(ur Järfälla Hembygdsblad 2001/1) Tånglöt. - torp under Säby gård. av Lars Gustafsson j:r

Transkript

1 (ur Järfälla Hembygdsblad 2001/1) Tånglöt - torp under Säby gård av Lars Gustafsson j:r Tånglöt hör till de allra tidigast dokumenterade torpen i Järfälla, nämligen från Det ligger något 100-tal meter öster om E 18 i höjd med busshållplatsen Tånglöt längs Enköpingsvägen. En torpstuga finns fortfarande kvar på den gamla torpplatsen. Del av karta över Säby 1850, upprättad av Oscar von Sydow. Den dubbeldragna vertikala linjen är Enköpingsvägen och de streckade linjerna är vägar till Björnmyra och Rocksta.

2 Namnet Tånglöt betyder den långsmala, sluttande betesmarken, där förleden Tång- betyder udde och smalt stycke, t ex åkerremsa, och efterleden -löt betyder betesmark. Det är besläktat med ordet luta och bör ursprungligen ha betytt sluttning. Som nämnts finns Tånglöt belagt första gången i jordeboken över Järfälla Tånglöt nämns här jämte två ytterligare torp under Säby, nämligen Vreta och Granskog. Dessa tre är de första torp som möter oss i bevarade dokument. Torparen på Tånglöt heter Mårthen. Han upptas också i 1593 års jordebok och ska ta emot en årlig (eller slotts)häst och en kungshäst för utfodring. Denna s.k. fodring ingick som en del av jordeboksräntan eller den ordinarie räntan, dvs den ordinarie delen av grundskatterna. De tre torpen står tillsammans med de minsta gårdarna, vilket tyder på att de hade en status liknande dem. I 1599 års förmögenhetsräkning är det Per som brukar Tånglöt. Han redovisar 1 ko och 1 sto och sår årligen 1 tunna säd. För detta erlägger han 2 1/4 öre i förmögenhetsskatt. Det är glest mellan beläggen från den följande tiden och först i och 30-talens skattelängder finns det uppgifter om Tånglöt. Från 1620-talets mitt och ca 10 år framåt brukas torpet av Jöran. Han betalar 1625 kvarntullspenningar med 18 öre. I boskapsoch utsädeslängderna har han i regel 1 à 2 hästar, 2 à 3 kor, enstaka svin och 4 till 9 får. Han sår 2 à 3 tunnor årligen och erlägger i genomsnitt 1 à 2 daler i boskapsoch mantalspenningar. Av en arvstvist vid vintertinget 1633 får vi veta att en Anders Persson i Tånglöt avlidit och hans änka Britta bor kvar på torpet. Mannen har testamenterat hälften av kvarlåtenskapen till sin hustru. Mot detta protesterar en släkting, Olof Bengtsson på Säby, som är kusin med Anders Persson. Hur tvisten avlöper vet vi inte, då en del domböcker saknas och i de bevarade förekommer inte målet i fortsättningen. I 1650-talets två tillgängliga mantalslängder 1653 och 1655 upptas 1653 Hans med hustru för att erlägga mantalspenningar medan det 1655 endast är hustrun. Det behöver inte betyda att mannen är avliden, utan att han inte förmår erlägga skatter ifråga eller är över 63 år. I 1660-talets två tillgängliga mantalslängder 1661 och 1665 brukar Johan Persson Tånglöt. Även dessa år är endast en person upptagen att erlägga mantalspenningar. I 1670-talets två bevarade mantalslängder upptas Simon med hustru på Tånglöt, som nu alltså båda betalar mantalspenningar. Från 1694 finns mantalslängder i stort sett kontinuerligt bevarade. I 1694 års längd uppges Tånglöt som öde. År 1695 och ett 10-tal år framåt brukas Tånglöt av Christer Ersson och från denna tid är i regel två personer, torparen och hans hustru, upptagna att erlägga mantalspenningar. Christer Ersson finns kvar på Tånglöt 1702, men 1705 är bruket lagt under Bredgården. Längder saknas Åren brukar Jan Ersson Tånglöt. Denne är en av de många som drabbas hårt av pesten under En son dör, 6 veckor gammal, i slutet av juli. Själv dör han jämte hustrun och tre barn i oktober Därefter kommer 1711 Mats Ersson. Han har i egenskap av sexman skrivit under 1712 års mantalslängd med sitt bomärke. Han blir en längre tid på torpet, som han brukar till Hans hustru heter 1711 Lena och 1712 Karin enligt husförhörslängderna, så uppenbarligen har den förstnämnda avlidit. Av längderna kan vidare avläsas, att i

3 familjen finns barnen Kerstin, Anders, Jan och Zacharias. Det framgår att familjemedlemmarna med undantag av torparen själv kan läsa i bok. Av de i övrigt sparsamt förekommande betygsättningarna framgår t.ex. att Mats Ersson kan katekesen bra och att han kan något av Luthers förklaringar. Vidare kan man se att dottern Kerstin 1719 kan nästan hela katekesen. Från och med 1733 står Hindrik Persson som brukare av Tånglöt. Han finns på torpet till De senare åren uppges hustrun som sjuklig och familjen som utfattig. Från 1745 heter brukaren Jan Andersson, men han flyttar redan 1749 till Västra Ryds socken och efterträds då av Jan Ersson. Enligt 1756 års husförhörslängd är han då 33 år och hustrun Britta 32. De har barnen Erik 7, Lisa 3 och Jan 1 år. Torparen kan inte läsa innantill i bok, hustrun kan något och äldsta barnet kan läsa. I övrigt har prästen, när det gäller torparen, bara skrivit ordet svagt över alla kolumnerna medan hustruns kunskaper noga specificeras och växlar mellan tämligen eller något bättre och rent och väl (det högsta betyget). Familjen flyttar från Tånglöt Som efterträdare kommer Anders Ersson och hans hustru Stina som flyttar in Enligt husförhörslängden är han år och hustrun 24. De har sonen Erik. Anders kan läsa i bok. Mantalslängden 1766 ger lite mer uppgifter. Förutom sonen Carl 3 år finns i hushållet gossen Bengt 12 år och flickan Stina 5 samt den 50-åriga pigan Marta. Familjen är kvar till troligen Mantalslängder saknas för Erik Hansson heter nästa brukare. Han är 57 år vid inflyttningen Hans hustru Anna Andersdotter är lika gammal. De flyttar 1773 till Tegelhagen under Veddesta. Efterföljaren Anders Larsson får en mycket kort tid på torpet, ett knappt år, ty han avlider av hetsig feber redan den 14 mars 1774 endast 35 år gammal. Familjen består då av hustrun Anna Stina Mattsdotter samt de två barnen Anna Caisa 4 år och Anders ½ år. Av dödsnotisen framgår i övrigt, att han flyttat in från Gumsarboda socken och varit gift i 7½ år samt haft fyra barn (två söner och två döttrar). Vid bouppteckningen finns i tillgångar 820 riksdaler (rdr) och i skulder 138 rdr, vilket resulterar i en behållning på 682 rdr. Som vanligt är kreatursposten den största, 330 rdr. Kreatursbeståndet utgörs av 2 ston, 16 resp. 4 år gamla, 2 kor, varav en med namnet Hjärtnos, samt 4 får. Den näst största posten är den avlidnes kläder, 78 rdr. Därnäst kommer möbler och prydnadssaker med vardera 76 rdr. Det är ovanligt att prydnader kommer upp till så hög summa. Här redovisas 2 guldringar om vardera 30 rdr,1 silvertumlare på 2 lod om 14 rdr och 1 silverring om 2 rdr. En av guldringarna är dock i pant hos drängen Erik Olsson i Bromsten. Till denne redovisas i bouppteckningen också en skuld på 85 rdr för innestående lön och tre dagsverksersättningar. Ytterligare en Anders Ersson flyttar in 1774 från Ålsta, 38 år. Hans hustru, Sophia Ivarsdotter, är född i Eds socken och är 32 år vid inflyttningen. Tånglöt omfattar vid denna tid 2 tunnland åker. Nu börjar också bruket av tobak att införas i mantalslängderna. Anders Ersson hör vissa år till tobaksbrukarna. Vid 1780-talets mitt upplyses också att i familjen ingår 4 à 5 minderåriga barn. År 1792 kommer Olof Olsson till Tånglöt. Han är född i Vidbo socken Hustrun Stina Olsdotter är född i Ununge De har tre barn. Familjen är kvar till 1805.

4 Hembygdsföreningens mångårige revisor Hans Andersson utanför torpstugan vid Tånglöt den 29 oktober Här var hans mormors föräldrar Olof Andersson och Maja Greta Eklöf torpare Foto Olle Malmberg Deras efterföljare Anders Jansson och Stina Andersdotter är också från centrala Uppland, Orkesta resp. Össeby socknar och är båda födda De har också tre barn. Torparen får göra tre veckodagsverken på Säby. Som en ovanlighet kan noteras, att alla drängar som under decenniet tjänat på Tånglöt har varit gifta. År 1812 blir det åter skifte på torpare i Tånglöt. Då flyttar Anders Jansson till Stockholm och Carl Persson Dahlbeck kommer hit med hustrun Maja Lisa Olsdotter och tre barn. De får ytterligare två innan de 1820 lämnar Tånglöt. Carl Persson brukar tobak och hustrun mindre sidenpersedlar. Olof Andersson tar sedan över torpet hösten 1820, ty i mantalslängden för 1821, daterad den 4 december 1820, upptas han som brukare. Han är född i Söderby socken i Roslagen 1788 och hustrun Maja Greta Eklöf är född i Ununge Familjen kommer närmast från Spånga socken, där makarna vigs den 28 oktober Under åren på Tånglöt föds i familjen de fem barnen Maria Charlotta, Greta Stina, Fredrika, Jan Erik och Per Fredrik. Liksom familjens företrädare på Tånglöt, så brukar Olof Andersson tobak och hustrun Maja Greta mindre sidenpersedlar. Familjen flyttar i december 1830 till Alboda i Sollentuna socken. Per Wadlund och hustrun Brita Catharina Snell blir efterträdare. De stannar bara till 1833, så flyttar de till Stockholms-Näs socken. Lars Larsson kommer samma år in från Sånga socken på Svartsjölandet. Han är född 1795 i Edsbo socken och hustrun Ulrika Nilsdotter 1792 i Hacksta socken. Båda har varit gifta tidigare. Av de fyra barnen är ett hustruns i första giftet, två mannens i första giftet och ett, det senaste, hustruns under hennes änketid efter första mannen. Familjen har också ett fosterbarn, Johan Nicketin, född i Järfälla 1835, som blivit föräldralös. Vid sockenstämman den 18 juni 1843, då Lars Larsson är närvarande, beslutas om villkoren

5 för mottagandet av fosterbarnet. Larsson och hans hustru Ulrika ska "genast emottaga Gossen Nicketin till upfostran, föda och vård, besörja dess undervisning i Christendomen och förse honom med nödiga kläder". Familjen ska ha honom i sju år, dvs till dess han fyllt 15 år. För detta får familjen 66 riksdaler 32 skilling banco ur socknens fattigkassa. Till säkerhet för att de uppfyller villkoren i kontraktet ska de lämna sitt "Lösörebo i underpant". Som jämförelse kan nämnas, att vid den här tiden ersätts ett års mansdagsverken med ca 60 rdr bco och ett års kvinnodagsverke med ca 27 rdr bco, i båda fallen jämte kost och husrum. - År 1846 flyttar familjen från Tånglöt till Nyaland under Lövsta. Under det dryga halvsekel som sedan följer från 1846 fram till sekelskiftet, eller 1902 om man ska vara exakt, så är Tånglöt bara brukat av torpare i tio år. Lika länge är det bebott av statdrängar och inhyses personer och i hela 36 år är det obebott, dock inte i sammanhängande perioder utan i omgångar. Ladan vid Tånglöt, eller 40-tal. Efter foto hos Inger Wahlström År 1903 kom August Holmberg med familj till Tånglöt. På bilden, tagen omkring 1910, ses August (stående överst t h) och hustrun Hanna (sittande i mitten) samt deras barn Ester (stående överst t v), Albert (t v om Hanna), Gustaf (t h om Hanna), Elsa och Kalle (sittande) samt Ingeborg (i Hannas knä). Efter foto hos Inger Wahlström, dotter till Gustaf Holmberg. Vid kartläggningen av Säby 1850 finns i Tånglöt fyra byggnader varav ett bostadshus och tre uthus. De korta perioder Tånglöt brukas självständigt är av stattorparen Jonas Magnus Håkansson och av torparen Jonas Gustaf Andersson. År 1903 flyttar torparen August Holmberg in med sin hustru Hanna Klasson. De kommer närmast från Säby, är födda 1863 resp De har vid inflyttningen barnen Ester,

6 Albert och Elsa, alla födda i Järfälla. Torparparet själva är födda, han i Spånga och hon i Vallentuna. På torpet föds ytterligare fyra barn; Gustaf, Karl, Ingeborg och Astrid. Familjen Holmberg driver jordbruket på torpet till 1930-talets slut. August Holmberg avlider Kvar är då hustrun Hanna och sonen Albert, som arbetar vid Bolinders i Kallhäll. Han flyttar från Tånglöt 1945 i samband med sitt giftermål. Hanna bor kvar på Tånglöt till 1949, då hon flyttar till Ålderdomshemmet i Barkarby, där hon även tidigare bott på vintrarna de senaste åren enligt sondottern Inger Wahlström. Därmed upphör Tånglöt att vara permanent bebott. Tånglöt på 1940-talet. Hanna Holmberg t v och dottern Elsa t h. Efter foto hos Inger Wahlström Tånglöt övergår i statens ägo 1915, då Säby gård säljs av godsägare Douglas Dickson till Kronan för att ingå i ett militärt övningsområde, kallat Järvafältet. Torpet upplåts 1956 av Kronan till Järfälla hemvärnskår som hemvärnsgård. Kåren hyr torpstugan till Tånglöt övergår 1970 från Kronan till Järfälla kommun i samband med statens försäljning av Järvafältet. Torpstugan renoveras av kommunen Den disponeras sedan 1996 av Järfälla hundungdom, som är Svenska Brukshundsklubbens ungdomsorganisation. Föreningen hyr torpet på ettåriga kontrakt med tre månaders uppsägning. 1. Bostadshuset 2. Källaren 3. Hönshuset 4. Lada med stall, ladugård och höskulle 5. Dass 6. Vedbod till landsvägen Stockholm-Enköping Lilla Hagen Karta över Tånglöt 1934, upprättad av Arne Hallberg. Uppgifterna om byggnadernas funktioner har lämnats av Inger Wahlström.