BRÄNDÖ GYMNASIUM ÅRSBERÄTTELSE

Transkript

1 BRÄNDÖ GYMNASIUM ÅRSBERÄTTELSE

2 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag finna henne där hon är, och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra! Dessa rader tillhör den berömde filosofen Sören Kirkegaard och jag vill i dag inleda med de tankar han ger oss. Ett läsår har igen kommit till punkt och vi har haft ett fint år med mycket glädje och skratt i korridorerna men samtidigt också fått känna av livets svårare sida. Vi har satsat på ORK I ALLA FORMER. Elevernas ork har alltid haft hög prioritet i vår skola, så också i år. Det första av våra tre stora teman i årets verksamhetsplan är kommunikation och arbetsro, vilket också Utbildningsverket hade som ett huvudtema. Det andra temat är En sund själ i en sund kropp Den egna fysiska och psykiska hälsan och det tredje Pedagogisk utveckling och planering. Alla tre har vi försökt ha i minnet under läsårets gång. I Brändö gymnasium har elevdemokrati alltid spelat en stor roll. Ledningsgruppen, lärarkåren och eleverna planerar tillsammans, i god tid och med tanke på att alla parter skall trivas i skolan. Årets temadag under temat Må Bra var ett i raden av de exempel där lärare och elever i det här huset arbetar tillsammans för allas bästa. Dagen blev en lyckad satsning på alla sätt. Och jag vill genast säga att lärarnas ork också ligger högt uppe på min prioriteringslista. Har vi inte lärare som orkar, så har vi inte heller elever som mår bra i skolan. Mycket har också hänt inom ramen för temat utveckling och planering. Under hela läsåret har staden med hjälp av mer eller mindre kompetenta konsulter försökt påvisa att elevantalet i grundskolan under de närmaste 5 åren dramatiskt kommer att sjunka och som en naturlig följd av detta även på sikt i gymnasiet. Det var därför staden var tvungen att initiera en skolnätsutredning. Under året har man av skolornas direktioner upprepade gånger begärt in utlåtanden om det ursprungliga skolnätsförslaget. Det senaste utlåtandet som vår direktion kommenterade i april var Utbildningsverkets egna förslag. Sett ur gymnasiesyvinkel innehåller förslaget både goda och dåliga nyheter. Det goda är att alla fyra svenska daggymnasier i staden föreslås bli kvar och verka där de nu är och det tackar vi för. Men då det gäller samarbetet i vårt östra distrikt har man ju föreslagit att Blomängens lågstadieskola och Botby högstadieskola från hösten 2009 skulle gå samman till en s.k. enhetlig grundskola och det oroar oss storligen. Hur ser framtiden ut för våra gemensamma lärare med Botby högstadieskola? Hur skall man göra för att inte lågstadieeleverna i Degerö och Nordsjö skall känna sig utanför? Hur ser förutsättningarna ut för att få rektorer som orkar med ännu fler administrativa uppgifter och mera ansvar? Här är bara några få frågor som osökt dyker upp i huvudet. Tänk om man någon gång, då man planerar stora förändringar, kunde utgå i från elevernas och skolornas egna och verkliga behov. Brändö gymnasium kommer nästa höst att övergå till en ny läsårsindelning med 5 perioder i stället för

3 nuvarande 6. Detta utgör dessvärre ett häftigt exempel på en rätt dåligt fungerande toppstyrd demokrati. Utbildningsverket ville forcera en övergång bl.a. med motiveringen att vi borde ha samma system som de finska gymnasierna och att det blir lugnare då perioderna är längre. Här i vår skola utredde vi rätt grundligt vad eleverna anser om en eventuell övergång till 5 perioder. Jag har en känsla av att man inte hann göra lika grundligt jobb på annat håll. Och vad är nu då facit med den nya periodindelningen? Sett ur dagens synvinkel innebär det att perioderna blir en vecka längre och att dagarna för både elever och lärare blir längre. Detta innebär givetvis fler håltimmar för både elever och lärare samt en intensifierad provvecka i varje period. Elever som fortsättningsvis vill klara av en gymnasietakt på normala tre år kan i fortsättningen sprida ut sina 75 kurser enbart på 13 perioder i stället för nuvarande 16. Valfriheten minskar betydligt. I skenet av detta frågar jag mig verkligen vilken den stora nyttan med en övergång till 5 perioder är? De som förstår sig på och som t.ex. har lyssnat på finska gymnasier säger att det nog skall infinna sig ett lugn och ro i detta system. Här måste jag för min egen del dessvärre säga att Suomalainen ei usko ennen kuin näkee! Reformerna avlöser varandra. Dammet har inte lagt sig än vad gäller studentexamensreformerna eller läroplansgenomförandet. Och i svallvågorna av det nya periodsystemet övergår två gymnasier och tre högstadieskolor redan i höst till en ny lektionstid på 75 minuter. Brändö gymnasium ville inte sitta med i första tågvagnen här och här har jag agerat för att man inte förhastat kan kasta sig in i en ytterligare stor förändring utan att ordentligt reda ut konsekvenserna för både elever, lärare och övrig personal. Det är ju inte så att fem perioder automatiskt behöver innebära 75 minuters lektioner. Vi behöver mera tid att tänka igenom vad en så stor förändring kan tänkas innebära. Det tankearbetet kommer vi med lärarkåren och elevkåren att arbeta på under följande höst.

4 Man får förstås inte vara rädd för förändringar. Men som rektor frågar jag mig nog vem det egentligen är som behöver och vill ha en förändring? Eleverna i Brändö gymnasium har varken bett om en övergång till 5 perioder eller 75 minuter. Var blev elevdemokratin här? Det pågående kalenderåret 2007 skall, trots ovan nämnda stora frågor, dock inte enbart ses som ett problemår med en ständig oro inför förändringar! Året är ju i högsta grad också ett festernas och firandets år! Stadsdelen Brändös års bana började med att aktiebolaget Brändö villastad grundades Brändö köptes den 13 maj 1907 för mark i guld! Då var tidens anda den att man skulle skapa nya livsformer för stadsborna i s.k. trädgårdsstäder med låga hus. De första åren var holmen ett villastadsbolag, därefter en självständig landskommun för att sedan bli en tvångsinlöst stadsdel i Helsingfors. Som en del av Helsingfors fick villastaden en prägel av förort med höghus och radhus, ett köpcentrum, en motorväg och metro. I dag är ju Brändö också en skolö! Här finns mest skolor och skolelever i hela staden om man räknar med befolkningsunderlaget. Det bor ca 3800 finländare på ön och var femte brändöbo har svenska som modersmål. Brändö hör därmed definitivt till huvudstadens mest tvåspråkiga områden. Vår skola fyller hela 95 år i år. Den fastställdes att Brändö svenska småskola skulle öppna den 9.9. samma år med två klasser om sammanlagt 12 elever! Skolans första adress var Södra strandvägen 29 A, senare Silversundsvägen. År 1916 färdigställdes det nya skolhuset enligt Armas Lindgrens ritningar. Brändö skolförening r.f. fyller också 95 i år och det konstituerande mötet hölls den på en restaurang i Helsingfors. Föreningen lever och mår bra än i dag och hjälper vår skola på alla tänkbara sätt. Det är i år 40 år sedan den första tillbyggnaden, den s.k. 50- talslängan invigdes den 23 februari Förutom att ett helt nytt skolhus i tre våningar uppstod invid den gamla byggnaden skedde många nya ändringar: Det byggdes bl.a. en aula i två våningar och gymnastik- och festsalen utvidgades, allt enligt arkitekt Kurt Simbergs ritningar. Och slutligen, som pricken över i:et, kan jag ju ännu konstatera att Brändö gymnasium fyller mogna 30 år inkommande höst. Hösten 1977 ägde ju grundskolreformen rum och i och med det uppstod de s.k. kommunala gymnasierna. Och så avrundar vi ännu det ovan nämnda firandet i höst med 90 år av Finlands självständighet! För mig personligen har detta år varit ett lärorikt men också ett prövningarnas år. Vi har en rätt ung och fertil lärarkår och det har inte alla gånger varit lätt att hitta kompetenta och behöriga vikarier i alla ämnen. Jakten på kompetenta vikarier speciellt i modersmål och matematik har varit stor i alla skolor denna vår. Och just när jag på jullovet tyckte att jag hade läget något så när under kontroll, ringer telefonen den 28 december när jag är ute på lunch med min son. Hej, det här är Joels pappa, du har väl hört vad som har hänt? Joel Johansson, en av våra glada pojkar i ettan, hade varit med om en hemsk bilolycka och omkommit på julannandag. Jag minns hur jag till en början blev stum i telefonen. Jag kände tyvärr varken far eller son bra. Man är ju så anonym i dagens gymnasievärld, speciellt som nybörjare. Vi inledde följaktligen vårterminen med sorgflaggning och en fin minnesstund och Joels anhöriga har ofta funnits i våra tankar under den här våren. Jag vill ännu

5 rikta ett varmt tack till elevvårdspersonalen, lärarkåren, elevkåren och till Matteus församling som hjälpte till under de svåra vinterveckorna! Nu när läsåret är slut stiger också tacksamheten över mycket annat fram. Tack till er elever för att ni i år har orkat genom glädje och sorg. Tack för att ni är olika och att ni bryr er om vår skola! Och ni lärare: Tusen tack för allt stöd jag har fått från vänster och höger och för allt det fina jobb ni utfört under året! Tack för att jag har fått arbeta med er, debattera med er, gråta och skratta med er! Pamela: Dig hann jag ju inte jobba med i ledningen så värst länge, men den lilla början var bra. Du tog din uppgift på allvar och var ett bra stöd i mitt arbete. Harriet: Tusen tack för ditt stöd under resten av läsåret! Du har ett öga för det mesta och ett väldigt gott hjärta. Du bryr dig om din skola och det har varit trevligt att jobba tillsammans med dig. Det märks också att Brändö gymnasium för dig är något mer än bara en vanlig arbetsplats! Alldeles speciellt vill jag tacka min närmaste arbetskamrat Susanne, vår skolsekreterare, som alltid stått till tjänst. Tack för de fina pedagogiska diskussionerna! Det har varit tryggt att kunna bollplanka mina idéer med dig direkt. Du jobbar alltid framåt för förbättringar för alla. Tack för ditt stora engagemang och din professionalitet! Och Kerstin: Var skulle vi vara utan dig? Din stora kunskap om eleverna är guld värd i ditt arbete. Tack för att du vid sidan av ditt elevengagemang har orkat planera ett nytt kursschema för 5 perioder för nästa år. Du är alltid ute i god tid med all planering. Tack också för det stora arbetet med tutorerna! Mycket av vårt vardagsarbete lutar tillbaka på dina omsorgsfulla planer.

6 korridorerna och klassrummen och för de två par extra ögon som ständigt finns till hjälp för både små och stora. Tack till Jorma, vår skolvärd, för väl utfört arbete i år! I år har du haft extra utmaningar i och med att du har börjat jobba i par med en annan vaktmästare i Kulosaaren ala-aste. Och tack till hela kökspersonalen, Elna, Raija och Tuija för att ni har ställt upp i köket och matsalen! Och ett alldeles speciellt stort tack till Elna, vår nya kökschef, för att du med fast hand har skött planeringen och det administrativa arbetet i köket! Birgitta, vår skolhälsovårdare, som vi är tacksamma att nu få ha enbart i eget hus. Din arbetsbörda har ju varit alldeles för stor men vi är glada att den nu minskat en aning. Du är en viktig länk i skolans elevvårdsteam och ser ofta mycket mer än vi andra någonsin vet om. Nina, vår kurator, tack för det goda jobb du har utfört i år! Nu skall du jobba på hemfronten ett tag och vi hoppas på ett återseende i vår skola. Thorolf, du har fortsatt ditt speciallärararbete i år hos oss. Det är inte alltid lätt att fördela tiden rätt mellan fem skolor i ditt jobb. Tack för att du orkar planera framåt och för den studiehjälp du gett eleverna i år! Alldeles speciellt vill jag tacka våra två städare Liisa och Christina för att ni i vår skola i år igen har skött om våra fina gröna växter, för att ni hållit rent i Några lärare måste vi tyvärr också i år ta farväl av. Jolin Slotte, du har hjälpt till som lärare i modersmål i år. Du har skött din uppgift samvetsgrant och på allvar. Främst kommer jag att komma i håg dina glada skratt i lärarrummet. Du har varit en uppskattad kollega och en ovärderlig hjälp med mångt och mycket. Nu skall du satsa dina krafter på att där hemma ta hand om nummer två. Tack för att vi fick ha dig hos oss! Allt gott önskar vi dig och din familj. John Emanuelsson, du har varit vår musiklärarvikarie medan Pia varit på mammaledighet. Tack för de fina musikstunder du har gett oss alla i olika sammanhang. Tack för ditt fina violinspel och för ditt glada engagemang! Tack för Skolmusik i Åbo i maj. Och tack för att du har orkat med alla repetitioner inför alla fester, både i Botby och hos oss. Du skall fortsätta som musiklärare nu men på annan

7 ort. Lycka till med utmaningarna och titta gärna in då du har vägarna förbi! Jag vill också tacka alla som med enstaka eller flere kurser hjälpt oss under året: Sofia Wallin i modersmål, Sonja Välisaari i kemi, Jenny Bergström, Richard Salin och Malin Mårtens i matematik, Johan Rehn, Rolf von Martens och Anna Alenius i historia och samhällslära, Monika Rytkölä och Simon Djupsjöbacka i religion och psykologi, Linda Sandbacka i Ung Företagsamhet och Marianne Airisniemi i filosofi. Tack vare er har vi kunnat ha ett så bra schema som möjligt för eleverna och för de andra lärarna. Stort tack till er alla för er insats! Så här säger Kirkegaard till oss lärare i en annan av stroferna och det vill jag ge speciellt till er lärare som nu slutar i vår skola som personlig vägkost: All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa. Och därmed måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta, då kan jag inte heller hjälpa någon. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till vår engagerade direktion och vår aktiva skolförening. Vi uppskattar att ni vid sidan av ert vardagsarbete har orkat ge av er tid för skolan. Brändö hembygdsfond, Sparbanksstiftelsen i Helsingfors, skolföreningen och Kulturfonden har alla bistått skolan i år och därigenom gjort det möjligt för oss att, trots de hårda sparkraven på 6 % av timresursen redan för fjärde året i rad nu, förverkliga många fina projekt. Utan er hjälp är det mycket som hade blivit ogjort. Tack! Jag vill till sist önska er alla en glad sommar med tid för varandra och vänner. Ta vara på de lediga veckorna och njut av sommaren! Jan-Anders Salenius rektor

8 In memoriam Joel Vilhelm Johansson Det var med stor sorg i hjärtat jag som rektor vid skolstarten efter jullovet var tvungen att meddela elever och kolleger i Brändö gymnasium att vi under jullovet förlorat en pojke i årskurs 1. Sjuttonåriga Joel Johansson (hemma i Vanda) i åk 06 omkom i en svår bilolycka under julannandagskvällen (HBL 27.12). Rektor och många av Joels skolkamrater och barndomsvänner var med vid jordfästningen som hölls i Helsinge gamla kyrka. Många var de som ville ta farväl av Joel. Skolan och elevkårens styrelse hedrade också minnet av Joel med buketter och adresser vid begravningen. Det var fråga om en omkörningssituation lite före midnatt på Lahtisvägen på väg norrut då föraren plötsligt miste kontrollen över bilen i en kurva. Bilen flög över ett lågt staket flera tiotals meter och landade slutligen nere i en viadukt. Föraren var nykter men hade haft sedvanlig fart på motorvägen. Polisen utgick i från att orsaken till utkörningen var mörker, halt väglag samt oerfaren chaufför. Chauffören var en 18- årig flicka med rätt färskt körkort. Alla i bilen hade säkerhetsbälten på sig, men alla räddades inte av krockkuddar. Joel kördes i kritiskt tillstånd till sjukhuset, där han senare avled i sina skador. Han hade suttit i baksätet på högra sidan. På några få sekunder förändrades fem unga människors och många släktingars liv totalt. Det kunde ha hänt vem som helst av oss...när som helst. De sista vintermånaderna var ju ovanligt mörka för årstiden. Och massor av bilar på vägarna... På väg till olika julkaffen var de flesta av oss under helgdagarna. Vårterminen inleddes med en fin minnesstund i skolan. Skolan hade sorgflaggning. Rektor berättade kort vad som inträffat och därefter tände en elev från elevkårsstyrelsen ett ljus vid Joels fotografi. Ungdomsarbetare Henna Liljeström från Matteus församling höll en bön varefter alla deltog i en tyst minut för att hedra Joels minne. Minnesstunden avslutades med sång av religionslärare Anita Ahtiainen ( Jag är hos dig min Gud ) ackompanjerad av rektor på piano. I skolan hade Joel engagerat sig mycket i elevkårens arbete och Joel var den som ville att också andra elever skulle ha det bra. Han brydde sig om andra i mångt och mycket. De lärare som hann undervisa Joel minns en aktiv, trevlig och glad pojke full av levnadsglädje och tro på framtiden. Det är för oss alla i skolan, lärare, personal och elever fortfarande ofattbart att vi har mist en god vän. Jan-Anders Salenius, rektor

9 Uti din nåd, o Fader blid, befaller jag i all min tid, min arma själ och vad jag har, tag, Herre, allt i ditt förvar. Det är min tro, o Fader blid, hjälp att jag alltid blir därvid. Ifrån ditt barn du aldrig vik, att jag må ärva himmelrik. (Psalm 378 verserna 1 & 4, sjöngs till slut vid blomsterhyllningen vid graven ) Joel: Du bar världar inom Dig, ögats klarhet och stillsamma begrundan, vännernas spelande glädje. Du uppfyllde rummen med leendets spegling, förtroendets genklang. Saknadens ringar sprids över fjärran, sörjandets omfång dämpar vår längtan. Pappa, mamma och Elias

10 TANKAR NÄR LÄSÅRET NÄRMAR SIG SITT SLUT... Läsåret har varit ett mycket dynamiskt år. Vi har bl.a. ny rektor, ny ledningsgrupp, planering inför det nya femperiodsystemet, nytt textkompetensprov i studentexamen i modersmål och fortsättningsvis ny läroplan i många kurser. Vi har haft många fina upplevelser och glada stunder, men även sorgliga stunder, bl.a. då vi fick veta att en av våra elever omkommit i en bilolycka under jullovet. För mig blev uppdraget som biträdande rektor en utmaning då min ämneskollega Pamela Granskog blev moderskapsledig i slutet av november. Det har varit intressant, men ibland har tidsbristen varit påtaglig. Bland annat under den period som vi, min ämneskollega Jolin Slotte och jag, förberedde abiturienterna för det nya studentprovet i modersmål var det intensivt, men samtidigt givande och trevligt. Tack till alla er abiturienter som skrev så att pennorna glödde - det var roligt att få jobba med er! Planeringen inför femperiodsystemet har varit en stor del av det pedagogiska arbetet under det gångna året. Det nya systemet kommer att innebära längre dagar och fler håltimmar för alla. Fördelen sägs vara ett litet lugnare tempo i kurserna och det skulle vara utmärkt, ifall det blev så. Nästa läsårs stora utmaning är alltså att utveckla, hitta goda lösningar och göra det bästa av det nya systemet. En annan utmaning i dagens gymnasium är definitivt att bevara det svenska språkets ställning. I dagens värld tar de stora språken lätt över. Ungdomarnas umgängesspråk är ofta finska och de spelar spel, ser på filmer etc. på engelska. Det är självklart en tillgång att de kan dessa språk, men i skolan behöver vi också kunna kommunicera och skriva på svenska. Utbildningsverket har delvis p.g.a. den tendens som ses i samhället och skolorna gett ut ett Handlingsprogram för svenska språket i skolorna i Helsingfors. För gymnasiernas del betonas det att gymnasiets viktigaste uppgift är att stärka de studerandenas svenska så att de i alla sammanhang kan använda skolspråket på modersmålsnivå. Det svenska gymnasiet är en talande, skrivande och läsande skola. Ett nytt drag bland årets första års studerande är att deras skriftspråk är svagare än deras muntliga språk. Det är en tendens som oroar oss, men som också kan ses i de finska skolorna. I år är det egentligen första året som jag mer frekvent märkt att sms-språket syns i uppsatserna. Vissa forskare har länge oroat sig över det, men nu är det verklighet. De, e, int, lr och e är tydliga tecken på det. Även ord som 3vligt (trevligt) och iofs (i och för sig) har dykt upp. Att dagens barn ofta lär sig skriva textmeddelanden innan de lär sig skriva för hand måste givetvis småningom synas någonstans. En skola är som ett pussel, där alla olika bitar behövs för att helheten skall fungera. Det är ett mycket förunderligt arbete som vi lärare har, då vi många timmar om

11 dagen beskådas av tjugo till trettio mer eller mindre intresserade ungdomar. Jag sänder många gånger tacksamma tankar till alla mina kolleger då vi mellan lektionerna har möjlighet att dra andan och utbyta tankar i soffan i lärarrummet. Samtidigt vore vi ingenting utan alla elever - tack för alla intressanta diskussioner och glada skratt både under lektionerna, i elevkårens styrelse under hösten, under gruppmötena och inte minst i korridorerna. Jag vill också tacka Jan-Anders för vårt samarbete under läsåret - det har varit både lärorikt och givande. Och mina ämneskolleger Pamela, Jolin och Sofia riktar jag ett stort tack till för vår gemenskap och vårt täta samarbete. Jag vill ge mina varma gratulationer till våra nya studenter och önska er all lycka i framtiden med Solveig von Schoultz dikt: Gungan Var inte rädd när gungan tar starkare fart länge nog fick du dröja med tårna mot varm mark spjärna inte emot ta fart böj dig framåt i gungan var själv överraskning för vinden. Ha en riktigt skön och glad sommar! Harriet Lassus-Utriainen biträdande rektor

12 STUDIEHANDLEDNING Läsåret innebär ett år med förändringar på många fronter. Vår nye rektor, Jan-Anders Salenius, har till fullo visat sig hålla måttet! Vårt samarbete har förlöpt friktionsfritt, vilket har varit en förutsättning för att klara av allt det som det nya femperiodsystemet medfört. Personligen kan jag konstatera att jag inte kan tänka mig en bättre rektor, jag har full tillit till Jan-Anders! Arbetet inför femperiodsystemet inleddes redan senaste sommar med ett utkast till ny kursordning. Sex perioders kurser skulle trängas in i fem perioder. Konsekvenserna blev många. Positionerna måste utökas. Det innebär längre skoldagar, eleverna måste få in flera kurser per period, både elever och lärare kommer att ha fler håltimmar än vad fallet varit tidigare. Jag uppdagade också att kurstakten i olika ämnen måste ändras för att anpassas till det nya periodsystemet. Eftersom sparåtgärderna ännu fortsätter nästa läsår, kunde dessa förändringar inte genomföras i alla ämnen. Skolans elever har i Wilma fått välja kurser för nästa läsår, så förberedelserna har i skrivande stund avancerat långt. Det som nu återstår för mig detta läsår är att kontrollera att eleverna har ett dugligt kursprogram samt förberedelser för att ta emot nya elever. Skolan har 26 nya tutorer, 15 flickor och 11 pojkar. Vid rekryteringen av nya tutorer var den allmänna motiveringen för intresset till tutorverksamheten deras erfarenhet av sina egna tutorer. Bättre betyg kan ju inte ges åt föregående läsårs tutorer, som härmed avtackas av mig å det varmaste! Också i år kommer vi att i april ordna tutorlägerskola i Broby tillsammans med Mäkelänrinteen lukio. Tillsammans med de nya tutorerna kommer vi därför att vara väl förberedda att i juni ta emot nya elever! Trevlig sommar! Kerstin Schildt studiehandledare

13 SPECIALUNDERVISNINGEN Mitt andra år som speciallärare börjar gå mot sitt slut och det kan vara på sin plats med en uppsummering av intrycken. Till mina uppgifter hör att göra en kartläggning över nybörjarnas läsoch skrivfärdigheter varje höst. Under augusti-september 2006 använde jag tre mätinstrument på alla ettor: läshastighetstest, ordförståelseprov och diktamenskrivning. Det slog mig, och flera av mina kolleger också, hur iögonenfallande många elever som fick undermåliga poäng i just ordförståelseprovet (det var lika i hela staden). Vi frågar oss, om det spontana läsandet blivit eftersatt, då så många 16-åringar inte har dessa 40 testord i sitt passiva ordförråd. Jag medger, att flera av dem är ovanliga i dagligt tal, och somliga rent av ålderdomliga. Ändå borde de flesta nå upp till ett genomsnittligt resultat, alltså mellan 4 och 5 på Standard nine-skalan. Nu befanns över 40% av årskullen i H:fors gymnasier stanna på Standard nine 3 eller därunder i detta ordtest. (År 2005 gick det ungefär likadant: över 41% av de testade fick stanine 3 eller mindre). Rättstavningsprovet (diktamen) gav för Brändös del följande resultat hösten 2006: 37% av de testade gjorde så mycket fel att de hamnade i Stanine grupp 3 eller lägre. Enligt testmanualen förväntas högst 23% av populationen placera sig där (Gauss-kurva som bygger på rikssvenskt material). Föregående år var procenten 25,8. Det betyder inte att så stor procent av ungdomarna skulle ha dyslexi, eller ens lindrigare läs- och skrivsvårigheter. För Brändös del beräknar jag att ca 18% av nybörjarna hade vissa språkliga svårigheter, men något som liknar dyslexi fanns hos ungefär 9% av de 125 testade. Vi har något så när tillförlitliga mätresultat att tillgå sedan hösten 2003, och motsvarande procenttal har växlat från respektive 51% (lindriga svårigheter) och 15% (mera omfattande svårigheter) som mest, till detta års 18% och 9% som minst. En svårighet med att jämföra åren med varandra är att min föregångare delvis använde andra mätinstrument än jag. Även om vi räknar med de minsta värdena finns det alltså årligen mellan 11 och 18 nya ettor som absolut borde förkovra sig i modersmålets grunder, och det kan ske t.ex. genom att man tar den tillämpade kursen SH 22 för att öva upp sitt ordförråd, repetera grammatik och stavningsregler, öva sig i uppsatsskrivning och repetera studieteknikens grunder. En sådan kurs har gått i tre perioder på hösten, för de äldre eleverna, och en andra kurs, tre perioder på våren för ettorna ända till maj. Då perioderna nästa läsår minskar till 5 kommer denna tidtabell att se annorlunda ut, men jag lovar att kurserna ska fortsätta. Hösten 07 ser det ut som om kursen hålls i position 8 på torsdag eftermiddagar. Om arbetssituationen kan jag berätta följande: Då det bara finns en tjänst för specialundervisningen i gymnasiet, är timmarna fördelade mellan fyra dagskolor enligt ett rullande schema. Året har det varit så, att jag är hela måndagen på Brändö, hela tisdagen i Norsen, hela onsdagen i Lärkan, och torsdagen har delats mellan Tölö gymnasium och Norsen. Fredag har jag använt som resurstid för att få allt skrivarbete undan, men det har oftast skett på Brändö. I praktiken har jag kunnat disponera mellan 4 och 6 timmar per skola i veckan för att ta emot enskilda elever i en och samma skola, vilket inte är mycket då man jämför med behovet (se statistiken ovan). Utbildningsverket i Helsingfors har insett detta, då det finns en skrivelse i Planen för specialundervisningen angående gymnasiet: På sikt finns det behov av två speciallärartjänster för gymnasierna. (s. 15) Thorolf Ekholm

14 SKOLHÄLSOVÅRDEN Skolåret närmar sig sitt slut. Våren är i full blomning och vi står inför den sköna sommaren. Det här året har varit ett speciellt år. Höstterminen var mycket arbetsfylld för min del. Jag hade flera elever än förut på min lott. Dagarna blev långa när jag försökte hinna med allt. Då tog vår fina direktion tack vare rektor Jan-Anders initiativ itu med detta problem och lyckades få till stånd en förändring. På vårterminen har jag haft förmånen att få ha mottagning i Brändö gymnasium/lågstadium varje dag. Det har varit helt fantastiskt! Tusen tack ges till direktionen! Antalet mottagningsbesök var år 2006, 1802 till antalet. Specialläkare Fjalar Suni, som är mycket kunnig, är nu vår skolläkare. Han har skrivit läkarintyg för körkort och gjort läkarundersökningar för militärtjänstgöring. På vårterminen 2006 gjorde Stakes en skolhälsoenkät för gymnasieelever i årskurs I och II. Enligt den kan vi konstatera att våra elever i Brändö jämfört med elever i alla övriga gymnasier i Helsingfors har det bra. De har vänner och de trivs i skolan. De upplever att skolandan är god och att de kan vända sig till de vuxna och att de vuxna lyssnar på dem. De tycker om att gå till skolan. De motionerar mera och sover även mera jämfört med övriga gymnasieelever. Ändå går ca 32% till sängs senare än kl. 23, vilket är för sent för att de skall vara utvilade följande dag. Våra ungdomar har mera pengar att röra sig med. Men, de upplever att de har svårare att tala med sina föräldrar, (14%), i jämförelse med övriga gymnasieelever i Helsingfors (9%). Men det värsta, jämfört med andra ungdomar (30%), är att 42 % av våra gymnasielever enligt undersökningen dricker sig berusade minst en gång i månaden. Det är till stor del en fråga om grupptryck och en prövning av gränser. En tröst är ändå att eleverna i jämförelse med resultatet från år 2004 dricker mindre nu. Alkoholens negativa följder tas alltid upp till diskussion med eleven i samband med hälsoundersökningarna. Upplysning i skolan är viktigt och den bör fortsätta. Det är en utmaning för oss vuxna. Det gör mig glad att de unga trivs i skolan och att de känner att de med förtroende kan vända sig till oss vuxna. Vi drar alla vårt strå till stacken för att våra gymnasieungdomar skall ha det så bra som möjligt med tanke på deras utveckling. Så upplever jag att det är här i Brändö gymnasium. Jag önskar Er en riktigt trevlig sommar! Birgitta Backström skolhälsovårdaren Vi firar Birgittas 60-årsdag.

15 SOMMARHÄLSNINGAR FRÅN KURATORN Så börjar sommaren närma sig igen och ett läsår går mot sitt slut här i Brändö gymnasium. Året har varit händelserikt med både trevliga och tragiska händelser. Ett dödsfall bland eleverna under jullovet har präglat våren och varit tungt för många elever. Huvudsakligen har jag arbetat med enskilda elever, men jag har också varit med på ett hörn i tutorverksamheten där vi fick med en föreläsningsserie som behandlade krishantering och kamratmedling. Den tre dagar långa tutorlägerskolan i april är också något som jag brukar vara med på, så också i år. Under året har vi också arbetat med att uppdatera skolans krisplan som nu finns att läsa på skolans hemsidor. Alla nybörjare, det vill säga 06:orna, har varit på minisamtal hos mig. Min tanke med minisamtalen är att de skall sänka tröskeln för att komma till kuratorn ifall det uppstår behov. Jag var med på nybörjargruppernas lägerskola i Broby i början av hösten och hade i och med det möjlighet att lära känna många av de nya eleverna. Som kurator har man tyvärr sällan lyxen att jobba i endast en skola, min andra arbetsplats är Botby högstadieskola, där jag är tre dagar i veckan. Det skulle nog finnas tillräckligt att göra för en kurator fem dagar i veckan i varje skola Då skulle en kurator också ha möjlighet att jobba med mer förebyggande verksamhet och med grupper av olika slag. I Brändö har vi en elevvårdsgrupp som träffas regelbundet och diskuterar vilka elever som kunde vara i behov av hjälp och stöd. Under året träffar elevvårdsgruppen också alla grupphandledare i tur och ordning och går igenom grupperna och kartlägger ifall det finns oro för någon elev. Samarbetet i elevvårdsgruppen har fungerat bra, tack skall ni ha! Jag har med andra ord även detta år trivts bra i Brändö gymnasium, med både elever och personal! Ha en skön sommar! Nina Mikander skolkurator Lägerskola i Broby

16 ELEVKÅREN Under det gångna året har elevkårsstyrelsen fortsatt att jobba för att förbättra trivseln i skolan. Elevkårscaféet, som frivilliga styrelsemedlemmar tar hand om, är ett ställe där eleverna får köpa godis, glass, kaffe, se på filmer, lyssna på musik och mingla. Utrymmet har fungerat bra och eleverna har ett eget ställe. Frysen skaffades med förra årets Ung Röst På Stan-anslag, likaså elevkopieringsmaskinen som är belägen på översta våningen. I år har första årets studeranden skaffat nya soffor i översta våningen via URPS. Årsmötet ordnades den 4 september och till den nya styrelsen valdes Niinamari Lumiaho (ordförande), Joni Jaakkola (viceordförande), Sofie Sergelius (sekreterare), Pasi Lahtinen (kassör), Christian Arrhenius, Matias Lindfors, Sara Sulander, Sanna Lyly, Jolanda Linsén, Oskar Yrjölä, Paul Pihlasmaa, Julia Grünbaum. Elevkårsstyrelsen deltog på hösten i Öppet Forum i Malms Kulturhus. Eleverna får en möjlighet att säga sina åsikter och bli hörda. Det diskuterades aktuella frågor i mindre grupper och resultaten fördes fram till panelen, som bestod av riksdagsledamöter från olika partier. På den internationella lärardagen den 5 oktober ordnade elevkårsstyrelsen program för lärarna med temat Tillbaka till skolbänken. Lärarna fick delta i frågesporter, visa ett improviserat skådespel och översätta sångtexter. Både lärarna och eleverna hade roligt under det en timme långa spektaklet. skulle få färska pepparkakor och glögg på morgonen i skolan. Alla lampor var släckta och skolan lystes upp med stearinljus. Friluftsdagen den 9 februari gav eleverna chansen att åka till Messilä för att skida eller snowboarda, eller åka skridskor på Braheplan, simma i Backasbrinkens simhall och därefter åka pulka i Sinebrychoffsparken. Då riksdagsvalet närmade sig, ordnades det en valdebatt i skolan, där representanter från olika partier kom för att delta. Från Vänstern kom Pekka Buttler, från Sdp Heta Välimäki, från Centern Riina Nevamäki, från de Gröna Frank Johansson, från samlingspartiet Lotta Backlund och Sfp representerades av Mats Löfström. Debatten var mycket lyckad och eleverna var aktivt med. Efter valdebatten ordnades ett skuggval för alla under 18-åringar och för de som inte av andra skäl får rösta i riksdagsval. Av alla valberättigade så röstade 119. Den överlägsna vinnaren var vår egen historiaoch samhällslärare Jonas Forsman. Den 18 april ordnades talangkvällen, där elevkårsstyrelsen medverkade. Vi fick se många fina uppträdanden. Den traditionella stadsorienteringen ordnades den sista skoldagen i Helsingfors centrum. Vi vill tacka alla som hjälpt oss, men alldeles speciellt vill vi tacka Harriet Lassus-Utriainen och vår nuvarande handledande lärare Eeva-Maija Koskelo, för att de stött och hjälpt oss under det gångna året. I november bakade elevkårsstyrelsen pepparkakor natten igenom, så att eleverna

17

18 BRÄNDÖ SKOLFÖRENINGS VERKSAMHET Målet för Brändö skolförening är att främja samarbetet mellan skolan, eleverna och deras föräldrar samt att göra Brändö gymnasium till en trivsam och inspirerande skolmiljö. Skolföreningen ger ekonomiskt understöd för olika typer av elevverksamhet som är förknippad med skolarbetet och med skolan. Skolföreningen har under innevarande år haft ca 70 medlemmar. Styrelsens sammansättning har varit följande: Ordförande Viveca Arrhenius, viceordförande Ralf Nyberg, sekreterare Annika Åkerberg, kassör Lena Halén och ledamöter Morris Fleege, Lars Lundsten, Birgitta Karanen, Maria Larma, Mona Rautelin samt rektor Jan-Anders Salenius och lärare Hillevi Lasén. Skolföreningen har under verksamhetsåret delat ut stipendier till eleverna som uppmuntran i deras skolarbete, sammanlagt Abina beviljades 930 för finansiering av lastbilar till bänkskuddardagen och 1000 för lärarmiddagen. Gammeldansen understöddes med 150 för dekorering av festsalen. Första årets studerande erhöll ett bidrag på 1000 för lägerskola. Föreningen bekostade också Hufvudstadsbladet till skolan, beviljade 200 för tryckning av skolans tidning Snilleblixten samt införskaffade blommor till matsalen och till studentdimissionerna. Elevkåren fick ett bidrag om 520 för aktiviteter under friluftsdagen. Styrelsen har under läsåret haft sammanlagt 7 möten.

19 Traditionsenligt understöder skolföreningen också sådana resor som sker inom skolans ram och har anknytning till skolundervisningen. Skolföreningen har under innevarande år bidragit med ekonomiskt understöd för följande resor: Torneåresa för elever intresserade av finska 650, Londonresa för engelska- och fysikintresserade elever 950, Cernresa för elever intresserade av fysik 150, resa till Stockholm för besök på Aftonbladets redaktion 500, resa till Västerås för matematikstuderande 450, resa till Valamo kloster för elever på kurs 5 i religion 1000, resa till Polen och Tyskland för elever intresserade av historia 850 samt resa till Skolmusik evenemanget i Åbo 230. Skolföreningen har gett ett understöd på 2000 för Temadag om fysiskt och psykiskt välbefinnande och 450 för teaterpjäsen Ett steg utanför. Till skolans Open house tillställning beviljades 1000 för annonsering, traktering och tutorernas T- skjortor. Skolan har också fått 1000 för nya arbetsbås till lärarrummet. I januari 2007 arrangerade skolföreningen en lyckad midvinterfest med anledning av stadsdelen Brändös 100 årsjubileum. Uppskattad festtalare var professor Henrik Meinander. I festen deltog ca 45 personer, av vilka ett stort antal var skolans lärare. Viveca Arrhenius ordförande Annika Åkerberg sekreterare Höstens temadag

20 TANKAR KRING DIREKTIONSARBETET Efter Maje kändes det ju en aning konstigt att börja på hösten men det gick snabbt över. Jan-Anders hade ju varit med på mötena förut och deltagit mycket aktivt i diskussionerna. Det har varit en ganska vanlig period i direktionen men periodsystemets ändringar har nog ordnat huvudbry för våra lärare. Man har tydligt kunnat se och höra ängslan i uttalandena då olika lärare varit oroliga för hur man skall klara av att hålla undervisningen på samma nivå som förut. Det är många saker som kan inverka på undervisningen då något ändrar. Ett exempel är eventuellt otillräcklig ventilation om man har längre lektioner. Vad kommer det att ha för effekter på elever och lärare? Rektor hade en hel del arbete i början med olika administrativa uppgifter som gällde övrig personal och där direktionen inte kan vara till så stor hjälp. Direktionen har tagit ställning till skolnätsutredningen i två olika repriser men, eftersom den inte berör vår skola direkt så har man närmast tänkt på de följdverkningar de andra skolornas ändringar eventuellt har på vår skola på längre sikt. En skrivelse vi gjorde om att få ha skolhälsovårdaren Birgitta Backström fem dagar i veckan i eget hus lyckades och det känns skönt när arbetet får belöning. Dock är ju slutresultatet som gynnar eleverna och skolhälsovården det viktigaste. Direktionsmötena blir ibland långa på grund av att diskussionerna är mycket livliga på de flesta områden vi behandlar. Ordförande har fullt upp med att hålla reda på talordningen. Detta är en stor styrka i denna direktion då man med olika bakgrund starkt tar ställning och ventilerar olika ärenden. Elevrepresentanterna deltar även aktivt i diskussionerna med viktiga synpunkter från elevernas håll. Rektor håller alla skriftligen väl informerade om vad som pågår i skolan så direktionsmedlemmarna är väl förberedda till mötena. Det var mycket positivt att få presentera direktionsarbetet för kommande elever på Open house. Salen igen var fylld till bristningsgränsen. Summa summarum, igen en fin period i Brändö Gymnasium! Ole Arrhenius Direktionsordförande