Studieanvisning. Hälsa. utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder. 15 hp. Ht 2015

Transkript

1 Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Estetiska avdelningen (ESA) Studieanvisning Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder 15 hp Ht 2015 Kurskod: 917G37 Skriftligt upprop: Fredag 28/8 enligt separat information via mail efter urval 2 Första kursträff: Torsdag 24/9 - Fredag den 25/9 på LiU, Hus Key, sal 4257 (Bild 2) Kursansvarig: Helena Alsegård helena.alsegard@liu.se

2 2 Innehållsförteckning Sid 1. Presentation av kursen 3 2. Kontaktuppgifter 3 3. Kursens upplägg och innehåll 3 4. Kursplan 4 5. Schema och flöde Ansvarig Innehåll/Förberedelser Plats Medverkande personer Kurs- och Examinationsuppgifter Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning Portfolions delar och process Kompletteringsuppgift Portfolions innehåll Formella krav Återkoppling Bedömning och betygskriterier 18 7 Övrig kursinformation Registrering, LiU-ID, Studentmail och LiU-kort LISAM Biblioteket Lokaler Kursvärdering 19 8 Fusk och plagiat 20 9 Litteraturlista Obligatorisk litteratur Referenslitteratur 24

3 3 1. Presentation av kursen Välkommen till kursen Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder! Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) av Estetiska avdelningen (ESA) vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) och bedrivs på kvartsfart (25%) under två terminer och ger 15 hp. Kursen har åtta gemensamma träffar med sammanlagt tolv kursdagar, och dessa genomförs på LiU och däremellan är det självstudier i form av individuell inläsning av litteratur och genomförande av egna kursuppgifter. Innehållet kan i grova drag delas in i tre delkurser där innehållet har en progression som bygger på den eller de tidigare delkursernas innehåll. Kursens tre delkurser har fått arbetsnamnen: Individhälsa med fokus på stress och stresshantering (delkurs 1, v 35-47) Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete (delkurs 2, v 47-06) Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa (delkurs 3, v 06-23) 2. Kontaktuppgifter Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter Helena Alsegård telefon: , mail: helena.alsegard@liu.se Kursansvarig lärare Ytterligare medverkande personer tillkommer, se schema. Monika Wise telefon: mail: monica.wise@liu.se Administratör 3. Kursens upplägg och innehåll De gemensamma kursträffarna kommer att ske på och i närheten av Linköpings Universitet. Under dessa träffar om sammanlagt tolv dagar under höst- och vårtermin använder vi oss av flera olika pedagogiska arbetsmetoder och kommer bland annat att ha ett gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt tillsammans i kursgruppen såväl inom- som utomhus. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt arbete och självstudier. Du som student dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare används som underlag för examinationen. Det är mycket viktigt att du kan närvara och delta aktivt i dessa träffar för att tillgodogöra dig kursens innehåll!

4 4 4. Kursplan KURSPLAN Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder, 15hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskod 917G37 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några förebyggande metoder att hantera stress, - resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett salutogent perspektiv på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter, - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa, - ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbetet. Kursinnehåll I kursen kommer tre aspekter att vara centrala: individhälsa med fokus på stress och stresshantering, folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete samt naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. Kursen belyser olika livsstilsfaktorer som kan påverka individers hälsa, orsaker till stress och hur dessa kan påverka människans fysiologiska, mentala och sociala hälsa. Några olika teoretiska och praktiska exempel på förebyggande metoder att hantera stress samt teori och praktik gällande mental träning kommer att behandlas och praktiseras. Studenten ska undersöka sambanden mellan samhällsstrukturer och folkhälsa såväl som några olika metoder och strategier som används inom motivations- och förändringsarbete på folkhälsoområdet. I kursen bearbetas även aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. Några olika verksamheter som arbetar med sambanden mellan naturupplevelse och hälsa studeras. Undervisning/Arbetsformer Kursen använder utomhuspedagogiska arbetsmetoder, vilket innebär ett gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt såväl inom- som utomhus. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt arbete och självstudier. Studenten dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare används som underlag för examinationen. Examination Kursen examineras fortlöpande genom skriftliga och muntliga redovisningar enskilt och i grupp. De skriftliga uppgifterna är individuella och består av både reflektionsuppgifter och rapporter. Mer information om kursuppgifterna finns i separat studieanvisning. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

5 5 Förkunskap Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder Health from a Holistic Perspective with Outdoor Education as a Method Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: LiU Ämne: Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskod: 917G37 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde G1X Grundläggande UV2

6 6 5. Schema och arbetsgång Tid: Plats: Lärare: Kursens gemensamma träffar varierar mellan en- och tvådagarsträffar enligt nedan. Linköpings Universitet (LiU), Hus Key, med närområden. Helena Alsegård, (). Kursansvarig. Universitetsadjunkt, lärare i Idrott & Hälsa, hälsopsykologi, utomhuspedagogik mm Fler föreläsare kommer att finnas med i genomförandet av kursen. Översikt kursträffar Ht 2015 Skriftligt upprop Vecka 35, fredag den 28/ (se mer under 5.1). Träff 1 vecka 39 Torsdag 24 september kl Kursdag 1 Fredag 25 september kl 9-17 Kursdag 2 Träff 2 vecka 42 Fredag 16 oktober kl 9-17 Kursdag 3 Träff 3 vecka 47 Torsdag 19 november kl Kursdag 4 Fredag 20 november kl 9-17 Kursdag 5 Träff 4 vecka 50 Fredag 11 december kl 9-17 Kursdag 6 Vt 2016 Träff 5 vecka 3 Fredag 22 januari kl 9-17 Kursdag 7 Träff 6 vecka 6 Torsdag 11 februari kl Kursdag 8 Fredag 12 februari kl 9-17 Kursdag 9 Träff 7 vecka 11 Torsdag 17 mars kl Kursdag 10 Fredag 18 mars kl 9-17 Kursdag 11 Träff 8 vecka 16 Fredag 22 april kl 9-17 Kursdag 12 Det är viktigt att du kan delta i dessa gemensamma träffar eftersom du annars kommer att missa en mycket stor och betydande del av kursen! Generellt om gemensam litteraturbearbetning Vi kommer vid alla tillfällen att ha litteraturseminarium i den bemärkelsen att den litteratur som lästs inför träffen aktivt bearbetas under kursträffen av deltagarna i kursen. Detta kommer att ske på olika sätt, ibland genom samtal runt ett bord inomhus, men minst lika ofta på andra vis. Det kan t ex vara under promenader (walk & talk) eller genom olika praktiska övningar. Jag har valt att generellt skriva "litteraturseminarium" under respektive träff för att informera om att detta moment kommer att finnas med. Observera att det kan bli mindre förändringar gällande litteratur/artiklar i delkurs två och tre.

7 7 5.1 Ansvarig Innehåll/Förberedelser Plats Upprop Vecka 35, fredag den 28/ Ht 2015 OBS!! Senast kl måste du ha bekräftat att du ska gå genom att svara på det skriftliga uppropet, annars förlorar du din kursplats! Du får separat information om detta efter urval 2! Mellan upprop och träff 1 Deltagarna: Läs noga utsänd information (kommer efter urval 2) om Skriftligt upprop för denna kurs angående registrering, skapande av temporärt och fullvärdigt LiU-ID och aktivering av din studentmail. Detta är mycket viktigt att du genomför så snart som möjligt och får du problem så kontakta dem som finns angivna på dokumentet! (Gällande LiU-kort hämtar vi ut dem tillsammans vid första träffen). Läs även dokumentet "Välkommen till LiU Ht 2015" för kompletterande information som gäller generellt för kursstarter vid LiU denna termin. Logga in på LISAM genom t ex och gör dig bekant med systemet, samt ta del av informationen om denna kurs. Fortsätt även att hålla dig uppdaterad om kursen via hemsidan och ta bl a del av den senaste versionen av studieanvisningen. Kolla litteraturen till delkurs 1. Läs följande litteratur som vi ska diskutera gemensamt första träffen: * Andersson & Ljusenius (kap 1-3, 11) * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 1) Vara mentalt förberedd och nyfiken vid kursstart! Känn dig varmt välkommen! Träff 1 vecka 39, torsdag 24/9 - fredag 25/9 (Kursdag 1 + 2) Bild 2 (4257) Torsdag Alla Fredag Alla Kursstart och kursintroduktion Studentexpeditionen - (LiU-ID/Kort) Stress och stresshantering, teori, del 1 Stresshantering, praktik, del 1 Litteraturseminarium Litteraturseminarium. (Dramasal) SL Att söka artiklar mm, besök av bibliotekarie (kl ) Bibl. (HBUS1) Reflektion & Information

8 8 Mellan träff 1-2 Deltagarna: Läsa litteratur: * Andersson & Ljusenius (kap 6-10) * Arnetz & Ekman (kap 1, 2, 5) * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 3) * Solin (del I och II) Titta på någon egen vald föreläsning om mat/kost på nätet, (t ex Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM eller annat valt forum) Skriva på uppgiften Träff 2 vecka 42, fredag 16/10 (Kursdag 3) Bild 2 (4257) Stress och stresshantering, forts. Kost & Rörelse, inkl matlagning utomhus (Kostnad för gemensamt lagad mat tillkommer) (UTE!) Alla Litteraturseminarium Reflektion & Information Mellan träff 2-3 Deltagarna: Läsa litteratur: * Arnetz & Ekman (kap 6, 13, 14, 21) * Solin (del III och IV) * Valbar bok från litteraturlistan * Antonovsky (Kap 2, kopierat material) * söka information om "Känsla av sammanhang" / "Sence of coherence" Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 3 vecka 47, torsdag 19/11 - fredag 20/11 (Kursdag 4 + 5) Bild 2 (4257) Torsdag Livsstilar och Coping Alla Seminarium Portfolio, delkurs 1 Litteraturseminarium DL Hälsa - för medarbetare och ledare kl Form 1(2233) Fredag Start delkurs 2: Folkhälsa Motivations- och förändringsarbete Reflektion & Information

9 9 Mellan träff 3-4 Deltagarna: Skicka in Portfolio 1 senast torsdag den 26/ , kl Läsa litteratur: * Alsegård, (sid 7-37). (För er som önskar finns boken "Samarbetsövningar" att köpa under första träffarna). * Andersson & Ljusenius, kap 4-5, * Arnetz & Ekman (kap 22, 23) * H Vifladt, Hopen & Landtblom * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 2, 4, 10) Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 4 vecka 50, fredag 11/12 (Kursdag 6) Bild 2 (4257) HL m fl Alla Processarbete - i och med grupper Erfarenheter av hälsopedagogiskt arbete Litteraturseminarium Motivations- och förändringsarbete, intro uppgift Reflektion & Information Mellan träff 4-5 Deltagarna: Läsa litteratur: * Arnetz & Ekman (kap 26, 27, 30) * Holm * Lennéer Axelsson & Thylefors (kopierat material). * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 5, 7) * Valfri skönlitterär bok som behandlar aktuellt ämne från denna delkurs. Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Vt 2016 Träff 5 vecka 3, fredag 22/1 (Kursdag 7) Bild 2 (4257) Motivations- och förändringsarbete RF Om bemötande och (o)lika villkor. Alla Litteraturseminarium Reflektion & Information Mellan träff 5-6 Deltagarna: Läsa litteratur: * Larsson * Valbar bok från referenslistan för delkursen

10 10 * Valbar akademisk rapport, uppsats etc. Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 6 vecka 6, torsdag 11/2 - fredag 12/2 (Kursdag 8+9) Bild 2 (4257) Torsdag Alla: Seminarium Portfolio, delkurs 2 Start delkurs 3: Naturens roll för vår hälsa AS Föreläsning: Platsens betydelse (kl ) Alla Litteraturseminarium Fredag Naturen som kraftkälla Reflektion & Information Mellan träff 6-7 Deltagarna: Lägg in Portfolio 2 till LISAM senast torsdag v 7, den 18/2 2016,kl Läsa litteratur: * Naturvårdsverket * Grahn * Hartig * Johnson, Lundqvist & Ottosson (kap: Naturupplevelsens betydelse, Skapa en naturupplevelseplan, Forskningen visar vägen.) Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 7 vecka 11, torsdag 17/3 - fredag 18/3 (Kursdag ) Bild 2 (4257) Torsdag Fredag Alla Naturen som kraftkälla, forts Trädgårdsterapi Litteraturseminarium Reflektion & Information Mellan träff 7-8 Deltagarna: Läsa litteratur: * Johnson, Lundqvist & Ottosson (kapitel Naturens roll för hälsa och livsstil, Ledarskap och säkerhet)) * Valbara böcker från referenslistan för delkursen

11 11 * Valbar relevant akademisk rapport/ artikel/ uppsats. Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 8 vecka 16, fredag 22/4 (Kursdag 12) Bild 2 (4257) Inledning Alla Seminarium portfolio, delkurs 3 DN Alla Relationen mellan upplevelse, kunskap och hälsa Utvärdering och utvecklingstankar Gemensam avslutning Efter träff 8 Lägg in Portfolio 3 till LISAM senast torsdag v 17, den 28/4 2016,kl Medverkande personer Helena Alsegård Adjunkt, Linköpings Universitet SL Solveig Landin Bibliotekarie, Linköpings Universitet DL Daniel Lundkvist Lektor, Linköpings Universitet HL Helene Landin Enheten för hälsoanalys, Linköping RF Ragnar Furenhed Lektor, Linköpings Universitet AS Anders Szczepanski Adjunkt, Linköpings Universitet DN Daniel Nilsson Adjunkt, Linköpings Universitet Fler personer kan tillkomma

12 12 6. Kurs- och Examinationsuppgifter Du som student dokumenterar kursens första två delkurser i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. Den tredje delkursen examineras genom en rapport. Du finner nedan mer information om detta. Jag vill betona att detta är en preliminär skrivning och eftersom det är en ny kurs kan det komma att bli mindre justeringar i innehåll och tider under kursens gång då allt inte är helt klart ännu. 6.1 Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning EXA 1 Portfolio 1 5 hp Individhälsa med fokus på stress och stresshantering (delkurs 1, v 35-47) Start: v 35 Redovisning och diskussion i seminarieform: v 47 Inlämning LISAM: Torsdag v 48 Omfång: 4-6 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. EXA 2 Portfolio 2 5 hp Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete (delkurs 2, v 47-6) Start: v 47 Redovisning och diskussion i seminarieform: v 6 Inlämning LISAM: Torsdag v 7 Omfång: 4-6 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. EXA 3 Portfolio 3 5 hp Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa (delkurs 3, v 6-17) Start: v 6 Redovisning och diskussion i seminarieform: v 16 Inlämning LISAM: Torsdag v 17 Omfång: 4-6 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. 6.2 Portfolions delar och process Arbete med portpolio (portföljer) har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man visade upp sina alster i en "portfölj", men har under senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang där man fokuserar på lärande- och utvecklingsprocesser och där den fysiska portföljen kan ha ersatts med dataskrivna texter enligt en given progression. Grunden i arbetsprocessen för denna aktuella kurs kan beskrivas på följande sätt.

13 13 A. I början av kursen: Du ska i inledningen till kursen formulera dina personliga mål och beskriva dina förväntningar, samt skriva en inlärningsplan hur du planerar att nå dina mål och förväntningar under kurstiden. Detta steg innebär att du som skriver tar ett aktivt och personligt ansvar för lärandeprocessen. B. Under arbetets gång: Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect - select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt anvisningar av ansvariga, bl a kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den viktiga process som gör det upplevda till en lärdom. Reflektera (reflect) kan beskrivas som tankens krökning tillbaka mot sig själv 1 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll. Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner i hela arbetet, men kan även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med kopplingar till egna tankar och erfarenheter. Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen. C. I slutet av arbetet: Nu ska du göra en självvärdering av din egen insats av hur du nått dina mål och dina förväntningar, samt hur din inlärningsplan har fungerat. Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar 2 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur. Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process 3 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet). Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat. 1 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur 3 Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

14 14 D. Under hela processen: Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras tankar? Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk. Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt. E. Examination: Ditt arbete ligger i slutet av (del)kursen till grund för examinationen av ditt deltagande. Portfolio-skrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs summerar din lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas framöver och ger hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna metod fokuserar alltså både på din lärandeprocess och på din professionella och personliga utvecklingsprocess. Portfolion rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid. 6.3 Kompletteringsuppgift Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff kommer du att få en kompletteringsfråga/reflektionsfråga av ansvarig lärare. I din portfolio utvecklar du sedan ett resonemang kring denna fråga under en egen rubrik som ersättning för innehållet i den kursträff du ej deltagit i.

15 Portfolions innehåll Sammanfattning av portfolions innehåll, vilka också beskrivs på nästa sida i annan form 1. Egna mål och förväntningar utifrån kursplan och kursinnehåll. 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts 3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? 4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) - utifrån delkursens rubriker. Detta innebär för: Delkurs 1: Individhälsa med fokus på stress och stresshantering. Delkurs 2: Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete. Delkurs 3: Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor (bl a från litteraturseminarier) - utifrån delkursens rubriker. 7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar 8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling Ovanstående innehållsbeskrivning finns också på kommande sida i form av "bubblor".

16 16 1. Egna mål och förväntningar - utifrån kursplan och kursinnehåll. 8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling. Lycka Till! 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts. 7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar. Portfolio 3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? 4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat. 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor (bl a från litteraturseminarier) - utifrån delkursens rubriker. 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) - utifrån delkursens rubriker.

17 Formella krav Oavsett hur du skriver ska alla skriftliga arbeten innehålla följande för att bli godkända: ha ditt namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (för att underlätta läsningen) ha kursens namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha sidnummer högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha tydliga rubriker genom hela arbetet ha en tydlig och läsarvänlig text ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm referera till samtliga källor som används (se mer nedan) ha en referenslista längst bak på litteraturen som refereras innehålla alla delar som efterfrågas Referenshantering: Använd konsekvent referenser och källor som stöd för egna åsikter och reflektioner samt var mycket noga med att skilja på egna och andras åsikter. Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom hela ditt arbete! Om du väljer Harvardsystemet, som också kallas APA-systemet eller parantes -systemet och som är det vanligaste på denna institution, har du många användbara råd du kan följa i nedanstående dokument. Dock bör du helst ha med fullständiga förnamn i referenslistan. Högskolan i Borås (2015): Guide till Harvardsystemet. ( ) Teckensnitt och storlek: Times New Roman 12p eller Calibri 11p, Radavstånd 1,5 6.6 Återkoppling Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan.

18 Bedömning och betygskriterier Kursen bedöms och betygssätts efter fullgjord kurs. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömning av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas: Kriterier för Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Studenten ska kunna: - reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några förebyggande metoder att hantera stress, Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa centrala begrepp kring individhälsa med fokus på stress och stresshantering, både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta visas skriftligt i kursuppgiften EXA 1). - resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett salutogent perspektiv på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter, Det visar studenten genom att belysa och analysera olika aspekter av de centrala begrepp som finns kring folkhälsofrågor med fokus på motivations- och förändringsarbete ur ett salutogent perspektiv, både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta visas skriftligt i kursuppgiften EXA 2). - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa, Detta visar studenten genom att självständigt använda, jämföra och granska aktuell forskning och litteratur inom området samt relatera denna till aktuellt kursinnehåll. (Detta visas skriftligt i EXA 3). - ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbete, Detta visar studenten genom att belysa, analysera och kritiskt granska en aktuell verksamhet där naturmiljön används i hälsoarbete. (Detta visas i kursuppgiften EXA 3). Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. 7. Övrig kursinformation 7.1 Registrering, LiU-ID, studentmail och LiU-kort. Dokumentet "Välkommen till LiU Ht 2015" innehåller information om hur du ska registrera dig på kursen. Eftersom denna kurs använder skriftligt upprop ska du också noga läsa det separata dokumentet som du får om detta. Där finns kompletterande och förtydligande information om vad som gäller angående registrering, skapande av temporärt och fullvärdigt LiU-ID, aktivering av din studentmail samt hur du kan få ditt LiU-kort. 7.2 LISAM Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under

19 19 kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via LISAM. LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet under kurstidens gång. Du bör redan innan kursstarten kunna gå in på LISAM genom att logga in på och ta del av informationen om denna kurs. Mer information om LISAM kommer vid kursstart! 7.3 Biblioteket Besök Universitetsbibliotekets hemsida Där finns länkar och tillgång på olika service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att värdera olika källor. 7.4 Lokaler Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på Kursvärdering Utvärderingen av kursen kommer bland annat att ske via digitalt formulär i LiU:s internetbaserade kursvärderingssystem KURT efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt lärares och studerandes insatser. Förutom denna kommer även mindre kursvärderingar att göras under kursens gång.

20 20 8. Fusk och Plagiat Institutionen för kultur- och kommunikation (IKK) har gett ut följande dokument avseende fusk och plagiat. Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att

21 21 vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten.(nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för text-kontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001): Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: N.N.liu@analys.urkund.se

22 22 9. Litteraturlista Observera att det kan bli mindre förändringar i obligatoriska litteraturen för delkurserna två och tre fram till respektive start för dessa delkurser. Det innebär att enstaka titlar både kan tas bort och läggas till. Sista upplagan av litteraturen bör helst användas, men har du tillgång till en tidigare upplaga går det bra att använda den och eventuellt komplettera med enstaka delar i nyare upplagor. För att alla deltagare ska kunna "skräddarsy" en del av sin egen fördjupningslitteratur utifrån den egna situationen har jag valt att ta med några "valbara" böcker i alla delkurserna. 9.1 Obligatorisk Litteratur Delkurs 1, v 35-47: "Individhälsa med fokus på stress och stresshantering" Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. (Kap 2, kopierat material som delas ut vid första träffen). Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber Pellmer, Kristina. Wramner, Bengt & Wramner, Håkan (2012): Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. Solin, Elisabeth (1999): Landa mjukt. Örebro: Solin Utbildning. samt: En (1) valbar bok från referenslistan. Egen sökning efter begreppen "Känsla av sammanhang" (KASAM) och "Sence of coherence". Ytterligare artiklar kan tillkomma. Delkurs 2, v 47-06: "Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete" PREL! Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda Lära Relatera Reflektera). Stockholm: SISU Idrottsböcker. Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy. (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - motiverande samtal. Stockholm: Gothia förlag (Finns för flera yrkesområden, välj den som passar dig bäst.) H Vifladt, Egon. Hopen, Liv & Landtblom, Anne-Marie (2010): Hälsopedagogik - för vårdare och brukare i samarbete - introduktion till bemästrande. Stockholm: Bilda förlag

23 23 Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Köpes via LiU-tryck, tel , liutryck@liu.se) Lennéer-Axelsson, Barbro & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. (Delar av kapitlet "Grupper och grupprocesser" delas ut vid kursstart). Pellmer, Kristina. Wramner, Bengt & Wramner, Håkan (2012): Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. Schutz, Will: Fundamental Interpersonal Relations Orientation (FIRO): Denna modell finns beskriven i följande text: Hämtad Wheelan, Susan A. (2013): Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur. (Delar av kapitlet "Från grupper till team, stadier i grupputvecklingen" delas ut vid kursstart). samt: En (1) valfri skönlitterär bok som behandlar aktuellt ämne från denna delkurs. En (1) valbar bok från referenslistan. En (1) valbar akademisk rapport, uppsats etc. Ytterligare artiklar kan tillkomma. Delkurs 3, v 06-17: "Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa" PREL Grahn, Patrik (2007): Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson, Maria & Kuller, Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Hartig, Terry (2007): Teorier om restorativa miljöer - förr, nu och i framtiden. I Johansson, Maria & Kuller, Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2015): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) E-bok. (Alt som BOK: Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Den är slutsåld i bokform). Naturvårdsverket. (2006): Naturen som kraftkälla. (Slutsåld som bok, men finns att ladda ner från Denna kommer även att delas ut vid delkursens start.) samt: En (1) valbar bok från referenslistan. Minst en (1) valbar akademisk rapport/uppsats/artikel inom ämnesområdet. Ytterligare artiklar kan tillkomma.

24 Referenslitteratur Här följer förslag på referenslitteratur som kan användas som valbar litteratur till de olika delkurserna men det går även bra att välja andra titlar förutsatt att de är relevanta för kursmålen. Delkurs 1 Bergqvist Månsson, Sara (2002): Sömnboken - en handbok i konsten att sova. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Förlag. Brattberg, Gunilla (2004): Väckarklockor. Stockholm: Värkstaden Bronsberg, Barbro & Vestlund, Nina. (2004): Bränn inte ut dig. Stockholm; Forum Christensen, Annika & Robild, Eva (2010). En lisa för själen. Västerås: Ica Bokförlag. Csíkszentmihályi, M. (2000): Finna Flow Den vardagliga Entusiasmens Psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Dyregrov, Atle (2002): Lilla sömnboken - handbok för folk som vill sova bättre. Lund: Studentlitteratur. Engström, Lars-Magnus (2010): Smak för motion. Stockholm; Stockholms Universitets förlag. Fernholm, Ann (2014): Ett sötare blod. Stockholm: Natur & Kultur. Född till rörelse - en bok om kondition och hälsa. (2011). Stockholm; SISU Idrottsböcker. Goleman, Daniel (2007): Social Intelligens. Stockholm: LevNu/Wahlström & Widstrand. Goleman, Daniel (1998): Känslans Intelligens. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hassmén, Peter & Hassmén, Nathalie (2005): Hälsosam Motion - lindrar nedstämdhet och depression. Stockholm; SISU Idrottsböcker. Hasson, Dan (2012): På en timme. Effektiv stresshantering. Stockholm: Forum. Hasson, Dan (2008): Stressa rätt! Öka din energi, hälsa och effektivitet. Stockholm: VIVA Instruktionsboken till LIVET - En inspirationsbok. (2005): Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen. Jönsson, Bodil (2002): I tid och otid. Stockholm; Brombergs Förlag Jönsson, Bodil (2004): Vunnet och försvunnet. Stockholm: Brombergs förlag. Jönsson, Bodil & Löfgren, Orvar (2005): Att utmana stressen. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag. Klingberg, Torkel (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur. Levi, Lennart (2002): Stressen i mitt liv. Stockholm; Natur och kultur. Plate, Anders & Plate, Johan (2002): Balans(j)akten. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Plate, Johan (1997): Sans och balans. Stockholm: SISU Idrottsböcker Strang, Peter (2014): Att höra till. Om ensamhet och gemenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

25 25 Taube, Jill (2011): Själ och kropp rörelse för psykiskt välbefinnande. Stockholm: Brombergs Uppladdningen - Hälsa (2011): Järna; Axa Uvnäs Moberg, Kerstin (2009): Närhetens hormon. Stockholm: Natur & Kultur. Uvnäs- Moberg, Kerstin (2000): Lugn och beröring. Stockholm; Natur och Kultur. Vetenskapsrådet (2002): Källa nummer 52; Jäktad, Pressad - Utbränd? - Forskare diskuterar strategier mot skadlig stress. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wolmesjö, Susanne (2002) Smarta rörelser. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Åkerstedt, Torbjörn (2002): Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Järvsö: Bauer bok. Delkurs 2 Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (2013): Folkhälsa som tvärvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld. Duhigg, Charles (2014): Vanans makt. Stockholm: Natur & Kultur. Faskunger, Johan & Nylund, Kamilla (2004): Det löser sig! Stockholm: SISU Idrottsböcker Folkhälsoinstitutet (2013): Barn och unga utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Stockholm: Folkhälsoinstitutet Rapport 2013:02 Gärdsell, Per (2009): Att vara ideell - en skyldighet eller en förmån. Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen. Hanson, Anders (2015): Salutogen Kultur. Stockholm: Fortbildning AB. Hanson, Anders (2011): Salutogent ledarskap. Stockholm: Fortbildning AB. Holm, Ulla (2003): Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur. Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2014): Grupp-psykologi. För skola, arbetsliv och fritid. Stockholm; Natur & Kultur. Höjer, Dan. (2007): Empati. Stockholm: Utbildningsradion. Ivarsson, Petter (2007): Samtal med barn och ungdomar. Stockholm: Gothia Förlag. Jordan, Thomas (2015) Konflikthantering i arbetslivet. Förstå, Hantera, Förebygg. Malmö: Gleerups. Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur. Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik hjälp till barn och unga i kris. Lund; Studentlitteratur. Revstedt, Per (2014): Motivationsarbete. Stockholm: Liber Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Svensbyn: Friare Liv.

26 26 Tillsammans med: Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv. Rydén, Olof & Stenström, Ulf (2008): Hälsopsykologi. Stockholm: Bonniers. Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan (2010): Hälsa & Hälsopromotion. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Skolverket (2004): Motivation och motivationsarbete. Forskning i fokus nr 19. Stockholm: Skolverket. Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur. Delkurs 3 Andersson, R., Rydberg, D. (2005): Naturen och Hälsan. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. tel: Bojner Horwitz Eva (2011): Kultur för hälsans skull. Stockholm: Gothia Förlag. Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. Dahlgren, Lars-Ove., Sjölander, Sverre., Stridh, Jan-Paul & Szczepanski, Anders (2007): Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö). Lund: Studentlitteratur. Grahn, Patrik & Ottosson, Åsa (2010): Alnarpsmetoden. Trädgårdsterapi - att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. Stockholm: Bonnier Existens. Larsson, E-L. (red.) (2010): Gröna Rehab. Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Västra Götalandsregionen. Louv. Richard (2008) Last child in the woods. Chapel Hill, North Carolina, USA: Algonquin Books of Chapel Hill. Myhr, Ulla (2007): Utemiljö och Hälsa. Stockholm: ARKUS förlag. tel: , Nilsson, Gunilla. (2009): Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur. Ottosson, Åsa & Ottoson, Mats (2006): Naturkraft om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Ottosson, Johan (1997): Naturens betydelse i en livskris. Alnarp: Movium. Ottosson, Åsa, Ottosson, Mats & Magnusson, Roine (2013): Lugn av naturen. Karlstad: Votum & Gullers förlag. Sandberg, K. (red) (1999). Möjligheternas trädgård. Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Utbildningsradio AB. Schmidtbauer, Pia., Grahn, Patrik & Lieberg, Mats (2005): Tänkvärda trädgårdar. Stockholm: Formas. Svenska Naturskyddsföreningen. (2006): Livsviktigt grön väg till hälsa. Stockholm: Svenska naturskyddsföreningen. Westerberg, Y. (2010). Sinnenas Trädgård rum för hälsa och livskvalitet. Stockholm: Formabooks.