4 Befolkning. Population. Befolkning Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Transkript

1 4 Population Sida Page Population 4.2 stäthet antal invånare per kvadratkilometer år Population density number of inhabitants per square kilometer 4.3 Flyttgröt Removals 4.4 Sveriges framtida befolkning The future population 4.5 Försörjningskvoten Dependency ratio 4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och Age pyramids 4.7 Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants 4.8 Födda Births 4.9 Spädbarnsdödligheten per levande födda 1751/ / Infant deaths (under 1 year of age), rate per live births 4.10 Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex 4.11 Antal och tätorter 2010 och småorter 2005 samt folkmängd, länsvis Number of localities and smaller localities and population in localities and smaller localities, by county 4.12 Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis Population of localities, by county 4.13 Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och Population of the largest localities 4.14 Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2005 och 2010, länsvis Area and population in sparsely populated areas, by county 4.15 Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population, by county Sida Page 4.16 Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter folkmängd Area and population of municipalities and ranking order 4.17 Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt indelningen den 1 januari Population of the largest municipalities 4.18 Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser den 31 december Population by sex, civil status, age by single year 4.19 Beräknad folkmängd i tusental till och med år Population projections 4.20 Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder Number of households in Sweden estimated with different methods 4.21 Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 1990 och den 31 december 2000 och Number of households by numbers of persons and children 4.22 Namnärenden Applications for family and first names 4.23 Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets medianvaraktighet och barnantal Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and number of children 4.24 Födda barn, summerad fruktsamhet Births, total fertility rate 4.25 Döda och dödfödda Deaths and stillbirths 4.26 Återstående medellivslängd för perioden Life expectancy 4.27 Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis Life expectancy at birth, by county 4.28 Folkmängdens förändringar Population changes 60 Statistiska centralbyrån

2 Statistisk årsbok 2012 Sida Page 4.29 Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2010 enligt indelningen den 1 januari Population changes in counties and municipalities 4.30 efter födelseland Population by country of birth 4.31 Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents born abroad by country of origin and sex in the whole country Sida Page 4.32 Invandrare och utvandrare, länsvis Immigrants and emigrants, by county 4.33 Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland Immigrants and emigrants, by country of citizenship 4.34 Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap Naturalised aliens Statistiska centralbyrån 61

3 4.1 Population Under 2010 ökade Sveriges befolkning med nästan personer till drygt 9,4 miljoner människor. Samtidigt minskade invandringen, vilket inte har skett sedan För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn under sitt liv. Under 2010 var den summerade fruktsamheten i Sverige 1,98, det vill säga under denna nivå. Trots detta har det inte fötts så många barn i Sverige sedan År 2010 föddes barn i Sverige, pojkar och flickor. Det är fler än under De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i Sverige finns från Då födde varje kvinna i genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan något, men ända fram till i början av 1900-talet var den summerade fruktsamheten för kvinnor över 4. Under större delen av perioden var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 2,1. Födelsetalen har därefter varit över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990 och Efter babyboomen i början på 90- talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens (2010 års) nivå. Svenskarna blir allt äldre Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. De flickor som föddes under 2010 beräknas ha i genomsnitt 83 år framför sig, medan pojkarna har en förväntad medellivslängd på 79 år. Måtten är beräknade som ett snitt över de senaste fem åren. Annat var det förr. Under 1900-talets första decennium var den förväntade medellivslängden för nyfödda flickor 57 år och 55 år för pojkar. En bidragande orsak till den låga medellivslängden i början av 1900-talet var den höga spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin första födelsedag. Medellivslängd Spädbarnsdödligheten mycket låg Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet barn som dör under sitt första levnadsår, minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga minskningen har bara fortsatt. År 2010 var spädbarnsdödligheten 2,4 barn per födda för flickor och 2,7 för pojkar. Totalt avled 294 barn, 134 flickor och 160 pojkar, före sin ettårsdag. Spädbarnsdödlighet Statistiska centralbyrån

4 Statistisk årsbok 2012 Vi gifter oss allt senare Medelåldern för giftermål har successivt stigit under de senaste två decennierna. För de som gifte sig år 2010 var medelåldern för män 38,7 år och för kvinnor 35,8 år. Det kan jämföras med år 1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år. Även bland de nyskilda har medelåldern ökat och 2010 var den 44,7 år för män och 41,4 år för kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år 1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna. Giftermål och skilsmässor Par som tidigare varit registrerade som partners kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Under 2010 gjorde 194 kvinnliga och 132 manliga par detta. Under 2010 gifte sig 702 enkönade par i Sverige. Det var fler kvinnliga par än manliga som vigdes, 419 jämfört med 283. I dessa siffror ingår även omvandlingar från partnerskap till äktenskap. Jämfört med 2009 minskade antalet omvandlingar, men det kompenserades med en nästan lika stor ökning av nya giftermål. I Sverige lever kvinnor och män i ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att antalet registrerade partners och personer i enkönade äktenskap kan vara ett udda antal beror på att statistiken gäller personer som är folkbokförda i Sverige, och att det finns personer som gift sig med en person som inte är folkbokförd i landet. Personer som registrerat partnerskap eller ingått enkönat äktenskap Anm: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap. Äktenskapens varaktighet har varierat över tiden. De äktenskap som upplöstes 1991 hade i genomsnitt varat i 9,5 år medan de som slutade med skilsmässa 2010 i genomsnitt varat i 8,0 år. Mest varaktiga under perioden var de äktenskap som upplöstes De hade i genomsnitt varat i 11,1 år. Fler kvinnliga än manliga äktenskap Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. Det betyder att två personer av samma kön kan gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. Därmed är det inte längre möjligt att registrera partnerskap i Sverige. Anm: I antalen för 2009 och 2010 ingår de som omvandlat sina partnerskap till äktenskap. Statistiska centralbyrån 63

5 Utvandringen ökar Under 2010 flyttade personer från Sverige för att bosätta sig utomlands under minst ett år. Det är en ökning på 24,5 procent jämfört med 2009 då personer utvandrade. Statistiken påverkas dock av att Skatteverket under 2010 ökade sina utredningsinsatser avseende personer som under en längre tid haft okänd hemvist. Om en person inte längre anses vistas i landet avregistreras han/hon som utvandrad till obefintlig (OB). Om antalet utvandrade till OB utesluts år 2009 och 2010 ökade utvandringen med drygt 14 procent. Bland svenskfödda utvandrare var nordiska samt engelskspråkiga länder mest populära. Av dessa drog 40 procent sitt flyttlass till Norge, Danmark och Finland medan Storbritannien och USA lockade en femtedel. Totalt flyttade de svenskfödda utvandrarna till drygt 140 olika länder. Utrikes födda utgjorde 57 procent av dem som utvandrade under 2010 och hade i genomsnitt bott i Sverige i drygt 7 år. Det vanligaste var att de återvände till sitt födelseland. Bland de finsk-, dansk- och norskfödda personerna som lämnade Sverige flyttade mellan 80 och 90 procent hem till födelselandet. Invandringen minskar något Invandringen till Sverige har varit hög de senaste åren. Under 2010 sjönk invandringen något men ligger fortfarande på en hög nivå. Detta år invandrade personer, kvinnor och män. De som invandrar är ofta unga personer så många som 4 av 5 som invandrade under 2010 var under 40 år. Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen av thailändska och turkiska medborgare. Bland de invandrade thailändska medborgarna var hela 78 procent kvinnor. Bland de turkiska medborgarna var mönstret omvänt där utgjorde männen 67 procent av invandrargruppen. Bland de invandrade fanns 170 medborgarskap representerade. Den största invandrargruppen utgjordes av svenska medborgare ( personer). Stora skillnader mellan kommunerna Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner varierade, från mindre än två procent i Lekeberg, Öckerö, Gotland, Piteå och Söderköping till drygt 28 procent i Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de utländska medborgarna finländare. De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö hade alla relativt hög andel personer med utländskt medborgarskap. I Stor- Stockholm hade 9,6 procent av befolkningen utländskt medborgarskap, i Stor-Malmö och Stor-Göteborg var motsvarande siffror 9,9 respektive 6,8 procent. I övriga landet utgör utländska medborgare 5,3 procent av befolkningen. Källa: SCB sstatistik, ( 64 Statistiska centralbyrån

6 Statistisk årsbok stäthet antal invånare per kvadratkilometer år 2010 Population density number of inhabitants per square kilometer Källa: SCB sstatistik, ( Kartografi: SCB Enheten miljöekonomi och naturresurser ( Statistiska centralbyrån 65

7 4.3 Flyttgröt Removals Nära 1,2 miljoner personer flyttade under 2010, vilket motsvarar ungefär var åttonde person i befolkningen. Trots att vi flyttar så mycket bor de flesta kvar i, eller har återvänt till, det län där de föddes. Den sista december 2010 bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen kvar i sitt födelselän. Varje dag flyttar personer Under 2010 registrerades i genomsnitt flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade personer, kvinnor och män. Nära personer flyttade mer än en gång, vilket resulterade i drygt 1,3 miljoner flyttningar inom Sverige. Den allra flitigaste flyttaren flyttade nio gånger under året. Männen var i genomsnitt något yngre än kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga åldern för manliga och kvinnliga flyttare var år. Kvinnorna flyttar i sin tur något fler gånger än männen. En kvinna förväntas flytta i genomsnitt tolv gånger under sitt liv och en man elva gånger. De flesta länen tappar I Stockholms län var det personer fler som flyttade in än som flyttade ut. Därmed hade länet det största inrikes flyttningsnettot i landet under Endast 7 av 21 län hade ett positivt flyttningsnetto. Allra mest tappade Norrbottens län. Tre av fyra bor kvar i födelselänet Trots att vi flyttar alltmer så bor de flesta kvar i, eller har återvänt till, det län där de är födda. Den sista december 2010 bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän, 73 procent av kvinnorna och 76 procent av männen. Samtliga län i Sverige har en högre andel kvarboende män än kvinnor. Andel (%) svenskfödda med samma boendelän som födelselän den 31 december 2010 Län Kvinnor Män Totalt Yngre flyttar långt äldre kort De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen, under 2010 registrerades sådana flyttningar. Var tredje flytt skedde över kommungränsen och av dessa flyttningar gick knappt hälften utanför länet. Bland dem som flyttade till ett annat län var hälften i åldern 20 till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast på studier eller byte av arbete. Under denna period i livet flyttar både kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Mest flyttar 21- åringarna och det gäller för både kvinnor och män. Efter 30-årsåldern är flyttningarna färre och dessutom kortare. Endast 12 procent av alla flyttningar bland personer äldre än 30 år går utanför länet. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt Hjortkvarn Sveriges mittpunkt Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geografiska mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens kommun En annan känd punkt som kandiderar till Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken i Ånge kommun i Medelpad. Denna 66 Statistiska centralbyrån

8 Statistisk årsbok 2012 mittpunkt togs fram av Stockholms högskola 1947 genom att man konstruerade en styv karta av landet och sedan flyttade man en nål under kartan tills det vägde jämnt. En demografisk mittpunkt skulle kunna sägas vara en fortsättning på hur man kom fram till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten. Om man på den styva kartan över Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt vid den demografiska mittpunkten. Till denna punkt skulle det genomsnittliga avståndet fågelvägen för samtliga boende i Sverige bli kortast. År 2007 utropade Statistiska centralbyrån Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara Sveriges demografiska mittpunkt. Mycket tyder dock på att punkten om ett antal år kommer lämna Hallsbergs kommun och i stället gå in i Östergötlands län. Det beror på att en allt större andel av svenskarna väljer att bosätta sig i södra Sverige. Källa: SCB sstatistik, ( Statistiska centralbyrån 67

9 4.4 Sveriges framtida befolkning The future population Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige, och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2021 passera 10- miljonersstrecket. Enligt 2011 års prognos kommer folkmängden i Sverige att öka från 9,4 miljoner år 2010 till 10,9 miljoner år Det betyder en ökning med omkring 1,5 miljoner människor på knappa 50 år. Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent av den svenska befolkningen född utomlands. År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 procent och kommer enligt prognosen att stiga till omkring 18 procent år Andelen äldre i befolkningen ökar Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre, från till personer. Sedan 1990 har dock antalet ålderspensionärer varit relativt oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar nådde pensionsåldern under dessa år. Personer födda på 1940-talet går i pension under åren Under dessa tio år kommer antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka med drygt 20 procent. Det betyder en ökning från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen upphör inte i och med detta år 2060 räknar man med 2,7 miljoner personer över 65 år i Sverige. Antal i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre, tusental År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga Statistiska centralbyrån

10 Statistisk årsbok 2012 Även om antalet personer i arbetsför ålder (20-64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen på att antalet personer 65 år eller äldre ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. Andel personer som är 65 år och äldre per kommun, , procent Andel (%) i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga ,3 60,4 10, ,1 58,0 11, ,6 58,6 13, ,4 57,2 16, ,6 57,7 17, ,1 58,7 17, ,2 58,4 18, ,0 56,1 20, ,8 54,6 22, ,8 54,3 23, ,7 54,5 23, ,8 53,2 25,0 100 Den svenska befolkningen kommer därför att kännetecknas av en växande andel äldre och en minskande andel unga människor. År 1950 var drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. År 2000 hade andelen barn och ungdomar minskat till 24 procent och enligt prognosen beräknas andelen minska ytterligare till 22 procent år Andelen personer i åldern 65 år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år 1950 till 17 procent år År 2060 beräknas andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. Under förutsättning att pensionsåldern ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde person skulle vara pensionstagare om drygt 50 år. Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: Sveriges framtida befolkning ( Statistikdatabasen:. Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( Statistiska centralbyrån 69

11 4.5 Försörjningskvoten Dependency ratio Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den arbetande delen av befolkningen. Idag har vi en försörjningskvot på 0,70 vilket betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder ska försörja 70 unga och gamla. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år Den så kallade demografiska försörjningskvoten är ett mått som ofta används när man vill bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. Kvoten beräknas som relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder (20 64 år) och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall (0 19 år och 65 år). Försörjningskvoten ökar I diagrammet nedan visas försörjningskvoten totalt, samt den del som beror på andelen unga och den del som beror på andelen äldre. Den totala försörjningskvoten har varit relativt konstant sedan 1960-talet, medan delen från barn och ungdomar har gått ned samtidigt som delen från äldre har ökat något. I dag har vi en försörjningskvot på 0,70 vilket betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder ska försörja 70 unga och gamla. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år Under prognosperioden kommer försörjningskvoten från de äldre öka, medan den från de unga förväntas vara konstant. Omkring år 2030 kommer de äldre kosta mer än de yngre. Det står i stark kontrast till situationen på talet, då de unga kostade betydligt mer än de äldre. Pensionsåldern kan behöva höjas Det har under en längre tid pågått en debatt om huruvida pensionsåldern ska höjas för att utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern behöver höjas för att behålla försörjningskvoten på samma nivå som idag I dessa beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen, 20 år, konstant. Pensionsålder för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå År Pensionsålder år år år Försörjningskvoten år samt prognos Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning ( 70 Statistiska centralbyrån

12 Statistisk årsbok Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2010 Age pyramids Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl för sin benämning 1750 nuförtiden är det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. För 2010 liknar den mest en rektangel nedtill (10 54 år) men i toppen (60 år) står pyramiden stadigt än idag. Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903 och för 2010 SCB sstatistik ( 4.7 Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants In-och utvandingen Invandringen In- och utvandring till Sverige började registreras under senare hälften av 1800-talet. Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige ett utvandringsland med tidvis ett mycket betydande utvandringsnetto. Under åren 1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. Detta kan jämföras med att Sveriges befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 6,1 miljoner Nästan alla utvandrare sökte sig till USA. Invandrarna, som under motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, bestod huvudsakligen av hemvändande svenskamerikaner. Under 1930-talet var antalet invandrare högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna var även då återvändande svenskamerikaner. Det var alltså ännu för tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland. I slutet av andra världskriget ökade invandringen och ändrade karaktär, främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, huvudsakligen från de baltiska staterna och från eller via de nordiska länderna. I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring som fortsatte en bit in på 1970-talet. Sverige hade en relativt hög och jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes såväl till industrin som till en starkt växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna liberaliserades inom Norden och år 1954 ingicks avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige Del 1; sförändringar Del 3; sstatistik ( Statistiska centralbyrån 71

13 4.8 Födda Births Under den betraktade hundraårsperioden finns fem födelsetoppar: 1909 med födda 1920 med födda 1945 med födda 1966 med födda 1990 med födda Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens första år (1749) redovisas födda. Första året med över födda var 1825, och all time high är år 1887 med Källa: SCB ( 4.9 Spädbarnsdödligheten per levande födda 1751/ /2010 Infant deaths (under 1 year of age), rate per live births 1751/ / / /2010. Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten mycket hög, och vart femte barn dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten var kvar på denna höga nivå vid början av 1800-talet, men sedan började dödligheten sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten sjunkit till 15 procent för pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år senare var det endast 2 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna som avled före ett års ålder. Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten dramatiskt. Dock kan man se att spädbarnsdödligheten under första levnadsdygnet varit tämligen konstant ända fram till 1970, varefter även den minskar. Ett par förklaringar till att spädbarnsdödligheten totalt sett minskat är förbättrad hygien och ständiga landvinningar på läkekonstens område. Att dödligheten däremot är tämligen konstant ( ) under det första dygnet kan förklaras av att de barn som inte överlever sitt första dygn har så allvarliga åkommor att läkekonstens landvinningar inte räckt till. Att andelen ändå sjunker under senare delen av 1900-talet kan förklaras av att man nu bland annat kan rädda allt fler av de för tidigt födda. Källa: SCB sstatistik ( 72 Statistiska centralbyrån

14 Statistisk årsbok Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex År Year Män Men Kvinnor Women Samtliga Total År Män Kvinnor Samtliga Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; sstatistik ( Statistikdatabasen: (1990 ) Antal och tätorter 2010 och småorter 2005 samt folkmängd, länsvis Number of localities and smaller localities and population in localities and smaller localities, by county Län County Antal Number Tätorter* Localities 1 Folkmängd Population Småorter** Smaller localities 2 Summa tätorter och småorter All localities Utanför tätort och småort*** Outside localities and smaller localities Summa**** Total Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden * Avser tätorter ** Avser småorter *** Jämfört med total folkmängd **** Total folkmängd ) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of ) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen: ( Statistiska centralbyrån 73

15 4.12 Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis Population of localities, by county Län County Tätorternas landareal, hektar Antal tätorter 2 med invånare Number of localities 2 with inhabitants Summa tätorter Total Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Län Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare Population in localities 2 with inhabitants Folkmängd i tätorter 2 Inhabitants in localities 2 Folkmängd i tätorter i procent av hela folkmängden 2, 3 Stockolms ,7 Uppsala ,5 Södermanlands ,4 Östergötlands ,4 Jönköpings ,5 Kronobergs ,0 Kalmar ,5 Gotlands ,4 Blekinge ,6 Skåne ,6 Hallands ,3 Västra Götalands ,0 Värmlands ,4 Örebro ,7 Västmanlands ,6 Dalarnas ,9 Gävleborgs ,3 Västernorrlands ,6 Jämtlands ,4 Västerbottens ,6 Norrbottens ,2 Hela riket Sweden ,1 1) Land area of the localities, hectares. 2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each county is included in the figures for that county. 3) Inhabitants in localities as percent of total population. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen:. 74 Statistiska centralbyrån

16 Statistisk årsbok Tätorter Localities Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010 Population of the largest localities Folkmängd Population Folkökning Population change Antal Number Tätorter Folkmängd Folkökning % Antal % Stockholm Sundsvall Göteborg Luleå Malmö Trollhättan Uppsala Östersund Västerås Borlänge Örebro Tumba Linköping Upplands Väsby Helsingborg Falun Jönköping Kalmar Norrköping Kristianstad Lund Karlskrona Umeå Skövde Gävle Skellefteå Borås Lidingö Eskilstuna Uddevalla Södertälje Landskrona Karlstad Nyköping Täby Motala Växjö Vallentuna Halmstad Örnsköldsvik Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen: Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2005 och 2010, länsvis Area and population in sparsely populated areas, by county Län County Landareal utanför tätort hektar, Land area outside localities, hectare 3 Andel av länets hela landareal, % Total land area, % Folkmängd Population Antal Number Folkökning Population change % Invånare per km 2 land, 2010 Inhabitants per sq. km. land area utanför tätort, % av hela folkmängden 2010 Total population in sparsely populated areas, % Stockholms , ,5 15,1 4,3 Uppsala , ,7 8,1 19,5 Södermanlands , ,0 8,0 17,6 Östergötlands , ,3 6,5 15,6 Jönköpings , ,3 5,7 17,5 Kronobergs , ,0 4,9 22,0 Kalmar , ,2 4,8 22,5 Gotlands , ,4 7,6 41,6 Blekinge , ,8 11,0 20,4 Skåne , ,2 13,6 11,4 Hallands , ,6 11,8 20,7 Västra Götalands , ,4 11,0 16,0 Värmlands , ,0 4,0 25,6 Örebro , ,2 5,8 17,3 Västmanlands , ,1 6,3 12,4 Dalarnas , ,3 2,0 20,1 Gävleborgs , ,5 3,3 21,7 Västernorrlands , ,3 2,6 23,4 Jämtlands , ,4 0,9 33,6 Västerbottens , ,9 1,1 22,4 Norrbottens , ,7 0,5 17,8 Hela riket Sweden , ,1 3,5 14,9 1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality. 2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality. 3) Korrigerad enhet, Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 75

17 4.15 Län County Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population, by county Folkmängd Population Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Kristianstads Malmöhus Hallands Västra Götalands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs/Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Fr.o.m Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997). 2) Fr.o.m Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998). Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Folkräkningen 1950; srörelsen 1960; sförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 1980 och 1990; sstatistik ( Del 3 för 2000 och Statistikdatabasen: för Statistiska centralbyrån

18 Statistisk årsbok Kod Code Rangordning Order of rank Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter folkmängd Area and population of municipalities and ranking order Kommun Municipality Landareal 1, km 2 Land area 1 sq. km Män Men Folkmängd Population Kvinnor Women Invånare per km 2 Population density per sq. km. 01 Stockholms län 6 519, Botkyrka 194, Danderyd 26, Ekerö 216, Haninge 457, Huddinge 131, Järfälla 54, Lidingö 30, Nacka 95, Norrtälje 2 010, Nykvarn 153, Nynäshamn 357, Salem 54, Sigtuna 327, Sollentuna 52, Solna 19, Stockholm 188, Sundbyberg 8, Södertälje 525, Tyresö 69, Täby 60, Upplands Väsby 75, Upplands-Bro 237, Vallentuna 360, Vaxholm 57, Värmdö 443, Österåker 310, Uppsala län 8 208, Enköping 1 184, Heby 1 171, Håbo 143, Knivsta 283, Tierp 1 550, Uppsala 2 189, Älvkarleby 213, Östhammar 1 471, Södermanlands län 6 103, Eskilstuna 1 103, Flen 722, Gnesta 462, Katrineholm 1 025, Nyköping 1 427, Oxelösund 35, Strängnäs 741, Trosa 211, Vingåker 372, Östergötlands län , Boxholm 528, Finspång 1 061, Kinda 1 135, Linköping 1 435, Mjölby 548, Motala 988, Norrköping 1 503, Söderköping 677, Vadstena 182, Valdemarsvik 739, Ydre 679, Åtvidaberg 690, Ödeshög 431, Jönköpings län , Aneby 520, Eksjö 803, Totalt Total Statistiska centralbyrån 77

19 4.16 Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kod Rangordning Kommun Landareal 1, Folkmängd Invånare km 2 per km 2. Män Kvinnor Totalt Gislaved 1 143, Gnosjö 422, Habo 329, Jönköping 1 488, Mullsjö 201, Nässjö 934, Sävsjö 682, Tranås 405, Vaggeryd 829, Vetlanda 1 509, Värnamo 1 222, Kronobergs län 8 468, Alvesta 977, Lessebo 414, Ljungby 1 757, Markaryd 520, Tingsryd 1 049, Uppvidinge 1 178, Växjö 1 673, Älmhult 895, Kalmar län , Borgholm 680, Emmaboda 692, Hultsfred 1 127, Högsby 754, Kalmar 961, Mönsterås 602, Mörbylånga 669, Nybro 1 177, Oskarshamn 1 054, Torsås 470, Vimmerby 1 145, Västervik 1 881, Gotlands län 3 151, Gotland 3 151, Blekinge län 2 946, Karlshamn 491, Karlskrona 1 046, Olofström 391, Ronneby 829, Sölvesborg 186, Skåne län , Bjuv 116, Bromölla 163, Burlöv 18, Båstad 218, Eslöv 421, Helsingborg 346, Hässleholm 1 276, Höganäs 144, Hörby 422, Höör 293, Klippan 376, Kristianstad 1 251, Kävlinge 153, Landskrona 141, Lomma 55, Lund 430, Malmö 155, Osby 578, Perstorp 159, Simrishamn 394, Sjöbo 495, Skurup 195, Staffanstorp 107, Svalöv 390, Statistiska centralbyrån

20 Statistisk årsbok Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kod Rangordning Kommun Landareal 1, Folkmängd Invånare km 2 per km 2. Män Kvinnor Totalt Svedala 219, Tomelilla 398, Trelleborg 342, Vellinge 143, Ystad 352, Åstorp 93, Ängelholm 422, Örkelljunga 321, Östra Göinge 434, Hallands län 5 461, Falkenberg 1 115, Halmstad 1 020, Hylte 951, Kungsbacka 611, Laholm 888, Varberg 874, Västra Götalands län , Ale 318, Alingsås 474, Bengtsfors 889, Bollebygd 264, Borås 915, Dals-Ed 729, Essunga 235, Falköping 1 056, Färgelanda 593, Grästorp 265, Gullspång 315, Göteborg 450, Götene 406, Herrljunga 500, Hjo 298, Härryda 268, Karlsborg 408, Kungälv 364, Lerum 260, Lidköping 703, Lilla Edet 317, Lysekil 209, Mariestad 602, Mark 933, Mellerud 515, Munkedal 638, Mölndal 146, Orust 389, Partille 57, Skara 440, Skövde 676, Sotenäs 139, Stenungsund 253, Strömstad 471, Svenljunga 925, Tanum 923, Tibro 220, Tidaholm 520, Tjörn 168, Tranemo 744, Trollhättan 412, Töreboda 542, Uddevalla 641, Ulricehamn 1 051, Vara 700, Vårgårda 428, Vänersborg 647, Åmål 484, Öckerö 25, Statistiska centralbyrån 79

21 4.16 Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2010 enligt indelningen den 1 januari 2011 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kod Rangordning Kommun Landareal 1, Folkmängd Invånare km 2 per km 2. Män Kvinnor Totalt 17 Värmlands län , Arvika 1 659, Eda 825, Filipstad 1 543, Forshaga 350, Grums 386, Hagfors 1 834, Hammarö 56, Karlstad 1 165, Kil 360, Kristinehamn 748, Munkfors 142, Storfors 393, Sunne 1 296, Säffle 1 220, Torsby 4 188, Årjäng 1 420, Örebro län 8 546, Askersund 819, Degerfors 385, Hallsberg 640, Hällefors 989, Karlskoga 470, Kumla 205, Laxå 604, Lekeberg 466, Lindesberg 1 382, Ljusnarsberg 578, Nora 621, Örebro 1 380, Västmanlands län 5 144, Arboga 327, Fagersta 270, Hallstahammar 171, Kungsör 203, Köping 607, Norberg 419, Sala 1 174, Skinnskatteberg 662, Surahammar 345, Västerås 962, Dalarnas län , Avesta 615, Borlänge 586, Falun 2 051, Gagnef 769, Hedemora 839, Leksand 1 225, Ludvika 1 498, Malung-Sälen 4 105, Mora 2 828, Orsa 1 742, Rättvik 1 932, Smedjebacken 953, Säter 573, Vansbro 1 548, Älvdalen 6 917, Gävleborgs län , Bollnäs 1 821, Gävle 1 615, Hofors 411, Hudiksvall 2 497, Ljusdal 5 288, Nordanstig 1 380, Ockelbo 1 069, Ovanåker 1 883, Statistiska centralbyrån