INBJUDAN ATT TECKNA AKTIER I ZAPP AB (PUBL.)

Transkript

1 INBJUDAN ATT TECKNA AKTIER I ZAPP AB (PUBL.) Prospekt avseende nyemission februari

2 Observandum I prospektet redovisade prognoser är baserade på nuvarande marknadsförhållanden och omvärldsfaktorer. Läsaren bör vara uppmärksam på att framtidsutsikter i form av prognoser är förenade med osäkerhet. ZAPP AB uppmanar läsaren av detta prospekt att ta del av de risker som presenteras på sidan 22. Styrelsen i ZAPP AB är ansvariga för innehållet i prospektet. Inbjudan som beskrivs i detta prospekt regleras av svensk lag. Tvist rörande inbjudan enligt föreliggande prospekt skall avgöras av svensk domstol. Erbjudandet riktar sig inte till personer vars medverkan förutsätter ytterligare prospekt, registrering eller andra åtgärder än de som följer av svensk rätt. Prospektet får inte distribueras till annat land där distribution eller inbjudan kräver åtgärder eller strider mot lag i sådana land, däribland USA och Kanada. Finansinspektionens godkännande Detta prospekt har godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 4 paragrafen i lagen (1991:1980) om handel med finansiella instrument. Detta innebär dock inte någon garanti från Finansinspektionens sida att sakuppgifterna i prospektet är riktiga eller fullständiga. AktieTorget AktieTorget har Finansinspektionens tillstånd att driva verksamhet som auktoriserad marknadsplats och står under inspektionens kontroll. Huvudman för AktieTorget är den ideella Stiftelsen Lokal Aktiehandel vars ändamål är att främja kaptailförsörjningen till små och medelstora tillväxtbolag. Regionala aktietorg sköter en del av kontakterna mellan företag och placerare. Det sker till exempel genom så kallade torgdagar då företagen kan visa upp sig och aktieplacerare kan anmäla sig för teckning av emissioner med omedelbart sikte på listning. Företagen presenteras av sina ledande befattningshavare och publiken får möjligheter att ställa frågor och diskutera. De som på detta sätt i ett tidigt skede investerar i företag med växtkraft har stora möjligheter att både förränta sitt kapital och bidra till den för Sverige viktiga utvecklingen av små och medelstora företag. Genom avtal med OM Stockholmsbörsen AB använder AktieTorget fondbörsens handelssystem SAX2000. Det innebär att den som vill köpa eller sälja aktier som noteras på AktieTorget använder sig av sin vanliga bank eller fondkommissionär. Aktuell börskurs redovisas dagen efter i de flesta dagstidningar. På AktieTorgets hemsida kan man följa börskursernas förändringar i realtid. Även Text TV4 redovisar AktieTorgets kurser och nyheter. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inbjudan att teckna aktier i nyemission i ZAPP AB (publ) 4 Emissionsvillkor 6 Inledning 7 Bolaget ZAPP AB (publ.) 8 Aktiekursens utveckling 8 Vad har hänt i ZAPP? 8 Igångkörningsproblem 9 Produktutveckling 9 Marknadsrespons 9 Kostnader 10 Personal 10 Finansiering 10 Grundfinansiering 10 Finansieringstillskott med konvertibla lån 11 Nyemission Planerad användning av pengarna 12 Skivor av cellulosa 14 Produktegenskaper 15 Miljöfördelar 15 Marknad 16 Konkurrens 16 ZAPP-skivans position och marknadsföring 17 Försäljningsutsikter 18 Prognoser 19 Organisation 20 Riskfaktorer 22 Styrelsens sammanfattande kommentar 23 Aktiernas fördelning 24 Delårsrapport 25 Resultat- och balansräkningar 26 Revisorernas granskningsberättelse 38 Skatteaspekter 39 Bolagsordning 41 Övrig information 44 Teckningsanmälan 46 3

4 INBJUDAN ATT TECKNA AKTIER I NYEMISSION I ZAPP AB (publ). Bolaget är registrerat enligt svenska aktiebolagslagen med organisationsnummer , reg Styrelsens säte är i Lilla Edets kommun, Västra Götalands län. ZAPP AB tillverkar cellulosabaserad isolering i skivform. Bolagets adress: ZAPP AB (publ) Göteborgsvägen Lilla Edet Styrelsen i ZAPP AB inbjuder till teckning av aktier av serie B i bolaget till priset 10 kronor per aktie. Inbjudan är grundad på två bolagsstämmobeslut: Vid ordinarie bolagsstämma den 5 mars 2002 bemyndigades styrelsen att med eller utan företrädesrätt för aktieägarna utge högst aktier av serie B. Under våren 2002 tecknades aktier av Stiftelsen Industrifonden, Livförsäkrings AB Skandia och Länsförsäkringar MiljöTeknik Fond till priset 15 kronor per aktie. Aktielikviden har inbetalats. Under hösten mottog ZAPP AB utfästelser från några större investerare om teckning av aktier till priset 10 kronor per aktie. Förhandlingar pågår med andra investerare om ytterligare aktieköp. Då intresset för att förvärva aktier i ZAPP AB är större än emissionsramen medgav, beslutades det vid extra bolagsstämma de 22 november 2002 att bemyndiga styrelsen att med eller utan företrädesrätt för aktieägarna utge ytterligare aktier. Aktierna har ett nominellt värde om SEK 2,00 per aktie. Emissionsvillkoren och regler för tilldelning och hantering av aktier framgår på s. 6. Omfattning Bolagets aktiekapital uppgår för närvarande till kronor. Bolaget har A-aktier med 10 röster per aktie och B-aktier med en röst.vid full teckning av samtliga aktier ökas bolagets aktiekapital med kronor till kronor. Emissionsbeloppet blir då kronor. Alla nya aktier är B-aktier med en röst per aktie. Emissionen genomföres utan förutsättning om fullt utnyttjande av emissionserbjudandet. Vid full teckning kommer de nya aktierna att utgöra 44,2% av aktiekapitalet och 37,8 % av rösterna. 4

5 Teckningskurs Teckningskursen är SEK 10,00 per aktie av serie B och tecknas i poster om 200 aktier. Företrädesrätt Emissionen tecknas utan företrädesrätt för aktieägarna. Teckningstid Aktierna skall tecknas under tiden 3 februari - 21 februari Teckning Teckning sker genom påtecknande och insändande av teckningsanmälan per post till ZAPP AB Göteborgsvägen Lilla Edet Insänd teckningsanmälan är ett juridiskt bindande dokument. Betalning Inbetalningskort för tilldelade aktier som täcker aktielikvid skickas till aktietecknare vid teckningstidens slut, senast 28 februari Betalning skall göras kontant senast den 14 mars Handel Nyemitterade aktier kommer som övriga aktier i ZAPP AB (Publ.) att handlas på AktieTorget. VPC-registrering ZAPP AB är registrerat hos VPC. För handel med aktien krävs VP-konto eller depå hos fondkommissionär eller bank. Tilldelade aktier levereras till VP-konto eller depå hos fondkommissionär eller bank. 5

6 EMISSIONSVILLKOR Med bemyndiganden från ordinarie bolagsstämma den 5 mars 2002 och extra bolagsstämma den 22 november 2002 har ZAPP ABs styrelse fattat följande beslut: a. I ZAPP AB nyemitteras aktier av serie B utan företrädesrätt för bolagets aktieägare. b. Aktierna skall betalas kontant med 10 kronor per aktie. Av det totala emissionsbeloppet för nya aktier skall 2/10 delar tillföras aktiekapitalet och 8/10 tillfalla överkursfonden. c. Samtliga aktier i bolaget berättigar till utdelning från och med räkenskapsåret d. Aktieteckning skall ske under perioden 3 februari - 21 februari 2003 genom påtecknande och insändande av teckningsanmälan till ZAPP AB (publ), Göteborgsvägen 90, Lilla Edet. e. Betalning för tilldelade aktier sker mot översänd faktura senast på utställd likviddag. f. Kostnader för emissionen, inklusive eventuell stämpelskatt, skall betalas av ZAPP AB (publ). ZAPP AB (publ) förbehåller sig rätten att förlänga teckningstiden. TILLDELNING OCH REGISTRERING AV AKTIEINNEHAV Tilldelning sker genom beslut i bolagets styrelse. Tilldelningen noteras och avräkningsnota tillställs aktieägaren som bevis på dennes förvärv. VPC registrerar aktieinnehav så snart emissionen registrerats hos PRV. Registrering beräknas vara gjord 6-8 veckor efter teckningstidens utgång. 6

7 INLEDNING Under oktober 1999 vände sig ZAPP AB till aktiemarknaden med en nyemission om 10 miljoner kronor. Pengarna skulle användas för att bygga en fabrik för tillverkning av cellulosabaserade isolerskivor med en ny och internationellt patenterad tillverkningsmetod. Som etableringsort valdes Lilla Edet, där lämpliga fabrikslokaler kunde hyras av det kommunala fastighetsbolaget. Kostnaderna för att bygga upp fabriken höll sig väl inom budget. Inkörning tog däremot betydligt längre tid än beräknat och året 2001, som skulle ha varit ett år med produktion och försäljning, gick i stort sett åt för justeringar i produktionstekniken och utveckling av produkten. Det kunde emellertid konstateras att det väsentliga i den nya tillverkningstekniken visade sig hålla och ZAPP AB tillverkar idag isolerskivor som i alla avseenden motsvarar de högt ställda krav som var uppställda från början blev således det år då skivor kunde presenteras för marknaden. Det visade sig att de större byggföretag och småhustillverkare som tidigt visade intresse för ZAPPs utveckling tar tid på sig för att komma fram till beslut om användning av en ny produkt. Pilotkunder har istället blivit mindre byggföretag med ekologisk profil och andra användare som sett fram emot möjligheten att kunna använda cellulosaisolering i skivform. Det har visat sig ta tid innan försäljningen kommer upp i volym och det kommer att ta ytterligare tid innan kassaflödet blir positivt. I det ursprungliga emissionsprospektet från 1999 ingick en rörelsekredit från Länssparbanken om 4,8 miljoner kronor. Banken är nu endast beredd delta med finansiering i takt med omsättningsutvecklingen och lånet har ej kunnat tas i anspråk. ZAPP AB har därför behövt tillföras kapital. Under december 2001 gick några av bolagets intressenter in med ett konvertibelt lån om 2,8 miljoner kronor. På bolagsstämman 2002 bemyndigades styrelsen att utan företräde för aktieägarna utge nya B-aktier. Av dessa tecknades under våren aktier till priset 15 kronor per aktie. Bolaget har således innan emissionen aktier, varav A-aktier med tio röster per aktie. B-aktierna har en röst per aktie. Under hösten blev det klart att större investerare ville köpa aktier till 10 kronor per aktie. Vid extra bolagsstämma under november 2002 bemyndigades styrelsen utge ytterligare aktier. Bolaget vänder sig nu till sina aktieägare med erbjudandet att teckna återstående aktier till priset 10 kronor per aktie. Vid full teckning blir det totala utfallet av emissionerna kronor, minus avdrag för emissionskostnader som uppskattas till kronor. 7

8 BOLAGET ZAPP AB (publ.) Zapp AB bildades som publikt bolag 1998, då som helägt dotterbolag till FiberInvent AB som hade lagt grunden för den teknik som skulle exploateras. Projektet med tillhörande patent överfördes från FiberInvent AB till ZAPP AB genom apportemission av A-aktier och B-aktier. ZAPP AB har ett helägt dotterbolag, ZAPP Development AB, som inte har andra tillgångar än aktiekapitalet och som nu är vilande. Bolagets aktiekapital ökades 1999 från 1,285 miljoner kronor till 2,285 miljoner genom nyemission av B-aktier med ett nominellt värde på 2 kronor per aktie. Emissionskursen var 20 kronor per aktie, vilket resulterade i en överföring till överkursfonden på 9 miljoner kronor. I samband med emissionen beviljade Industrifonden ett förlagslån på 5 miljoner kronor som 2003 kan konverteras till B-aktier. Inom den emission som beslutades i mars 2002 har Skandia Liv, Länsförsäkringars Miljöfond och Industrifonden tecknat aktier av de totalt aktier som emissionen omfattar. AKTIEKURSENS UTVECKLING ZAPP AB har trogna ägare. Endast mycket små aktieposter har bjudits ut till försäljning. Även på köparsidan har intresset varit lågt och präglat av sporadiska försök att handla till mycket låga priser. Då och då har några hundra aktier bytt ägare för så lite som ett par kronor per aktie. Bolagets större aktieägare har genom sin vilja att betala 10 kronor per aktie visat sin övertygelse om att ZAPP, trots startsvårigheterna, är ett bolag som har en god framtid. VAD HAR HÄNT I ZAPP? I den inbjudan att teckna aktier i ZAPP AB (publ.) som distribuerades under oktober 1999 förutsågs att den nya fabriken i Lilla Edet skulle köras igång redan året efter. År 2001 skulle produktion och försäljning ha kommit igång så att den beräknade kapaciteten utnyttjades till hälften. 8

9 Igångkörningsproblem Redan vid leverans och montering av produktionsanläggningen uppkom avsevärda förseningar. Investeringskostnaderna höll sig i detta steg inom budget. Det tog sedan ett år mera än beräknat att få igång produktionen. Det kunde tidigt konstateras att det som är kärnan i den nya tekniken: att distribuera och formera cellulosafiber med hjälp av luft, fungerade. Det som framför allt krånglade var processtyrningen. Det tog dessutom tid att trimma in den förberedande fiberbehandlingen i kvarnar, silar och silo och det visade sig att det valda sättet att kapa skivorna inte fungerade. Testskivorna som tillverkades hade för dålig hållfasthet. Problemen löstes efterhand och hösten 2001 producerades skivor som tillfredställde de krav på egenskaper som gäller för isolering och som dessutom var hanterbara på byggarbetsplatserna. Under den besvärliga inkörningstiden framkom nyttig lärdom om den tekniska processens möjligheter med avseende på produktion av skivor med olika egenskaper. Möjligheten att med korta omställningstider och fördelaktig kostnadsbild framställa skivor med speciella egenskaper kommer att utnyttjas i marknadsföring och fortsatt utveckling. Produktutveckling Under försökskörningar med många olika råvaror framkom att s.k. kvistmassa gav gott resultat. Kvistmassa har många fördelar: Den är billig, dock med vissa kostnader för justering av torrhalt. Den är miljövänlig, eftersom den utsorteras i massafabriken och normalt inte har annan användning. Den är kretsloppsanpassad genom att vara återanvändningsbar eller komposterbar. Det är dessutom en ren, jungfrulig fiber från massabruket som aldrig har kontaminerats av svärta från tryckning eller annat avfall. Marknadsrespons Under de utredningar som föregick beslutet om att bygga en fabrik för tillverkning av cellulosaisolering i skivform fick initiativtagarna en starkt positiv respons från byggbranschen. Detta har vi länge velat ha var en typisk kommentar. Intresset och den positiva attityden finns kvar när ZAPP nu har börjat sälja. Det tar emellertid tid från introduktion och utvärdering till positivt beslut. Kontakter som togs för ett år sedan börjar först nu synas på orderblocket. Bland mera betydelsefulla leveranser och beställningar kan nämnas: Ekologibyggarna i Skänninge, upprepade order, senast 11 radhus. Alingsåshem, kommunalt bostadsbolag, flerfamiljshus. Marknadsföringen har varit inriktad på den svenska marknaden. Det finns emellertid ett företag i Schweiz som i många år har följt utvecklingen av planerna inom ZAPP och som nu gärna vill komma till skott med ett samarbete. Företaget PAVATEX tillverkar själva isolering och säljer på mellaneuropeiska marknader. PAVATEX och ZAPP undersöker 9

10 förutsättningarna för aktiv bearbetning av dessa marknader och har som ett första steg ingått sekretessavtal. Idag säljer ZAPP en skiva som motsvarar de högt ställda krav som sattes i planeringen och som utlovades i emissionsprospektet. Efterhand som orderbeläggningen ökar, blir det flyt i produktionen. Kapaciteten begränsas i dag av utrustningen för kapning och emballering, där investeringar behöver göras. Kostnader ZAPPs styrelse valde att under företagets uppbyggnadsperiod hålla igen på kostnaderna, framför allt genom att planerade anställningar ej genomfördes. Under det år som gick innan produktion och försäljning kom igång begränsades därför burn rate till ca 0,5 miljon kronor per månad. Även idag arbetar företaget med en mycket liten organisation om totalt 6 heltidsanställda och 1 deltidare. ZAPPs fördelaktiga finansiering med hög andel bidrag och eget kapital har gjort att kassan inte har behövt belastas av räntebetalningar. Bolaget har inga andra lån än konvertibla förlagslån. Långivarna har medgivit anstånd med räntebetalningarna fram till januari Personal Den person som tog initiativet till att ZAPP bildades och stod bakom det utvecklingsarbete som ligger till grund för de patent som ZAPP nu äger, civilingenjör Sven EM Fredriksson, lämnade under 2001 på egen begäran VD-skapet i ZAPP och senare även styrelsen. VD är nu civilekonom Gunnar Spångberg, som har gedigen erfarenhet av marknadsföring och företagsledning inom byggmaterialindustrin. FINANSIERING Grundfinansiering Den finansieringsuppläggning som presenterades i emissionsprospektet 1999 var: Miljoner kronor. Budgeterat investeringsbehov: Investering i maskiner 18,0 Marknadsinsatser 5,2 Rörelsekapital 4,3 Summa 27,5 10

11 Planerad finansiering: NUTEK bidrag 4,9 Regeringen bidrag 1,5 Industrifonden konv.lån 5,0 Aktiekapital 1,3 FöreningsSparbanken lån 4,8 Nyemission 10,0 Summa 27,5 Maskininvesteringarna, som först låg något under budget, kommer efter genomförda utbyten och kompletteringar att ligga i nivå med planen. Eftersom det utlovade lånet från FöreningsSparbanken inte har beviljats, har marknadsinvesteringarna fått begränsas. Rörelsekapitalbehovet har ej kommit upp i beräknad storlek på grund av verksamhetens begränsade omfattning. Finansieringstillskott med konvertibla lån Hösten 2001 gick företaget mot likviditetskris. Produktion och försäljning höll på att komma igång, men intäkterna täckte ej löpande kostnader. Lånet från FöreningsSparbanken, som man hade räknat med, fick ej utnyttjas. Styrelsen vände sig då till huvudintressenterna. Resultatet blev att Industrifonden, Länsförsäkringar och styrelseledamöterna Jarness och Gustafson ställde upp med tillsammans 2,8 miljoner i form av konvertibla lån. Fördelningen blev Industrifonden 1,6 miljoner, Länsförsäkringar 1,0 miljoner, Jarness och Gustafson 0,1 miljoner var. Konverteringskursen sattes till 20 kronor per aktie. Styrelsen såg då klart att denna finansiering ej skulle trygga bolagets överlevnad och fortsatta utveckling och beslöt lägga fram ett förslag om en nyemission på kommande ordinarie bolagsstämma. Bolagsstämmobeslut om nyemissioner Bolagsstämman den 5 mars 2002 beslöt bemyndiga styrelsen göra en nyemission om högst aktier av serie B. Till kursen 15 kronor tecknades under våren aktier motsvarande kronor. Industrifonden har tecknade för 2,29 miljoner, Skandia Liv för 1,995 miljoner och Länsförsäkringars Miljöfond för 0,495 miljon kronor. Återstående aktier enligt detta emissionsbemyndigande är i stort sett placerade hos större finansinstitut. Det har hela tiden varit styrelsens avsikt att alla aktieägare skulle få tillfälle att delta i nyemissionen. Då det dessutom konstaterades att större professionella investerare visade intresse för ägande i ZAPP, beslöt styrelsen kalla till extra bolagsstämma den 22 november 2002 med förslaget att emittera ytterligare aktier. 11

12 Planerad användning av pengarna. Föreliggande emission kompletterar den emission som genomfördes under 2002 och som inbringade ca 5 miljoner kronor. Totalt förstärks bolaget genom de två emissionerna med 16,5 miljoner, förutsatt full teckning och efter avdrag för emissionskostnader. ZAPP gick in i året 2002 med en kassabehållning på ca. 1,5 miljoner kronor. För åren 2002 och 2003 beräknas likviditetseffekten av driftunderskott utgöra nära 9 miljoner kronor. 7,5 miljoner kronor behövs då för att täcka likviditetsunderskottet. För kompletterande maskininvesteringar behövs 5 miljoner, varav drygt 3 miljoner ligger på färdigställning med formatkapning och emballering. Det finns även ett behov av fortsatt trimning av processen för att komma upp i beräknad produktionskapacitet. Det finns på marknaden ett behov av skivor med speciella egenskaper som kan uppnås med den tillverkningsprocess som ZAPP har. Dessa skivor har ett högre värde än skivor som används i vanlig byggnadsisolering. En miljon har därför budgeterats för fortsatt produktutveckling. En halv miljon bör läggas ner för att genom vetenskapliga tester dokumentera ZAPP-skivans goda egenskaper för boendemiljön och för att lägga tillrätta förutsättningarna på nya marknader. En miljon är budgeterade till ökning av säljkapaciteten och för att genomföra marknadsaktiviteter. I kassaflödesberäkningarna har ej beaktats möjligheten till banklån. ZAPP skulle således även i fortsättningen finansieras till hundra procent med eget kapital, om man bortser från konvertiblerna. Här ligger en likviditetsreserv, eftersom man bör kunna räkna med att normala rörelsekrediter tillkommer i takt med omsättningsutvecklingen. 12

13 Tillföres genom nyemissioner (miljoner kronor): 16,5 Användning: Likviditetsunderskott ,5 Maskininvesteringar 5,0 Produkt- och processutveckling 1,0 Tester 0,5 Extra marknadsinsatser 1,0 Räntor, amorteringar 1,0 Reserv 0,5 SUMMA 16,5 13

14 SKIVOR AV CELLULOSA ZAPP AB bygger på ett mångårigt utvecklingsarbete som lett fram till möjligheten att tillverka cellulosabaserad isolering i skivform. Internationellt patentskydd finns för både produkt och produktionsteknik. Cellulosa är ett utmärkt isoleringsmaterial som har starka miljöfördelar. Den vanliga formen att använda cellulosa har hittills varit att fylla utrymmen med s.k. lösull, som är finfördelad cellulosa. Byggindustrin är emellertid van vid att arbeta med isolering i form av skivor, som är lättare att hantera på byggarbetsplatsen. ZAPP är det första företag som lyckats tillverka en skiva som motsvarar höga krav på isoleregenskaper och hanterbarhet. Processen är så rationell att skivan inte behöver vara väsentligt mycket dyrare än alternativa produkter, som tillverkas av glas eller sten. Det produktutvecklingsarbete som pågått efter att fabriken byggdes har lett fram till att skivan idag baseras på kvistmassa, som är en fiberråvara som utsorteras i cellulosafabriken för att den inte lämpar sig för papperstillverkning. Isoleregenskaperna är emellertid goda. Andra fördelar är att kvistmassan kommer direkt från cellulosafabriken och inte innehåller trycksvärta eller andra föroreningar som avfallsprodukter kan ha. ZAPP får ta hand om kvistmassan vid bruket i otorkat skick, men får själv ombesörja transport och torkning. För att binda fibrerna, så att det bli en skiva, används vattenglas. Vattenglas är en ren produkt som även är godkänd för användning i livsmedel. Vattenglas ger produkten de brandhämmande egenskaper som behövs för att isoleringen skall godkännas för användning i byggnader. För att ytterligare förbättra hanterbarheten har skivorna ett ytskikt av tunnt fibertyg, liknande det som används i blöjor. 14

15 PRODUKTEGENSKAPER Värmeisolering Isoleringsförmågan har testats som värmekonduktivitet hos SP- Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och har fastställts till värdet 0,039 0,040 W/ (mk). Skivan uppfyller därmed kraven på isolering inom den högsta standardiserade europeiska kvalitetsklassen. ZAPP har medvetet valt att tillverka skivan med något högre densitet än den som är vanlig för mineralfiberisolering för att bättre magasinera solvärmen under dagen och ge ett behagligt inneklimat under hela dygnet. Med denna högre täthet uppfyller skivan även kraven i Mellaneuropa. Ljudisolering Ljudabsorptionen uppmätt hos Akustikverkstaden AB visar att ZAPP-skivan ger bättre ljudisolering än mineralullsprodukter med samma densitet. Brandkrav Brandegenskaperna har testats hos Trätek, Institutet för träteknisk forskning. Testresultaten innebär att skivorna monterade i vanliga väggkonstruktioner klarar brandkraven för bostäder (REI 60) utan tillsatser av sådana flamskyddsmedel som idag är ifrågasatta. Utvecklingsmöjligheter ZAPPs unika tillverkningsprocess ger stor flexibilitet både när det gäller val av fiber och bindemedel och när det gäller densitet och specialimpregnering. Även om produktutvecklingsarbetet hittills naturligt har fått koncentreras på standardskivor för byggnadsisolering, har enstaka testkörning visat intressanta möjligheter till produktion av skivor för speciella ändamål som har högt förädlingsvärde. MILJÖFÖRDELAR Kretsloppsanpassad produkt och tillverkning Skivan är nedbrytningsbar och baserad på en förnyelsebar råvara, vilket är grundkriteriet för gröna livscykelanalyser. Kvistmassan är dessutom en råvara som saknar alternativ användning. Bindemedlet är lämpligt både om skivan vid återanvändning skall upparbetas och om den skall komposteras. Inga gifter eller kemikalier med ifrågasatta egenskaper tillsättes i produkten eller användes i produktionen. 15

16 Låg energiförbrukning Energiförbrukningen vid framställning av ZAPPs skivor är mindre än en tredjedel av den som behövs för att smälta glas eller sten till fibrer. Genom att framställningsprocessen baseras på torrformning i luft behöver energi endast tillföras för att stabilisera bindemedlet. Bomiljö Det är idag vanligt att hus förses med ett tätt plastskikt för att förhindra att den fukt som finns I bostaden tränger ut i isoleringen och där kondenserar till vatten. Många människor känner olust inför att leva inplastat och byggforskningen arbetar för att utreda om det inte finns andra och bättre alternativ. Producenter av cellulosabaserad lösull hävdar att cellulosan som naturprodukt har förmåga att uppta och avge fukt och att man därför kan få en naturlig och behaglig inomhusmiljö utan plastskikt. Det finns inom byggbranschen starkt divergerande åsikter om plastens roll. ZAPP har därför tillsammans med SKANSKA NYA HEM och Chalmers Tekniska Högskola tagit initiativ till en studie på Chalmers för att undersöka cellulosafiberns egenskaper när det gäller att skapa ett sunt inomhusklimat. Arbetsmiljö ZAPPs skiva är mjuk och behaglig att arbeta med. Detta upplevs av byggnadsarbetare, montörer och självbyggare som en stor fördel. MARKNAD Marknaden för isolerprodukter i Europa och USA har beräknats vara värd 55 miljarder kronor, därav 15 miljarder i Europa. Cellulosaisolering är lämplig för det marknadssegment som utgörs av torr isolering ovan jord, vilket är drygt halva värdet. Konkurrens De helt dominerande isolerprodukterna är glasull och stenull i skivform. Produktionen av dessa produkter är storskalig och det finns, trots transportnackdelar, bara en eller ett par produktionsenheter i varje marknad. Det franska bolaget Saint Gobain har inom glasull en dominerande marknadsställning. De stora bolagen har under senare år lagt ner mycket pengar på att bemöta befarade hälsorisker och miljönackdelar, både genom faktiska produktförbättringar och med massiva informationskampanjer. Huvudaktörerna på marknaden har ett väl utvecklat och uppdelat återförsäljarnät och en aktiv bearbetning av större kunder med teknisk rådgivning och avtalskonstruktioner. ZAPP har stor respekt för de konkurrenter som vi i Sverige möter som Isover (fd Gullfiber) på glasullsidan och Paroc och Roxull inom stenull. 16

17 En annan konkurrerande isolerprodukt som är på frammarsch är cellulosa i form av lösull som sprutas in eller sprids med enkla hjälpmedel. I Sverige finns 3-4 tillverkare med försäljning genom fristående återförsäljarnät och entreprenörer. Lösull framställs både av avfallspapper och ren cellulosafiber. För att uppnå godtagbar brandsäkerhet tillsätts brandhämmande salter, vanligtvis bor. Mycket talar för att cellulosaisolering i form av lösull och skivor på sikt kommer att ses som kompletterande produkter. För isolering av väggar där det kan vara komplicerat att med lösull säkerställa att packningen är komplett, framstår skivor som det överlägsna alternativet. Den väggkonstruktion som serösa lösullstillverkare och entreprenörer rekommenderar för att fullständig packning skall kunna garanteras innehåller en extra förstärkning som både fördyrar och som reducerar den värdefulla boytan. Cellplastisolering används huvudsakligen som markisolering och för tekniska ändamål och framstår därför inte som en väsentlig konkurrent inom de användningsområden som är ZAPPs marknadssegment. ZAPP-skivans position och marknadsföring Skivan från ZAPP är en nischprodukt till kunder med höga krav på klimatfunktion, miljövänlighet, arbetsmiljö och rationell byggprocess. ZAPPs avsikt är att ta betalt för det mervärde som skivan har. ZAPPs marknadsföringspolicy är direktförsäljning till större kunder. De första köparna har varit mindre bygg- och bostadsföretag med utpräglad miljöprofil och enskilda personer som planerar sitt blivande hem med stark omtanke om miljön. Det har varit positiv respons även från de stora byggföretagen, som i vissa fall har föreskrivit ZAPP och initierat provleveranser. Företrädare för byggindustrin som arbetar med branschens utveckling och som förstår miljöfaktorernas betydelse har engagerat sig till fördel för ZAPP. Det tar emellertid tid, även med deras stöd, att ta sig igenom de olika leden i byggprocessen. Bland småhustillverkarna finns några mindre som kan tänka sig att gå över till cellulosaisolering som en del av en profilering mot miljö. De större, som arbetar med starkt rationaliserad produktion, är inte benägna att vilja arbeta med annan isolering i enstaka hus, om inte kunden har en stark vilja och är beredd att betala extra för den. En grundläggande förutsättning för ZAPP-skivans genombrott är att människor som skall bo och arbeta i husen ställer krav på att miljöriktiga material skall användas. I nästa steg är det fastighetsägaren som skall möta sina kunders krav och även se möjlighet att vinna konkurrensfördelar genom att bygga med produkter som motsvarar miljökraven. ZAPP har riktat tyngden i sin marknadsföring mot de led som bestämmer materialvalen. Detta kan i inledningsskedet ge längre ledtider till erhållande av order än om bearbetningen hade riktats mot entreprenörerna, men kommer gradvis att resultera i att ZAPPs isolering kommer att föreskrivas. Den bearbetning som startades för ett år sedan, då de första skivorna kunde presenteras, börjar idag resultera i förhandlingar om order och leverans. 17

18 Försäljningsutsikter Zapp bedömde i utgångsläget att ett rimligt mål kunde vara 20 procent av den svenska marknaden, vilket motsvarar ton per år. Den beräknade kapaciteten för första produktionssteget är årston med utbyggnadsmöjlighet till För att fullt utnyttja marknadspotentialen skulle sannolikt av transportekonomiska skäl en ny fabrik med annan lokalisering byggas. Fabriken i Lilla Edet byggdes för att i första hand utnyttja den svenska marknadens möjligheter. Dock skulle utrymme finnas för att inarbeta skivan på någon eller några utlandsmarknader, företrädesvis i ett samarbete som kunde lägga grunden tillrätta för en ny produktionsenhet i den marknaden. Med den större kännedom som idag finns både om marknadens möjligheter och tröghet, beräknas försäljningen under innevarande år (2002) uppgå till ca hundra ton. Försäljningen i kronor präglas starkt av provleveranser och introduktionsrabatter och förväntas därför ligga under en miljon kronor. Även för 2003 gäller försiktiga antaganden. Byggkonjunkturen är inte positiv och byggföretagen präglas av försiktighet. Något större byggprojekt med högt referensvärde bör komma in på kundlistan. Bland småhustillverkarna förväntas några av de mindre börja använda ZAPP som led i sin miljöprofilering. Det finns många privatpersoner som tar direktkontakt för att få köpa till egna husbyggen. ZAPP diskuterar med ett antal lokala samarbetsparter som skulle kunna hjälpa till att överbrygga de hinder som transport och hantering utgör vid beställning av små kvantiteter. En summering av aktuella projekt och en försiktig bedömning av vad som kan uppnås med den mera aktiva säljinsats som är planerad, resulterar i att ZAPP har budgeterat en försäljning under 2003 på ton till ett värde av 9.4 miljoner kronor. Under följande år 2004 och 2005 bör ZAPP ha blivit väl känd bland de beställare och byggföretag som vill ha isolering med miljöfördelar. Prognosen förutsätter ingen stark ökning av de egna säljresurserna, men ett fortsatt utvecklat samarbete med de kundkategorier som visar intresse för att använda cellulosafiber. 18

19 RESULTAT BALANS & KASSAFLÖDEN PROGNOS RESULTATRÄKNING i sammandrag (tkr) Nettoomsättning Rörelsens kostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Årets skattekostnad Årets resultat BALANSRÄKNING i sammandrag (tkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder KASSAFLÖDESANALYS i sammandrag (tkr) Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

20 ORGANISATION Styrelse Bolaget har en aktiv styrelse där ledamöterna med bakgrund från byggbransch, nyföretagande och finansiering ger stöd till företagsledningen även i den löpande verksamheten. DAG JARNESS, dr.ing., civilekonom. (f.1934) Ordförande sedan Bakgrund från marknadsföring och produktutveckling i skogsindustri och som ledare av riskkapitalverksamheter. Styrelseledamot i REPEATIT AB. Äger aktier i ZAPP AB. CLAES GUSTAFSON, civilingenjör. (f. 1943) Ledamot sedan Bakgrund från SKANSKA AB i olika befattningar varav i koncernledningen Ordförande i Regenair AB. Äger aktier i ZAPP AB. ING-MARIE ODEGREN. (f. 1948) VD, Alingsåshem Ledamot sedan 2000 Äger 0 aktier i ZAPP AB. THOMAS CARLSTRÖM, bergsingenjör. (f. 1951) Investeringsansvarig Stiftelsen Industrifonden. Ledamot sedan 2000 Äger 0 aktier i ZAPP AB. JACOB FREDRIKSSON, civilekonom. (f.1971) Konsult evolution & co. Ledamot sedan 2001 Äger 0 aktier I ZAPP AB. Suppleanter ULLA FREDRIKSSON, speciallärare. LENNART SAMUELSSON, vice VD Stiftelsen Industrifonden. 20