Framtidens lärande - är här och nu! Program maj. inklusive valbara inspirationsmöten och seminarier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens lärande - är här och nu! Program 19-20 maj. inklusive valbara inspirationsmöten och seminarier"

Transkript

1 Framtidens lärande - är här och nu! Program maj inklusive valbara inspirationsmöten och seminarier

2 Program Torsdag 19 maj Registrering, utställningsbesök Lust att lära Nät- och ungdomskulturer: Simon Lindgren, professor, Umeå univerietet tillsammans med lärare Lärande på människans villkor: Peter Gärdenfors, professor, Lunds universitet tillsammans med lärare och elever Kaffe/förfriskning - med tid för utställningsbesök Valbara workshops, seminarier, inspirationsmöten och utställarmöten Särskilt program, se sid 4-7. Du kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium/workshop under detta pass. Du väljer via diu.se/framtidenslarande från den 19 april. Utställningsbesök Utställarnas program presenteras i början av maj LUNCH - med tid för utställningsbesök Lära för livet Enabling students of all abilities to realize their potential: Anthony Salcito, Vice President Worldvide Education, Microsoft Didaktikens verktyg: Erik Fichtelius, Vd, UR Prisutdelning svenska etwinning-priset 2011: Ulf Melin, generaldirektör Internationella programkontoret och pristagare Kaffe/förfriskning - med tid för utställningsbesök Valbara workshops, seminarier, inspirationsmöten och utställarmöten Särskilt program, se sid Du kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium/workshop under detta pass. Du väljer via diu.se/framtidenslarande från den 19 april. Utställningsbesök Utställarnas program presenteras i början av maj Mingel, middag, utställningar på Moderna Museet (ingår ej i konferensavgiften, separat anmälan via konferensanmälan) 2 Framtidens lärande 2011

3 Fredag 20 maj Utställningarna öppnar och har öppet till kl Lärare lär Professionsdriven och praktiknära forskning: Ingrid Carlgren professor, Stockholms universitet tillsammans med verksamma lärare Lörare lär av och med varandra: Panelsamtal kring lärares lärande med SVT/Klass 9A, lärarutbildning och fackliga organisationer Kaffe/förfriskning med tid för utställningsbesök Valbara workshops, seminarier, inspirationsmöten och utställarmöten Särskilt program, se sid Du kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium/workshop under detta pass. Du väljer via diu.se/framtidenslarande från den 19 april. Utställningsbesök Utställarnas program presenteras i början av maj Utställningsbesök LUNCH - med tid för utställningsbesök Digital agenda Eftertankar: Mikael Alexandersson, professor, Göteborgs universitet Så går vi vidare: röster från svensk skola En spaning kring tidens lärande: Per Naroskin, psykolog, spanare från Sveriges Radio Digital agenda för svensk skola Marita Ljung, statssekreterare hos it- och regionminister Anna-Karin Hatt Kaffe/förfriskning - med tid för utställningsbesök Med reservation för eventuella ändringar Framtidens lärande

4 Valbara inspirationsmöten och seminarier: Torsdag förmiddag Deltagare på konferensen kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium under torsdag förmiddag. Du gör dina val via webben från den 19 april. Hur farligt är internet? To1130: To1230:1 Olle Findahl, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, högskolan Gävle, forskningsledare World Internet Institute Om risker för barn och ungdomar att vara på Internet och deras beredskap och färdigheter att handskas med dessa risker. Vad kan skolan bidra med? Mötet utgår från resultaten från en omfattande europeisk undersökning, EU Kids Online, där barn i 26 Europeiska länder intervjuats i hemmen tillsammans med sina föräldrar. Här ingår också Sverige. IT och Fysik för hela kroppen i karuseller och berg- och dalbanor To1130:2 Ann-Marie Pendrill, professor Göteborgs universitet Att förstå kraft och rörelser blir lättare om man tar vara på den egna kroppens upplevelser, t.ex. i gungor och berg- och dalbanor. Läroböckernas exempel på fritt fall och roterande system kan upplevas i hela kroppen. Med hjälp av enkla leksaker för att åskådliggöra krafter under rörelsen, data från ritningar, analys av korta videosekvenser, och beräkningar för simulering av rörelse eller bearbetning av mätdata från t.ex. mobiltelefonens accelerometer kan man få flera olika representationer av rörelsen som fördjupar förståelsen. Välkommen att uppleva nya dimensioner hos lekplatsens gungor och nöjesparkernas åkattraktioner Fjärrstyrt fysiklaboratorium To1230:2 Lena Claesson, Katedralskolan, Lund/Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona Ungdomar i dag lever till stor del i den virtuella världen. Denna mediala evolution håller också på att ge avtryck inom utbildningen. I dag forskas det runt om i världen mycket på att ta in den fysiska världen i den virtuella. Ett exempel är att i virtuella rum återskapa undervisningslaboratorier på så sätt att elever kan sitta hemma vid sin dator och på skärmen se och manövrera den fysiska utrustningen i laboratoriet i skolan. Att göra fysiska experiment är enda sättet att lära sig mer om naturen, dess möjligheter och begränsningar. Att läsa och skriva med alternativa verktyg; möjligheter och begränsningar To1130: To1230:3 Idor Svensson, psykolog och fil dr i psykologi vid Linnéuniversitetet Alternativa verktyg har alltmer kommit att användas inom skolans värld för att stötta elever med någon form av läs och skrivnedsättning. Det senaste året har det framför allt varit mobiltelefonen och specifika läsplattor och surfplattor som revolutionerat marknaden, det vill säga enklare, mindre och billigare! Arr: Specialpedagogiska skolmyndigheten Vita Rosen - ett rollspel på Facebook om demokrati och civilkurage To1130:4 Per Falk, Cecilia Leopoldsson och Lisa Fogelberg, Nacka gymnasium Temat för projektet Vita Rosen är demokrati och civilkurage, vilket ansvar har man som individ i ett samhälle att agera när saker händer och kan man förstå dem som inte agerar? Per Falk, Lisa Fogelberg och Cecilia Leopoldson startade projektet med ambitionen att göra en historisk tillbakablick till Tyskland under åren Det hela tog sin början genom att på Facebook skapa en fiktiv stad i Tyskland - Freidorf. Eleverna bjöds in till staden där de fick skapa sig en identitet som en elev i stadens gymnasieskola - Humboldtgymnasiet. Under projektets gång fick eleverna, utifrån den roll de skapat, 4 olika händelser som de skulle reagera på och diskutera på Facebook. Lärarna kunde hela tiden läsa det eleverna skrev. Projektet avslutades med en skriftlig examination där eleverna fick reflektera kring olika frågeställningar om bl.a individens ansvar, civilkurage och demokrati..arr: Nacka kommun Parallella världar - att använda spelet Runescape och wikis To1230:4 Marlene Halvarsson, Jesper Bergman, Lärare år 7-9, Saltsjöbadens samskola Vår vardag, oavsett om vi är elever eller lärare, består av parallella världar. Att vara på nätet med alla dess verktyg och möjligheter är EN parallell värld. På nätet kan vi, på gott och ont, göra saker vi 4 Framtidens lärande 2011

5 inte kan i verkligheten. För våra elever är den digitala världen ett naturligt inslag i vardagen. I skolan är det viktigt att bejaka detta och göra det till ett naturligt inslag i undervisningen. Det är viktigt att man som lärare hittar saker som passar och som alla kan tänkas acceptera. Vi har använt spelet Runescape, ett rollspel i medeltida fantasymiljö, i kombination med en wiki som bas för elevernas skriftliga och muntliga produktion i engelska. Arr: Nacka kommun Meningsfullt, Viktigt och på Riktigt - att skriva sig till läsning på datorn To1130: To1230:5 Ann-Christin Forsberg, språk-, läs- och skrivutvecklare, Piteå Piteås femåriga utvecklingsarbete kring att skriva sig till läsning har utifrån ett datorprojekt med fokus på skrivandet utvecklats till ett arbete med tankar kring lärande och multimodallitet under mottot Meningsfullt, Viktigt och på Riktigt Ann-Christin Forsberg berättar om utvecklingsarbetets design. Du får exempel på hur stöd till lärare som vill jobba med att skriva sig till läsning kan utformas. Hon berättar om handledning, kollegiesamtal, utbildningsdagar och litteraturläsning. Dessutom får du några praktiska tips och exempel från klassrummen. ämnesövergripande, använder on-lineverktyg och skolarbetet syns utanför lärare rådgör med mina elever. Eleverna och Marie rådgr med varandra, delar med sig av sina erfarenheter och utforskar närmiljön. Allt i direktkontakt med författaren, illustratören och ett stort kontaktnät på internet. Lära engelska på internet, - Språkportalen To1130: To1230:7 Maria Estling Vannestål, lektor, Linneuniversitetet Hur kan man med hjälp av enkel teknik ta in världen i klassrummet i sin engelskundervisning? Presentationen ger tips på webbplatser för bl.a. språkträning, ämnesintegrerat arbete och nätbaserad kommunikation, samt en demonstration av Språklänkportalen, en gratis webbresurs för engelsklärare. Ungdomars fritidsspel som pedagogiskt verktyg? To1130: To1230:8 Fredrik Blomster, Stadsgårdsskolan, Jönköping Hundratusentals ungdomar spelar olika former av elektroniska spel, både på pc och olika typer av konsoller. Vi vet att våra barn lär sig massor på att spela dessa olika typer av spel och spelande har i tusentals år varit ett fritidsintresse för många. Inom ramen för Dataspelsprofilen på Stadsgårdsskolan i Jönköping tar vi fram ett nytt koncept och pedagogiskt förhållningssätt för att dra nytta av ungdomarnas intresse. Utmaningen ligger i att hitta arbetsmetoder för hur man kan använda sig av de spel som ungdomarna redan nu spelar på fritiden. Vi är en god bit på väg för att hitta en lösning till att möta dessa elever som spelar elektroniska spel och underpresterar i skolan. Kommunicera med hemmet med Twitter, Facebook och bloggar To1130: To1230:9 Marie Linder, lärare åk 6-9, Montessoriskolan, Falun På Montessoriskolan i Falun använder man diverse internettjänster för att hålla kontakt med hemmen. Främst används Google Apps men även Twitter, Facebook, wikis och bloggar. Föräldrarna uppskattar den insyn de får i skolarbetet och pedagogerna är övertygade om att eleverna gynnas när förståelsen för arbetet i skolan ökar. Emil Wern synliggör närmiljön, upphovsrätten och vad vi arbetar med i skolan To1130: To1230:6 Marie Andersson, lärare, Gotland Eleverna i 4-6:an på Eskelhems skola på och deras lärare Marie Andersson läser Anna Janssons böcker om Emil Wern och diskuterar gemensamma frågor och upptäckter i en bokblogg på nätet. Arbetet har gett insikter och vinster på många plan.eleverna är måna om vad de lägger ut på bloggen, de diskuterar upphovsrätt och creative commons, jobbar Framtidens lärande

6 Ökade möjligheter till kommunikation mellan involverade vuxna banar väg för en tryggare tillvaro för barn och ungdomar; den ökar också möjligheterna att ge extra stöd till de elever som är i behov av sådant. Budgetsimualtorn - ett IT-verktyg i demokratins tjänst To1130: To1230:10 Anders Nordh, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting har med stöd av regeringen tagit fram några prototyper på IT-verktyg som stöd till en ökad dialog med medborgare. Ett av dessa verktyg är en budgetsimulator som kan användas när man vill öka medborgares förståelse för ekonomiska prioriteringar men också samla in deras syn på hur resurser bör användas. Martin Fernström och Josef Sahlin, vinnare av Guldäpplet 2010, medverkar med inspirationsmötet Att publicera, blogga och bara köra. Här berättar vi om hur budgetsimulatorn har använts i några kommuner och hur den skulle kunna vara ett verktyg för att t.ex. öka elevers förståelse för ekonomiska prioriteringar. Arr: Sveriges Kommuner och Landsting Hur svårt kan det vara att gå från analog till digital skola? To1130: To1230:11 Bitte Henriksson, utvecklingsledare och projektledare, Västerås stad Skolverksamheter. Klas Bengtz planeringschef och Elisabeth Westman lärare och e-utvecklare Frimanska gymnasiet,västerås. I Västerås byggs den nya tidens lärande. Låt dig inspireras av hur Västerås stad Skolverksamheter arbetar med sin skolutveckling. Bitte Henriksson berättar inledningsvis om hur införandet av modern teknik baserat på en utvecklad pedagogik startade och vad målet med satsningen är. Klas Bengtz och Elisabeth Westman berättar om hur denna skolutveckling ser ut just nu på Frimanska gymnasiet. Skolutvecklingen beskrivs också i den nyligen utgivna boken Västeråsmodellen nio punkter för den digitala skolan. Høydepunkter fra The Horizon Report K-12 Edition: Teknologitrender og metode To1130: To1230:12 Øystein Johannesson, Norge The Horizon Report publiceras en gång per år av New Media Consortium och Educause Learning Initiative (ELI). Syftet med rapporten är att belysa de tekniktrender som man tror kommer ha störst inverkan på undervisning, lärande och vetenskaplig metod inom universitetsvärlden de kommande fem åren. Horizon Report identifierar och beskriver olika trender. Øystein Johannessen som tidigare bl a arbetat med OECDs projekt New Millenium Learner, har medverkat i Horizon reports, advisory board. Arr: Skolverket Guldäpplet: Att publicera, blogga och bara köra! To1130: To1230:13 Josef Sahlin och Martin Fernström, Årstaskolan i Stockholm 2010 års guldäpplevinnare visar på ett enkelt sätt hur de jobbar med elever från årskurs ett till nio. De använder bloggar och wikis och annat klurigt och gratis på nätet för att berika elevernas lärande. Det behöver inte bli snyggt eller perfekt för att det ska fungera. Det handlar mer om bra idéer och pedagogik! I samverkan med Lärarförbundet Förändring och förbättring av inlärning/lärsituationen med hjälp av ny teknik Exempel från en En-till-En skola To1130: To1230:14 Rektor och lärare från Apelskolan i Ullared När elever och lärare får tillgång till personliga datorer öppnar sig helt nya möjligheter för lärande. Rektor och lärare från Apelskolan i Ullared berättar om och ger exempel på hur lärprocesserna utvecklas när teknologin blir ett tillgängligt, naturligt redskap och relaterar detta till Ruben Puenteduras forskning om teknologins roll i undervisningen. Skype i förskolan To1130: To1230:15 Granitens förskola, Halmstad, Vinnare av svenska etwinning-priset 2011 Drama och sång förmedlat via Skype, chatt och filmklipp. Det är IKT-verktyg som gäller när barnen på Granitens förskola i Halmstad utbyter musik, litteratur och traditioner till exempel Lucia och St Nicolai med sina kamrater i Polen. Projektledaren Maria Swirtun berättar om förskolans etwinning-samarbete och vad det digitala arbetssättet innebär för barnens lärande. Arr: Internationella programkontoret 6 Framtidens lärande 2011

7 Seminarier/workshops Torsdag förmiddag Digital kompetens - en utmaning för lärarutbildningen! To1130:16sem För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Digital kompetens IKT och sociala medier - är en självklar del av det professionella läraruppdraget. Detta är en av de största utmaningarna för lärarutbildningen idag. Digital kompetens är ett av de högst prioriterade områdena när Göteborgs universitet kraftsamlar för de nya lärarutbildningarna. I Uppsala samarbetar Uppsala universitet och Uppsala kommun för att säkerställa lärarstudenters digitala kompetens i undervisningssituationer. Medverkande: Ann Öhman Sandberg, doktorand HLK Jönköping, Annika Bergström, studierektor, Torun Elgebäck,IKTcoach, Patrik Lilja, doktorand, Monica Sandorf, utvecklingsledare, Göteborgs universitet, Caroline Liberg dekan Uppsala universitet, Jens Persson, Karin Stacksteg, Johan Aspersand Uppsala kommun Moderator: Stig Roland Rask Wikipedia i klassrummet och klassrummet i Wikipedia - erfarenheter från forskning och skola To1130:17sem Nya digitala medier förändrar förutsättningar för elevers informationssökning och deltagande i sociala medier, i och utanför skolan. Inte minst Wikipedia har kommit att skaka om vår syn på expertis, trovärdighet och tillgänglighet. I seminariet diskuteras särskilt Wikipedia i ljuset av källkritik. Hur kan man förhålla sig källkritisk till Wikipedia? Hur kan Wikipedia användas i skolan för att diskutera källkritik? Dessa är ett par av de många frågor som kommer att tas upp under seminariet. Medverkande: Kristina Alexanderson, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, projektledare.se webbstjärnan och Olof Sundin, forskare och lärare vid Högskolan i Borås & Lunds universitet, projektledare för EXAKT Moderator: Andreas Skog Skriv- och läsutveckling med datorstöd To1130:18sem Skriva sig till läsning på datorn har blivit ett begrepp. Arbetssättet har fått spridning i hela landet och några kommuner bl a Sandviken och Piteå gör satsningar på kommunal nivå. Skriva sig till läsning tas upp i flera inspirationsmöten under konferensen där du möter konkreta fallbeskrivningar på detta seminarium tecknar vi en bredare bild över området och det pågående utvecklingsarbetet. Medverkande: Erica Lövgren, grundskollärare, lärarutbildare och vinnare av Guldäpplet 2009, Piteå, Mona Wklander, specialpedagog, projektledare och vinnare av Guldäpplet 2006, Sandviken, Tone Finne, seniorrådgivare Bredtvet kompetansesenter, Statlig spesialpedagogisk støttesystem. Oslo, Arne Trageton, tidigare lärarutbildare högskolan i Stord/Haugesund, Norge, författare till flera böcker bland annat Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Lena Pareto, forskare vid Högskolan i Väst, medverkar i seminariet Matematik med datorer, internet ochdigitala spel Matematik - med datorer, internet och digitala spel To1130:19sem Vad kan IT tillföra i matematikundervisningen. Det är temat för detta seminarium som bl a tar upp hur man kan arbeta med problemlösning, visualisering och enkel programmering i kombination med webbaserade verktyg i matematikundervisningen. Du får också lära känna Rutiga familjen, ett webbaserat lek-och-lär-spel i matematik för barn utvecklat inom forskningsprojektet Talking and Seeing Math in Games. Medverkande: Sandra Wissting och Helena Kvarsell, lärare i Nacka, Lena Pareto, forskare Högskolan i Väst. Moderator: Jonas Andersson Framtidens lärande

8 Valbara inspirationsmöten och seminarier: Torsdag eftermiddag Deltagare på konferensen kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium/workshop under torsdag eftermiddag. Du gör dina val via webben från den 19 april. Facebook som verktyg i undervisningen To1530: T01630:1 Sofia Alfredsson, Göteborg I samband med att Sofia provade på att arbeta med ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen, provade hon också på att använda facebook som kommunikationsmedel med eleverna. Möjligheterna och fördelarna är många, men det är också en utmaning att hantera de problem som uppstår då man applicerar sociala medier i ett undervisningssammanhang. Kommunikationen mellan lärare och elever förändras. Tillgänglighetsperspektivet blir intressant, läroprocessen sätts i ett nytt sammanhang och frågorna kring hur man på bästa sätt möter eleverna blir aktuella. En diskussion om fördelarna och nackdelarna med att använda Facebook i undervisningen. Egen dator i första klass To1530: T01630:2 Daniel Weiland, lärare klass 1, Saltsjö- Duvnäs skola Daniel berättar om införandet, en dator per elev, i sin etta. Det kommer framförallt att handla om olika roliga metoder att utnyttja datorn för läs- och skrivinlärning. Daniel kommer att berätta om resurser som word, e-post, talsyntes, wikis och andra nätresurser och visa exempel på hur klassen använt sig av dessa. Vilka hinder stöter man på och vilka möjligheter öppnar sig? Det handlar om tillgänglighet om alternativa verktyg för att nå målen To1530: T01630:3 Fredrik Jonsson, elev i år 8, hans mamma Kristina Jonsson och läraren Anneli Ström Fredrik har förbättrat sina resultat avsevärt sedan han fick tillgång till dator och alternativa verktyg i klassrummet. Du får möjlighet att träffa Fredrik hans mamma och pedagog för att samtala om hur undervisningen kan göras tillgänglig och skolsituationen förbättras för en elev med läs- och skrivsvårigheter. Arr: Specialpedagogiska skolmyndigheten Varför använder jag som pedagog min mobil i klassrummet? To1530:4 Jeanette Dierks, lärare år 1-3, Myrsjöskolan Jeanette Dierks använder sin mobil som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen i sin 1-3a. Jeanette filmar, eleverna agerar, t.ex när klassen arbetar med regler och trivselfrågor. Eleverna får en till två regler per grupp som de spelar upp framför mobilen. Sedan får de se filmen tillsammans med sina klasskamrater. De frågar mot slutet av sitt agerande - Vilken regel spelade vi upp? Sedan diskuterar lärare och elev kring det de just sett. Med hjälp av bluetooth kan Jeanette snabbt föra in bilder/filmer till datorn och sedan direkt visa upp arbeten/resultat via en projektor. Kreativitet, Delaktighet, Repetition och Det jag gör, det minns jag! samt Här och Nu är starka honnörsord som Jeanette känner att mobilen hjälper till med i undervisningen. Arr: Nacka kommun Skapa egna mythbusteravsnitt i undervisningen To1630:4 Magnus Nilimaa, lärare år 7-9 Filippa Grünberger och Lovisa Bringman, elever, Eklidens skola Magnus Nilimaas projekt Mythbusters har utvecklats från år till år, men den bärande tanken har varit att eleverna ska få spela in ett eget Mythbusteravsnitt. Mythbusters är ett amerikanskt TV-program som går ut på att de ska bekräfta eller sticka hål på myter som finns. Detta gör de genom att genomföra experiment. Eleverna har alltså fått hitta en myt som de vill undersöka och sedan planera och genomföra experiment som antingen bekräftar eller avfärdar myten. De dokumenterar arbetet både med film och i text. Filmen klipper de ihop till ett eget mythbusteravsnitt och texten sätter de ihop till en laborationsrapport. Arr: Nacka kommun 8 Framtidens lärande 2011

9 Sagoberättandet i digital tidsålder: Guldströsslet tar aldrig slut To1530: T01630:5 Annika Ottosson och Maria Stendahl, Älmhults förskola, samt Patrik Glad, itsamordnare, Härryda Älmhults förskola i Härryda satsar på att utveckla förskolans arbete med sagor. Barnen har fått tillgång till ytterligare verktyg för sin egen sagoproduktion, Sagoberättandet och sagoskrivandet har flyttat in i den digitala tidsåldern där datorer, ritplattor och Ipad är lika naturliga som papper och kritor. Och resultatet blir lika gärna en film som en bok. Forskarutbildning för skolutveckling To1530: T01630:6 Anna-Lena Godhe, mellanstadielärare och doktorand, Berner Lindström, professor i pedagogik och forskningsledare i LinCS, Patrik Lilja, universitetsadjunkt och lärarutbildningskoordinator IKT och lärande, Annika Bergviken Rensfeldt, universitetslektor och IKT-forskare Martin Tallvid, gymnasielärare och doktorand Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en fakultetsgemensam forskarskola vid Göteborgs universitet med syfte att främja utveckling av forskning knuten till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet samt att verka för forskningsanknytning av den grundläggande lärarutbildningen. Denna session avser att ge en bild av hur CUL är organiserad, forskningsteman inom CUL och hur en forskarutbildning som CUL kan bidra till skolutveckling både genom specifika avhandlingsprojekt och som en plattform för kompetensutveckling. Detta exemplifieras av pågående forsknings- och utvecklingsarbeten inom området IKT och Lärande, som sker i samverkan med skolor och kommuner. Om arbetet med att skapa en av Sveriges bästa gymnasieskolor To1530: T01630:7 Jens Grönlund, rektor, Väsby Nya Gymnasium, Per-Erik Kanström, kommunalråd och utbildningsnämndens ordförande, Upplands Väsby Upplands Väsby har hittills varit en kommun som har lockat få elever att läsa högskoleförberedande gymnasieprogram. De elever som tidigare valde gymnasiet hade dessutom svårt att nå bra resultat. För några år sedan började kommunen ett målmedvetet arbete med syfte att förändra en dittills negativ skoltrend, som bland annat resulterade att en helt nytt hus står färdigbyggt till terminsstart läsåret Hur tänkte politiken och skolledningen kring att utveckla en skola som ska bli en av de främsta gymnasierna i Sverige? Räcker det med att bygga en ny byggnad eller måste man ta nya grepp kring många olika områden? Hur har denna process har sett ut i Upplands Väsby och vad har det resulterat i. Komma igång med att skriva sig till läsning på datorn från första klass To1530: T01630:8 Kristina Skafvenstedt, lärare, Nynäshamn Hur kommer man igång med att skriva sig till läsning? Hur organisera ett nytt arbetssätt i klassrummet? Hur förändras arbetet med eleverna och vilka resultat kan man föränta sig? Kristina Skafvenstedt startade med att skriva sig till läsning i sin etta för snart två år sedan här delar hon med sig av sina erfarenheter och ger tips kring arbetssätt och organisation. Detta läsår har samtliga ettor och förskoleklasser på Kristinas skola startat med skriva sig till läsning på datorn med Kristina som handledare för sina kollegor. Interaktiv visualisering med Gapminder To1530: T01630:9 Anna Prissberg och Tina Sundberg, AV- Media Kronoberg Lättillgänglig och levandegjord statistik! Bubblor istället för siffror. Tre axlar istället för två. Hur kan detta göra statistik mer intressant och kanske till och med förstå- Framtidens lärande

10 eligt? Hur kan man använda Gapminder, verktyget som professor Hans Rosling har revolutionerat världen med. AV-Media Kronoberg driver en pilotgrupp i ett projekt kring verktyget Gapminder. Det är fokus på användningen av programmet i undervisning. Genom att som pedagog använda sig av Gapminder kan man illustrera och levandegöra statistisk, se samhälleliga förändringar över tid och även utmana vår egen världsbild! Lärare från regionen skapar tillsammans med AV-Media Kronoberg lärmoduler som visas på Från tro till verklighet To1530: T01630:10 Patrik Finn IT-pedagog, Bäckadalsgymnasiet och Lars Wernborg, utbildningsledare Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping. Tilltron till den nya teknikens möjligheter att radikalt förändra skolmiljön och förbättra elevernas resultat är stor. Är En till En bara en i raden av trossatser som vandrar in i den svenska skolan för att sedan sakta försvinna bort utan att lämna några egentliga spår efter sig, eller finns det förutsättningar för en varaktig förändring och förbättring av den svenska skolan? Jönköpings kommuns gymnasieskolor har i sin En till En satsning försökt att ta ett digitalt helhetsgrepp över skolorganisationen, där fokus har legat på att skapa en grundläggande digital struktur som kommer att innebära att samtliga lärare, elever och vårdnadshavare får möjligheter till en uppsättning digitala verktyg, vilket kommer att innebära vinster som baseras på vetande snarare än tro. Hur detta helhetsgrepp har utformats, vilka insatser som gjorts vid införandet, samt vilka vinster som de kommunala gymnasieskolorna i Jönköpings kommun förväntas göra nu och i framtiden i samband med En till En är fokus för detta seminarium. Arr: Sveriges Kommuner och Landsting Hur IKT hjälper elever med behov av extra stöd att nå målen i Ma och No To1530:11 Gunilla Ordell, Ruby Larsson, Leskulla Carell, Djupadalsskolan, Sollentuna På våra skolor Djupadalsskolan, för gravt rörelsehindrade elever och på Tal- och språkcentrum, för elever med språkstörningar, låter vi våra elever skriva en LAB-rapport med hjälp av photostory så att den även kan bedömas av lärarna i svenska. Vi visar också hur vi använder olika typer av digitala material, läromedel och webbresurser i matteundervisning och också några särskilda matteresurser på nätet och hur vi använder dem i undervisningen. Digitalt lärande och informationskompetens hand i hand To1530: T01630:12 Cecilia Bengtsson, Linda Spolén, skolbibliotekarie och Lena Heetveld, rektor Exempel på hur på skolbiblioteken Ekerö arbetar med bloggar, filmprojekt och digitalt berättande och samtidigt lär eleverna källkritik, upphovsrätt och informationssökning. Arr: Skolverket Guldäpplet: Att skriva sig till läsning, så mycket mer än skriv- och läsinlärning To1530: T01630:13 Helene Oskarsson, Kyrkmons skola, Sundsvall I Kyrkmons skola skriver eleverna sig till läsning med hjälp av datorn. Men det handlar om så mycket mer, ett förhållningssätt, inspirerande lärmiljöer, träning av fin- och grovmotorik, olika inlärningsstilar I samverkan med Lärarförbundet På skolan jobbar eleverna från förskoleklass till år 2 i klassrum som är uppbyggda med miljöer för olika aktiviteter. Samtliga klassrum är digitala klassrum med projektor, interaktiv tavla och ljud. Några klasser har egna klassbloggar som de skriver i. Att eleverna har mottagare för sina arbeten är viktigt för skolan. Vägen till framgång för elever - Google Site ger möjligheten T01630:14 Anna Wiberg, Katarina Öhrn, Tegelhagsskolan, Sollentuna På Tegelhagsskolan använder vi oss av GoogleApps för att bygga hemsidor och öka samarbetet mellan elever, elev och lärare och mellan lärare. På sina hemsidor/portfolio dokumenterar eleverna själva sin utveckling. Vi ökar också öppenheten mot eleverna vilket innebär att eleverna ges möjlighet att vara delaktig och få större möjlighet till inflytande över hela utbildningsprocessen. Europeiskt nätverk utvecklar det digitala lärandet To1530: T01630:15 Staffan Hessel, IT-utvecklare på Fosie Barnoch ungdomsorganisation i Malmö stad Digitalt lärande är temat för Wide Minds ett europeiskt nätverk där pedagogiska centra, universitet och skolor i 14 länder deltar. Tätt samarbete och parternas höga kompetens inom olika områden ger goda möjligheter till internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom IKT. Arr: Internationella programkontoret 10 Framtidens lärande 2011

11 Seminarier/workshops Torsdag eftermiddag Alternativa verktyg; möjligheter och begränsningar! To1530:16sem Seminariet är en breddning och fördjupning av inspirationsmötet med samma titel. Skolan behöver ha många olika verktyg för att kunna göra ett gott arbete med alla elever. Potentialen för alternativa verktyg i lärandet är stor, för alla barn och ungdomar. Alternativa verktyg har alltmer kommit att användas inom skolans värld för att stötta elever med någon form av läs- och skrivnedsättning. Det senaste året har det framförallt varit mobiltelefonen och specifika läsplattor och surfplattor som revolutionerat marknaden, det vill säga; enklare, mindre och billigare! Fortfarande finns dock för lite evidensbaserad forskning för att bekräfta dessa alternativa verktygs förträfflighet med avseende på att stötta läs- och skrivförmågan. Emellertid finns några mindre studier på gång. I seminariet finns tid för frågor, samtal och diskussioner kring de möjligheter och utmaningar som förekommer vid användning av alternativa verktyg. Medverkande: Idor Svensson, psykolog och fil dr i psykologi vid Linnéuniversitetet- Moderator: Stefan Bonn Work shop: Släpp eleverna loss - det är vår! To1530:17sem IT-användningen i matematik och fysik är låg och den traditionella läroboken dominerar kraftfullt över andra former av läromedel som försöker finna vägar till en djupare förståelse i dessa ämnen. För att bidra till utvecklingenav elevers kreativitet och problemlösningsförmåga testar Umeå ett digitalt läromedel, ett simuleringsprogram, i fysik i alla kommunens grund- och gymnasieskolor. Projektet har formats som en tävling där grupper av elever bygger simuleringar och tävlar med varandra både när det gäller form och innehåll i det tivoli som varje grupp tillverkar. Programmet Algodoo är en 2D-simuleringsmiljö i naturvetenskap, som tagits fram av Umeå universitet. Det möjliggör simuleringar av mycket som finns i vår vardag genom att man designar, konstruerar och utforskar fysikaliska system. Medverkande: Elever från Umeå, Anna Cederblad, utvecklingsledare, Dan Carlsson, NO-lärare, Kenneth Bodin VD Algoryx, Madelen Bodin, FL doktorand i fysikdidaktik, Peter Gärdenfors, Lund, professor i kognitionsvetenskap, Ann-Mari Pendrill, Göteborg, professor i fysik Moderator: Göran Nydahl PIMLab utvecklar pedagogens ämneskompetens To1530:18sem PIMlab är en produktions- och samarbetsmiljö på Internet som inspirerar pedagoger att utveckla sin ämnesundervisning med stöd av IT. I PIM lär man sig att skapa och producera med IT. I PIMlab omsätter man kunskaperna till vardag, till lärande, mål och pedagogiska diskussioner. PIMlab tar PIM-kunskaperna vidare in i vardagen. Under ett drygt halvår läsåret 2010/2011 har 80 pedagoger från 7 kommuner deltagit i utvecklingen av PIMLab. Kristina Eldelid och Malin Fallgren pedagoger från Falköping presenterar sina PIMlabproduktioner och erfarenheter av detta utvecklingsarbete. Medverkande: Mikael Iselow, Skolverket, Kristina Eldelid och Malin Fallgren, Falköping Moderator: Charlotte Dingertz Internationalisera för en skola i världsklass To1530:19sem Hur använder du internationalisering som ett strategiskt verktyg för skolutveckling? På vilket sätt kan det internationella arbetet öka kvaliteten inom din organisation? Möt skol- och utbildningschefer med mångårig erfarenhet av internationellt utvecklingsarbete, som berättar vad det internationella perspektivet inneburit för deras verksamheter. Hör bland andra Klas Tallvid, tillförordnad chef för Centrum för flexibelt lärande (CFL) i Söderhamn, berätta hur man i ett EU-projekt utvecklar nya metoder för att använda smarta mobiltelefoner i lärandet. Du får också veta mer om de möjligheter till internationellt samarbete Internationella programkontoret erbjuder, och hur din organisation söker stöd från bland annat EU:s Program för livslångt lärande. Medverkande: Klas Tallvid, tillförordnad chef för CFL i Söderhamn, Annika Nyström, Arbetsmarknads- och integrationskontoret i Falun, och Jan Johansson, vd för Göteborgs Tekniska College (tbc). Moderator: Angela Andersson Framtidens lärande

12 Valbara inspirationsmöten och seminarier: Fredag förmiddag Deltagare på konferensen kan välja ett inspirationsmöte eller seminarium/workshop under fredag förmiddag. Du gör dina val via webben från den 19 april. Campus Skogstorp - pedagogiskt nybygge i landet En-till-En Fr1100: Fr1200:1 Rektor och pedagog från Skogstorpsskolan i Falkenberg För att öka elevens möjlighet att utvecklas maximalt har vi skapat en skola som brutit sig ur sina fysiska begränsningar, en skola oberoende av tid och rum. Lärandet i Campus Skogstorp sker under gemensamma teman för hela 6-9. All undervisning sker inom våra teman. För att öka elevens möjligheter att nå sina mål finns den pedagogiska planeringen tillgänglig i elevens digitala IUP. Våra pedagogiska tankar bygger på: Ämnessamverkan för helhet och sammanhang. Gemensamma teman i en fyraårscykel. Öppenhet för inflytande, delaktighet och ansvar. Ämnesövergripande LPP på nätet Nätbaserad gemensam lärmiljö. Skolinspektionens granskning av IT-användningen i undervisningen Fr1100: Fr1200:2 Kjell Hedwall, Skolinspektionen Elever som går ut skolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Att skolan tar ansvar för att eleverna får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens är en fråga om demokrati och likvärdiga förutsättningar. Forskning betonar vikten av dels en medveten strategi, dels att IT inte enbart används som alternativa verktyg i en traditionell undervisning utan införlivas i undervisningen utifrån en pedagogisk idé. Utvärderingar av svenska satsningar visar dock att det på många håll inte har skett några genomgripande förändringar av pedagogiken. Mot bakgrund av problembilden kommer Skolinspektionen att granska IT-användningen som en tvärgående aspekt i de ämnesgranskningar som genomförs med start under Granskningens fokus kommer att vara om skolorna på ett medvetet sätt och utifrån en pedagogisk idé arbetar med att integrera IT i ämnesundervisningen. Elevdatorer och inkludering Fr1100: Fr1200:3 Gunilla Almgren Bäck, specialpedagog, utvecklingsenheten Mölndals Stad När skolor och kommuner ger elever en egen dator att användas i skolarbetet är det viktigt att välja lösningar och arbetssätt som gör det möjligt för alla elever, även elever med funktionsnedsättningar, att delta och använda datorn. Gunilla Almgren Bäck berättar hur man i Mölndals Stad framgångsrikt lyfte in det specialpedagogiska perspektivet redan i planerandet av IKT-pilotprojektet för att skapa en tillgänglig utbildning för alla elever. Arr: Specialpedagogiska skolmyndigheten Datorn istället för bok och penna. Specialpedagogik vid stora läs- och skrivsvårigheter Fr1100:4 Birgitta Wollin, speciallärare och Marcus Nygård, elev, Björknässkolan, Nacka Elever med stora läs- och skrivsvårigheter ges möjlighet att använda datorn som ett kommunikations- och lärverktyg. De kan inte läsa och skriva, men genom att använda scanner, One Note och Claroread kan de arbeta med samma arbetsområden som resten av klassen. Texten scannas in, eleven lyssnar med Claroread, eleven svarar på frågor genom att berätta svaren på videoinspelningar. Birgitta och eleverna arbetar med tankekartor för att få tydliga meddelanden. Framförallt har mejlandet öppnat nya dörrar och ökat elevens arbetsglädje och lust att kommunicera. Arr: Nacka kommun Kunskapsutveckling och bedömning i Google Apps Fr1200:4 Peter Jansson, utvecklingsledare och Petra Svensson, lärare, Johannes Petri skola Johannes Petri skola är en 1-till-1 skola för eleverna i årskurs 6 till 9. Navet i IKTmiljö är Google Apps med funktionerna mail, dokument, sites, kalender och kontakter. Samtliga elever och lärare har ett eget konto och all kommunikation sker genom detta konto. Peter Jansson och Petra Svensson undervisar i SO, NO och matematik och använder funktionerna i Google docs för att följa varje elev på 12 Framtidens lärande 2011

13 individnivå när det gäller innehåll, kvalité och kunskapsutveckling. Med arbetssättet kan lärarna följa eleven och det kvalitativa innehållet i realtid och bedöma och coacha så att varje elev når så långt som den kan och vill. Inför resonemang och personliga möten kan både elev och pedagog komma väl förberedda och använda tiden till fördjupande resonemang. Lärarna använder Google docs för kunskapskontroller vilket ger frågeställningar av en mer öppen karaktär och en för eleven tydligare bedömning. Arr: Nacka kommun Nätvandra - samtala med unga online Fr1100: Fr1200:5 Pia Widegren, utvecklingsledare, Motala Hur gör du om du vill nätvandra på ungdomarnas arena internet? Pia Widegren har tillsammans med två fältsekreterare i Motala och i samarbete med Fryshusets Nätvandrare arbetat fram en metodbok: Nätvandra! - en instruktion till samtal med unga online. Boken bygger på erfarenheter av ungdomsarbete på internet. Det är en bok som är tänkt att hjälpa till när man har bestämt sig för att man vill nätvandra och vill försöka ge svar på frågan om: Hur gör man då? Var håller ungdomarna till? Hur umgås man på nätet? Vad bör man tänka på innan man börjar? Spel och lärande: hur spel kan öppna upp för nya sociala strukturer Fr1100: Fr1200:6 Carl Heath, GR Utbildning Kan framtidens utbildning finnas i spel? Vi kommer i detta inspirationsmöte få möjligheten att få ta del av nuläge och delresultat från projektet Gränsöverskridande Onlinespel (GRO), ett forskningsprojekt i samverkan mellan Göteborgs Universitet och GR Utbildning. Projektet GRO ämnar kartlägga de mekanismer som gör att onlinespel är gränsöverskridande och öppnar upp för nya sociala strukturer samt undersöka om och i så fall vilka mekanismer som har en potential till att användas i utbildningssammanhang. Onlinespel har tack vare sin gränsöverskridande natur potential att vara en arena för nytänkande och kreativitet. Hur kan man i så fall tillvarata dessa mekanismer i utbildningssammanhang? Erfarenheter kring att skriva sig till läsning i Stockholm Fr1100: Fr1200:7 Anna Engström, regionbibliotekarie och Carola Rehn-Lindberg, IT-pedagog, Stockholm Anna Engström och Carola Rehn-Lindberg har ansvarat för Stockholms stads satsning Att skriva sig till läsning inom ramen för Stockholm stads Språk- och lässatsning. Här berättar de om vad som hänt i Stockholm och vad man lärt sig. Vad är det vi erbjuder lärarna? Du får också se några goda exempel från Ålstensskolan och Snösätraskolan och hur man kan gå vidare med det digitala verktyget. Från plutt till Appleskrutt - ipads i förskolan Fr1100: Fr1200:8 Elisabet Wahlström, biträdande rektor, Strandparksskolan med förskolor Strandparkens och Stensötans förskola har gjort surfplattan Ipad till en viktig men lekfull del i pedagogiken. Fördelen med Ipad är att de små barnen slipper vanliga datorers tangentbord och mus. De kan nå det de söker bara genom att trycka på den platta skärmen. Nu lär nyfikna 1-5-åringar med hjälp av appar. Det handlar om språkträning, matematik med mera. Personalen på förskolan har även de, nytta av surfplattan för att söka information och svara på barnens frågor. Barnen får också träna sig i socialt samspel och träna motorik, logiskt tänkande och turtagning. Pedagogerna har redan märkt av effekter. Bland annat utvecklas barnens språk på ett positivt sätt. Lärdomar av införandet av gemensam webbplattform - Hjärntorget Fr1100: Fr1200:9 Maria Eriksson, Stefan Osla Center för skolutveckling, Göteborgs stad Hjärntorget är Göteborgs stads bas för skolarbete i den digitala världen som plattform för både pedagogiskt och administrativt arbete kopplat till elevernas lärande. Samtliga barn, elever och vuxna med anknytning till förskola, skola, gymnasie- och vuxenutbildning har tillgång till Hjärntorget som därmed når ca användare Erfarenheter av arbetet med införandet och skapandet är rikliga och i detta seminarium diskuteras några av dem. Skolbibliotek + IKT = SANT! Fr1100: Fr1200:10 Jonas Hällebrand, Gunnesboskolan, Lund Gunnesboskolan arbetar aktivt med attintegrera skolbibliotek och IKT i undervisningen, bl a med skönlitteratur som en del i utbildningen och biblioteket har länge varit hjärtat i verksamheten. I och med att Gunnesboskolan arbetar med 1-1 har bibliotekets roll blivit än viktigare. Skolbibliotekarien och IKT-pedagogen arbetar aktivt i klasserna med informationsökning, källkritik och upphovsrätt men i och med 1-1 konceptet blir det mer uppsökande verksamhet och viktigare att arbeta med skolbiblioteket för att stimulera till läsning. Arr: Sveriges Kommuner och Landsting Framtidens lärande

14 Stockholmsdeckaren - Berättarglädje, digitala bildnoveller och strategier för att skriva Fr1100: Fr1200:11 Andreas Meschke och Kettil Mannerheim, Medioteket, Björn Kindenberg, Stockholms stad Finns det effektiva sätt att arbeta med det vidgade textbegreppet i klassrummet? I Skapande Skola-projekten Historiska bildnoveller och Stockholmsdeckaren skapar ungdomar levande berättelser med gamla fotografier, musik, ljudeffekter och egen berättarröst. Konsekvent använder vi fri programvara som Photo Story och Audacity. Bildmaterialet hämtar vi från Stockholmskällan, ljudet från Skolverkets Multimediabyrå. Matilda Landgren och Anton Andréasson elever på Kristiansborgsskolan i Västerås medverkar i seminariet Det är roligt att lära. Här med skolans rektor Anneli Aleson. Med eller utan interaktiv tavla i matematik - gör det någon skillnad? Fr1100: Fr1200:12 Cecilia Christiansen arbetar som högstadielärare i matematik på Carlssons skola i Stockholm och har tilldelas Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris 2000 och Gleerups matematikstipendium 2010 Under inspirationsmötet diskuterar vi frågan och ser hur den interaktiva tavlan kan användas i matematik. Tonvikten läggs på aktiviteter som inbjuder till reflektion, förståelse och fördjupning..arr: Skolverket Guldäpplet - En digital resa Fr1100: Fr1200:13 Gunilla Walsh, Fisksätraskolan Det började med en klasswiki i ett stängt digitalt klassrum, en webbplats om Europas länder växte fram. Sedan fortsatte eleverna med individuella bloggar. En resa som fortfarande pågår och hittills resulterat i både en finalistplats till Guldäpplet 2009 och priset för Bästa Bidrag i Webbstjärnan I samverkan med Lärarförbundet Multimodalitet i undervisning Fr1100: Fr1200:14 Erling Rask, rektor, Ringbersskolan, Växjö Lärarens roll är att designa kunskapssituationer som inspirerar och utmanar eleverna, samt att handleda dem i processen. Genom arbetssättet har eleverna utvecklat sin förmåga att framställa, använda och analysera olika texter samt att arbeta processinriktat. Detta har lett till att vi pedagoger har fått definiera om uppgifter och bedömningen av dem. På Ringsbergskolan talar vi om ett vidgat textbegrepp, där inte enbart det talade och skrivna ordet är viktigt, utan såväl bild, musik, ljud, rörelse som gester är likvärdiga. I lärprocessen förenas de olika medieringarna istället för att vara separerade från varandra vilket gör att eleverna upplever lärandet som en helhet. Auto-Mobile - appar för fordonsutbildning och bilbranschen Fr1100: Fr1200:15 Per-Henrik Persson, Infocar Infocar, Skärholmen Osäker på vad ett ord betyder och ingen ordbok i sikte? Med en smartphone i handen kan du ladda ner en app med över uppslagsord för bilbranschen. Appen finns på flera språk och innehåller också studiematerial, tester och en sökfunktion. Företaget Infocar har i ett projekt tillsammans med bland annat Mittuniversitetet utvecklat m-learning lärande med mobiltelefoner. Arr: Internationella programkontoret Ringsbergskolan är estetiskt profilerad, vilket betyder att vi använder oss av estetiska läroprocesser, så kallade multimodala läroprocesser. Den estetiska profilen kan ses som en metod, där vägen fram till kunskapen är viktig. I processen vill vi att tankar ska utmanas genom olika intryck, upplevelser, nya tankar ska uppstå, nya erfarenheter och insikter göras, utryckas och iscensättas samt bearbetas, värderas och reflekteras. 14 Framtidens lärande 2011

15 Seminarier/workshops fredag förmiddag Strategier för lärares lärande och kompetensutveckling To1100:16sem Att utveckla lärarnas kompetens är en avgörande komponent i utvecklingen av skolan som verksamhet. Men för att få effekter av satsningarna behövs en integrerad strategi för kompetensutveckling. En sådan strategi innehåller satsningar på utbildning i olika former ny kunskap, nya färdigheter och förhållningssätt ska utvecklas hos medarbetarna samtidigt som man genomför åtgärder som syftar till att förändra arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Teori och praktik förenas och individens lärande får en direkt tillämpning i verksamheten. En avgörande framgångsfaktor i en integrerad strategi för kompetensutveckling är att det skapas en lärandemiljö på arbetsplatsen. I seminariet ges två exempel: Medverkande: Spyken: Bettina Drake IT-pedagog, Karin Stavne, gymnasiechef, Maria Hedelin rektor, E-smart: Lotta Bohlin, lärare samt Inger Lison, e-utvecklare,/rektor och Gunbritt Seffer, e-utvecklare. Moderator: Carina Åberg Workshop: Framtiden tillhör de kreativa! To1100:17sem Robotik som ett stöd för kreativt lärande genom hela grundskolan I denna workshop sätter vi robotiken genom Mindstorm och WeDo i flera sammanhang som gör att elever får möjlighet att upptäcka vetenskap, teknik, byggnadskonst och matematik på ett roligt och kreativt sätt genom praktiska övningar. Genom att kombinera styrkan i Legobiten med tekniken bakom Mindstorms Education och WeDo kan vi tillsammans skapa nya vägar för framtidens lärande. Medverkande: Lärare och elever från ett antal skolor, Robin Karlsson, Elevdata Moderator: Göran Nydahl Det är roligt att lära! To1100:18sem Hur är det att gå på en skola där eleverna får lust att förstå? Inom Västerås stad Skolverksamheter pågår nu en skolutveckling som bygger på utmanade och meningsfullt lärande med hjälp av modern teknik. På Kristiansborgsskolan en kommunal grundskola (årskurs 6-9), har alla elever egen dator och lärandet bygger på ett ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt. Syftet med skolutvecklingen är att eleverna ska uppleva sammanhang och öka sin förståelse. Hör elever berätta om hur det är att gå på skolan, om utmanande arbetsuppgifter och om att lära sig utan att plugga. Ulrika Mårtensson som arbetar som lärare berättar inledningsvis om skolans övergripande arbetssätt. Medverkande: Ulrika Mårtensson lärare på Krisitansborgsskolan Matilda Landgren och Anton Andréasson elever på Kristiansborgsskolan Moderator: Bitte Henriksson Bedömning för lärande To1100:19sem Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande, förutsatt att bedömningen genomförs på rätt sätt. Lärarens roll är helt avgörande för om bedömningar ska främja eller hämma lärandet. Genom historien har dock lärares inflytande över skolans bedömningsformer successivt blivit mindre och administrativa krav på bedömningarna har kommit att dominera. Utifrån den senaste internationella forskningen om bedömningar syftar seminariet till att återge lärarna initiativ i bedömningsfrågan och till att erbjuda konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet. I seminariet tar vi upp: 1) hur det går att arbeta mer effektivt med att tydliggöra mål, kunskapskvaliteter och betygskriterier, 2) hur eleverna kan få visa vad de faktiskt kan, 3) feedback som för lärandet framåt, 4) kamratbedömning, och 5) självskattning och självbedömning. Seminariet ger också en introduktion till det nya betygssystemet och de nya nationella proven. Medverkande: Christian Lundahl, fil dr i pedagogik och docent vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Framtidens lärande

16 Framtidens lärande - är här och nu! arrangeras av i samarbete med Reviderad

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK 6-9 HÅSTENSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam föreläsning

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

IT & sociala medier i skolan

IT & sociala medier i skolan 100% nöjda på vårens succékonferens! IT & sociala medier i skolan Forskning, konkreta tips och nya arbetssätt för ökat lärande Talare Hur ser lärandet ut i digitala miljöer och hur påverkar det relationen

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Förskoleklassdagarna 2011

Förskoleklassdagarna 2011 Förskoleklassdagarna 2011 Pedagogiska verktyg för matteoch svenskundervisningen Inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 oktober 2011 TALARE Skolverket Anna Österlund Clas Rosvall Författare och pedagog

Läs mer

KULTURSKOLA EN PLATS FÖR FILM NORRKÖPING 6-7 NOVEMBER 2014

KULTURSKOLA EN PLATS FÖR FILM NORRKÖPING 6-7 NOVEMBER 2014 KULTURSKOLA EN PLATS FÖR FILM KONFERENS OM FILM- OCH MEDIEPEDAGOGIK I KULTURSKOLAN NORRKÖPING 6-7 NOVEMBER 2014 VÄLKOMMEN TILL TVÅ SPÄNNANDE DAGAR MED INSPIRATION OCH DISKUSSION OM FILMSKAPANDE I KULTURSKOLAN!

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Linnéuniversitetet Idor Svensson Docent i psykologi Kalmarsunds Gymnasieförbund Ann-Katrin Wijk Specialpedagog Halmstads kommun Elisabeth

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

alternativa verktyg i skolan

alternativa verktyg i skolan alternativa inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2014 speciellt inbjuden: barnatro Ab Micke Gunnarsson praktikfall från: Örebro universitet Anne-Sofie Strand kalmar kommun Susanna Quiros-Haag

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

Skolverkets kurser per ämne våren 2011

Skolverkets kurser per ämne våren 2011 Skolverkets kurser per ämne våren 2011 Här hittar du Skolverkets köpta kurser som erbjuds inom respektive ämne. Klickar du på kursnamnet hamnar du på respektive lärosätes webbplats där du hittar mer information

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Bild i skolan 2015. talare

Bild i skolan 2015. talare inspiration utveckling kunskap Bild i skolan 2015 Bildanalys och bildkommunikation fördjupa dina kunskaper och öka elevernas förståelse för bildens integrering med andra uttrycksformer Ta del av det senaste

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Program DIUs studieresa till Köpenhamn

Program DIUs studieresa till Köpenhamn Program DIUs studieresa till Köpenhamn Tisdag 20 onsdag 21 januari 2015 Programmet gäller med reservation för ändringar, 18 december 2014 1 Danska erfarenheter Program i Köpenhamn 20-21 januari 2015 Tisdag

Läs mer

Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens

Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens Nu välkomnar GR Drop Outs alla som är intresserade av skolkproblematik, utanförskap och unga människors framtidsutsikter att ta del av vår

Läs mer

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{sn-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,

Läs mer

I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: förskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen

I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: förskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen I SKOLAN NYHETSBREV Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen Tema: förskolor Nummer 2 November 2014 Barn- och utbildningsförvaltningen Köpmangatan 14 861 82 Timrå Växel: 060-16 31 00 Från

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap För lärare skolår 1-6 1-2 november 2011 KÄRA KONFERENSDELTAGARE! Även i år arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, fortbildningsdagar

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

Framgångsrik kunskapsutveckling

Framgångsrik kunskapsutveckling Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Framtidens biologiundervisning

Framtidens biologiundervisning Framtidens biologiundervisning Inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 februari 2011 TALARE KEY NOTE SPEAKERS Biolog och författare Skansen-Akvariet Naturhistoriska riksmuseet Lars Magnusson Kungl.

Läs mer

19 maj 13.30-16.30 Nacka Stadshus, konferensrumsavdelningen. Utställare

19 maj 13.30-16.30 Nacka Stadshus, konferensrumsavdelningen. Utställare e-mässa 19 maj 13.30-16.30 Nacka Stadshus, konferensrumsavdelningen Utställare Santa Rosa Espoo 14.00 PhotoStory3 och PowerPoint Ida Ahlholm, förskolan Växthuset och Katarina Simon, Igelboda skola F-6

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Följ med DIU på en resa fylld med skolutveckling och framtidsspaning

Följ med DIU på en resa fylld med skolutveckling och framtidsspaning DIU@BETT 21-23 januari 2015 Följ med DIU på en resa fylld med skolutveckling och framtidsspaning I januari 2015 är det dags för BETT, världens största mötesplats kring IT och lärande. Att delta på BETT

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Kartläggning av IT på skolor i Nacka

Kartläggning av IT på skolor i Nacka 2013-11-25 1 (13) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2012/236-630 Utbildningsnämnden Kartläggning av IT på skolor i Nacka Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer