Gymnasieguiden. Väljer du rätt? en hel bilaga som hjälper. Pröva vingarna ett år utomlands? DN har träfat fem som vågade. Sidan 16

Transkript

1 Gymnasieguiden Torsdag 8 November 2012 DAGENS NYHETER en hel bilaga som hjälper dig inför gymnasievalet Nyheter. Program. Experttips. Viktiga datum. var gick du? Tio kända proiler om var de gick i skolan och hur de upplevde det. Sidan 10 Utlandsstudier. Pröva vingarna ett år utomlands? DN har träfat fem som vågade. Sidan 16 Väljer du rätt? Ska du plugga vidare efter gymnasiet? Eller vill du välja yrke direkt? Andrea Amigo går på Tranellska gymnasiet i Västerås. Hon valde restaurang- och livsmedelsprogrammet som ger stora möjligheter till jobb när hon går ut. sidorna 12 13

2 2 Gymnasieguiden Välkommen. torsdag 8 november 2012 terminsstart 2013 Innehåll. Lenita Jällhage: Låt ditt hjärta vara med och välja em är du? Vad tycker just du om? Har du någon särskild talang eller intresse? Vill du fort ut i yrkeslivet efter gymnasiet eller fortsätta studera? Är du beredd att resa till din skola eller vill du att den ska ligga nära där du bor? Innan du ens börjar bläddra i högarna av glassiga broschyrer från olika gymnasieskolor som dimper ned i brevlådan så är det viktigt att fundera över vad som är viktigt för just dig i studievalet till gymnasiet. DN Gymnasieguiden är till för dig som ska välja gymnasium till hösten Tidningen vägleder dig i djungeln av alla program, men visar även på alternativen i fall du inte har behörighet att komma in på gymnasiet just nu. Att börja på gymnasiet kan för vissa kännas som en förlängning av grundskolan medan andra upplever det som ett steg in i vuxenlivet. Men att få nya kompisar som delar samma intressen för exempelvis matematik, musik eller att meka med bilar kan ge studiemotivationen en extra skjuts. På yrkesprogrammen och lärlingsutbildningarna får du möjligheten att komma ut på riktiga arbetsplatser under en del av din studietid. Då får du på allvar känna efter om du valt rätt utbildning. Men mina råd till dig är att följa ditt hjärta även om du lyssnar på goda råd. Var noga med att besöka de skolor där dina utbildningar inns och ställ frågor till lärare och elever. Studiemiljön är viktig och bara du kan känna efter om den passar dig. V DN:s skolreporter lenita.jallhage@dn.se Beställ ler exemplar av Gymnasieguiden Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 250 kronor + moms. beställ på kurser.utbildning@dn.se du kan också läsa gymnasieguiden som pdf-tidning på dn.se/gymnasieguiden Så är det. Elever berättar själva om livet på gymnasiet. 8 Djurliv. Bland hästar och nyfödda grisar på Bergaskolan. 18 Tonsäkert. Singer/songwriterkarriären börjar på Kulturama. 6 DN Gymnasieguiden Stockholm, Tel E-post: gymnasieguiden@dn.se Redaktör Peter ganneby. Reportrar Lisa dahlberg, rickard Lindblom, Jonatan martinson. Bildredaktör britt-marie schrammel. Omslagsfoto eva tedesjö. Redigering Cristian Jonsson. Graik andreas Heneborn. Annonser Helene sjöman. Chefredaktör, ansvarig utgivare och vd gunilla Herlitz. 21 Bra byggen är målet. Möt plåtslagarna på Bräckegymnasiet. 24 Valmöjligheter. Alla dörrar öppnas för naturvetarna. 27 Krishantering. Vad händer om din skola läggs ner? RBOT TT TEN NS S LAN Na am m o Stein arl S AND LAN H Ha Na o JO J ONK ON NKO OPIN OP ING GS LAN G Varn na am a m mo o KALMAR R LAN O ild de T Tu Ang erm man alve n alla S ALAND ISL ANDS STOC CK KHOL LMS LA AN N Va a KR K RO ONOBER O RG GS S LAN L o alm a mar le e ol om BLEK KIN ING G GE E arl r tian ad a Lund KR ri L ISTIANST tta AN almo LA TADS Hiiumaa o in Saaremaa V ter i Va Vi ar GO OT TL LAN NDS Ve ent nt amn LAN Gotland Ola O lan nd d LAN Ro Oden e orr on o iin o n Lag an L HAL He el in C N Halm Ha lm tad d DE EN N AR AR UPPS U SA ALA LAN So S SO S ode OD de errta e DE ER RM R al e MANL LA AND AN NDS DS LAN L N SKARAS otal a No N orr BO rr o in OR RGS Lin n o in LA L ST TE ER E GOT n Fall o inn OS Fa TLAND DS S LAN Vattt ora tter tern er Gotaal Go alvv al A LA GS L Va arr err rona H Ga le Da la lve n V ari ar rrie i ta ie ttad ad orr Katt tteg ga att Ve le e Gulf of ot nia ori AS AS STMA MAN NLAN ND DS S LUN LUND UND NVVaD LAN a ter ea ta ad O Or rolmö MeALM MALMÖ Ö Vanerrn V elle leru d le Gote orr G Vi orr Ar u A al a STOCKHOLM S TOCKH TOCKHOLM OCKHO OCK O CKH KHO K HOL HO OLM O LLM (N NY NY! Y) dd de alla Fred derii a n All o A orr ro orlan e OREB BR B RO R O LAN LA AN BOR LVS-B ALV S en runn ak er r k ag al Rauma HELS H ELSINGBO LSINGBORG S GB GBORG BOR RG O Van nner Hudi H FALKENBE LKENBERG NBE ERG E G or a HALMSTAD HAL MS SFalunD VARM V ML LA AN NDS LA AN Arendal A enligt statistik från SIRIS kvalitet i skolan en Räddningstjänst Dra am mm me en or Harno an d Sund GA AVLEB BO OR OR RGS LAN en VO Hamar H ralv Kriminologi lv ala rd te Os SAMBET i Vaa a KOPP PARBERG S LAN l Kla Modedesign old VAS ST S T TERNORR RL LA A AN ND N DS LA L AN N VARB VA A BERG RG n ESBIL Lilllle e amm mer Lage Juridik Otra EKJUR mea Orrn r n G GÖT GÖTEBORG BORG RG G An e A Lju j sn an KUN KUNGSBA UNGSBAC UNGSBACKA ACKA ACK KA Glama OR A Mäklare ri tian and * BORÅS RÅ ÅS Andal ne EKEKO alve O ter un nd d lv ea Sto tors TTROLLH TROLLHÄTTAN TROLLHÄTTA OLLLHÄ Hrsjojonn IIndalsN PROGRAM STHLM: S elle t eel el Um - Vi har fler högskolebehöriga elever än snittet i Sverige * JAMTLAND S LA AN N Trond eim m olde L Vil elmina V a er alti Sea Lie a a il

3 Psykolog, speldesigner, försvarsadvokat eller marinbiolog Våra program är Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Träffa oss på öppet hus! Läs mer på Stockholms Internationella Restaurangskola Gymnasieskolan för dig med höga ambitioner inom restaurang och servering. Bild: Camilla Lindqvist Välkommen på öppet hus Lördag 17/11, kl Lördag 1/12, kl Lördag 26/1, kl Läs mer på: A2

4 4 studievägledaren Gymnasieguiden TORSDAG 8 NOVEMBER 2012 Att välja program. Viktigt, men inte livsavgörande Chatta! Med Åsa Schumann i dag, torsdag, kl på dn.se Besök så många skolor du kan innan du väljer, tipsar Åsa Schumann. Så gör du ditt eget val Ta god tid på dig att samla information och besök så många skolor du orkar. Det är de bästa råden Åsa Schumann, studievägledare på Alviksskolan, ger dig som ska söka gymnasiet. Och glöm inte att ta hjälp av vuxna. Arton program med lera inriktningar och ofta lera skolor med samma program gör att alternativen i gymnasievalet är många. Bara anblicken av alla valmöjligheter kan resultera i en klump i magen. Åsa Schumann tycker att det stora utbudet är positivt även om det komplicerar valet. Det är ju fantastiskt, samtidigt som det gör valet svårare, och det ställer höga krav på dem som ska välja, säger hon. Ett av de större valen du som gymnasiesökande måste göra, och det val som är bäst att börja med, är om du ska gå ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram. Vilket av programmen du väljer påverkar vad du får för möjligheter efter gymnasiet. Det är viktigt att betona att man kan få en viss behörighet till högskola på yrkesprogrammet även om den inte är så bred. Väljer du ett högskoleförberedande program har du naturligtvis ännu större valmöjlighet att läsa vidare, säger Åsa. Har du svårt att välja vilket program du vill gå rekommenderar Åsa att du funderar på vilka ämnen du tycker bäst om och har lättast för i skolan. Men också vad du tycker om att göra på fritiden. Sen gäller det att försöka hitta ett program som överensstämmer med dina talanger och intressen. Åsa tipsar också att du som elev ber någon vuxen om råd. Om du har föräldrar eller någon annan vuxen som är nära dig så inns det ingen som känner dig lika bra som de gör. Därför är det viktigt att du plockar med dem i det här valet. Även om det är ditt eget val så är det viktigt att samtala om det med vuxna människor som har ett annorlunda perspektiv än du har. När du har bestämt dig för vilket program du vill läsa gäller det att börja söka information om de skolor som har programmet. En viktig del då är att gå på öppet hus på skolan. I slutändan är det viktigt att du gör ditt eget val, inte utgår från vad kompisarna väljer. Att du tänker på dina egna intressen och dina egna behov. Åsa Schumann Alla skolor har åtminstone ett öppet hus där du får chansen att träfa elever och lärare och ställa frågor till dem. Åsa tipsar om att besöka så många skolor som du orkar och att ta god tid på dig för att göra valet. I slutändan är det viktigt att du gör ditt eget val, inte utgår från vad kompisarna väljer. Att du tänker på dina egna intressen och dina egna behov. Det är också bra att komma ihåg att även om gymnasievalet är viktigt så är det inte livsavgörande. Man inte ska tänka för långt fram i tiden, att det jag väljer nu ska jag ägna mig åt i hela mitt liv. Så ser det inte ut, gymnasiet är en start som ska kännas bra just nu. De lesta människor i dag vidareutbildar sig och provar på olika saker i livet, säger Åsa. Jonatan Martinson jonatan.martinson@dn.se Specialpedagogens tips. Så blir gymnasiet en lätt match Börja planera och glöm tokpluggandet Cristina Järnstad är specialpedagog på Thorildsplans gym nasium. Här är hennes tips för hur du pluggar bäst. Text: Lisa Dahlberg Allmänt Planera. Skafa en kalender och skriv upp vilken dag olika uppgifter måste vara inlämnade. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad, lärarna har inte lika stor kontroll som på högstadiet och de söker inte upp dig om du har missat något. Mejla om du har varit sjuk eller fråga kompisar om vad du har missat. Lektionerna Det är väldigt viktigt att du är med på lektionerna och är uppmärksam på vad lärarna säger. En del tycker att det är svårt att anteckna medan de lyssnar, det inns elever som fotograferar tavlan med mobilen för att skriva ned anteckningarna när de kommer hem. Lärarna brukar tycka att det är bra. Inför prov Inför ett prov ska du tänka på helheten. Oftast handlar frågorna inte om detaljer. Tänk i stället i större banor, exempelvis: Vad beror den här händelsen på? När du läser en text kan du anteckna viktiga stödord och sammanfatta den för dig själv. Tokplugga inte, ta en paus ibland och ät, drick eller rör på dig. Extrahjälp Alla har olika sätt att lära. Vissa tycker att det är bra med tankekartor. På nätet kan du till exempel ladda ned gratisprogrammet Freemind som hjälper dig att göra tankekartor. Ett annat tips är att kolla om skolan har Claroread, ett program som läser upp text som du skrivit eller hittat på nätet.

5 Grundad 1963 Servicetekniker Skolan som ger dig en yrkesexamen med högskole behörighet inom timplanens 2500 poäng. Måndagen den 3/ kl Måndagen den 4/ kl Måndagen den 6/ kl A2

6 6 Gymnasieguiden livet i skolan torsdag 8 november 2012 Gymnasiet. Så funkar det Adrian Askr, Mlkr Svnsson, Hanna Brgwall och Karl Prsson brättar om hur dt är att börja på gymnasit. Foto: Karl Henrik edlund Ett bra steg mot att bli vuxen Hur är det egentligen att börja gymnasiet? DN pratade med Melker Svensson, Hanna Bergwall, Karl Persson och Adrian Asker som alla går i tvåan på Thorildsplans gymnasium. Ett snack om kärlek, läxor och förväntningar. Vad är det bästa med gymnasiet? Karl: Sällskapet, människorna man trivs med hela dagarna. Hanna: Ja, det är det bästa att få nya kompisar. Melker: Uppdraget. Att man nu sätts under press och får visa vad man går för. Man får ta ytterligare ett steg in i vuxenlivet. Det är ju inte alltid bara kul, men det är väldigt nyttigt. Adrian: Man känner sig lite vuxnare och har närmare till det framtida arbetslivet. Hanna: Jag håller inte med, jag tycker att det är väldigt likt grundskolan. Vad tycker ni är det sämsta? Karl: Kvantiteten av läxor och uppgifter kan vara väldigt överväldigande, det kan vara mycket att tampas med på en gång. (Alla nickar). Hanna: Skolan tar all ens fritid, man är här hela dagarna och sen är det mycket plugg på kvällarna. Melker: Jag tycker att det mesta är likt grundskolan, det är inte så stor skillnad. Det är så okreativt. Man vill göra större grejer nu när man går på gymnasiet. Men så sitter man ändå med samma tio glosor, precis som på högstadiet. Jag saknar dessutom att ha prao, det tyckte jag var bra. Karl: Jag saknar att ha undervisning i musik och bild. Blev ni förvånade över något? Karl: Hur lite det är som förändras egentligen. Man går till ett nytt hus, har nya lärare och ett nytt betygssystem men ändå var det samma som på högstadiet. Hanna: Ja, hur likt det är grundskolan. Man tror att allt ska vara roligare innan man börjar. Jag gick estetisk teater först innan jag bytte, där var det jätteroligt teater är roligt. Melker: Jag blev förvånad över hur många lektioner man har med sin egen klass. Innan jag började hade jag hört att det skulle vara mer uppblandat och att man skulle lära känna en massa olika människor från andra klasser i skolan. Adrian: Jag blev lite förvånad över att jag inte blev förvånad av något. Hur mycket tid lägger ni på läxor? Karl: Åtminstone en timme efter Sök information. Bra och viktiga hemsidor Bra på nätet Internet är en guldgruva även när det handlar om att hitta information inför gymnasievalet. Här listar vi några sajter som du deinitivt kommer att ha nytta av. utbildningsinfo.s Här inns allt om gymnasieprogrammen. du kan söka, jämföra och få mängder av tips inför ditt val. gyantagningn.s Här inns information om programmen och skolorna som inns att söka. Även datum för skolornas öppet hus. skolvrkt.s skolverkets hemsida. Här inns statistik och utvärderingar av gymnasieskolorna. gymnasikvalitt.s Här inns olika utvärderingar av gymnasieskolorna. du kan även jämföra olika skolor. csn.s Här inner du information om studiebidraget och annat som till exempel inackorderingstillägg.

7 torsdag 8 november Gymnasieguiden frågar. text och foto: rickard Lindblom, Lisa dahlberg, Jonatan martinson, rebecka Uhlin Tänk igenom ditt val noga, det där med klasskompisar, det ordnar sig. Det värsta man kan göra är att välja en linje för att ens kompisar ska gå där. Karl Persson skolan. Hanna: Vill man ha bra betyg måste man ligga i, då måste man plugga mycket mer än en timme på kvällen och sen kanske tolv timmar på helgen. Melker: Jag pluggar inte så jättemycket, man behöver inte göra så jättemycket i fall man bara vill klara sig och bli godkänd, då räcker det med att vara där och vara hyfsat duktig. Adrian: Jag pluggar allt mellan tio minuter och en kvart om dagen. Men man måste göra mer här än vad man behövde göra i grundskolan. Har ni saknat någon information? Karl: Jag önskar att jag hade vetat vilka ämnen jag skulle gå miste om när jag började här, nu saknar jag musik- och bildundervisning som vi inte har på schemat förrän i trean. Hanna: Jag började ju på estetisk teater först och där önskade jag att jag hade vetat att man förväntades jobba så mycket efter skoltid. Det var svårt att hinna plugga, man ick välja mellan att plugga eller jobba det var omöjligt att hinna med både och. Melker: Jag som är intresserad av musik och bild önskar att jag hade vetat innan vad jag skulle missa. Hur var första dagen för er? Karl: Den var stel. Man sattes ihop i olika par och ick rita vad man tyckte om och sen ick man prata om varandra inför resten av klassen. Sen blev det bättre. Först tyckte jag inte att någon verkade intressant men tre dagar senare hade man nya kompisar. Hanna: På estetisk var det jättespännnande, alla blev bra kompisar på tio minuter och sen gick vi och ikade. Adrian: Jag tyckte inte alls om första dagen. Det var en massa konstiga lära kännaövningar. Jag trodde att man skulle bli behandlad som en vuxen, men det blev man inte. Sen blev det trevligt. Kände ni någon när ni började? Alla samtidigt: Nej, det gjorde vi inte. Har ni många par i klassen? Adrian: Det är väldigt uppdelat i grupper i vår klass och grupperna pratar inte med varandra, så det blir inte så. Men på fritiden har väl folk kontakt. Hanna: Det här är första gången jag pratar med någon av er tre. Melker: Jag vet många som är tillsammans med folk. Men man tänker att man inte vill vara tillsammans med någon i klassen för att det blir så jobbigt om man gör slut. Vi har ett par som är tillsammans i klassen men de visar inte det så mycket i skolan, utan mest på fritiden. På vilket program hittar man lättast kärleken? Adrian: På estetisk tror jag. Hanna: Nej, där går det ju bara tjejer. Adrian: Ja, men om man är kille alltså. Karl: Esteterna delar ju ett intresse. Jag tänker att det kanske är lättare om båda två brinner för samma sak. Går det att byta program? Hanna: Ja! Adrian: Det är bra att byta. Att gå om på gymnasiet gör ingenting. Nu när vi är äldre spelar åldern inte lika stor roll. Karl: Det suger att gå med yngre, man vill ju inte börja i samma klass som de som man har hånat tidigare. Adrian: Ja, man vill ju inte gå om i samma skola, man byter ju skola i fall man ska gå om. Hanna: Alla bara går om och byter hela tiden Melker: Ja, många gör det, man ska inte vara rädd för att byta. Om du inte vill vara på den linjen så ska du ju inte vara där. Det är bra att göra det man vill. Är gymnasiet något att vara nervös över? Karl: Det är ju inte så annorlunda så egentligen har man inte något att vara nervös för. Hanna: Visst får man vara nervös, men man behöver ju inte vara rädd. Melker: Nej, jag håller med ta emot gymnasiet med öppen famn. Har ni några andra råd? Karl: Tänk igenom ditt val noga. Det värsta man kan göra är att välja en linje för att ens kompisar ska gå där Hanna: Jag tror att val av program är viktigare än val av skola. Melker: Gör vad du vill göra och plugga på så kommer allt att gå inint. Adrian: Bli inte ledsen i fall du inte kommer in på ditt förstahandsval, för man kan ändå komma in på de skolorna senare. Hanna: Ta det lugnt, det är ingen big deal, det är ju bara gymnasiet. Rickard Lindblom rickard.lidblom@d.se Lisa Dahlberg lisa.dahlberg@d.se Hur tänkte du när du valde till gymnasiet? Leo Juhli, årskurs 1, atur med samhällsiriktig, Globala gymasiet Jag ville läsa så mycket kemi som möjligt på gymnasiet. min bror och två nära vänner hade gått här så jag hade hört mycket bra om globala gymnasiet. Sadra Dobrovolska, årskurs 3, samhäll med samhällsiriktig, Thorildsplas gymasium, Stockholm Jag tänkte att jag behövde få en bra magkänsla, att jag skulle känna att här kan jag gå i tre år. Jag tänkte välja sam-media men så såg jag att sam-sam hade en kurs i journalistik. Favad Sharii, årskurs 2, el- och dataprogrammet, Thorildsplas gymasium, Stockholm Jag letade efter ett gymnasium där det fanns ett program som intresserade mig. Först tvekade jag men tänkte att det var bäst att välja något som jag var intresserad av. Joakim Johsso, årskurs 2, samhäll med ekoomisk iriktig, Thorildsplas gymasium, Stockholm Jag tänkte inte så mycket egentligen, det jag tänkte var väl att det skulle vara nära så att det skulle bli så enkelt som möjligt och att jag hade kompisar som gick här. Ella Lidström, årskurs 2, restaurag- och livsmedelsprogrammet, Traellska gym- asiet, Västerås. Jag har alltid älskat mat och ville bli bra på att laga mat också. Jag har aldrig tvekat, det här har jag velat sedan jag var liten. Nicole Gartz, årskurs 3, sig ad sogwriter iom estetprogrammet på Kulturama, Stockholm Jag gick i grundskolan på Kulturama och till gymnasievalet sökte jag rytmus. när jag inte kom in så valde jag att fortsätta på Kulturama. det är det här jag vill göra. Oscar Hallberg, årskurs 3, jazziriktig iom estetprogrammet på Kulturama, Stockholm På Kulturama fanns sveriges enda linje för storbandsjazz och för mig kändes det självklart. numera är linjen nedlagd. Jag är inte oroad över framtiden eftersom utbildningen har samhällsvetenskaplig grund. Dzemila Sukurica, årskurs 1, atur med samhällsiriktig, Globala gymasiet Jag ville få ut så mycket som det var möjligt av skolgången och då kändes det här rätt. bra att få både natur och samhälle. Suy Gill, årskurs 1, atur med samhällsiriktig, Globala gymasiet, Jag ville gå på ett gymnasium som hade höga antagningspoäng. då hamnar man i en klass med höga ambitioner. Albi Nyma, årskurs 2, restaurag- och livsmedelsprogrammet, Traellska gym- asiet, Västerås. Jag valde det som jag var mest intresserad av. Jag tänkte att jag både skulle kunna ha kul och lära mig saker. Gratis hjälp. Använd din smartphone till något nyttigt. Smarta appar Ta hjälp av appar inför gymnasiestarten. Banka in de spanska glosorna, få lite hjälp med matten eller ta reda på om det blir köttbullar och makaroner till lunch. Skolmate. ta reda på vad det blir för mat i skolan den här veckan. För alla smartphones. Syo-kosulete. testa vilket av 50 olika yrken som passar dig bäst. För alla smartphones. Formelsamlige. Här kan du hitta formler för kemi, fysik och matematik på gymnasiet. För alla smartphones. Sigma Matematik. Här får du hjälp att klara matten. sammanfattningar, övningar och verktyg. För android. Babbel. Lär dig spanska, franska, tyska, italienska eller portugisiska. För alla smartphones.

8 8 Gymnasieguiden program TORSDAG 8 NOVEMBER 2012 Naturbruksprogrammet. För dig som vill ägna dig åt djur, lantbruk och trädgård Elever med ett stort djurintresse samlas på Berga gymnasium. Här tar Caroline Hellström hand om hästen Ispuck. Foto: Eva Tedesjö Närheten till djuren är rena På naturbruksprogrammet står arbete med djur och natur på schemat. Berga gymnasium utanför Stockholm är ett av ungefär sextio naturbruks gymnasier. Här samsas eleverna med hästar, grisar, kor och några katter. En stor brun häst står i stallet och blir ompysslad. Caroline Hellström och Janina Enqvist, som båda går tredje året på naturbruksprogrammet, arbetar för att få honom in inför licensloppet de ska köra i eftermiddag. Hästen, som heter Ispuck men kallas för Pucken, blir ryktad och får manen klippt. Caroline blev tipsad om Berga av en kompis och valde utbildningen för sitt djurintresse. Jag älskar djur och att jobba utom hus och röra på mig och då kändes det här helt rätt, säger hon. För Janina var det hästintresset och variationen på utbildningen som lockade. Vi sitter inte inne i klassrummet åtta timmar per dag. Även om vi har en teoretisk lektion så kan vi gå ut och göra något praktiskt. Det var mycket därför jag valde att gå här, säger hon. Naturbruksprogrammet är ett yrkesförberedande program, vilket innebär att det innehåller många praktiska delar. Förutom de praktiska lektionerna på skolan, som till exempel innebär att ta hand om djur och lära sig jordbruk, så ingår även en praktikdel i utbildningen. Då får eleverna prova på hur det är att arbeta på riktigt inom yrken som djurskötare, skogsvårdare eller lantbrukare. På Berga har eleverna mycket kontakt med djur även på skolan. Skolan har ungefär femtio hästar, åttio mjölkkor och femtio grissuggor. Leif Jansson som är ansvarig för hästutbildningen vill poängtera att eleverna under utbildningen får uppleva hur det är på ett lantbruk. Här på Berga är det på riktigt. Vi har egna traktorer, egna djur och vi odlar allt vårt foder själva, säger han. Caroline och Janina går in i en stor röd lada med en skär gris på väggen, svinhuset. Här luktar det skarpt från grisarna och luften fylls av oregelbundna grymtningar. Caroline går in i en spilta där fyra små grisar bökar runt. De är knappt fyra dagar gamla och inte större än ett mjölkpaket. Hon tar upp en av grisarna och matar den med en napplaska. Det här skulle man aldrig göra på en vanlig skola inne i stan. Det är rena rama himlen, säger hon. Både Caroline och Janina vill arbeta med djur när de har gått klart skolan och allra helst med hästar. I en annan lada på skolgården blir Matilda Södergård slickad i ansiktet av en fem veckor gammal kalv. Ma

9 torsdag 8 november TA SCENVÄGEN TILL HÖGSKOLAN ÖPPET HUS ONS 5/12 kl LÖR 26/1 kl ARTIST/MUSIKAL DANS MUSIK MUSIKPRODUKTION TEATER VÄLKOMMEN S:t Eriks GYMNASIUM himmelriket Vi sitter inte inne i klassrummet åtta timmar per dag. Janina enqvist, elev tilda, som går tvåan på lantbrukslinjen, klappar den rödbruna kalven. Förutom att lära sig ta hand om djur ingår det också i hennes utbildning att lära sig köra och laga lantbruksmaskiner som är större än ett hus. Hon trivs väldigt bra. Jag tycker inte om att sitta inne hela dagen med snoken i en bok, det är jättetråkigt. Därför passar det här mig bättre, säger hon. På frågan hur det känns att få ta hand om små kalvar på skoltid svarar Matilda snabbt. Det är helt underbart. Fakta. Naturbruksprogrammet För vem? om du är intresserad av att bli till exempel hästskötare, djurvårdare, djurskötare, lantbruksarbetare, skogsvårdare, skogsmaskinsförare, naturguide, trädgårdsanläggare eller trädgårdsodlare Fyra inriktningar: djur, lantbruk, skog och trädgård. ÖPPET HUS Onsdag den 5 december kl Lördag den 26 januari kl EL-OCH ENERGIPROGRAMMET Elteknik: Elektriker, Elteknik: Järnvägs tekniker, Elteknik: Kommunikation, Automation. ESTETISKA PROGRAMMET Bild och formgivning, Estetik och media: Film och animation. HANTVERKS PROGRAMMET Florist: Blomsterdesigner, Textil design: Skrädderi, Frisör, Finsnickeri. INTRODUKTIONS PROGRAM Yrkesintroduktion, Språkintroduktion särskilt stöd, Språk introduktion, PRIV. NATURVETENSKAPS PROGRAMMET Natur vetenskap. SAMHÄLLSVETENSKAPS PROGRAMMET Medier, information och kommunikation. GYMNASIE SÄRSKOLAN Programmet för fordonsvård och godshantering, Programmet för estetiska verksamheter, Programmet för samhälle, natur och språk, Individuella program. S:T ERIKS GYMNASIUM Polhemsgatan 35. Kungsholmen Jonatan Martinson jonatan.martinson@dn.se

10 10 Gymnasieguiden så gjrde vi torsdag 8 november 2012 Gymnasieåren. Tio kända personer berättar Foto: Henrik montgomery/scanpix Foto: Jessica gow/scanpix Foto: magnus Hallqvist/scanpix Foto: Leif r Jansson/scanpix Foto: Christine olsson/scanpix Soi Fahrman Peter Magnusson Miss Li Peter Jöback Åsa Romson Programledare, bloggare, redaktör Komiker, programledare och manusförfattare Artist och musiker Sångare och musikalartist Språkrör för Miljöpartiet Vad gick du på gymnasiet? Jag gick sam-ekonomi. Jag läste extramatte och bild och form, det blev lite schizofrent. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Nej! Efter gymnasiet sökte jag både till jurist- och ekonomlinjen, men jag tog ett sabbatsår, jobbade och kom på helt andra tankar. Jag tänkte att jag bara skulle jobba lite och på den vägen är det. Vad var bäst på gymnasiet? Skolan var så enkel. Man var ju aldrig nervös när man var där. Mitt tips är att jobba. Först ska man självklart ha en utbildning men sen är det bra att jobba och skafa sig erfarenheter Vad gick du på gym nasiet? Jag läste humanistisk linje, den inns nog inte kvar längre. Det var en linje som fokuserade på språk, historia och geograi. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Jo, det blev den väl, jag var lite ofokuserad under gymnasietiden. Jag hamnade på utbildningen av en slump. Vad var bäst på gymnasiet? Bäst var friheten och frånvaron av tungt ansvar. Man får med sig många lärdomar från gymnasiet som man kanske inte är medveten om då. Vad gick du på gymnasiet? Jag visste inte vad jag ville bli så jag valde en bred linje, sam-ekonomi, med inriktning på fotboll. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Nja, jag borde ha valt nåt annat. Det viktigaste är att man väljer nåt man tycker är kul. Jag förlorade jättemycket på grund av att jag var ointresserad av de ämnen jag valt. Vad var bäst på gymnasiet? Jag hade en underbar klass som betydde väldigt mycket för mig. Det händer ju så mycket i kroppen och psyket under gymnasiet. Det kan bli jobbigt att klara av alla läxor och krav. Man vill inte behöva ightas med både sina inre demoner, lärarna OCH killarna i klassen... Vad gick du på gymnasiet? Jag gick musikprogrammet på Södra Latin. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Ja, det var hur bra som helst. Det var den bästa tiden under hela min skolgång. Det jag gillade med Södra Latin är det som jag gör i min karriär i dag, att testa lite av varje. Det var väldigt omväxlande hela tiden och det passade mig. Vad var bäst på gymnasiet? Jag tyckte att det var spännande eftersom det var första gången som man gjorde sina egna val. Jag var ju musikintresserad så det var ju klart att det var som ett paradis för mig när jag bara höll på med musik hela tiden. Vad gick du på gymnasiet? Jag läste tvåårig estetisk linje med inriktning på teater. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Den var oerhört lärorik på många plan med bra lärare i både de estetiska och teoretiska ämnena. Jag känner att den gett en bra grund också för att sedan välja mer teori på universitetet och yrken utanför teaterscenen. Vad var bäst på gymnasiet? Det är en intensiv tid i livet som både kan vara jobbig och väldigt utvecklande. Att äntligen ses som vuxen nog att ta eget ansvar för mina studier var viktigt för mig och skapade en bra relation till lärarna. VÅRA UTBILDNINGAR Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad Ekonomiprogrammet Ekonomi Juridik El- och energiprogrammet Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Estetiska programmet Bild och formgivning Musik/musikproduktion Hantverksprogrammet Frisör Handels- och administrationsprogrammet Handel och service Hotell- och turismprogrammet Turism och resor Humanistiska programmet Kultur Språk Introduktionsprogram Naturvetenskapsprogrammet Biomedicin Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Utland Samhällsvetenskaps programmet Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Internationell Utland Teknikprogrammet Design och produktutveckling Informations- och mediateknik Teknikvetenskap Gymnasiesärskolan Gymnasiemässan nov JANUARI 2013 ÖPPET HUS Griffelvägen 17, Nacka. Kl Skolinspektionen ger Nacka gymnasium toppbetyg!!!!! Populäraste skolan igen

11 torsdag 8 november Text: Jonatan Martinson, Lisa Dahlberg, Rickard Lindblom. Foto: Claudio bresciani/scanpix Foto: niklas Larsson/scanpix Foto: Janerik Henriksson/scanpix Foto: anette nantell Foto: Fredrik Persson/scanpix Kodjo Akolor Noonie Bao Per Andersson Madelaine Edlund Timo Räisänen Komiker och programledare Artist och musiker Skådespelare, komiker Fotbollspelare i Tyresö FF Artist och musiker Vilket program gick du på gymnasiet? Naturvetenskap. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Inte alls. Nu vet jag att jag nog borde ha valt någon mer estetiskt program i stället Vad var bäst på gymnasiet? Med tanke på att jag inte valde det som jag verkligen vill göra så var det absolut bästa för just mig rasterna. Det absolut bästa för just mig var rasterna. Vad gick du på gymnasiet? Jag gick musikprogrammet med inriktning singer/songwriter. Blev det som du hade tänkt dig? Nej, jag blev besviken på de få timmar musik jag hade och valde att hoppa av för att hitta praktik i en studio och lägga upp mitt eget schema för att utvecklas och kunna jobba med musik. Det är det bästa jag gjort. Vad var bäst på gymnasiet? Det året som jag gick gymnasiet träfade jag vänner som står mig väldigt nära i dag. För mig var det kul att börja på en skola inne i stan och lämna Tumba där jag är uppväxt. En helt ny värld öppnades med musiken i fokus tillsammans med olika människor från hela Sverige. Vilket program gick du på gymnasiet? Jag läste samhällsvetenskaplig linje som det hette på den tiden. På Fässbergsgymnasiet i Mölndal. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Man kunde ju inte välja inriktning då så jag tog den för det var estetiskt tillval. Jag hade inte så höga förväntningar så utbildningen blev som jag hade tänkt mig. Vad var bäst på gymnasiet? Förutom det estetiska tillvalet och skolrevyerna så var vår klassföreståndare Eibert otroligt inspirerande. Dessutom gick det en massa snygga tjejer på det naturvetenskapliga programmet! Vad läste du på gymnasiet? Jag läste en idrottslinje. I grunden var det en samhällslinje men jag hade en specialinriktning på fotboll. Utbildningen var på fyra år i stället för tre för att vi skulle få tid med idrotten. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Ja, jag hade inga speciellt höga förväntningar. Jag ville satsa på fotbollen och det ick jag möjlighet att göra under gymnasiet. Vad var bäst på gymnasiet? Kompisarna, och allt det roliga vi gjorde tillsammans. Vad läste du på gymnasiet? Samhällsvetenskapliga programmet. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Jag tänkte nog inte så mycket på hur den skulle bli. Det är mest i efterhand som man ibland funderat på det. I stort är jag nöjd med min gymnasieperiod. Ibland kan jag önska att jag hade ansträngt mig mer. Det handlar ju trots allt bara om ett par år och man får ganska mycket som man kan bära med sig i livet. Vad var bäst på gymnasiet? Framtiden. Tankarna, förberedelserna, drömmarna och förhoppningarna inför den. YTC i Järfälla utbildar kvalif icerade hantverkare inom Bygg, El och VVS YTC är en trygg skola som har engagerade lärare, elevstöd och välutrustade verkstäder. Kontakta oss för studiebesök mail: margit.anderen@jarfalla.se tel: 08/ ÖPPET HUS 29 nov kl jan kl

12 12 Gymnasieguiden program TORSDAG 8 NOVEMBER 2012 Restaurang- och livsmedelsprogrammet. För dig som vill ha en yrkesutbildning Fullt ös i köket. Angelica Eriksson, Isak Stoltz och Svein Björndal Cabaieiro. Foto: Eva Tedesjö Besök oss på Dantemässan Täby galopp den 17/11 Gymnasiemässan i Älvsjö den 22-24/11, monter C04:08 Öppet Hus på Danderyds Gymnasium den 26/11 - Information i aulan kl och den 28/1 - Information i aulan kl 18.00

13 torsdag 8 november Maten och brödet lockar Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Tranellska gymnasiet i Västerås ger mer än bara en utbildning börjar man här väljer man ett yrke. De som vill ha jobb när de har slutat kommer att få det, säger läraren Anders Järgren. När eleverna börjar på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Tranellska gymnasiet i saltgurkornas stad får de välja mellan tre inriktningar: bageri, servering eller kök. Från början är det ofta bageriinriktningen som lockar lest elever. Men efter ha fått prova på de olika inriktningarna under första året är det inte ovanligt att de inner någon annan inriktning och byter. Andrea Amigo utbildar sig till servitris. Ebba Eriksson, som just har påbörjat sitt andra år på Restaurang- och livsmedelsprogrammet valde köket. Jag ville bli bagare först, men när vi hade provat allt så upptäckte jag att det var mycket roligare att jobba med mat, säger hon. Ebba tycker att det bästa med utbildningen är att hon får lära sig att laga nya maträtter och även om hon kanske inte lagar så mycket mat till familjen hemma så blir det en bonus att vara bra på att laga mat när man lyttar hemifrån. En som alltid har vetat vad han vill syssla med är Jens Kuivaniemi. Jag valde det här för att jag har en dröm om att bli bagare, allra helst vill jag öppna ett konditori. Det här är kul eftersom man får skapa, säger Jens. Jag kan inte gå på en enda restaurang här i Västerås utan att det är någon gammal elev som arbetar där. anders Järgren, lärare Jens och Ebba är överens om att utbildningens största tillgång är praktiken. Under andra året är praktiken förlagd till restaurangen i skolan och under det tredje får man pröva sina vingar på andra restauranger. Det är ju bra att få in en fot på en arbetsplats, och sen hoppas man ju att det inns chans att få jobb när man slutar skolan, säger Jens Kuivaniemi. Anders Järgren har varit lärare i restaurangämnen i tolv år och har innan dess arbetat på restauranger och hotell under lika lång tid. Anders berättar att utbildningen i och med skolreformen GY11 gick från att vara yrkesförberedande till att bli en regelrätt yrkesutbildning. För den som vill fortsätta sina studier på högskola eller universitet efteråt inns det ett spår att välja till som ger full högskolebehörighet, men det har inte lockat så många elever på Tranellska. Det är nog bara 3 av 45 som har valt det i år, men de lesta som går den här utbildningen får ett jobb när de är klara. De som vill ha ett jobb kommer att få det. Jag kan inte gå på en enda restaurang här i Västerås utan att det är någon gammal elev som arbetar där, berättar Anders Järgren och ser nöjd ut. Rickard Lindblom rickard.lindblom@dn.se Fakta. Restaurang- och livsmedelsprogrammet För vem? För dig som är intresserad av att arbeta praktiskt i yrken kring matlagning på restaurang, bageri, eller i butik. en elev som läst restaurang- och livsmedelsprogrammet kan börja jobba direkt eller söka sig vidare till yrkeshögskolan. näringslära, tillagning av specialkost, hantverksmässig hantering av livsmedel-, service och bemötande är några viktiga inslag i undervisningen. Tre inriktningar: 1. bageri och konditori. 2. Färskvaror, delikatesser och catering. 3. Kök och servering. VILL DU FÅ ETT FÖRSPRÅNG? BESÖK ÖPPET HUS! STOCKHOLM - NORRA: Tulegatan 44 Onsdag 28 nov, kl Onsdag 30 jan, kl STOCKHOLM - SÖDRA: Katarina bangata 79 Tisdag 27 nov, kl Onsdag 6 feb, kl Välj kvalitetsskolan som bäst förbereder dig inför nästa viktiga steg i livet. STOCKHOLM - VÄSTRA: Gjörwellsgatan Tisdag 4 dec, kl Tisdag 29 jan, kl VÄLKOMMEN!

14 14 programmen Gymnasieguiden torsdag 8 november 2012 Allt inför gymnasievalet. 18 program och deras 60 inriktningar Här är vägarna du kan välja Högskoleförberedande program och inriktningar Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Naturvetenskap Ekonomiprogrammet Ekonomi Juridik Humanistiska programmet Kultur Språk Läs mer på sid 24 Samhällsvetenskapprogrammet Läs mer på sid 22 Medier, information och kommunikation Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Estetiska programmet Läs mer på sid 18 Bild och formgivning Estetik och medier Musik Teater Dans Teknikprogrammet Informations- och medieteknik Design och produktutveckling Samhällsbyggande och miljö Produktionsteknik Teknikvetenskap Kalender 2013 November Vad ska jag välja? På skolverkets sajt se inns information om alla program (även översatta till 15 olika språk). bor du i stockholm kan du kolla den november är det gymnasiemässa på stockholmsmässan i Älvsjö. Kolla datum för öppet hus på de skolor du är intresserad av. Undersök! ställ frågor till elever, lärare och rektor: Hur klarar sig eleverna? Hur stor andel av lärarna är behöriga? Hur många lektioner är lärarledda? Lyssnar skolan på eleverna? du kan också gå in på December Fortsätt att kolla upp intressanta skolor och utbildningar. be gärna studievägledaren (syv) på din skola om tips. I göteborg kan man ansöka från den 1 december Januari Under den tredje veckan får alla elever i stockholms län och Håbo kommun ett lösenord till intagningssajten hemskickat. den 21 januari öppnas hemsidan för ansökningar. Februari Den 15 februari är sista ansökningsdag i stockholm. då stängs hemsidan för ansökan kl 24. Kom ihåg att datum för sista ansökningsdag varierar runt om i landet. Kom ihåg! Ju ler alternativ, desto större chans att få en plats. du måste också rangordna dina val.

15 torsdag 8 november Alternativ. Andra vägar till utbildning Yrkesprogram och inriktningar Bygg och anläggningsprogrammet Läs mer på sid 21 Barn- och fritidsprogrammet Läs mer på sid 20 Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet El- och energiprogrammet Naturbruksprogrammet Läs mer på sid 8 Mars På lera estetiska och engelskspråkiga utbildningar genomförs inträdesproven i mars. April Den 20 april kan du som bor i stockholm se ditt preliminära antagningsresultat på www. gyantagningen.se Från den 24 april går det att Mark och anläggning Anläggningsfordon Husbyggnad Plåtslageri Måleri Pedagogiskt arbete Fritid och hälsa Socialt arbete Hotell och konferens Turism och resor Driftsäkerhet och underhåll Produkt och maskinteknik Processteknik Svetsteknik Dator- och kommunikationsteknik Energiteknik Automation Elteknik Trädgård Lantbruk Skog Djur göra ändringar i din ansökan. OBS! man kan inte ändra sitt val i alla kommuner i landet. Maj Den 15 maj kl 24 är sista dagen för att göra omval i stockholm. Under maj och juni sker prov till vissa estetiska program för dig som har gjort ändringar i din ansökan under omvalsperioden. Fordonsoch transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Restaurangoch livsmedelsprogrammet Läs mer på sid 12 VVS- och fastighetsprogrammet Hantverksprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Juni Vårterminens betyg skickas in till gymnasieintagningen. den 28 juni visas resultatet av den slutliga antagningen på sajten och möjligheten att svara på internet öppnas. det skickas också ut antagningsbesked med post. Lastbil och mobila maskiner Karosseri och lackering Godshantering Transport Personbil Färskvaror, delikatess och catering Bageri och konditori Kök och servering Administrativ service Handel och service Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Fastighet VVS Övriga hantverk Textildesign Finsnickeri Florist Frisör Inga inriktningar Juli Den 20 juli kl 24 är sista dagen att svara på antagningsbeskedet. Augusti Om du har blivit reserv på en utbildning kan du se vilken plats du har på antagningssajten. I slutet av augusti börjar du din gymnasieutbildning. Förutom alla de vanliga gymnasieprogrammen inns det en handfull andra möjligheter. Introduktionsprogrammet För elever som inte är behöriga till gymnasiet inns fem introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Programmen ska ge elever möjlighet att gå vidare till ett nationellt program, eller vara yrkesförberedande. Läs mer på sidan 25 Lärlingsutbildning Ett alternativ för dig som vill läsa ett yrkesprogram. Skillnaden från de vanliga yrkesprogrammen är att du tillbringar minst hälften av din skoltid på arbetsplatser. Gymnasiesärskolan En gymnasieutbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. Utbildningen är fyra år och det inns åtta nationella program och två individuella program. De är främst inriktade på yrkesföreberedning. Läs mer på sidan 27 Idrottsgymnasium En utbildning där du kan kombinera ett av de nationella gymnasieprogrammen med en elitsatsning inom idrott. Flera av idrottsgymnasierna har riksintag. Spetsutbildning Utbildningar som fokuserar extra mycket på ett specialområde och ger eleven möjlighet att fördjupa sig i det. På en spetsutbildning har eleverna också möjlighet att läsa högskolekurser under gymnasietiden. IB International Baccalaureate (IB)är en internationell gymnasieutbildning som inns över hela världen. Utbildningen är tvåårig och sker helt på engelska. Efter gymnasiet har du goda möjligheter att söka universitet och högskolor i hela världen. Jonatan Martinson Dyrast och billigast Om alla skulle välja utbildning efter vad de kostar så skulle naturbruksprogrammet vara populärast.här är de dyraste och billigaste programmen. Topp tre dyraste 1. naturbruksprogrammet 2. Fordon och transportprogrammet inriktning transport 3. bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsfordon Topp tre billigaste 1. samhällsvetenskapliga programmet 2. Humanistiska programmet 3. naturvetenskapliga programmet Listorna baseras på Skolverkets riksprislista. Den anger hur mycket i bidrag friskolor får för varje elev i de olika programmen. Jonatan Martinson

16 16 utlandsstudier Gymnasieguiden torsdag 8 november 2012 Ettårsprogrammet. Pröva vingarna utomlands Utlandsåret kan bli den bästa Har du gått minst ett år på gymnasiet och drömmer om ett utbytesår i Europa kan ettårsprogrammet vara något för dig. Det är ett enkelt och relativt billigt sätt att uppleva något nytt. Här berättar fem utbytes studenter om sina upplevelser. Text: Lisa Dahlberg Emelie Hammar Från: Stockholm, Ålder: 18 Bodde ett år i: Saintes nära Bordeaux i Frankrike 2Charlotte Sundberg Från: Lund Ålder: 18 år. Bodde ett år i: Évian- les- Bains i Frankrike Labolina Spång Från: Borlänge Ålder: 18 Bodde ett år i: Córdoba i södra Spanien Gustav Vahlström Från: Östersund Ålder: 18 Bodde ett år i: Heide i Tyskland Silas Lindqvist Från: Visby Ålder: 19 Bodde ett år i: Usingen i Tyskland graik: Cristian Jonsson Innan jag åkte var jag jättenervös. Jag hade mejlat lite med värdmamman och sett bilder av huset och när jag såg bilderna blev det Emelie Hammar konkret att jag skulle åka. att åka till Frankrike är det mest lärorika jag någonsin gjort. Jag lärde mig mycket om andra, men mest om mig själv. Utbytesåret ick mig att inse att om jag ville ha något gjort så ick jag ta tag i det själv. dessutom har jag fått vänner för livet. mitt tydligaste minne från resan var dagen på lygplatsen. värmen slog emot mig och jag stod där och såg vilsen ut. min värdmamma kom fram och började prata snabbt på franska. Jag kommer ihåg att jag tänkte: du pratar inte som de gör i min franska skolbok. ta chansen och åk, du kommer aldrig att ångra dig. min mamma åkte till belgien när hon var ung och för tre år sedan åkte min syster iväg till Frankrike. I vår familj är det nästan så att Charlotte Sundberg man ska åka utomlands. att jag åkte till Frankrike var mest av praktiska skäl, jag hade läst franska till steg tre, men jag var väl ingen Frankrikeälskare direkt. Fast jag tycker att landet är väldigt trevligt nu, haha. Jag har lärt mig enormt mycket och fått en hel del gratis. till exempel har jag inte behövt plugga särskilt mycket franska, det har räckt att jag varit på lektionen, grammatiken kom på köpet. Jag har också blivit öppnare. det jag minns mest från utlandsåret var då jag råkade säga du till läraren. I Frankrike ska man visa respekt och säga ni. Läraren blev chockad och alla skrattade. Jag tycker absolut att man ska åka iväg, det inns inga lektioner i världen som kan ersätta kunskaperna man får. Jag hade bra betyg i spanska innan jag åkte så jag tänkte att det skulle bli hyfsat enkelt, men det var svårt med språket. Första månaden Labolina Spång ick jag hela tiden slå upp ord i en ordbok, men vid jul kunde jag skratta och ha kul med mina vänner på spanska. Jag gick på en katolsk lickskola och det var en riktig upplevelse. Första dagen ställde alla sig upp och jag förstod inte varför. sedan insåg jag att vi skulle be morgonbön. skolåret var en fascinerande upplevelse och alla var väldigt öppna och lät mig vara med så mycket jag ville. spanienresan var ett riktigt äventyr, jag ick resa och träfa folk. det enda negativa med ett utbytesår är att man måste gå om ett år i sverige, men för mig var det inget problem. min gamla klass går i trean och det är skönt att ha kompisarna kvar på skolan. och det är kul med en ny klass. Jag bodde i en värdfamilj hela året och det gick otroligt bra, efter en vecka var jag som en i familjen. de tog med mig för att åka skidor Gustav Vahlström i alperna, vi seglade, gick på fotbollsmatcher och reste runt i tyskland. Jag har levt drömlivet i ett år. men skolan var svår. det var tuft att hänga med. men lärarna var snälla och jag hade kompisar som hjälpte mig framåt. ett starkt minne var när jag var gitarrist i skolans musikalband. efter musikalen blev jag tackad och ick en massa presenter eftersom jag snart skulle åka tillbaka till sverige. då var det svårt att hålla tårarna borta. Jag har lärt mig mycket, framför allt tyska, men också att det inns mycket utanför sverige. det var det bästa året i mitt liv, men samtidigt har jag haft några riktigt jobbiga stunder. man får ställa in sig på att man måste vara psykiskt stark. mitt tidigaste minne var när jag redan andra dagen ick köra en ny bil på autobahn, det var en upplevelse. Jag bodde hos en värdfamilj och det funkade bra med alla i familjen utom med dottern, det gick bara inte. men annars är jag väldigt nöjd med värdfamiljen. språket gick bra redan från början, jag hade ju läst tyska och varit på besök i landet några gånger tidigare. skolan har jag ingen positiv bild av. Jag tyckte att undervisningen var konstigt upplagd, det blev aldrig någon uppföljning och man ick inte lära sig någon studieteknik av lärarna. Jag hade lätt att få kompisar och många tyckte att det var kul att ha med en svensk i gänget. mitt tips för den som vill göra ett utbytesår är att åka när man är 18 år och har körkort. många värdfamiljer är väldigt öppna och brukar inte tycka att det är något problem att låna ut bilen.

17 TORSDAG 8 NOVEMBER tiden i ditt liv Frågor och svar: Vem kan åka? Du som går första eller andra året på gymnasiet. Du måste ha läst franska, spanska eller tyska till minst steg två för att kunna ansöka om att få åka. Hur gör jag? Du skickar in en ansökan till den statliga myndigheten Internationella programkontoret senast den 19 december. Information om hur du söker och mer utförlig information om utbytesåret inns på Vilka länder kan jag åka till? Du kan åka till Frankrike, Spanien, Tyskland och Österrike. Skolorna inns oftast i mindre eller medelstora städer. När får jag besked om jag kommit in? Du får ett första besked om antagning via mejl eller post i slutet av mars. Hur görs urvalet? Man väljer efter betyg, referenser, språkkunskaper och dessutom blir du intervjuad. Internationella programkontoret söker ungdomar som är öppna och relativt självständiga, de försöker också få en jämn fördelning av elever från hela Sverige. Hur mycket kostar det att åka? Du behöver inte betala för skolplatsen, men får själv bekosta resor, försäkringar, nöjen, skolmat och inkvarteringen hos värdfamiljen/internatet. Om du deltar i ettårsprogrammet får du ditt vanliga studiebidrag av CSN plus ett inackorderingstillägg. Hur fungerar det med boende? I Frankrike bor du på internat under veckan och hos en värdfamilj under helger och lov. Åker du till Spanien, Tyskland eller Österrike får du bo hos en värdfamilj under hela året. Finns det andra vägar utomlands? Gör ett utbytesår på high school. De största organisationerna är STS och EF. Sök svenska utlandsskolor som motsvarar svensk gymnasieutbildning. Skolorna hittar du i Bryssel, London, Paris, Fuengirola, Madrid och Nairobi. Om du pluggar på en svensk skola utomlands kan du oftast tillgodoräkna dig gymnasiepoängen och behöver inte gå om ett år. Däremot måste du själv stå för skolavgiften vilket kan röra sig om ganska mycket pengar. På inns ilmer och radio från svenska ungdomar som varit på utbyten i Spanien, Tyskland och Frankrike. Använd 301 som sökord för att hitta.

18 18 Gymnasieguiden program torsdag 8 november 2012 Estetiska programmet. För dig som vill ha både konst och allmänbildning Här får man ta sina låtar på allvar Emmelie Ginste går sista året på singer/ songwriter-inriktningen på Kulturamas estetiska program. Inriktningen ger en möjlighet att ta musiken på allvar. Foto: rebecka Uhlin Den svarta gitarren går från hand till hand när eleverna på Kulturamas estetiska program med singer/songwriter-inriktning spelar för varandra. Om två veckor ska de uppträda på skolans öppna scen. Klassen sitter i en ring och elevernas färgglada naglar och hår står i kontrast mot den gråa musiksalen. Det är första ensemblelektionen efter sommarlovet, och klassen ska spela upp egenskrivna låtar för varandra. Jag tycker inte om att utsätta folk för något obehagligt så jag börjar, säger läraren Anders Olausson. Hans röst och gitarrspel fyller klassrummet. Anna Martinson Jesper Nyqvist Anna Martinson går i trean på estetiska programmet med singer/songwriterinrikning. Hon gillar att programmet har tre konserter per termin och att eleverna får vara med på öppen scen där de som vill får uppträda i skolans kafeteria. Man får göra det på riktigt. Här får man uppträda och ta sina låtar på allvar, säger hon. Det estetiska programmet har samhällsprogrammet som grund. Anna Martinson berättar att lärarna poängterar hur viktigt det är att de också lägger tid på de andra ämnena, inte bara de estetiska. Eftersom de själva är musiker vet de att man inte riktigt tycker att de andra lektionerna är viktiga. De visar att vi behöver dem, säger hon. I klassrummet har mer än hälften av eleverna spelat upp sina låtar. De har handlat om allt från uppbrott till festivaltåg och snygga killkompisar. Läraren tipsar om stämmor och komp till låtarna. Eleverna har gått tillsammans i två år, de lesta tycker att det är okej att spela en låt spontant, de som vill ha lite mer tid på sig får öva under rasten. Att välja estetiska programmet trots att man har scenskräck behöver inte vara ett problem, säger Jesper Nykvist, också singer/songwriter-elev. Jag tror att scenskräck går att övervinna, det bästa sättet är nog att öva på att uppträda, säger han. Jag tycker att man borde välja estetiska programmet om man planerar att ha någon slags framtid inom musik. Lisa Dahlberg lisa.dahlberg@dn.se Fakta. Estetiska programmet För vem? För den som tycker om att sjunga, dansa, måla, fotografera eller spela teater. estetiska programmet ger en bred allmänbildning och eleven får möjlighet att fördjupa sig i ett konstnärsområde. Flera yrkesområden kräver att man läser vidare efter gymnasiet. Kolla upp vilka gymnasiekurser som krävs för att du ska komma in på just din drömutbildning. Fem nationella inriktningar: 1. bild- och formgivning. 2. dans. 3. estetik och medier. 4. musik. 5. teater, det kan innas ler inriktningar på friskolor. Programmet har tre konserter per termin.

19 TORSDAG 8 NOVEMBER Pengar. Så funkar studiebidraget Studiehjälpen din vän i nöden När du fyller 16 år och börjar gymnasiet är det slut med barnbidraget. I stället hamnar studiehjälpen på dina föräldrars konto. När du har blivit myndig hamnar pengarna i din egen icka. Studiebidraget ligger på kronor och betalas ut av Centrala studiestödsnämnden (CSN) den sista vardagen i månaden. Pluggar du i Sverige behöver du inte ansöka om bidraget. Du får studiebidraget tio gånger om året; fyra gånger på hösten och sex gånger under våren. Under sommarlovet får du inga pengar från CSN. Skolkar du riskerar du att både bli av med studiebidraget och att behöva betala tillbaka pengar. För att gå miste om studiebidraget måste du ha skolkat från mer än 20 procent av lektionerna under en månad. Förra läsåret ick ungdomar studiebidraget indraget. Det motsvarar 5,2 procent av alla gymnasieelever. Förutom studiebidraget består studiehjälpen av två andra delar; inackorderingstillägg och extra tilllägg. Du kan ansöka om inackorderingstillägg om du bor tillfälligt på skolorten därför att utbildningen inte inns där du bor och du skulle behöva resa minst två timmar varje dag om du inte var inackorderad. Ditt inackorderingstillägg varierar mellan och kronor per månad, beroende på hur långt du måste resa. Om du ska läsa på en kommunal skola på en annan ort kan du söka pengar från din hemkommun. Ska du plugga på en skola, riksgymnasium eller folkhögskola kan du söka pengar av CSN. Tänk på att du även kan få inackorderingstillägg om du är under 16 år. Det extra tillägget är till för dig som har en familj som tjänar under kronor på ett läsår. Tillägget hamnar på kronor och beror på din familjs ekonomi. För att få tillägget ansöker du via CSN. Fakta från csn.se Lisa Dahlberg lisa.dahlberg@dn.se kronor i studiebidrag betalas ut tio gånger varje år. På sommaren betalas inga pengar ut. 20% är gränsen. Högre frånvaro än så gör att du mister ditt studiebidrag kronor är den högsta summan som betalas ut i inackorderingstillägg om du går i skolan på annan ort. Yrkesprogrammen. Automatisk behörighet till högskolan borta I och med förändringen av gymnasieskolan förra året togs den automatiska högskolebehörigheten bort för de elever som går ett yrkesprogram. Förra året förändrades gymnasieskolan i Sverige. För yrkesprogrammen innebar förändringen att det inte längre var obligatoriskt att läsa de kurser som behövs för att få söka till högskola. Fortfarande har alla gymnasieelever rätt att få högskolebehörighet men du måste själv välja att läsa de kurserna som krävs. De extra kurserna du måste läsa varierar från program till program men oftast är det svenska 3 och engelska 6. På lera program går det att välja de här kurserna som individuellt val men på några program måste du läsa utökat program för att få högskolebehörigheten. De programmen som det här gäller är bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet, naturbruksprogrammet. Att läsa utökat program innebär att du läser ler ämnen, och tar mer poäng, än du egentligen behöver för ditt program. Den högskolebehörighet som du kan få på yrkesprogram är oftast grundläggande. Det innebär att du har tillgång till många utbildningar på högskolan men inte alla. För vissa utbildningar krävs det att du har speciik högskolebehörighet. Det går att få på några av yrkesprogrammen genom att läsa fortsättningskurser i till exempel matematik och naturvetenskap. Jonatan Martinson jonatan.martinson@dn.se Sugen på att göra karriär? Här finns de gröna jobben. Både för tjejer & killar. Är du social? Gillar du teknik eller it? Nya! Bli fastighetsproffs! Tips! Sök till l VVS- och Fastighetsprogrammet! met! Vill du ha ett fritt yrke?

20 20 Gymnasieguiden program torsdag 8 november 2012 Barn- och fritidsprogrammet. För dig som vill ha yrkesexamen med möjlighet att läsa vidare Rosanna Nilsson mitt i en samarbetsövning på Barn- och fritidsprogrammet på Farsta gymnasium. Foto: Fredrik Funck Jobba med barn är framtiden Efter gymnasiereformen 2011 blev barn- och fritids programmet rejält tillspetsat. Från att ha varit ett brett program är det numera smalt och yrkesinriktat. Här lär du dig ett yrke och får samtidigt möjlighet att plugga vidare. Färgglada jongleringsbollar lyger genom luften. Vissa hamnar i klasskompisarnas utsträcka händer, andra träfar lampan. Rekordet är 15 bollar, ropar dramaläraren Anna Gustavsson-Avci Ju ler bollar som kastas in i ringen av elever, desto sämre blir pricksäkerheten och desto högre blir skratten. Treorna på barn- och fritidsprogrammet har samarbetsövningar under lektionen i dramapedagogik. Farsta gymnasium är det enda kommunala gymnasium som har barn- och fritidsprogrammet i Stockholm. Programmet på den här skolan har en estetisk proil och har kurser som digitalt skapande, skapande verksamhet och dramapedagogik. Vi har sett att kurserna efterfrågas i branschen, säger Anna Gustavsson-Avci. I det stora klassrummet med de fördragna persiennerna är det dags för nästa övning. Den som står i mitten ska berätta ett sant påstående och sedan byta plats med någon annan som det stämmer in på. Klassen sitter på stolar i Nilsson Rosanna en ring och Rosanna Nilsson står i centrum. Hur många älskar musik? frågar hon och byter sedan snabbt plats med en annan elev. Rosanna Nilsson tycker att det bästa med programmet är att man inte behöver sitta i skolbänken hela tiden. Man får komma ut och skafa sig erfarenhet, säger hon. När eleverna har tagit studenten kan de stoltsera med att ha gjort 325 timmars praktik. Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram och efter att ha gått utbildningen blir man barnskötare eller assistent. Framtid och jobb spelade roll för Rosanna Nilsson. Hon började musikinriktningen på estetiska programmet men bytte. Jag tänkte att det skulle vara enklare att få jobb efter barn- Rony Fajardo och fritidsprogrammet. Om man är intresserad av musik eller teater så går det ju att kombinera med barn. Det är dags för ännu en samarbetsövning, och Rosanna Nilsson hamnar öga mot öga med Rony Fajardo. Han bestämde sig för att söka barnoch fritidsprogrammet efter att före nian ha gjort praktik på för- och grundskola. Han tycker att det är kul att arbeta med barn och precis som Rosanna tänkte han en del på jobb innan han sökte programmet. Han tror att det är lite lättare att få jobb på en förskola om man är kille eftersom de är så få. Det behövs ler killar på förskolorna så att det blir jämnare, säger han. Lisa Dahlberg lisa.dahlberg@dn.se Fakta. Barn- och fritidsprogrammet För vem För den som vill arbeta med människor, lära sig att planera och leda aktiviteter och få en större förståelse för vad som påverkar olika människors hälsa och säkerhet. efter studenten blir du barnskötare eller assistent. gör du taktiska val i Individuellt val och väljer till exempel engelska 6, så har du möjlighet att bli behörig till vissa högskolor. Tre inriktningar Fritid och hälsa. Pedagogiskt arbete. socialt arbete.