Eller åter till Djäknegatan Västmanland, Västerås stad, kvarteret Domkyrkan, Rudbeckianska skolan, RAÄ 232 Johanna Bergqvist och Mathias Bäck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eller åter till Djäknegatan Västmanland, Västerås stad, kvarteret Domkyrkan, Rudbeckianska skolan, RAÄ 232 Johanna Bergqvist och Mathias Bäck"

Transkript

1 uv bergslagen, rapport 2009:2 arkeologisk förundersökning och undersökning Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås Eller åter till Djäknegatan Västmanland, Västerås stad, kvarteret Domkyrkan, Rudbeckianska skolan, RAÄ 232 Johanna Bergqvist och Mathias Bäck

2

3 uv bergslagen, rapport 2009:2 arkeologisk förundersökning och undersökning Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås Eller åter till Djäknegatan Västmanland, Västerås stad, kvarteret Domkyrkan, Rudbeckianska skolan, RAÄ 232 Dnr , Johanna Bergqvist och Mathias Bäck

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box ÖREBRO Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, rapport 2009:2 ISSN Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Layout Charlotta Lindgren Omslagsbild Genombrutet beslag med Västerås stadssigill funnet vid undersökningen av sysslomanstomten. Foto: Mathias Bäck. Tryck EO Grafiska, Stockholm 2009

5 Innehåll Inledning 4 Undersökningens förutsättningar 5 Antikvarisk bakgrund 5 Kunskapsläget i norra kvarteret utifrån tidigare utrednings- och undersökningsresultat 7 Arkeologisk potential 9 Undersökningarnas mål, metod och genomförande 10 Fältmetod för den särskilda undersökningen 10 Dokumentation 11 Teknik 11 Redovisning av arkeologiskt källmaterial 12 Kontexter och strukturer 12 Schakt 1 12 Schakt 2 17 Schaktningsövervakning 22 Fyndmaterialets bearbetning och dess relevans 23 Inledning 23 Keramik 24 Rödbrännande gods med invändig glasyr (yngre rödgods) 24 Vitbrännande lergods 26 Oxiderat lergods/protostengods 26 Stengods 27 Fajans 27 Porslin 27 Flintgods 28 Kakel 28 Övriga kärl 28 Glas 28 Metall 28 Sten 28 Trä 28 Hushåll 28 Personlig utrustning 29 Kritpipor 29 Knivar 29 Bjällra 33 Stadssigill 33 Övrigt 36 Hantverk 37 Byggnads- och konstruktionsdetaljer 37 Analys och tolkning 39 Förändringar i tomtstrukturen under femhundra år 39 Spåren i marken och det skriftliga källmaterialet potential för framtida studier 40 Sociala skillnader speglade i den materiella kulturen 43 Utvärdering 46 Måluppfyllelse, utvärdering av genomförande och resultat 46 Sammanfattning 47 Referenser 50 Administrativa uppgifter 54 Bilagor Kontexttabell Fyndtabell Arbetsmatris Osteologisk analys, av Agneta Ohlsson, UV Mitt Konserveringsrapporter, av Camilla Hällbrink och Åsa Norlander, ATm Myntförteckning, av Inger Hammarberg, Kungliga Myntkabinettet Vedartsanalys, av Ulf Strucke, UV Mitt C-diagram Sysslomän vid Domkyrkan i Västerås Figur- och tabellförteckning 88

6 Inledning Rudbeckianska skolans huvudbyggnad har utvidgats med två tillbyggnader i anslutning till de båda norra ingångarna. Inför detta arbete fick Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland att företa en särskild arkeologisk undersökning av främst de medeltida och lämningarna på platsen. Undersökningen genomfördes under maj och juni I augusti 2006 utfördes även en mindre undersökning i form av en schaktövervakning på samma plats i samband med omläggning av servisledningar till skolan. Rudbeckianska skolan är belägen strax norr om Västerås domkyrka, inom det så kallade Norra Kvarteret och stadsdelen Domkyrkostaden (fig. 1). Området runt kyrkan har under historisk tid bebotts av kyrkligt anknutna ämbetsmän och lärare i klassiska språk, retorik med mera. Vid undersökningen lades därför vikt vid att analysera den materiella kulturen med avseende på denna specifika sociala miljö. Flera generationer av stenlagda gator samt bebyggelse från högmedeltid och framåt kunde dokumenteras. Lämningarna visade hur dispositionen av tomten och gatunätets sträckningar hade varierat över tiden. Fig. 1. Rudbeckianska skolan fotograferad från domkyrkans torn. Undersökningsområdet ligger på baksidan av skolan. Foto: Mathias Bäck. 4 Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås

7 Undersökningens förutsättningar Antikvarisk bakgrund Delar av Västerås äldre historia finns sammanställd i rapporten Medeltidsstaden 4, Västerås från 1977 (Gustafsson & Redin), i Idealstad med förhinder 1985 (Olsson) samt i Västerås, 1000 år i centrum från 1990 (Annuswer m.fl.). Kunskapsläget om den medeltida staden har sedan dess förbättrats i och med att med ett par större undersökningar från slutet av 1980-talet avrapporterats (Bergquist 1996a, 1996b). Preliminära resultat från dessa undersökningar återfinns i Västerås 1000 år i centrum. Totalt sett är dock kunskapen om stadens hela kronologiska utveckling fragmentarisk även om några större undersökningar under de sista tio åren samt rapportering av ett stort antal äldre undersökningar förbättrat kunskapsläget för det Västerås (Bergold & Bäck 2008; Bergquist & Bäck 2000a, 2000b, 2000c; Bergquist & Bäck 2001; Bäck 2005b; Bergold m.fl. 2005; Bäck & Romedahl 2006). Detta gäller både den Rudbeckianska skolan Västerås Svartån Domkyrkan Engelbrektsplan km Stora Torget Bondtorget Kristinagatan m Norra Källgatan Fig. 2. Stadsplan över Västerås med undersökningsområdet gråmarkerat. Skala 1: (Infälld Sverigekarta med Västerås markerat.) Bondegatan Undersökningens förutsättningar 5 Övre Kungsgatan

8 Fig. 3. I bildens nedre del syns tegeltaket på Proban eller Djäkneprubban fotograferad från domkyrkans torn. Foto: Mathias Bäck. medeltida och den tiden, och då främst stadens kulturhistoriska aspekter. Med detta avses gårdarnas/tomternas faktiska utnyttjande, deras ekonomi och status satt i relation till i vissa fall kända ägare. Den tomt som nu varit föremål för arkeologisk undersökning är som redan nämnts belägen inom det så kallade norra kvarteret i stadsdelen Domkyrkostaden (fig. 2). Miljön präglades i äldre tid starkt av den kyrkliga närvaron i form av institutioner på kyrkans markegendomar, då tomterna runt domkyrkan ägdes av densamma. Här bodde bland annat biskopen själv, domkyrkans syssloman, skolans rektor Fig. 4. Trappan ner till fängelsehålan i Proban. Foto: Mathias Bäck. samt lektorerna i grekiska, latin, retorik, teologi, historia, matematik och fysik/naturkunskap. Kyrkans organisation har haft en viss konserverande effekt på bebyggelsen och det är sannolikt här en stor andel av de mer påkostade stenhusen funnits i äldre tider. Det är också i denna del av staden som majoriteten av kvarstående medeltida byggnader återfinns. Det är förutom själva domkyrkan (BR nr 1), konsistoriehuset (BR nr 2) i kvarteret Domkyrkan, biskopsgården (BR nr 3) i nuvarande kvarteret Hagbard strax väster om domkyrkan samt den så kallade proban (BR nr 4) i kvarteret som idag bär samma namn. I fundationsbrevet för S:ta Annas prebende finns det uppgifter som innebär att Biskopsgården senast i maj år 1388 flyttades från området för den nu aktuella undersökningen till dagens läge väster om domkyrkan (Kumlien 1971:173ff). När den danskvänlige biskopen Otto Svinhuvud residerade där skövlades den, och år 1521 förstördes den till stor del i samband med att Gustav Vasa med sina trupper anföll staden. Proban, eller Djäkneprubban som byggnaden kallades under 1500-talets slut, är belägen strax söder om domkyrkan (fig. 3). Byggnaden har fungerat som ett slags fängelse eller tukthus där djäknarna avtjänade sina tilldömda straff (Gustafsson & Redin 1977:27) (fig. 4). Konsistoriehuset har på byggnadshistoriska grunder daterats till 1600-talet men har en medeltida källare. Det är sannolikt platsen för Johannes Rudbecks skola från år 1623, vilket var Sveriges första 6 Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås

9 gymnasium. I denna byggnad utbildades det lägre prästerskapet. Det fanns således en lång tradition av utbildningsinstitutioner i denna del av staden då den nuvarande Rudbeckianska skolan byggdes på 1850-talet. I de perspektiv för kommande studier av Västerås som diskuterades i anslutning till projektet medeltidsstaden framhöll författarna att domkyrkoområdet till stora delar fortfarande är oberört av senare bebyggelse, varför det för framtiden återstår goda möjligheter till ökad kunskap om biskopssätets utveckling (Gustafsson & Redin 1977:42). Sedan dess har Sven Olssons (1985) analyser av den senmedeltida- och tidighistoriska staden gett ett gott underlag för jämförelse mellan skriftliga källor och arkeologiskt källmaterial, vilket innebär att man också kan komma vidare i diskussionen om social och ekonomisk status i olika delar av Västerås. Kunskapsläget i norra kvarteret utifrån tidigare utredningsoch undersökningsresultat Kunskapen om kulturlagrens omfattning, utbredning och bevarandegrad är relativt liten i denna del av Västerås. Lämningar av bebyggelse och kulturlager finns dock i de undersökningar som genomförts i omkringliggande områden. Det bör påpekas att topografin i området medför att det inte alldeles självklart går att överföra resultaten av dessa iakttagelser till det aktuella undersökningsområdet. Områdets fornlämningsbild rörande den förhistoriska perioden är av särskilt intresse med tanke på Dybecks ögonvittnesuppgifter att det under 1800-talets första hälft ska ha funnits förhistoriska gravhögar vid Boktryckartäppan på kyrkotomten (Dybeck 1874). Endast mycket ringa arkeologiska arbetsföretag är genomförda inom kvarteret och dess absoluta närhet och utsträcker sig i första hand till arkeologiska observationer eller iakttagelser. Från kvarteret Gagne (1940-tal) nordväst om undersökningsområdet finns en sektionsritning som inte är förd till orörd marknivå. Denna sektion antyder en kulturlagermäktighet på omkring 1,2 meter. Åren genomfördes en undersökning inne i Domkyrkan vilket inte nämnvärt bidrar till förståelsen av kvarterets äldre struktur. Från området strax sydost om domkyrkans kor (kvarteret Domkyrkan) finns en arkeologisk iakttagelse från år 1970 där grundmurar till ett stenhus blottlades. I samband med detta kan också nämnas två iakttagelser från kvarteret Heimer där två brunnar dokumenterades i samband med markarbeten åren I kvarteret Proban genomfördes en förundersökning och särskild arkeologisk undersökning under år Denna generade, förutom bebyggelse från efterreformatorisk tid, gårdsplan, passage eller gränd och bebyggelselämningar daterade till högmedeltid, även tidigmedeltida dateringar i slutna kontexter samt en förhistorisk härd som 14 C-daterats till folkvandringstid eller vendeltid (Carlsson u.å. a). Under 1990-talets mitt genomfördes ett antal mindre undersökningar i kvarteret Domkyrkans närhet. I Östra Kyrkogatan framkom vid en förundersökning kulturlager vars mäktighet uppgick till cirka 1,2 meter samt lämningar vilka tolkats som gårdsplan eller gata. Dateringar av anläggningar och kulturlager saknas emellertid i detta fall (Ros 1995a). År 1993 genomfördes en förundersökning i Västra Kyrkogatan mellan kvarteren Jarl och Gamla Kyrkogården (Bergquist u.å.). Elva schakt togs upp utefter Västra Kyrkogatan. Bland annat påträffades kulturlager som bedömts kunna vara förhistoriska samt delar av en hägnad som eventuellt kan vara medeltida och möjliga spår av det norra stadsdiket. Den övervägande delen av schakten innehöll raseringsrester från byggnader och eftermedeltida fyndmaterial. Av generellt intresse är stenläggningar på olika nivåer, påträffade i flera av schakten kring Skolgatan. Stenläggningar har också iakttagits på andra håll i närområdet liksom i den här aktuella undersökningen. I Västra Kyrkogatan Biskopsgatan genomfördes en smärre arkeologisk undersökning år 1994 i samband med byte av fjärrvärmeledningar samt nya dagvattenledningar. Kulturlagertjockleken varierade mellan 0,8 och 1,2 meter. Undersökningsområdet omfattade delar av domkyrkans kyrkogård men också ett område söder om densamma. Rapporten redovisar flera medeltida skeden men fyndmaterialet talar entydigt för dateringar till efterreformatorisk tid. Med tanke på belägenheten i staden kan dock delar av materialet vara medeltida (Ros 1995b). Samma år, 1994, utfördes en arkeologisk förundersökning som berörde delar av Vasagatan, Rudbecksgatan och Linnégatan (Carlsson u.å. b). Anledningen var nedläggning av nya vatten- och dagvattenledningar. I Rudbecksgatan och Linnégatan påträffades inga kulturlager eller konstruktioner. Det enda resultatet från undersökningen i Vasagatan var att delar av en skiftesverkskonstruktion, vilken tolkats som en enkel kallkällare daterad till 1800-talet, berördes av schaktet. Denna återfanns ungefär mitt för kvarteret Gere. År 1995 genomfördes i kvarteret Hagbard ett mindre antal provborrningar som resulterade i iakttagelser rörande terrasseringar i området ned mot Svartån. Slutsatsen från denna undersökning var att topografin ursprungligen varit betydligt flackare än idag i den norra delen av undersökningsområdet (Syse 1995). Samma år utfördes en antikvarisk kontroll i Undersökningens förutsättningar 7

10 Biskopsgatans östra del i samband med anläggande av dagvattenledningar och gatubrunnar. Ett 20 meter långt schakt drogs längs med gatan ut i korsningen till Östra Kyrkogatan. Delar av schakten uppvisade endast fyllnadsmassor men i den nordvästra delen av undersökningsområdet påträffades grundmurar till en av skolbyggnaderna kring domkyrkan som finns belagda på regleringskartan från 1688 (Broberg u.å.). I kvarteret Gad, norr om Skolgatan, genomfördes under år 1996 en mindre förundersökning med anledning av byte av vatten- och avloppsledningar. Ett av de tre schakten uppvisade ett kulturlager som var cirka 0,4 meter tjockt. I övriga schakt påträffades endast fyllnadsmassor (Ros 1996). År 1996 genomfördes en arkeologisk förundersökning i Vasagatan mellan Smedjegatan och Rudbecksplan (Carlsson u.å. c). Anledningen var nedgrävning av nya vattenledningar och vattenpost. I den södra delen av undersökningsområdet (sektion 1) dokumenterades ett antal växelvis liggande byggnadslager och brandlager. Kartstudier och fynddateringar antyder att byggnadsnära områden berörts. Lagren daterades till 1600-talets mitt. I sektion 2, litet längre norrut i Vasagatan påträffades lager vilka tolkats som odlingsjord. Vidare finns, i kvarteret Georg nordöst om undersökningsområdet, tre nivåuppgifter vad gäller marklagrens omfattning, vilka inte härrör från arkeologis Fig. 5. Sammanläggning av den äldsta tomtkartan över Västerås (rött) och Sven Olssons rekonstruktion av tomter utifrån revningslängden från år 1617 (svart). Undersökningsområdet markerat med blått. Efter Olsson Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås

11 ka företag utan geotekniska undersökningar. Dessa antyder en mäktighet av fyllnadsmassor mellan 0,6 och 1,1 meter. Från omkring år 2000 och framåt har ytterligare rapporter från undersökningar i mer eller mindre närhet till kvarteret domkyrkan publicerats. Dessa ska refereras kort här då de arkeologiska resultaten är begränsade i flertalet av undersökningarna. De grävningar som i princip påvisat avsaknad av bevarade arkeologiska lämningar är alla belägna i norra kvarterets nordligaste delar (Alström 2005; Jonsson 2003, 2004b). En undersökning år 2004 i Botaniska trädgården strax öster om domkyrkan genererade lämningar efter trädgårdsgångar samt spår av trädgårdens utvidgning på 1700-talet (Jonsson 2004a). Inte långt från denna undersökning, nordost om domkyrkan, hade en förundersökning genomförts år 2000 (Carlsson 2001). Då undersökningsområdet i huvudsak kom att omfatta domkyrkogårdens norra del påträffades inga rester av bebyggelse. Den eftermedeltida bebyggelsen, utifrån kartornas utsago, torde snarast finnas bevarad norr- och öster om detta undersökningsområde (som dels var stört genom sentida bebyggelse, dels omfattade domkyrkogården). Inte heller påträffades några spår av de av Dybeck omtalade förhistoriska gravhögarna vilka ska ha varit synliga ännu under 1800-talets första hälft. Resultatet av undersökningen var att man kunde konstatera försumlighet vad gäller den antikvariska övervakningen av tidigare ingrepp i området. I ett av schakten, det närmast kyrkan och innanför kyrkans bogårdsmur, innehöll rikliga mängder omgrävda människoben. Invid kyrkans sydvästra hörn gjordes en antikvarisk kontroll i december 2005 (Kjellberg 2005). Endast människoben från omgrävda begravningar påträffades. Det finns dock med säkerhet rikligt med begravningar i detta område. En förundersökning genomfördes 1998 strax norr om Lektorsgården (Eriksson 1998). Undersökningsområdet tangerar gränsen mellan sysslomanstomten som den ser ut vid 1600-talets början och den så kallade skolmästaregårdens tomt på vilket Västerås berömda gymnasium låg (Olsson 1985; fig. 16). Större delen av schaktet uppvisade omgrävda kulturlager men i den mellersta delen fanns en stenläggning och där under ett kraftigt brandlager som möjligen var rester efter en nedbrunnen byggnad. Arkeologisk potential Med utgångspunkt i Sven Olssons rekonstruktion av det senmedeltida Västerås bedömdes det som möjligt, eller till och med troligt, att det inom det aktuella undersökningsområdet skulle kunna finnas lämningar efter den medeltida Lilla Gatan (Olsson 1985, fig. 48) (fig. 5). På Jonas Carlsteens karta från 1688, vilken visar stadsplanen efter 1600-talets gatureglering, finns Lilla Gatan markerad i kvarteret. Det gör den även på Johan Gustaf Holstens karta från år Gatan utgjorde tidigare en förlängning av Djäknegatan åt söder. Djäknegatan anses ha varit en av de norra infartsvägarna till Västerås i äldre tid. Uppgifterna om Lilla Gatan är skriftliga. Vid den arkeologiska förundersökning som föregick den här aktuella undersökningen vid Rudbeckianska skolan påträffades en stenläggning vilken tolkades som den yngsta generationen av Lilla Gatan. Inför den särskilda arkeologiska undersökningen uppställdes därför frågor angående gaturegleringen av staden, gatunätets utformning under olika tider och förändringar i disponeringen av kyrkans stadstomter. Vad gäller efterreformatorisk tid berörde undersökningsområdet sysslomannens gård. Tomten (1688: nr 61, 1751:nr 27) har åtminstone under perioden 1620, sannolikt redan tidigare, fram till 1751 bebotts av sysslomannen och ägts av kyrkan. Denna långa kontinuitet av invånare ur samma sociala skikt i samhället bedömdes kunna ge ett bra underlag för jämförelser av den materiella kulturen hos denna socialgrupp i relation till de miljöer som tidigare undersökts i Västerås, till exempel utifrån de något större undersökningarna i kvarteren Oden, Mina och Kleopatra (Bäck 2005b; Bergold m.fl. 2005; Bäck & Romedahl 2006). Redan förundersökningsresultaten antydde att vissa sådana skillnader förelåg, till exempel med avseende på kosthållning och val av byggnadsmaterial (Bäck 2005a). Undersökningens förutsättningar 9

12 Undersökningarnas mål, metod och genomförande Målet med den särskilda arkeologiska undersökningen var att tillföra ny kunskap om Västerås stad under medeltid och efterreformatorisk tid. Särskild vikt skulle enligt länsstyrelsens i Västmanland kravspecifikation läggas vid att genom jämförande analys studera den materiella kulturen hos en specifik socialgrupp under och 1700-talen, i förhållande till andra socialgrupper i staden, vars miljöer tidigare belysts arkeologiskt. I anslutning till denna ingick att undersöka och om möjligt datera äldre faser av den antagna medeltida Djäknegatan eller Lilla Kyrkogatan. Målet med schaktövervakningen vid bytet av servisledningar var att, i den mån äldre lämningar skulle komma att beröras, dokumentera dessa och tolka dem i relation till resultaten från den större särskilda undersökningen. Fältmetod för den särskilda undersökningen Vid den arkeologiska förundersökningen hade asfalt, bärlager och påförda raseringsmassor schaktats bort så att nivåer av äldre stenläggningar framkom i de båda undersökningsområdena utanför respektive norra ingång på skolbyggnaden. Stenläggningarna låg kvar som intakta strata, vilka fungerade som lock över underliggande äldre lämningar. Vid den särskilda arkeologiska undersökningen utvidgades schakten något och motsvarande massor schaktades återigen bort med maskin. Ett par mer sentida nedgrävningar tömdes med maskin. Även enstaka kulturlager grävdes sedan till viss del kontextuellt med maskin. Den helt övervägande andelen av kontexter undersöktes emellertid genom handgrävning. Beroende på vilken informationspotential de enskilda kontexterna bedömdes ha, utfördes handgrävningen med skärslev eller hacka/spade. Vissa kontexter kunde alltså, efter det att datering, funktion och genes bedömts, avlägsnas snabbare. Som exempel kan nämnas homogena fyllnadslager eller fyndtomma sättlager. Åter andra prioriterades för en finare undersökningsteknik. Undersökningen genomfördes utifrån en konsekvent tillämpning av en kontextuell (single context) undersökningsmetod (se t.ex. Larsson 2000; Larsson & Johansson-Hervén 1998). Det innebar att samt liga stratigrafiska enheter (kontexter) undersöktes i omvänd stratigrafisk ordning och att samtliga urskiljbara händelsemoment som lämnat fysiska spår på platsen, tilldelades unika id-nummer och beskrevs och tolkades separat och i relation till kringliggande kontexter. Dokumentation i plan prioriteras genomgående framför sektion. Samtliga kontexter inordnades i en så kallad Harris-matris i relation till relativ tid. Utifrån denna har sedan mer genomgripande förändringsskeden kunnat urskiljas, vilka kommer att redovisas nedan som bebyggelsesekvenser. Det finns en fara i att använda begreppet fas för att detta har en tvingande och fysiskt/kronologiskt definitiv intension. Visserligen kan man stundom isolera och datera faser mycket exakt men i de flesta fall tilllåter inte det arkeologiska materialet och den stratigrafiska sekvensen sådana exakta avgränsningar i en plats förändring över tid. Det finns således en tendens i fasbegreppet att tränga ihop många händelser inom en ram som suddar ut nyanser och förhindrar produktion av nya insikter/kunskaper. Fasen greppar över för stora delar av en undersökning, både vertikalt och horisontalt. För att vidga arbetsområdet och därmed det analytiska underlaget för att kunna dra relevanta kulturhistoriska slutsatser av handlingar och händelser på en plats i en stad har förslag på andra begrepp som bebyggelsesekvens och period använts. Dessa innebär dels en tydligare inkorporering av flera källmaterialkategorier i analyserna, dels en mindre stelbent och definitiv gränsdragning för fysisk förändring på en tomt. Fokus på förändringar kan inte ligga på en nivå som leder till en diskussion om strukturella förändringar i en hel stad. Sammanhanget (kontexten) är hela tiden det övergripande paraplyet som påverkar vilken skalnivå materialet tillåter oss att göra tolkningar som är relevanta för frågeställningar och syften (Bäck & Svensson 1996; Larsson 2000; Johansson Hervén 2001; Fogelberg, Gardelin & Menander 2004). Begreppet bebyggelsesekvens (BS) innebär således ett tillåtande förhållningssätt till kronologiska och fysiska avgränsningar inom en och samma tomt/ägare men inte nödvändigtvis aktivitet. Denna metod framgår också av att det inte finns en absolut samstämmighet mellan de bägge 10 Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås

13 schakten som undersökningen omfattar. Schakten representerar också skilda aktiviteter och funktionella delar av gården. Den kontextuella metoden innebär möjligheter till analyser av det arkeologiska materialet som annars svårligen låter sig göras. Många av de källkritiska problem som annars är vanliga som resultat av att man valt andra undersökningsmetoder undanröjs. Metoden innebär även större möjligheter till finmaskig tolkning och förståelse och bästa möjliga kronologiska upplösning (jfr t.ex. Menander 2003). Kontexterna beskrevs och tolkades både i fri text och med avseende på specifika formaliserade karaktäristika, utifrån en speciellt framtagen lathund, som i modifierad form använts med framgång på flera utgrävningar i stratifierade miljöer. Detta arbete, liksom upprättandet av Harris-matrisen, färdigställdes i fält och har sedan legat till grund för huvuddelen av tolkningsarbetet för rapporten. I analysarbetet har, förutom arkeologi, kompletterande vetenskaper som osteologi, vedartsanalys, 14 C-analys samt analys av historiska källor och äldre kartmaterial, använts. Relevant specialistkompetens har kopplats till projektet. Förutom att externa specialister har engagerats har det även inneburit ett aktivt bruk av den samlade kompetens som finns inom UV-organisationen i olika stadier av projektet. Dokumentation Dokumentationsarbetet gjordes på särskilda blanketter samt genom digital inmätning och digital lodfotografering med referenspunkter. Ett urval av de digitala lodfotografierna har i efterhand digitaliserats och sammanförts med övrig plandokumentation. Blanketter, inmätningar och matriser kontrollerades löpande under utgrävningens gång så att eventuella logiska felslut eller brister i dokumentationen kunde upptäckas i tid. På detta sätt underlättades efterbearbetningen, eftersom problem, som i regel inte kan åtgärdas i efterhand, undanröjdes redan i fält. Teknik I enlighet med den inom UV etablerade dokumentationstekniken var dokumentationen till största delen digital. Informationen har lagrats och redigerats i det av UV framtagna GIS-baserade dokumentationssystemet Intrasis 2.0 (Intra-Site Information System). Genom att all information lagras inom samma system och i en och samma databas hålls dokumentationen väl samman. För bearbetning och presentation av materialet har GIS-programmen Intrasis Analysis och ArcMap samt databasprogrammet MS Access samt MS Excel använts. Samtliga kulturlager och anläggningar mättes in med totalstation, där varje kontext tilldelades en kod och ett unikt ID-nummer. Fotodokumentation gjordes med digital kamera och bildbehandling har gjorts i Photoshop Elements 2.0. Fynd samlades in kontextvis och har registrerats i Intrasis. Undersökningarnas mål, metod och genomförande 11

14 Redovisning av arkeologiskt källmaterial Kontexter och strukturer Undersökningsområdet var uppdelat i två separata schakt; schakt 1 i väster och schakt 2 i öster. De båda schaktens lämningar hade tämligen olika karaktär. Schakt 2 visade huvudsakligen tydligt, över tid, sammanhängande strukturer medan schakt 1 till större del innehöll omlagrade utfyllnadsmassor, markberedningslager, med mera. De olika bebyggelsesekvenser (för definition: se Metod, ovan) som kunde urskiljas i respektive schakt kunde i viss mån kopplas samman mellan de båda schakten för en övergripande bild. Närmare daterande material i form av kärl, kritpipor och mynt var förhållandevis få och endast två 14 C-analyser har gjorts (den ena under förundersökningen). Dateringsramarna är därför ställvis vida. Nedan presenteras först resultaten per schakt och bebyggelsesekvens (BS). Därefter sammanförs resultaten från de två schakten i en övergripande tolkande beskrivning av tomtens utnyttjande över tid. Resultaten kommer även att diskuteras i förhållande till det skriftliga källmaterialet. Schakt 1 Schakt 1 var stört av yngre lednings- och avloppsnedgrävningar dels utefter östra kortändan, dels rakt över den västra delen. BS 1 2 de äldsta strukturerna. De äldsta dokumenterade strukturerna i schakt 1 har inte kunnat dateras närmare då inget fyndmaterial av daterande karaktär påträffades där. Över den orörda bottenleran fanns ett cirka 0,2 meter tjockt siltigt lager (A19415) vilket tolkades som en äldre markhorisont, alternativt ett äldsta odlingslager (fig. 7). Enstaka mindre stolp- eller störhål observerades i lagret, men kunde på grund av tidsbrist inte dokumenteras. I schaktets nordöstra hörn fanns en stor men flack nedgrävning (A100024), vilken fortsatte utanför schaktväggarna. Ett tunt lerlager (A19030) väster om gropen kan ha tillkommit vid grävandet av gropen. I gropens botten fanns ett tunt brandlager (A18230). Detta innehöll bland annat obrända ben från människa. Benen är odaterade, men det är möjligt att de härrör från omlagrat material från domkyrkans äldre begravnings plats söder om tomten. I gropen låg även tre stora stenar med cirka en meters diameter på rad i sydväst nordostlig riktning (A18513). Stenarnas funktion är oklar. Sannolikt är det inte frågan om lämningar mycket äldre än det första daterade skedet. BS 3 mitten, andra hälften av 1300-talet. Den äldsta urskiljbara bebyggelsen fanns i schaktets sydvästligaste hörn. Den rymdes endast till en mindre del (cirka en kvadratmeter) inom schaktet och skars dessutom av moderna elledningar, varför endast en mindre del av denna kunde undersökas (fig. 8). Lämningarna utgjordes av en stensyll (A18943) vilken var mycket rak och jämn. Stenarna såg ut att vara tillformade med räta hörn. De såg blanknötta ut varför de tolkades som möjliga tröskel- eller trappstenar. Inget ytterligare trappsteg, delar av någon källarkonstruktion eller någon till stenarna anslutande marknivå som stärkte den tolkningen kunde emellertid skönjas. Söder om stensyllen fanns istället ett tjockt, homogent siltigt lager (A18817). Lagrets tolkning är osäker, men det kan ha utgjort en utfyllnad i anslutning till syllen, vilken det delvis täckte. I lagret fanns en stengodsskärva med datering till perioden Ett mycket vällagt golv av småsten och tegelkross i kalkbruk (A18911) anslöt till syllstenarna mot norr. På detta hade ett tunt humöst lager avsatts (A18897). Lagret tolkades som ett avsatt golvlager i en byggnad. Frånvaron av fynd, sånär som på ett fragment av ett skifferbryne, gav intrycket av att golvet hållits ordentligt rent. Över det avsatta lagret fanns ett tunt lager av obränd lera, vilket tolkades som ytterligare en golvnivå (A18877). Inget motsvarande golvlager som avsatts på leran kunde iakttas (fig. 9). I förlängningen, åt öster, av stensyllen A18943 fanns en något ostrukturerad rad av mindre marksten (A19083/A19223). Denna tolkades som en raserad stensyll. Tillsammans med en väggränna och kantställda, liggande träplank (A16944 och A17007) utgjorde den en begränsning åt norr för flera nivåer av avsatta lager och golvläggningar. Dessa var samtida med de ovan beskrivna byggnadslämningarna i sydvästra hörnet. Stenraden, rännan och träplanket tolkades som delar av en husvägg. Det äldsta avsatta lagret (A19391) i denna byggnad låg direkt på den äldre markhorisonten. Det innehöll en skärva yngre 12 Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås

15 Norra Kyrkogatan (Skolgatan) Ladugård St- FH Trädgård VB A SH Kryddtäppa Schakt 1 Mangård BH BS Brunn B VRL Schakt 2 SB Ka FS Kök Ka Sal Ka KB Lilla Gatan N 26/51 Trädgård Västra Kyrkogatan Coll.piet. A = Avträde B = Bod BH = Brygghus BS = Bagarestuga FH = Fähus FS = Förstuga Ka = Kammare KB = Källarbod SB = Spannmålsbod SH = Svinhus St = Stall VB = Vedbod VRL = Ved- och redskapslider Fig. 6. Diakront kartöverlägg mellan grundkartan över Västerås och en karta från år 1809 som visar sysslomansgården rekonstruerad av Sven Olsson (Olsson 1985). Den stora störningen i den nordvästra delen av schakt 2 är resultatet av att man tagit bort den brunn som finns på kartan från 1809 och därefter fyll igen den stora grop som bildades. Fig. 7. Den stratigrafiska sekvensen i schakt 1. Foto mot norr: Mathias Bäck. Fig. 8. Det sydvästra hörnet av schakt 1 med syllstenar från den äldsta byggnaden framtagna. Foto: Mathias Bäck. Redovisning av arkeologiskt källmaterial 13

16 X Schakt Syllsten Väggsten Väggdike Trä Golv Stengolv Kulturlager Störning Ledningsschakt Y X Y m Fig. 9. Bebyggelselämningar från fas BS 3 i schakt 1. Skala 1:50. rödgods som grovt kan dateras till 1300-tal. De tre därutöver urskiljbara golvnivåerna bestod av lera (A17138), kalkbruk/tegelkross och stenläggning (A17987 och A18585) respektive träplank lagda på tvärgående stockar (A16525, A16770, A16554 och A16717). På de tre golven fanns tunnare lager (A19391, A17369 och A16730) vilka troligen avsatts i samband med byggnadens brukstid. Dessa var sandiga och humösa. Det kronologiska innehållet i dessa har inte kunnat bestämmas, men det förefaller som om de alla har tillkommit under ett förhållandevis kort tidsspann. Fynden utgjordes av skärvor av bland annat yngre rödgods, knivar, synålar och spik. Ett par grusiga kulturlager norr om väggen tolkades som marklager utanför huset (A17513 och A17242). Även dessa innehöll anmärkningsvärt lite avfalls-/ fyndmaterial och hela miljön gav därför ett mycket välstädat intryck. Byggnaden förefaller ha haft kontinuitet in i senmedeltid, då den eldhärjades. Den yngsta golvläggningen av trä (A16525 m.fl.) var delvis förkolnad och utmed vägglinjens norra sida (d.v.s. utanför byggnaden) fanns två brandlager, A16775 och A Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås

17 BS 4 första hälften av 1400-talet första hälften av 1500-talet. Efter att byggnaden brunnit täcktes resterna av ett större lager (A15975) som förmodligen har bildats under förhållandevis lång tid. Ingen ny bebyggelse förefaller ha uppförts inom det undersökta området. Lagret A15975 bestod av humösa horisontella skikt varvade med tunna brandhorisonter och partier bestående av raseringsmaterial i form av tegel, kalkbruk och lera. I lagret fanns, förutom spik, endast ett par fynd: en skärva yngre rödgods med trolig senmedeltida datering samt en oval eldslagningssten av kvarts vilken morfologiskt kan dateras till romersk järnålder eller folkvandringstid. Överlagrande A15975 fanns ett antal, till ytan, små lager. I dessa förekom enstaka keramikskärvor med dateringar till andra hälften av 1300-talet och första hälften av 1400-talet. Under denna period har en syllstensrad eller enklare mur i sydväst nordostlig riktning uppförts (A10786). Det verkade som om den tidigare sträckt sig längre åt nordöst, men att den där inte bevarats för att den plockats bort eller förstörts vid ett senare tillfälle. Dess sträckning sammanföll med en gräns mellan området för en lada respektive en manskapsbyggnad som finns markerad på Sven Olssons (1985) rekonstruktionskarta av tomten som den såg ut år 1809 (fig. 6). Just där fanns 1809 en infart från Skolgatan in till gårdsplanen framför manskapsbyggnaden. På samma stratigrafiska nivå som stenraden A10786 fanns ytterligare stenar (syllen A12320 samt sten A15564, A15075, A15112, A15129, A15367, A15381, A15394, A15412, A15538, A15549, A15556, A13187). Stenarna låg endast delvis in situ varför de var svårtolkade. En möjlighet är att de markerar en öppning i gränsen/muren, på samma plats som öppningen på 1809 års karta. Detta är intressant då det antyder en fast gårdsstruktur med litet förändringar över mycket lång tid. Observera dock att kontexterna till viss del var störda. Lager vilka tolkades som marklager (A9624, A13240, A14514, A15088, A16178) hade fortsatt att avsättas på platsen runt stenraden A På det parti där stenraden/muren verkar ha plockats bort fanns spridd sten vilka tolkades som resterna efter två nivåer av möjliga stenläggningar (A12783 och A10407). De kan möjligen vara lämningar efter en stenlagd infart på tomten från gatan och ladugården till mangårdsbyggnaden. Mellan dessa stenläggningar fanns ett lager vilket tolkades som en marknivå (A13240). Dess övre skikt (horisont) hade tydliga spår av gräsväxt. På den gräsiga överytan, litet vid sidan av stenläggningen, hittades ett beslag i form av ett genombrutet kopparbleck. Detta föreställde ett Ave Mariamonogram och är en variant av Västerås stadssigill. Till skillnad från tidigare kända exempel på stadssigill från Västerås är A i detta fall prytt med en krona. Sannolikt signalerar det närvaron till domkyrkan och himladrottningen, Maria (se fyndavsnittet). De olika marklagren kan via horisontella skärvlänkar genom keramik sannolikt dateras till sent 1300-tal eller första hälften av 1400-talet (keramikens produktionstid kan dateras till ca ). För en diskussion kring resultatet av 14 C i relation till övrigt fyndmaterial från denna kontext se fyndavsnittet. BS 5 första hälften/mitten av 1500-talet till mitten av 1600-talet. Nästa skede karaktäriseras av att området fyllts ut och jämnats till med blandade massor av byggnadsrasering, grusig jord och lera (A10173, A10762, A10125, A9692, A4878, A10018, A9658, A9674, A8540, A9600, A6484). Lagren tolkades som markberedning inför nya stenläggningar, kanske i samband med större omstruktureringar längre in på tomten, det vill säga söder om undersökningsområdet. Utifrån en stengodsskärva i ett av de undre av dessa lager kan sekvensens äldre tidsgräns sättas till tidigast cirka Särskilt A4878 tolkades som ett sättlager för en stensatt ränna samt en stenläggning som var förhållandevis välbevarad i östra delen (A3352, A4080 och A3821) (fig. 10). Ytterligare flera löst liggande stenar tolkades som att stenläggningen ursprungligen haft en större utbredning åt väster (A4548, A5391 och A6565). Den stenskodda rännan var endast fragmentariskt bevarad, men sträckte sig över hela schaktet (delar av A3352, A4080, A7463, A6288 och delar av A5391). Möjligen har rännan markerat motsvarande gräns som den äldre stenmuren. Riktningen var i så fall vriden något mer i öst västlig riktning. BS tal (mitten/andra hälften). Även nästa bebyggelsesekvens inleds med att man har fört på utjämningslager (A3995, A4433, A6268 och A8270) över större delen av området i markberedande syfte. Fig. 10. A4080 från öster. Foto: Mathias Bäck. Redovisning av arkeologiskt källmaterial 15

18 Fig. 11. Stenlagd passage eller infart till sysslomansgården i schakt 1. Foto: Mathias Bäck. Fig. 12. Exempel på ett av de kraftiga stolphålen från fas BS 7 i schakt 1. Foto: Jonas Monié Nordin. Fig. 13. Den kraftiga stensyllen representerar den äldsta byggnaden i schakt 2 och torde kunna dateras till 1300-talets andra hälft. Foto: Mathias Bäck. Lagrens avgränsningar mot öster antyder att meningen varit att jämnat ut marken i anslutning till de mer välbevarade stenläggningarna som fanns där. Dateringar av enstaka keramiskskärvor i utjämnings- lagren sträcker sig från mitten av 1400-talet till slutet av 1600-talet eller en bit in i 1700-tal, och visar att massorna var omlagrade. Fyndsammansättningen ger en sannolik datering av denna sekvens till sent 1600-tal. Ett par stolphål (A8941 och A9329) förefaller markera den gräns som tidigare markerats av den stenskodda rännan och skulle kunna tolkas som exempelvis grindstolpar eller motsvarande. I undersökningsschaktets västra del har kontexter tolkade som marklager avsatts (A5348, A5289, A5142, A5180). Dessa angränsade i plan till utfyllnadslagren A3995 och A4433, och bör vara delvis samtida med dessa. Marklagren var mycket fyndrika och innehöll mynt, kritpipor och keramikskärvor med dateringar huvudsakligen till och 1600-tal. I denna bebyggelsesekvens påträffades en mycket vällagd stenläggning (A1034) vilken med säkerhet tolkades som en stenlagd infart eller passage inom gården (fig. 11). Den sammanföll väl med den markerade öppningen på 1809 års rekonstruktionskarta. Stenarna var lagda på högkant i sättsand (A3503, A3897, A1845), med omväxlande tjockare respektive smalare änden upp. Detta resulterade i en mycket stabil stenläggning. Den stenlagda infarten eller gården var kantad av något större, flata stenar och hade större flata mittstenar. Vid den senare genomförda schaktövervakningen (se nedan) kunde konstateras att samma stenläggning fortsatte en meter norr om undersökningsschaktet. Ingen begränsning åt norr kunde emellertid urskiljas. BS 7 tidigast 1600-talets andra hälft till 1850-talet. Den stenlagda infarten till gården byggs sannolikt igen troligen någon gång omkring år 1700 eller 1700-talets första hälft. Kraftiga stolpar (stolphålen var 0,5 0,9 m i diam. och 0,4 0,6 m djupa) i dubbla rader hade placerats tvärs över stenläggningen på ett sådant sätt att de effektivt förhindrade genomfart inoch till Skolgatan. Undersökningsschaktets begränsningar innebar att det inte var möjligt att veta om det fanns fler rader av stolphål. I stolphålens destruktionsfyllningar (d.v.s. de jordmassor som fyllt igen stolphålen efter stolparnas avlägsnande) fanns keramik med dateringar till andra hälften av 1800-talet (fig. 12). Det förefaller därför troligt att konstruktionen med stolparna varit i bruk fram till dagens Rudbeckianska skola skulle byggas på 1850-talet. Det är fullt möjligt att dessa stolpar är lämningar efter byggnadsställningar från skolans byggnadsskede. I schaktets västra del fanns två kraftiga stenrader, vilka helt sammanföll med gränser markerade på 1809 års rekonstruktionskarta; dels en gräns mot trädgården i väster, dels dess ovan nämnda gräns mellan de delar av tomten som hyst ladugården 16 Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås

19 X Y Frischakt för Rudbeckianska skolan Bortgrävd brunn Gårdsplan Yngre stolpe nedförd genom kökets golv Y X Ugn Sättsand i ugn 0 1 m Frischakt för Rudbeckianska skolan Stolphål Schakt Syllsten Stengrund Trä Kulturlager Stengolv i kök Tegel Störning Fig. 14. Köket med den fragmentariskt bevarade ugnen längst till vänster och det yngsta av tre golvnivåer i byggnaden. Öster om köket finns ännu inte Djäknegatan, utan här fanns i detta skede en grundliknande stenkonstruktion A Bilden visar tomten under 1400-talets mitt eller andra hälft. Skala 1:50. och manskapsbyggnaden. Inga äldre strukturer som markerade tomtens västra gräns kunde iakttas. Möjligheten finns därför att denna gräns är av relativt sent datum. BS talet till dags dato. Den yngsta dokumenterade bebyggelsesekvensen utgjordes av den stående byggnaden för det Rudbeckianska gymnasiet. Den stora nyklassicistiska byggnaden betraktas som ett av arkitekten P J Ekmans mästerverk (Annuswer m.fl. 1990:156). Byggnaden uppfördes vid mitten av 1850 talet i anslutning till den nya skolreform som i Västerås genomfördes år Schakt 2 I nordvästra hörnet av schakt 2 fanns en stor förhållandevis sentida nedgrävning, vilken tolkades som en bortgrävd brunn (se nedan, BS 8; fig. 6). Brunnen, som finns markerad på 1809 års rekonstruktionskarta, kan ha grävts bort i samband med att Rudbeckianska gymnasiet skulle byggas. Nedgrävningen hade skurit lager och konstruktioner tillhörande en äldre byggnad i schaktets sydvästra hörn. I övrigt var schaktet tämligen ostört av sentida nedgrävningar. Den kronologiska bebyggelsesekvensen i schakt 2 år något osäkrare än i schakt 1. Det beror på att de redovisning av arkeologiskt källmaterial 17

20 Fig. 15. En av de tre golvläggningarna i köket. Detta golv utgjordes av plankor. I bakgrunden syns den tegelkonstruerade spisen/ugnen (A11163, A15203, A15213 och A15460). Foto: Mathias Bäck. Fig. 16. Lodfoto över schakt 2, motsvarande fas BS 3/ BS 4, omkring år 1450 (jfr fig. 14). Foto: Mathias Bäck. Fig. 18. Det yngsta stengolvet (A13533) i köket. Foto: Mathias Bäck. Fig. 17. Stenkonstruktionen A13361, vilken tolkas som delar av en grund. Foto: Mathias Bäck. 18 Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås Fig. 19. Den fragmentariskt bevarade äldsta versionen av Djäknegatan (A6910, A7772, A8470, A9547) kan arkeologiskt dateras till tiden omkring 1500-talets mitt. Foto: Mathias Bäck.

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Källarvalv på Stortorget i Örebro

Källarvalv på Stortorget i Örebro UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:20 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Källarvalv på Stortorget i Örebro Närke, Örebro stad, RAÄ 83 Annica Ramström UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:20 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Smedjegatan i Västerås

Smedjegatan i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:12 Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Kv. Inge och Knut Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs UV ÖST RAPPORT 2007:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs RAÄ 9 och 12, Årnäs säteri (Årnäs 2:1) Forshems socken, Götene kommun

Läs mer

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Danvikens hospital RAÄ Stockholm 13:1, Sicklaön 37:2 Nacka socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Kvarteret Artilleristallet 32:8

Kvarteret Artilleristallet 32:8 UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010

Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Rapport 2011:7 Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Lars Jönsson Rapport 2011:7 Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2011 Lars Jönsson Fornlämningsnr: 91 Svedala kyrka Svedala sn Svedala

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Hotell Anno 1647. Byggnadslämningar från tidigmodern tid. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Hotell Anno 1647. Byggnadslämningar från tidigmodern tid. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:12 Hotell Anno 1647 Byggnadslämningar från tidigmodern tid Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Stockholms stad 103:1 Kvarteret

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2866

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2

FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:04 FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2 Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm och Anders Altner FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2 Arkeologisk

Läs mer

Ruiner under Stortorget i Örebro. ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:07 Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Ruiner under Stortorget i Örebro. ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:07 Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:07 Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Ruiner under Stortorget i Örebro Schaktningsövervakning på Stortorget i Örebro, RAÄ 83:1, Örebro socken,

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Angarns kyrka. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Angarns kyrka Angarns socken Vallentuna kommun Stockholms län Uppland

Angarns kyrka. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Angarns kyrka Angarns socken Vallentuna kommun Stockholms län Uppland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:93 Angarns kyrka Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Angarns kyrka Angarns socken Vallentuna kommun Stockholms län Uppland Ulf Alström Angarns

Läs mer

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING FÖR INSTALATION AV TOALETT I SVINNEGARNS KYRKA, SVINNEGARNS SOCKEN, ENKÖPINGS KOMMUN, LST DNR 431-3943-14

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING FÖR INSTALATION AV TOALETT I SVINNEGARNS KYRKA, SVINNEGARNS SOCKEN, ENKÖPINGS KOMMUN, LST DNR 431-3943-14 2015-09-24 Dnr Ar-604-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING FÖR INSTALATION AV TOALETT I SVINNEGARNS KYRKA, SVINNEGARNS SOCKEN,

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Strömsholms slott. Schaktningar för elkablar och bergvärme. Antikvarisk kontroll. Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland

Strömsholms slott. Schaktningar för elkablar och bergvärme. Antikvarisk kontroll. Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:50 Strömsholms slott Schaktningar för elkablar och bergvärme Antikvarisk kontroll Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:33 Järntorget i Örebro Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Örebro 83:1 Järntorget Olaus Petri församling Örebro kommun Närke Ulf

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

Brunnsgatan och Östergatan, Simrishamn NEDLÄGGNING AV VATTENLEDNING

Brunnsgatan och Östergatan, Simrishamn NEDLÄGGNING AV VATTENLEDNING Arkeologisk förundersökning 2013 Brunnsgatan och Östergatan, Simrishamn NEDLÄGGNING AV VATTENLEDNING RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns socken, Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2013:10

Läs mer

Rapport 2010:22. Kv Lyckan 36 i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2010. Jan Kockum

Rapport 2010:22. Kv Lyckan 36 i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2010. Jan Kockum Rapport 2010:22 Kv Lyckan 36 i Åhus Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:22 Kv Lyckan 36 i Åhus Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 23 Lyckan 36, Åhus socken

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

Rapport 2013:46. Fjärrvärme i Vä. Från Dunkers väg till fängelset. Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013.

Rapport 2013:46. Fjärrvärme i Vä. Från Dunkers väg till fängelset. Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013. Rapport 2013:46 Fjärrvärme i Vä Från Dunkers väg till fängelset Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Ing-Marie Nilsson Rapport 2013:46 Fjärrvärme i Vä Från Dunkers väg till

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Medeltid 1600 1700-tal i Starby

Medeltid 1600 1700-tal i Starby UV ÖST RAPPORT 2006:33 ARKEOLOGISK FÖR- OCH SLUTUNDERSÖKNING Medeltid 1600 1700-tal i Starby Inför ombyggnation av riksväg 50 vid Kungs Starby Vadstena stad och kommun Östergötland Dnr 422-2609-2003, 423-1991-2004

Läs mer