PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR

Transkript

1 Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Föreskrift Datum PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR Studentexamensnämndens föreskrifter och anvisningar om provet i svenska som andraspråk innehåller dels text ur studentexamensförordningen, dels nämndens egna bestämmelser och anvisningar, vilka i texten hålls isär med hjälp av teckensnitt eller stil. Paragraftecknen i texten hänvisar till gymnasielagen (766/2004), lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005), om inte annat anges. Föreskrifterna och anvisningarna gäller första gången den examen som genomförs våren 2011.

2 I N N E H Å L L 1 ALLMÄNT OM PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SPRÅKFÄRDIGHETSBEGREPPET I STUDENTEXAMEN OCH FÄRDIGHETSNIVÅN FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK: PROVSTRUKTUREN DE PRAKTISKA ARRANGEMANGEN Allmänt om provarrangemangen Provpapper Skrivdon Bedömningen av provet i svenska som andraspråk Preliminär bedömning Slutgiltigt vitsord Insändandet Av Provprestationerna SVENSKA SOM ANDRASPRÅK: PROVTYPER Öppna frågor... 7 Bedömning Kort kommunikativ uppgift... 8 Bedömning och poängavdrag Kommentar Komplettering av en dialog Bedömning Annat kort meddelande Produktiv luckuppgift eller flervalsluckuppgift Produktiv luckuppgift Bedömning Flervalsluckuppgift Bedömning Uppsats Poäng som ges vid bedömningen Poängavdrag för uppsatsen KOMPENSATION LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER, SJUKDOM ELLER FÖRORDANDE HUR ETT FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL BEAKTAS VID BEDÖMNINGEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV KOMMENTAREN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV UPPSATSEN... 18

3 1 1 ALLMÄNT OM PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Provet i modersmålet kan vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk, om examinandens modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om examinanden använder teckenspråk som sitt modersmål eller första språk. (L 672/2005, 2, 6 ) Också examinander som är döva sedan födseln eller har förlorat hörseln i tidig barndom kan sålunda ersätta det obligatoriska provet i modersmålet med provet i svenska/finska som andraspråk. Studentexamen avläggs på finska eller svenska. (L 672/2005, 1 ) En examinand måste avlägga alla prov i sin examen på ett och samma examensspråk. Examinanderna behöver inte ansöka hos nämnden om rätt att skriva provet i svenska som andraspråk. När anmälningsuppgifterna har kommit in från gymnasierna gör studentexamensnämnden i befolkningsregistret en kontroll av rätten att skriva provet (modersmålet). Om befolkningsregistret uppger svenska eller finska som modersmål men det faktiska modersmålet är något annat språk, då kan examinanden, vårdnadshavaren eller rektor till nämnden skicka en preciserande utredning eller en ansökan om att detta ska beaktas. Provet i svenska som andraspråk skrivs samma dag som essäprovet i modersmålet. Provet innehåller inte någon hörförståelsedel (jfr provet i det andra inhemska språket och proven i främmande språk). Namnet svenska som andraspråk och de nationella grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsens föreskrift , s ) definierar nivån på de kunskaper i svenska som krävs för provet. Examinanderna behöver alltså inte kunna svenska lika bra som modersmålstalare. Provet i svenska som andraspråk ersätter modersmålsprovet och är därmed alltid ett obligatoriskt prov i examen. En godkänd studentexamen ger allmän högskolebehörighet. En examinand med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska som har skrivit men fått underkänt på modersmålsprovet får om den så önskar göra om det underkända obligatoriska provet genom att delta i provet i svenska/finska som andraspråk. (F 915/2005, 4 ) Om den som har anmält sig till ett prov uteblir från provet eller inte lämnar in en provprestation för bedömning, betraktas provet som avbrutet och underkänt. (L 672/2005, 10 ) Ett avbrutet prov kan inte kompenseras (jfr punkt 8). Nämndens allmänna föreskrifter och anvisningar samt de provspecifika föreskrifterna kan läsas på och skrivas ut från nämndens webbplats,

4 2 2 SPRÅKFÄRDIGHETSBEGREPPET I STUDENTEXAMEN OCH FÄRDIGHETSNIVÅN FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Provet mäter hur väl examinanden har tillägnat sig den färdighet i svenska som andraspråk som anges i grunderna för gymnasiets läroplan: hur bra examinanden förstår en text som den har läst på svenska, hur bra den behärskar ordförrådet, språkstrukturerna och för svenskan typiska uttryck, hur bra den kan producera kommunikativa texter på svenska samt hur bra den kan skriva en uppsats över något ämne som hör till den egna erfarenhetssfären eller nämns i motivkretsarna för lärokursen eller har aktualitet. Proven i studentexamen, också provet i svenska som andraspråk, bygger på Grunderna för gymnasiets läroplan 1. Proven utarbetas på grundval av den kommunikativa kompetensen sådan den definieras i Europarådets ramverk för språk: lärande, undervisning, bedömning (CEFR, Gemensam europeisk referensram för språk) 2. Språkfärdighet består enligt den definitionen av både kunskap om språket, och färdighet att använda det. Språkfärdigheten mäts i språksituationer som anges i läroplanen. Proven mäter både reception (läsförståelse) och produktion (strukturer och ordförråd, skriftlig framställning). Muntlig framställning och interaktion mäts inte i språkproven i studentexamen. Provet i svenska som andraspråk mäter inte heller hörförståelse. Provtexterna är valda så att de anknyter till olika temaområden i Grunderna för gymnasiets läroplan och till motivkretsar och teman i lärokursen för svenska som andraspråk. De enskilda provuppgifterna är för sin del konstruerade så att de så fullständigt som möjligt ska mäta olika slag av kommunikativa funktioner. Grunderna för gymnasiets läroplan ställer upp färdighetsnivåer för lärokurser av olika omfattning i enskilda språk. Nivåskalan i grunderna för läroplanen är en finländsk tillämpning av de färdighetsnivåer som anges i det europeiska ramverket. Följande tabell är utarbetad efter Grunderna för gymnasiets läroplan 2003, som trädde i kraft Mål för undervisningen i svenska som andraspråk enligt Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 Hörförståelse* Läsförståelse Skriftlig Muntlig framställning* framställning B2.2 B2.2 B2.1 icke definierad nivå, allmän färdighetsnivå B2.2 * Dessa delfärdigheter mäts inte i provet svenska som andraspråk i studentexamen. 1 Grunderna för gymnasiets läroplan Grunderna för läroplanen 2003 i gymnasieutbildning för ungdomar. Utbildningsstyrelsens föreskrift 33/011/ Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment. Published by arrangement with the Council of Europe Eurooppalainen viitekehys. Kielten oppimisen, opettamisen ja arvioinnin yhteinen eurooppalainen viitekehys. Suomentaneet Irma Huttunen ja Hanna Jaakkola 2003.

5 3 3 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK: PROVSTRUKTUREN Provet i svenska som andraspråk består av fyra delar, av vilka den första i första hand mäter färdighet i läsförståelse, den andra läsförståelse och interaktionell produktion, den tredje behärskningen av ordförråd och strukturer och den fjärde färdighet i skriftlig framställning. Delprovet i läsförståelse mäter examinandens förmåga att förstå skrivet språk och att utifrån ett textunderlag lösa olika uppgifter som innebär textproduktion på målspråket. Textunderlagen representerar olika genrer och varierar i omfång. Uppgifterna mäter till exempel förståelse av huvudtanken eller viktiga detaljer i ett textunderlag, förmåga att dra slutsatser av det man läst samt förståelse och tolkning av enskilda uttryck. Textunderlagen, som ofta är utdrag ur en längre text, representerar olika genrer. Delprovet består av öppna frågor. Delprovet i läsförståelse och interaktionell produktion mäter examinandens kommunikativa förmåga, dvs. hur examinanden förmår reagera på ett meddelande/meddelanden från en annan part och beakta både särdrag i och villkor för detta i det egna meddelandet/de egna meddelandena. Meddelandena kan till exempel bestå i kommentarer till ett tema i textunderlaget, e-postmeddelanden eller andra meddelanden av vardaglig karaktär eller komplettering av en dialog. Delprovet i behärskning av ordförråd och strukturer mäter behärskningen av delområdena i fråga. Delprovet består av en flervalsluckuppgift eller en produktiv luckuppgift. Flervalsluckuppgiften mäter förutom läsförståelse även behärskningen av satser, strukturer och ordförråd. Den produktiva luckuppgiften mäter textförståelse samt användningen av centrala ord, uttryck och strukturer. Delprovet i skriftlig framställning mäter examinandens förmåga att självständigt producera text och på svenska uttrycka sina tankar över teman som faller inom ramen för motivkretsarna i lärokursen för svenska som andraspråk och temaområdena för gymnasiet. Uppsatsen mäter också examinandens förmåga att beakta villkoren för olika slag av kommunikationssituationer. 4 DE PRAKTISKA ARRANGEMANGEN 4.1 Allmänt om provarrangemangen Provet i svenska som andraspråk skrivs samma dag som essäprovet i modersmålet. Nämnden sänder enligt utlovad tidtabell ut de provhäften och optiska blanketter som gymnasierna har lämnat beställning på. Anvisningar för hur provet ska utföras finns i själva provhäftet.

6 4 För examinandens del är provet avslutat när den har lämnat in sina svarspapper till den som övervakar provet, även om provtiden på sex timmar ännu inte löpt ut. Examinanden får inte lämna provsalen före klockan 12. Papper som har använts som koncept för prestationer ska strykas över. De ska inte skickas in till nämnden, men med tanke på eventuella förfrågningar är det bäst att de förvaras på gymnasiet i ett års tid. Läraren som tar emot prestationerna får inte ge några som helst anvisningar för hur uppgifterna ska utföras eller kontrollera att examinanden har följt anvisningarna Provpapper Gymnasierna ska förse examinanderna med den optiska blanketten och konceptpapper (helark A 3 eller halvark A 4). Svarsblanketten för språkproven används inte i provet i svenska/finska som andraspråk. Konceptpapperen ska ha en högermarginal som är tillräckligt bred för att ge rum för lärarens och censors anteckningar. Provpapper får examinanden inte riva sönder eller vika under pågående prov. Papper som har använts som koncept för prestationer måste strykas över. Skilda delar av provet (t.ex. uppsats och kort kommunikativ uppgift) skrivs var för sig på skilda papper. Den som övervakar prov ska påminna examinanderna om att de ska skriva sitt eget namn och examinandnummer samt gymnasiets namn och nummer på varje papper som innehåller svar. Det ska ske vid de ställen på papperet som är reserverade för namnuppgifter. Anvisningarna för ifyllningen av den optiska svarsblanketten måste ovillkorligen följas. När provet är slut får läraren inte ge svarsblanketterna tillbaka till eller ens visa dem för examinanderna. Efter provet får varken examinanderna eller läraren heller göra några som helst rättelser eller tillägg i svaren (genom att till exempel svärta ringar i fält IV på den optiska svarsblanketten). Läraren är däremot skyldig att korrigera och komplettera felaktiga identifikationsuppgifter (fält I III). Alla provprestationer (också de optiska svarsblanketterna) som skickas till nämnden måste vara försedda med gymnasiets namn (tryckt eller stämplat), gymnasiets och examinandens nummer samt examinandens namnteckning och fullständiga namn. På de optiska svarsblanketterna för språkproven ska identifikationsuppgifterna ges också i form av svärtade ringar, med vilkas hjälp den optiska läsaren lagrar uppgifterna i studentexamensregistret. Provets namn, som ska svärtas på den optiska svarsblanketten, finns angivet på omslaget till provhäftet.

7 Skrivdon Provprestationerna måste skrivas tydligt, snyggt och entydigt med blyertspenna. Blyertspennan får inte lämna ett spår som är alltför otydligt; en lämplig blyertspenna är HB eller 2. Spåret efter en kulspetspenna måste likaledes vara obrutet och fläckfritt. Provprestationer blir inte underkända på grund av en dålig handstil, men en otydlig skrift tolkas efter det sämsta alternativet (i fråga om t.ex. begynnelsebokstäver och böjningsändelser). Enbart stora bokstäver (versaler) får således inte användas. Uppsatsen i provet i svenska som andraspråk behöver inte renskrivas med bläck- eller kulspetspenna, som fallet är med essäprovet i modersmålet. 4.2 Bedömningen av provet i svenska som andraspråk Preliminär bedömning Prestationerna granskas och bedöms preliminärt av läraren i svenska som andraspråk eller av modersmålsläraren. (L 672/2005, 8 ) Alla prestationer i svenska som andraspråk måste preliminärt bedömas på gymnasiet, även om gymnasiet saknar lärare i svenska som andraspråk. För bedömningen gäller anvisningarna för poängsättningen i avsnitt 5, 9 och 10. Provhäftet anger vilken poängsättning som tillämpas i vilket delprov. Läraren ska anteckna det oviktade poängtalet för respektive uppgift både på prestationen och på bedömningsblanketten. Halva poäng förekommer inte. I slutet av häftet meddelas det totala antalet poäng för provet samt viktningarna (t.ex. x 3) för de enskilda delarna samt den kolumn där poängtalet ska antecknas på bedömningsblanketten. Poängtalen viktas av nämnden. Läraren markerar fel genom understrykning eller anteckningar i marginalen. För markering av fel måste läraren använda en rödpenna som lämnar tydliga och bestående spår, t.ex. röda kulspetspennor men inte vanliga röda färgpennor av trä. Den röda färgen används bara av läraren, medan nämndens censorer använder andra färger. Då är det i efterhand lätt att se vem som har gjort vilken markering. En utebliven prestation eller en prestation som det inte är möjligt att bedöma är värd 0 poäng. Om en examinand har lämnat in en prestation för fler uppgifter än de som krävs, då är det den prestation som fått lägst poäng som beaktas i den slutgiltiga bedömningen. Läraren bedömer alla prestationer preliminärt och antecknar poängtalen för dem på provprestationen och det lägsta poängtalet på bedömningsblanketten. Vilka uppgifter provet kommer att bestå av avgörs av nämnden.

8 6 Om en examinand ger fler än ett svar på samma uppgift, då bedöms uppgiften efter det svar som ger lägst poäng. Gymnasiet måste spara uppgifterna om alla poängtal som getts av lärarna, fram till dess att examensresultaten är klara Slutgiltigt vitsord Vitsordet för provet bestäms vid den slutliga relativa bedömningen på grundval av det sammanlagda antalet poäng för samtliga delar av provet. Poängtalen är följande: delprovet i läsförståelse (viktat) högst 60 poäng, delprovet i behärskning av ordförråd och strukturer 50 och uppsatsen 99 poäng. Det viktade maximiantalet poäng för provet är 209 poäng. Provprestationerna granskas och bedöms slutligt av studentexamensnämnden. (L 672/2005, 8 ) Nämndens censorer bedömer prestationerna med poängtal som följer de bedömningskriterier man gemensamt fattat beslut om i ämnesutskottet. Poänggränserna bestäms av nämnden när bedömningen är slutförd, för varje examenstillfälle för sig. Den proportionella fördelningen mellan de olika vitsorden försöker nämnden hålla någorlunda konstant från år till år. Ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får inte sökas genom besvär. (L 672/2005, 13 ) (Jfr Kontrollbedömning. Allmänna föreskrifter och anvisningar ) 4.3 Insändandet Av Provprestationerna Alla provprestationer måste skickas till nämnden inom utsatt tid. Bedömningsblanketterna måste vara omsorgsfullt ifyllda. På blanketten ska det oviktade poängtalet för varje uppgift och varje examinand föras in. På bilagan till bedömningsblanketten ska läraren ange vilka läroböcker som har använts i undervisningen. Blanketten dateras och undertecknas av läraren, som ytterligare ska förtydliga sitt namn samt uppge tjänsteställning och akademisk examen. Alla provprestationer som skickas till nämnden ska vara försedda med gymnasiets namn i tryckt eller stämplad form, vidare med gymnasiets nummer samt med examinandens nummer och namnteckning och fullständiga namn. På de optiska blanketterna ska identifikationsuppgifterna föras in även genom svärtning av ringarna, med vilkas hjälp den optiska läsaren för in uppgifterna i studentexamensregistret. Prestationerna i provet i svenska som andra språk skickas in i ett eget kuvert, separat från prestationerna i modersmålet. De optiska blanketterna läggs in i ett eget kuvert, separat från de produktiva delarna och bedömningsblanketten. Varje delprov läggs i en bunt för sig och ordnas i nummerföljd enligt examinand. (Se närmare rektors minneslista. En minneslista skickas ut för varje examenstillfälle för sig.) Kuvertet måste vara tillräckligt stort och hållbart.

9 7 Det får inte klistras igen. På kuvertet skrivs gymnasiets namn och nummer samt namnet på provet, allt med stor och tydlig handstil. 5 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK: PROVTYPER Följande provtyper kan förekomma i provet: o öppna frågor på gymnasiets undervisningsspråk, o kort kommunikativ uppgift (kommentar, komplettering av dialog eller något annat kort meddelande), o flervalsluckuppgift eller produktiv luckuppgift, o uppsats. 5.1 Öppna frågor De öppna frågorna mäter examinandens förmåga att förstå, tolka och producera text. Frågorna kan vara 5 10 till antalet (a j). Frågorna besvaras med produktiva svar, som ska tolka innehållet i texten och enligt uppgiftsbeskrivningen ha ett omfång på ca ord. Frågorna behöver inte nödvändigtvis anknyta bara till något visst textställe eller stycke, utan de kan testa också förståelsen av texten som helhet. Det kan förekomma frågor som kräver en personlig tolkning eller ett personligt ställningstagande. Textunderlagen är ofta utdrag ur längre texter och representerar olika genrer. De kan vara hämtade ur tidningar eller tidskrifter (t.ex. artiklar, reportage, nyheter, kolumner, insändare eller andra debattinlägg, annonser, reklam, serier, statistik, forskningsreferat), ur skönlitteratur (t.ex. noveller, dikter, romaner eller dramatisk litteratur), ur facklitteratur (artiklar, essäer, figurer, scheman), från webbsidor (t.ex. bloggtexter, meddelanden, rapporter, artiklar). Texterna kan också vara en kombination av olika genrer. Produktiva svar skrivs på konceptpapper, inte på den förtryckta svarsblanketten för språkproven. Bedömning De produktiva svaren ska vara självständigt och ledigt skrivna svar på de givna frågorna. Bedömningen tar fasta på hur uttömmande, kommunikativa, flytande, språkriktiga och självständiga svaren är. Ett återkommande upprepande av ordalydelsen i texten sänker avsevärt värdet på ett svar. Poängskalan är 5 0 beroende på vad som anges i anvisningarna för uppgiften, vid respektive fråga eller i slutet av provhäftet.

10 8 De produktiva svaren bedöms enligt följande kriterier: Skala 5 0 fylligt innehåll, och budskapet framförs synnerligen väl, 5 p. bra innehåll, och budskapet framförs väl, 4 p. brister i innehållet eller felaktig information, budskapet framförs någorlunda väl, 3 2 p. stora brister i innehållet (begripligt endast med svårighet eller vilseledande), budskapet svagt framfört, 1 p. helt felaktigt, obegripligt eller uteblivet svar, budskapet framförs inte, 0 p. Poängen för de enskilda svaren räknas ihop och från poängsumman för de produktiva svaren görs poängavdrag för språkdräkten enligt följande: bra språk, några språkfel, avdrag 1 p. någorlunda bra språk, fler språkfel, avdrag 3 p. språket försvårar avsevärt förståelsen, många språkfel, avdrag 5 p. För ett svar som är klart längre än anvisningarna anger kan det bli poängavdrag. På svarspapperet ska läraren anteckna såväl poängtalen för enskilda deluppgifter som det hopräknade antalet poäng för dem, poängavdrag för språkdräkten och det sammanlagda poängtalet. I kolumnen på bedömningsblanketten noteras bara det sammanlagda poängtalet. På sidan med poängsättningen i provhäftet finns anvisningar för ifyllandet av bedömningsblanketten. Det är de oviktade poängtalen för uppgifterna som ska noteras. Poängtalen viktas av nämnden i enlighet med viktkoefficienten i provhäftet. 5.2 Kort kommunikativ uppgift De korta kommunikativa uppgifterna har i första hand ett kommunikativt syfte, dvs. de ska visa hur examinanden förmår reagera på ett meddelande från en annan part och i sitt eget meddelande förmår beakta särdragen i och villkoren för meddelandet från den andra parten. En kort kommunikativ uppgift innehåller antingen en kommentar, en komplettering av en dialog eller något annat kort meddelande. Den korta kommunikativa uppgiften skrivs på ett eget konceptpapper. Det ska vara cirka ord långt. Svaret skrivs enligt anvisningarna i uppgiftshäftet. Bedömning och poängavdrag Den korta kommunikativa uppgiften bedöms som en helhet efter skalan Kommentaren bedöms efter bedömningstabellen i avsnitt 9, med beaktande av kommentarens argument och motiveringarna för dem samt dess läslighet och språkliga exakthet. De andra korta kommunikativa uppgifterna bedöms enligt anvisningarna i

11 9 Läraren ska i korthet (med hjälp av t.ex. plus- och minustecken) antyda förtjänster och brister i den korta kommunikativa skrivuppgiften. Läraren kan, om den så önskar, motivera sitt poängtal genom att t.ex. citera uttryck ur anvisningarna för bedömningen (se avsnitt 9). Poängtalet för den korta kommunikativa skrivuppgiften viktas av nämnden i enlighet med viktkoefficienten i provhäftet. I slutet av den korta kommunikativa skrivuppgiften ska examinanden själv ange hur många ord den innehåller. Om denna uppgift saknas, måste läraren räkna ut antalet ord. För en kort kommunikativ skrivuppgift som är för lång och därför inte motsvarar uppgiftsbeskrivningen blir det poängavdrag. Läraren bedömer också en kort kommunikativ uppgift, även om den är för lång. Läraren tillämpar då först de normala kriterierna (se avsnitt 9) och gör därefter avdrag enligt följande: överskridning poängavdrag under 10 % inget avdrag % avdrag 1 p % avdrag 2 p % avdrag 3 p % avdrag 4 p. Läraren ska klart motivera poängavdraget på examinandens prestation. T.ex. 7 p. 1 p. (för lång) = 6 p Kommentar En kommentar är en med egna ord skriven uppfattning om någon omständighet i textunderlaget eller ett ställningstagande till denna omständighet. I kommentaren ger examinanden sin egen syn på den sak som efterfrågas och motiverar samtidigt sin ståndpunkt. Kommentaren kan allt efter uppgiftsbeskrivningen vara inriktad på temat för hela textunderlaget eller på någon detalj i texten. Kommentaren ska ha en klar och konsekvent argumentationsstruktur. Påståenden ska motiveras. Kommentaren ska ta fasta på den synvinkel som ges i uppgiftsbeskrivningen, och den ska beakta kommunikationssituation och målgrupp när det gäller både språk och textstruktur. Kommentaren ska vara ord lång. Den behöver inte ha rubrik. Den skrivs med tydlig handstil på ett eget konceptpapper. I slutet av kommentaren ska examinanden själv anteckna ordantalet. Om anteckning saknas, ska läraren räkna ut antalet ord. Kommentaren bedöms efter kriterierna i avsnitt 9.

12 Komplettering av en dialog Komplettering av en dialog innebär att examinanden ska åstadkomma en dialog där de kommunikativa syftena i uppgiftsbeskrivningen är uppfyllda. Dialogen kan anknyta till talsituationer i vardagen och bestå av till exempel flera text- eller e-postmeddelanden. Examinanden ska anpassa sitt budskap till den situation som anges i uppgiftsbeskrivningen och till samtalspartner eller mottagare i fråga. Examinanden ska fylla i delar som saknas i dialogen, så att dessa tillsammans med de givna delarna av dialogen bildar en klar och kommunikativ helhet. Formalitetsgraden bestäms av uppgiftsbeskrivningen och situationen. Uppgiften kan således kräva bruk av olika register i språket (t.ex. skrivet talspråk). Bedömningen tar fasta på inledningen, formuleringen av innehållet och avslutningen i meddelandet. Den tar också fasta på läsförståelsen och den skriftliga framställningen, men dessa bedöms i relation till den kommunikativa förmågan, hur väl denna kommer eller inte kommer till uttryck i uppgiften. Uppgiftsbeskrivningen anger hur lång prestationen ska vara. Kompletteringarna skrivs med tydlig handstil på ett eget konceptpapper, i den ordning som de uppträder i dialogen. Framför varje komplettering ska också numret eller bokstaven som anger ordningen sättas ut. Bedömning Maximiantalet poäng är 10 poäng Kommunicerar synnerligen naturligt och situationsenligt. 8 7 Kommunicerar naturligt och situationsenligt. 6 5 Kommunicerar rätt naturligt och situationsenligt. 4 3 Kommunicerar tillfredsställande, och situationen beaktas i någon mån. 2 1 Kommunicerar svagt, och situationen beaktas inte i tillräcklig grad. 0 Kommunicerar inte, och situationen har inte alls beaktats Annat kort meddelande Annat kort meddelande är en uppgift som har till syfte att producera ett meddelande, där de kommunikativa syftena i uppgiftsbeskrivningen är uppfyllda. Det kan vara fråga om ett e- postmeddelande eller något annat meddelande i vardagslivet. Det kan vara fråga om ett eller flera korta meddelanden. Meddelandena ska i enlighet med uppgiftsbeskrivningen innehålla skribentens svar, kommentar, synsätt e.d.

13 11 Examinanden måste anpassa sitt meddelande till den situation och den mottagare som anges i uppgiftsbeskrivningen. Uppgiftsbeskrivningen definierar också formalitetsgraden. Uppgiften kan således kräva bruk av flera olika register av språket (till exempel talspråk). Bedömningen tar fasta på inledningen, formuleringen av innehållet och avslutningen i meddelandet. Bedömningen tar också fasta på läsförståelsen och den skriftliga framställningen, men dessa bedöms i relation till den kommunikativa förmågan, hur väl denna kommer eller inte kommer till uttryck i uppgiften. Uppgiftsbeskrivningen anger prestationens längd. Meddelandet ska skrivas snyggt på ett eget konceptpapper. Poängsättningen följer dialogkompletteringen i Produktiv luckuppgift eller flervalsluckuppgift Produktiv luckuppgift Den produktiva luckuppgiften mäter textförståelse samt bruket av centrala ord, uttryck och strukturer. Uppgiften är baserad på en eller flera korta sammanhängande texter med luckor som ska fyllas i. Det kan handla om att fylla luckan med grundformen eller en böjd form av ett givet ord, ett idiom, en avledning eller ett sammansatt ord. Med hjälp av text- och satssammanhanget och eventuella stödord ska examinanden avgöra vilken ordform, vilket ord eller vilken sats som passar in i luckan, och skriva in detta på svarspapperet. Det kan finnas flera alternativ som passar in i luckan, och då ska examinanden bestämma sig för något av dem. Som svarspapper används konceptpapper. På papperet ska examinanden skriva bara det som uppgiften kräver för att texten ska bli komplett. Svaren skrivs i nummerföljd under varandra på varannan rad. Om en struktur är fördelad på två eller flera luckor, måste svaret visa vilka delar av strukturen som hör till vilken lucka (genom bruk av t.ex. tecknen... eller - mellan de enskilda delarna). Bedömning Svaren på den produktiva luckuppgiften bedöms med 1 0 poäng, i enlighet med anvisningarna i provhäftet. 1 poäng ges för ett svar som är helt korrekt. Läraren noterar de oviktade poängtalen i marginalen på svarspapperet och på bedömningsblanketten, i enlighet med anvisningarna i provhäftet. Poängtalen viktas av nämnden, i enlighet med viktkoefficienten i provhäftet.

14 Flervalsluckuppgift Flervalsluckuppgiften mäter förutom textförståelse även behärskningen av satser, ordförråd och strukturer. Uppgiften är baserad på en eller flera sammanhängande texter, där vissa ord är utelämnade. På respektive punkt i flervalsluckuppgiften ska examinanden bland givna alternativ välja det alternativ som passar bäst i luckan, med hänsyn till text- och satssammanhang. Svarsalternativen varierar mellan två och fyra (A,B eller A,B,C eller A,B,C,D). Det alternativ som väljs är alltid en bokstavskod, även när svaret innebär att luckan förblir tom. På den optiska svarsblanketten ska examinanden med blyertspenna svärta den ring som motsvarar det svarsalternativ den anser är rätt. På svarsblanketten ska svaren på flervalsuppgifterna föras in i enlighet med numreringen i provhäftet (se bilagan med anvisningar för ifyllande av den optiska svarsblanketten). Den svärtade ringen utgör det definitiva svaret. En ring som lämnats osvärtad tolkas som ett felaktigt svar. Bedömning På examensdagen för provet i svenska som andraspråk skickar nämnden eventuella schabloner för flervalsuppgifterna till gymnasierna. Läraren gör den preliminära bedömningen med hjälp av nämndens schablon. Läraren noterar antalet rätta svar bland sina egna anteckningar och på bedömningsblanketten, enligt anvisningarna i provhäftet. Viktningen görs av nämnden, i enlighet med viktkoefficienten i provhäftet. 5.4 Uppsats Uppsatsen mäter examinandens förmåga att självständigt producera en sammanhängande text och förmågan att uttrycka sina tankar på svenska språket. Uppsatsen ska ha ett innehåll som motsvarar uppgiftsbeskrivningen. Allt efter uppgiftsbeskrivningen ska uppsatsen vara baserad på eller anknyta till ett material, eller också ska materialet användas bara som stimulans. Det kan finnas mellan fem och sju uppgiftsbeskrivningar, av vilka en ska väljas. En del av uppgiftsbeskrivningarna har en färdig rubrik på uppsatsen markerad med fet stil, andra ska examinanden själv sätta en passande rubrik på. Materialet i uppgiftsbeskrivningarna anknyter till motivkretsarna i lärokursen för svenska som andraspråk, till temaområdena i Grunderna för gymnasiets läroplan. Textunderlagen för de materialbaserade uppsatserna är samma textgenrer som texterna i läsförståelse (5.1, s. 7). Materialet kan dessutom bestå av bilder.

15 13 Texterna som produceras (uppsatserna) är för det mesta saktexter: texter som presenterar eller diskuterar fakta eller tar ställning i frågor, eller som analyserar och tolkar skönlitterära eller andra texter. Uppsatserna kan också om uppgiftsbeskrivningen så säger vara beskrivande eller berättande texter. Uppsatsen ska vara ord lång, vilket är mera än i uppsatsen i främmande språk men mindre än i essän i modersmålsprovet. Ordantalet bestäms av alla särskrivna ord, tecken, förkortningar, siffror m.m. Rubrik och skiljetecken ingår däremot inte. Examinanden räknar ut antalet ord och antecknar det på provpapperet. Om examinanden har försummat att göra det, ska läraren anteckna antalet ord. Uppsatsen skrivs med tydlig handstil på konceptpapper. Den behöver inte renskrivas med bläckeller kulspetspenna, som essäprovet i modersmålet. Examinanden skriver rubrik och nummer på uppsatsen på papperet. Om numret saknas, ska läraren lägga till det. Uppsatsen bedöms efter kriterierna i avsnitt 10. Uppsatsen behöver inte nå upp till kravnivån för essän i modersmålet, men uttrycksförrådet och temabehandlingen ägnas här större uppmärksamhet än i främmande språk Poäng som ges vid bedömningen Läraren ska bedöma uppsatsen efter kriterierna i tabellen i avsnitt 10 och använda följande poängtal: Vid poängsättningen av uppsatsen får det alltså inte förekomma några andra mellanpoäng än sådana som slutar på 3, 5 och 7. Vid behov kan också låga poängtal (35 0) komma till användning. 0 poäng ges bara för en uppsats som saknas helt och hållet, för en uppsats som går helt på sidan om ämnet eller för en uppsats som är kopierad på materialet eller på annat material. Till att börja med ska läraren bedöma även en uppsats som är för kort enligt den normala tabellen och först därefter göra poängavdrag i enlighet med

16 14 Poängtalet för uppsatsen ska läraren notera i nedre kanten på sista sidan av konceptarket, för att poängtalet inte i förväg ska påverka censors bedömning. Poängtalet noteras således både på bedömningsblanketten i enlighet med anvisningarna i provhäftet och på provprestationen Poängavdrag för uppsatsen Läraren bedömer till att börja med uppsatser som är för långa eller för korta enligt den normala bedömningstabellen (avsnitt 10) och gör först därefter poängavdrag. Poängavdraget jämte motivering ska läraren notera på provprestationen. En uppsats som avsevärt överstiger den rekommenderade längden ger ett avdrag på 5 10 poäng, men avdrag ska göras bara om texten innehåller onödig upprepning eller om den har en lös struktur. En uppsats som är alltför kort ger avdrag på 5 50 poäng enligt följande uppställning: ord poängavdrag ord ej poängavdrag ord 5 poäng ord 10 poäng ord 15 poäng ord 20 poäng ord 25 poäng ord 30 poäng ord 35 poäng ord 40 poäng ord 45 poäng ord 50 poäng En text som är bara några meningar lång kan inte anses vara en uppsats, och det slutgiltiga poängtalet kommer att ligga under 30 poäng. Läraren ska notera att en uppsats är för lång eller för kort och ange antalet ord på prestationen. För uppsatser som saknar rubrik görs ett avdrag om 5 poäng. Om uppsatsen i huvudsak är kopierad, t.ex. ur provhäftet, blir det slutgiltiga poängtalet 40 0 poäng. Om uppsatsen är plagierad eller skriven över ett helt felaktigt tema är poängtalet 0 poäng.

17 15 6 KOMPENSATION Examen avläggs utan hinder av underkänt vitsord i ett obligatoriskt prov, om vitsordet enligt de grunder som studentexamensnämnden har fastställt inte hindrar att examensbetyg utfärdas och examinanden inte skriftligen har förbjudit att ett underkänt vitsord antecknas i betyget. (L 672/2005, 6 ) Möjligheten till kompensation är beroende av såväl poängtalet för det underkända provet som vitsorden för de andra proven. 7 LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER, SJUKDOM ELLER FÖRORDANDE Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något synnerligen vägande skäl, kan studentexamensnämnden beakta detta vid bedömningen. (L 672/2005, 8 ) Om examinanden har något funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter, kan proven för denna examinand ordnas på avvikande sätt. Detsamma gäller en examinand som på grund av sjukdom eller av jämförbar orsak är förhindrad att avlägga proven på samma sätt som övriga examinander. Studentexamensnämnden beslutar om användningen av arrangemang på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare. (F 915/2005, 6 ) Nämnden har utfärdat en särskild föreskrift om beaktande av sjukdom, funktionshinder eller förordanden i studentexamen, likaså en särskild föreskrift om beaktande av läs- och skrivsvårigheter. Om en examinands prestation i svenska som andraspråk har påverkats ogynnsamt av någon sjukdom eller annan motsvarande omständighet, ska gymnasiet till nämnden skicka ett läkarintyg över sjukdomen eller något annat förordande som belyser saken. Läkarintyget ges in av examinanden eller vårdnadshavaren. Intyg över läs- och skrivsvårigheter och förordanden om främmande språk som modersmål ska skickas till nämnden i anslutning till anmälan. Läkarintyg och förordanden skickas efter examen till nämnden tillsammans med korrigerings- och kompletteringsblanketten. Intyg och förordanden i original eller kopia ska inte fogas till provprestationerna. Lärarna och censorerna bedömer provprestationerna i enlighet med de ämnesspecifika anvisningarna, utan att beakta intyg över läs- och skrivsvårigheter, läkarintyg eller förordanden. Dessa behandlas i separata utskott i nämnden.

18 16 8 HUR ETT FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL BEAKTAS VID BEDÖMNINGEN För examinander med ett annat modersmål än det språk som de avlägger studentexamen eller ett enskilt prov på eller som de skriver modersmålsprovet i eller provet i svenska som andraspråk på, för dem gäller det förfarande som beskrivs i nämndens föreskrift om examinander med främmande språk som modersmål. Som framgår av föreskriften kan nämnden dessutom beakta andra särskilt vägande skäl, t.ex. långvarig skolgång utomlands. Också examinander som är döva sedan födseln eller tidig barndom kan betraktas som examinander med ett främmande språk som modersmål. Nämnden har utfärdat en särskild föreskrift om hur främmande språk som modersmål ska beaktas i studentexamen. Lärarna bedömer provprestationerna och antecknar poängtalen på prestationerna och bedömningsblanketterna, utan att ta hänsyn till det främmande modersmålet. Så går också nämndens censorer till väga. Nämndens utskott för behandling av förordanden om examinander med främmande modersmål går igenom de fall som nämnden har fått utredningsblanketten över och gör en bedömning av frågan i vilket ämne nackdelen med det främmande språket ska beaktas.

19 17 9 ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV KOMMENTAREN OBS. Kolumnerna Argument jämte motiveringar och Läsbarhet och språklig exakthet kompletterar varandra ömsesidigt i bedömningen som helhet. Allmänt intryck Argument jämte motiveringar Läslighet och språklig exakthet 10 9 poäng Mycket bra kommentar 8 7 poäng Bra kommentar 6 5 poäng Tillfredsställande kommentar 4 3 poäng Försvarlig kommentar 2 1 poäng Svag kommentar 0 poäng Mycket svag kommentar eller ingen kommentar alls Framför sin åsikt väl och motiverar den mångsidigt. Framför sin åsikt rätt väl och motiverar den rätt mångsidigt. Framför sin åsikt på ett tillfredsställande sätt och motiverar den i någon mån. Framför sin åsikt på ett ofullständigt sätt och motiverar den inte. Framför sin åsikt på ett svagt sätt och motiverar den inte. Framför inte vare sig åsikt eller motiveringar till avsaknad av åsikt. Texten är lätt att läsa och bildar en logisk helhet. Språket är klanderfritt. Texten är i huvudsak lätt att läsa och bildar en rätt logisk helhet. Språket kan ha vissa brister, men de stör inte förståelsen. Texten är inte till alla delar lätt att läsa, och den är ställvis inexakt. Språket har brister som stör förståelsen. Texten framstår närmast som en katalog över enskilda fakta, vilket kräver omdisposition av läsaren. Språkfel försvårar påtagligt förståelsen. Texten framstår närmast som en katalog av fristående satser, där läsaren blir tvungen att nästan helt skapa sammanhang själv. Texten kännetecknas av en påtaglig inexakthet i uttrycket. Förståelsen försvåras i hög grad av språkfel. Innehållet är helt felaktigt eller texten är oredig och full av språkfel.

20 18 10 ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV UPPSATSEN OBS. Kriterierna kommunikativ förmåga, uppgiftsbeskrivning och materialanvändning, textens innehåll och struktur samt språklig bredd och exakthet kompletterar varandra ömsesidigt i bedömningen som helhet.

21 19