverige

Att åldras i Sverige Att åldras i Sverige Sverige och äldre I många kulturer tar familjen hand om de äldre. I Sverige tar vi hand om de äldre, men det sker ofta genom samhället. en kultur en familj äldre att ta hand om ett

Läs mer

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides Antonis & Pia Dimitrios Solarides Antonis & Pia Copyright 2012, Dimitrios Solarides Ansvarig utgivare: Dimitrios Solarides Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1143-5 Till min bror Akilles 4 Ett femtiotal

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer