LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET. KOMMUNDIREKTÖRENS FÖRSLAG: Kommunstyrelsens ordförande konstaterar sammanträdets laglighet och beslutförhet.

Transkript

1 260, KST :00 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET s ordförande konstaterar sammanträdets laglighet och beslutförhet. KST 260

2 261, KST :00 PROTOKOLLJUSTERARE, val utser två protokolljusterare och bestämmer tidpunkten för justeringen. Justeringen föreslås ske direkt efter sammanträdet. KST 261

3 262, KST :00 FÖREDRAGNINGSLISTAN, godkännande gör nödvändiga ändringar eller tillägg till föredragningslistan, varefter den godkänns. KST 262

4 263, KST :00 KST: 261/2011 Dnr:KST 261/2011 FÖRVALTNINGSÄRENDEN Information från kommunförbundet Information om regeringsprogrammet och dess eventuella påverkan på kommunens verksamhet. Materialet har presenterats för kommundirektörerna på kommundirektörskonferensen i september. antecknar informationen till kännedom. KST 263

5 264, KST :00 KST: 248/2011 Dnr:KST 248/2011 FÖRVALTNINGSÄRENDEN, Kommunindelning mellan Vörå kommun och Nykarleby stad Alf Häggblom m.fl. (Österby byaråd, icke registrerad förening) har inlämnat en framställning om att kommunindelningen mellan Oravais kommun och Nykarleby stad skulle justeras så att postnummerområdet Pensala, till den del som det ligger inom Oravais kommun, överflyttas till Nykaleby stad. Framställningen har lämnats till Oravais kommunstyrelse den och behandlats både i Oravais kommun och sedermera i nya Vörå kommun. Finansministeriet har den fattat beslut i ärendet. Finansministeriet förkastar med stöd av 21 2 mom. i kommunindelningslagen framställningen om flyttandet av en kommundel från Vörå kommun till Nykarleby stad. I finansministeriets utvärdering av förutsättningarna för ändring i kommunindelningen framförs följande saker. Motiveringarna att byn utgör en funktionell helhet som delas av kommungränsen utgör inte sådana förutsättningar för ändring i kommunindelningen som avses i 4 i kommunindelningslagen. Framställarna har emellertid inte visat hur en ändring i kommunindelningen skulle förbättra levnadsförhållandena eller samhällsstrukturens funktionsduglighet från det nuvarande. Vörå kommun har motsatt sig framställningen med främsta motivering att en ändring i kommungränsen inte skulle främja servicen för invånarna i området eller kommunens funktionella eller ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service. Nykarleby stad har förordat framställningen, men har inte framfört några motiveringar eller visat hur ändringen skulle uppfylla förutsättningarna i 4 i kommunindelningslagen. Finansministeriet anser att en justering av kommungränsen skulle förändra de kommungränser och förutsättningar som utgjort grunden för bildandet av Vörå kommun från och med den Ministeriet anser att läget i de sammanslagna kommunerna bör lugnas ner i fråga om överföringar av delar av kommuner så länge som kommunerna själva inte understöder dem. Vörå kommun bör ges en verklig möjlighet att förverkliga det i 9 i kommunindelningslagen (1196/1997) avsett avtal om ordnandet av förvaltning och service som utgör grunden för sammanslagningen. antecknar finansministeriets beslut till kännedom och för även beslutet för kännedom till kommunfullmäktige. KST 264

6 265, KST :00 KST: 247/2011 Dnr:KST 247/2011 FÖRVALTNINGSÄRENDEN, Val av representant till MBT-samarbetsgrupp På Vasaregionens samarbetsdelegations möte den behandlades och godkändes arbetsprogrammet för vasaregionens regionala utvecklingslinjer Under rubriken markanvändning, trafik och boende finns projektet med att uppgöra en strukturplan för stadsregionen. Strukturplan för stadsregionen påbörjas, Strukturplanen utgör en del av genomförandet av den regionala strategin. I planeprocessen söker man efter och jämför olika alternativ för regionstrukturen och regionens framtida markanvändning. Planen har en stark koppling till boende, näringslivets utveckling, servicenät och kommunernas ekonomi. Planen styr den framtida planläggningen och annan utveckling av markanvändningen. En strukturplan är ändå inte en plan såsom stadgas i markanvändnings- och bygglagen. Under de senaste åren har egna strukturplaner utarbetats bl.a. för Jyväskylä-, Tammerfors- och Lahtisregionerna. Österbottens Förbund har hörsammat behovet och sammankallade till det första mötet för gruppen den och önskar att kommunerna utser sina representanter i gruppen. utser kommundirektören till ordinarie medlem och förvaltningsdirektören till ersättare i nätverksgruppen. KST 265

7 266, KST :00 KST: 249/2011 Dnr:KST 249/2011 FÖRVALTNINGSÄRENDEN, Kallelse till en referensgrupp för kommunreformen. Finlands Kommunförbunds direktör för den svenska verksamheten, Kristina Wikberg, har inbjudit alla kommun- och stadsdirektörerna i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna till en referensgrupp för kommunreformen. Referensgruppen skall verka som stöd för kommunförbundets arbete i kommunreformsärenden. Gruppen utbyter information och diskuterar kommunstrukturen ur en språklig synvinkel. Kommunförbundet bidrar med information om regeringens reformplaner genom att följa med arbetet i strukturarbetsgruppen vid finansministeriets kommunavdelning och via referensgruppen kan kommunfältets åsikter och synpunkter förmedlas vidare till kommunförbundets ledning. Det första referensgruppsmötet hålls den 10 januari 2012 kl Preliminärt är ministrarna Anna-Maija Henriksson och Stefan Wallin bokade till denna diskussion. beviljar kommundirektören rätt att delta i referensgruppen och vid behov kan hon utse en ersättare för referensgruppens möten. KST 266

8 267, KST :00 KST: 227/2011 Dnr:KST 227/2011 FÖRVALTNINGSÄRENDEN, Inrättande av äldreråd OMSN , 94 OMSN , 67 OMSN , 39 Hänvisning till Kerstin Karlssons daterade initiativ om inrättande av äldreråd, kommunstyrelsens i Vörå-Maxmo beslut 227/ och organisationskommissionens beslut 108/ Äldreomsorgen har länge varit ett tyngdpunktsområde i Maxmo, Oravais och Vörå kommuner. Åldringarnas andel av den nya kommunens befolkning är stor nu och även i framtiden, och i alla tre kommundelar har gjorts och görs som bäst stora investeringar till äldreomsorgen. Mot den bakgrunden är initiativet om inrättande av ett kommunalt äldreråd som ett samarbetsorgan för äldre människor, äldreoch pensionärsorganisationer och kommunala myndigheter motiverat. Vörå kommun har tidigare haft ett handikappråd, som samtidigt fungerade som äldre befolkningens intressebevakare. Som en rationaliseringsåtgärd slutade rådet sin verksamhet och dess uppgifter överfördes till socialnämnden, som genom sina kontakter till kommunens tre pensionärsföreningar kunde beakta den äldre befolkningens intressen i sina beslut. Pensionärsföreningar har en stark lokalanknytning och den modellen som Vörå kommun hade fungerar inte i den nya kommunen. Föredraganden anser att åldringarnas intressen blir bäst bevakade, om kommunen har ett äldreråd som har representanter från alla tre kommundelar. OMSORGSCHEFENS FÖRSLAG: Omsorgsnämnden föreslår för kommunstyrelsen att kommunen inrättar ett äldreråd, som har representanter från alla kommundelar. OMSN 39 Ärendet återremitteras för närmare beredning. Omsorgschefen och äldreomsorgsledaren utreder, hur äldrerådens uppgifter och verksamhet har ordnats i Österbotten och utarbetar en modellstadga för Vörå kommuns äldreråd. OMSN , 67 Österbottens kommuner är med i projektet Äldrecentrum Österbotten. Projektarbetaren Ulla-Britt Ingman har i samarbete med representanter för äldreråden i Österbotten utarbetat en verksamhetsrekommendation för äldreråden. Närmare uppgifter i bilagan. Äldrerådens sammansättning och uppgifter fastställs antingen i kommunens förvaltningsstadga eller instruktion för äldreråd.

9 267, KST :00 KST: 227/2011 Dnr:KST 227/2011 Om kommunen beslutar att inrätta ett äldreråd, kunde dess uppgifter fastställas genom instruktion och rådet borde underlyda kommunstyrelsen, som utser medlemmarna till rådet. Under kommunstyrelsen kan äldrerådet behandla alla för äldre befolkning viktiga frågor, liksom sociala ärenden, boende, teknik, trafik och miljöplanering. Genom instruktion fastställs -Äldrerådets uppgifter -Antalet medlemmar -Vilka samfund/instanser de representerar -Rådets verksamhetsperiod -Sammankallande av möten -Valet av ordförande och hur sekreterarens uppgifter handhas -Uppgörande av verksamhetsplan och avgivande av verksamhetsberättelse Äldrerådets uppgifter kunde preciseras närmare enligt följande: -fungera som en remissinstans -främja samarbete mellan kommunen och pensionärsföreningarna -en rådgivande funktion -ta initiativ till och göra framställningar i olika ärenden -bevaka de äldres ärenden -fungera som ett samarbetsorgan mellan de äldre och kommunen Omsorgschefen och äldreomsorgschefen anser att äldrerådets uppgifter och verksamhet kunde fastställas enligt ovanstående. Egen budget av kommunala medel behövs inte, sammanträdeskostnaderna kan ersättas enligt kommunens arvodesstadga. OMSORGSCHEFENS FÖRSLAG: Omsorgsnämnden föreslår för kommunstyrelsen att kommunen inrättar ett äldreråd. Äldrerådet underlyder kommunstyrelsen, som fastställer rådets uppgifter och verksamhet enligt ovanstående principer. OMSN 67 Ärendet återremitteras till tjänsteinnehavarna för närmare beredning. Till omsorgsnämndens sammanträde kallas representant från kommun som har fastställt äldrerådets uppgifter genom förvaltningsstadga eller instruktion. Omsorgsnämnden utarbetar ett förslag till äldrerådets stadga i Vörå kommun. Projektledaren Ann-Sofi Smeds-Nylund från projektet Äldrecentrum Österbotten kommer till omsorgsnämndens sammanträde och informerar om äldrerådens uppgifter och verksamhet i Österbotten. Som bilaga är ett förslag till äldrerådets i Vörå instruktion. OMSORGSCHEFENS FÖRSLAG:

10 267, KST :00 KST: 227/2011 Dnr:KST 227/2011 Omsorgsnämnden föreslår för kommunstyrelsen att kommunen inrättar ett äldreråd. Äldrerådets uppgifter och verksamhet fastställs på basen av den bifogade instruktionen. OMSN 94 Omsorgsnämnden föreslår för kommunstyrelsen att kommunen inrättar ett äldreråd. För kommunstyrelsen föreslås att instruktionen fastställs enligt förslaget, men 3 ändras och får följande lydelse: Äldrerådet har sju medlemmar, vilka väljs av kommunstyrelsen för fullmäktiges mandatperiod. Medlemmarna väljs på förslag av pensionärsföreningarna i kommunen så att varje pensionärsförening och olika kommundelar är representerade i rådet. För varje medlem väljs en personlig ersättare. Förslaget till äldreråd är väl genomarbetat av omsorgsnämnden. Tidpunkten för uppstarten av äldrerådsverksamheten kunde vara i samband med nästa kommunalval så att de första förtroendevalda får en hel period på sig att utforma sin verksamhet. Gällande 4 och skrivningen om sekreterare så strider det lite mot tidigare principerna vid tillsättandet av t.ex. ungdomsrådet. Vid tillsättandet av ungdomsrådet ansågs det viktigt med en direkt koppling till den sektor som ansvarar för kommunens verksamhet på området och sålunda tillsattes fritidssekreteraren som sekreterare för rådet. I samklang med detta borde även äldrerådets sekreterare kopplas ihop med den kommunala verksamheten på området. Sekreteraren för äldrerådet borde komma från omsorgssektorn. ändrar skrivningen i 4 i instruktionen för äldrerådet så att sekreterare utses av omsorgsnämnden inom sitt eget verksamhetsområde, i enlighet med bifogat instruktionsförslag. föreslår för fullmäktige att ett äldreråd inrättas från och med nästa fullmäktigeperiod i enlighet med bifogad korrigerad instruktion. KST 267

11 268, KST :00 KST: 251/2011 Dnr:KST 251/2011 FÖRVALTNINGSÄRENDEN, Representation i Vasa stads kommitté för utvecklande av utbildningsväsendet. I Vasa stad har funnits en kommitté för utvecklande av utbildningsväsendet, vars uppgift är att behandla ärenden i anknytning till utvecklande av stadens utbildningsväsende och utbildning även i vidare bemärkelse. Stadsstyrelsen i Vasa har för mandatperioden tillsatt en kommitté, var sammansättning är följande: Håkan Nordman (orf.), Marjatta Vehkaoja (viceordf.), Markku rautonen, Maj-Gret Axell och Hannu Katajamäki. Stadsstyrelsen har berett de omgivande kommunerna tillfälle att till kommittén välja en finsk- och en svenskspråkig representant. Under mandatperioden har de omgivande kommunerna representerats av Agneta Martin från Malax och Anne-Marie Viinamäki från Lillkyro. ger fortsatt mandat åt Agneta Martin från Malax att representera de svenskspråkiga kommunerna i kommittén perioden KST 268

12 269, KST :00 KST: 252/2011 Svenska bildningsnämnden Dnr:SVBN 116/2011 SOCIALVÅRD, Barnomsorgen, Eftermiddagsverksamhet i Vörå centrum Svbn Svbn Barnomsorgsledarens beredning: Eftermiddagsverksamheten för Koskeby skolas, Rejpelt skolas och Rökiö skolas elever har fram till maj 2011 ordnats med köptjänst av Vörå Frikyrka. Eftersom kommunen är ansvarig för verksamheten föreslås köptjänsten avslutas så att man kan kontrollera verksamheten. Fr.o.m. skolstarten, , föreslås kommunen ordna eftermiddagsverksamheten. Det finns inga lediga lokaler i Vörå centrum varför eftermiddagsverksamheten ordnas i Koskeby skola. Eftis har öppet kl barn har anmält sig till eftis för verksamhetsåret En avgift betalas för de avtalade dagarna. Avgiftsintäkterna skulle vara 1510 euro/månad. Två eftisledare behöver anställas. En person med ansvar med en arbetstid mellan kl och en med arbetstiden kl En eftisledare 65 % av fulltid och med ansvar lediganslås för tiden En andra eftisledare 52% av fulltid lediganslås för tiden Lön enligt Akta, 05KOU010. Prövotiden är fyra månader och straffregistersutdrag och läkarintyg bör uppvisas före tillträde. BILDNINGSCHEFENS FÖRSLAG: Eftersom representanter för Vörå Frikyrka har meddelat att de önskar upphöra med eftisverksamheten fr.o.m. höstterminen 2011 och det finns budgeterade medel så ordnar kommunen eftis i egen regi. Nämnden väljer att inte lediganslå eftisledare eftersom det finns befintlig personal inom kommunen som bör erbjudas jobben. SVBN 187 Enligt förslag Barnomsorgsledarens beredning: Eftisbudgeten är förbrukad till över 200 %. Detta beror främst på för högt budgeterade avgiftsintäkter och på att köptjänsten från Frikyrkan inte hållits inom ramarna. En tilläggsbudget kommer att behövas för resten av året. Eftisverksamheten fungerar nu i Koskeby skola. Barnomsorgsledaren har undersökt andra alternativ eftersom Koskeby skolas personal och eftisledarna anser det svårt att få en ändamålsenlig verksamhet på skolan.

13 269, KST :00 KST: 252/2011 Svenska bildningsnämnden Dnr:SVBN 116/2011 I läkargården hyrs utrymmen för gruppfamiljedaghemmet Myran. Ett rum används inte och skulle ha varit ett alternativ, men på grund av väldigt stor grupp, i medeltal 20 elever per dag är detta inget alternativ. För att kunna använda utrymmet borde dessutom en del inventarier införskaffas. Frikyrkan önskar få hyra ut sina utrymmen även i fortsättningen. Hyran har diskuterats och Frikyrkan har gått med på en sänkning från 850 euro per månad till 700 euro per månad. För att hyra in sig i Frikyrkan behövs för resten av året en tilläggsbudget på euro för hyreskostnader. Dessutom behövs euro för löner, mellanmål, hobbymaterial och ledarnas fortbildning. Budgetförslag 1 som bilaga. Uträkningen är gjord på ett halvt verksamhetsår, 5 månader. Ifall verksamheten fortsätter i Koskeby skola behövs i tilläggsbudget euro för löner, mellanmål, hobbymaterial och ledarnas fortbildning. Ett materialskåp med lås bör också införskaffas, som skulle betyda 300 euro i tilläggsbudget. Budgetförslag 2 som bilaga. Uträkningen är gjord på ett halvt verksamhetsår, 5 månader. Barnomsorgsledaren föreslår för nämnden att eftisverksamheten ordnas på daghemmet Liljekonvaljen fr.o.m BILDNINGSCHEFENS FÖRSLAG: Nämnden beslutar att placera eftisverksamheten på daghemmet Liljekonvaljen fr.o.m Anhållan om budgetändring för resten av år 2011 behövs eftersom anslaget för eftermiddagsverksamheten är överskriden med euro. Verksamheten för resterande hösttermin beräknas kosta 4000 euro netto. Nämnden anhåller hos fullmäktige om euro i budgetändring för eftisverksamheten. SVBN 224 Enligt förslag Ett nytt budgetförslag för eftisverksamheten på Liljekonvaljen har uppgjorts av barnomsorgsledaren för tiden För fortsättningen intas medel i budgeten för föreslår för fullmäktige att euro beviljas i tilläggsbudget för förskoleverksamheten i enlighet med bifogade budgetförslaget. KST 269

14 270, KST :00 KST: 259/2011 PERSONALÄRENDEN, Barnomsorgen, Liljekonvaljen, daghemsbiträde SVBN 208, Barnomsorgsledarens beredning: På Liljekonvaljen finns en köksbiträdesbefattning på 50% och en städerskebefattning på 75%. Eftersom ingen sökt städerskebefattningen trots annonsering två gånger och köksbiträdet avgår med pension finns möjlighet att kombinera befattningarna till ett daghemsbiträde. Daghemsbiträdesuppgifter skulle vara att bistå kokerskan, sköta städningen samt vara en resurs i barngrupperna då behov finns. Köksbiträdet på Liljekonvaljens kök avgår med pension och före det tar hon ut lagstadgad semester och är sista dagen i jobb Städningen har tillfälligt ordnats som köptjänst. BILDNINGSCHEFENS FÖRSLAG: Nämnden föreslår för kommunstyrelsen att städarbefattningen(75%) och köksbiträdesbefattningen (50%) omändras till daghemsbiträdesbefattning på 100% fr.o.m SVBN 208 Enligt förslag Städarbefattningen på Liljekonvaljen har nummer BB025 och skulle sålunda avslutas och köksbiträdesbefattningen har nummer BB024 och skulle sålunda ombildas till en daghemsbiträdesbefattning med nummern BB024. avslutar befattningen BB025 och ombildar befattningen BB024 till en daghemsbiträdesbefattning på 100 % och med nummern BB024. Lönesättningen följer löneombudsmannens lönesättningsdirektiv. KST 270

15 271, KST :00 KST: 237/2011 Dnr:KST 237/2011 UNDERVISNINGS- OCH BILDNINGSVÄSENDET, Projektet Gymnasieprojektet - Studentexamen på lika villkor Finlands Kommunförbund har startat ett ettårigt projekt Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor. Gymnasierna i Finland står inför stora utmaningar och bland dessa utgör de svenskspråkiga enheterna en heterogen grupp med olika utmaningar men också stora möjligheter. Målsättningen är att tillsammans med utbildningsanordnarna ta fram de bästa alternativen för våra svenskspråkiga gymnasier regionvis. Under hösten 2011 samlas och sammanställs information om svenskspråkig gymnasieutbildningen i Finland som sedan kommer att bilda diskussionsunderlag för fortsatt arbete. En referensgrupp med representanter från kommunerna och andra intressegrupper kommer att tillsättas. Kommunerna väljer själva sin representant. antecknar informationen till kännedom och utser gymnasierektor Christer Simons till sin ordinarie representant i referensgruppen med Ulf Friman som ersättare. KST 271

16 272, KST :00 KST: 234/2011 Dnr:KST 234/2011 INTERNATIONELL VERKSAMHET, Avtal om ordnandet av mottagandet av asylsökande Migrationsverket har översänt ett nytt avtal för ordnandet av mottagandet av asylsökande. Avtalet bygger på tidigare avtal och tillämpas från och med den Förnyandet av avtalet föranleds av ny lagstiftning om mottagande asylsökanden. Innehållsmässigt har avtalen inte ändrats och Migri föreslår att avtalen uppdateras utan förhandlingsomgångar. Tjänstemännen har haft möjlighet att ge kommentarer under sommaren gällandes avtalet. godkänner det uppgjorda avtalet. KST 272

17 273, KST :00 KST: 160/2011 Dnr:KST 160/2011 HÄLSOVÅRD, Utlåtande över Fimeas förslag till lokaliseringsområden för apoteken i Vörå kommun KST 185, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea) begär kommunens utlåtande om lokaliseringsområdena för apoteken i Vörå kommun. Utlåtandet skall tillställas Fimea senast den Enligt 40 i läkemedelslagen (395/1987) beviljas apotekstillstånd för drivande av en viss apoteksrörelse inom en kommun eller en del av denna. Apotekstillstånden ska beviljas för idkande av apoteksverksamhet inom en kommun alltid när detta är möjligt och en del av en kommun ska i första hand användas då det annars finns skäl att befara att stora områden blir utan apotekstjänster. Apoteken får fritt placeras inom det fastställda lokaliseringsområdet. Fimea fattar separat beslut om filialapotekens lokaliseringsområde i samband med tillståndsbeslutet för varje filialapotek. Fimeas förslag till lokaliseringsområden går i korthet ut på att Vörå apotek skulle heta 1:a apoteket i Vörå och Oravais apotek skulle heta 2:a apoteket i Vörå. Dessa namn hindrar inte apoteken från att använda andra namn i sin marknadsföring eller i andra sammanhang. Bifogat finns även en karta över en vägledande framställning över apoteksområdena i Vörå. Det är klart att invånarna anlitar det apotek som de önskar inom eller utom kommunens gränser. har inget att framföra till förslaget utan anser att en uppdelning i det föreslagna området garanterar en god service åt invånarna. KST 185 Godkändes. Beslut om fastställande av lokaliseringsområden för apotek har gjorts av Fimea den Beslutet är i enlighet med det förslag som kommunstyrelsen gav utlåtande på under sommaren. antecknar beslutet till kännedom. KST 273

18 274, KST :00 KST: 260/2011 Dnr:KST 260/2011 EKONOMI, Kommunens deltagande i Oravais historiska förenings projekt. Oravais historiska förening har för avsikt att flytta Benttägobbis (Mårten Lassus) hur från Karvat by till Fänrik Ståhls center. Föreningen har kring detta byggt upp två olika projekt. Det ena projektet gäller själva investeringsdelen eller flyttandet av huset och allt som där ingår, för denna del söks finansiering från ELY-centralen och kommunen. Den andra delen utgörs av historiedokumentering och implementering kring historien om byggnaderna samt marknadsföring och till denna del söks finansiering från Leaderpengar och då är kommunens andel färdigt beaktad i finansieringen. Projektbudgeten för flyttandet av byggnaden utgör totalt euro och ELY centralen skulle finansiera 70 % och kommunens andel 30 % av den offentliga finansieringen om 75%. Föreningen själv skall stå för 25 % och har fått bidrag från kulturfonden för detta ändamål. Projektet skulle pågå under perioden Föreningen har redan fått beslut om sin privata andel i projektet från Kulturfonden och kunde med dessa medel påbörja projektet om man kan få kommunens beslut också inför nästa år. deltar i projektet under åren med den kommunala andelen som ELY-centralens finansieringsbeslut kräver, dock högst euro per år eller euro totalt. Finansiering medtas i budgeten ELYcentralens beslut om godkännande av projektet bör inlämnas till kommunen innan den kommunala andelen kan utbetalas. KST 274

19 275, KST :00 KST: 262/2011 MARKANVÄNDNING, BYGGANDE OCH BOENDE, Undantagslovsförordran; Fritidsbostad till fast boende/ Valtinen Ilkka BN 134, Valtinen Ilkka anhåller om att ändra om fritidsbostad till fast boende på tomt Kevätniemi. Enligt fastställd generalplan så har tomten beteckningen RA vilket enligt beteckningar och bestämmelser för planen är en fritidstomt (Bilaga 1). För att använda tomten för fast boende ska sökande inlämna en anhållan om undantag från generalplanen vilket behandlas av den instans som har beslutanderätt i ärendet. Byggnads- och miljönämnden överför ärendet till kommunstyrelsen för vidare behandling efter att nämnden gett sitt utlåtande i ärendet. Ifall undantagslovet godkänns ska sökande därefter ansöka om bygglov för att ändra fritidsbostad till fast bostad och i den beslutsprocessen bedömer man om fritidsbostaden uppfyller gällande regler för fast boende. BYGGNADSINSPEKTÖRENS FÖRSLAG: Byggnads- och miljönämnden förordar ej undantaget på tomt Kevätniemi med den motiveringen att följderna för ett godkännande kan leda till att varje fritidstomt enligt Maxmo generalplan kan bli egnahemshustomter och syftet med planeringen var att skilja på egnahemshustomter samt fritidstomter. BMN 134 Efter livlig diskussion godkändes byggnadsinspektörens förslag med tillägget att kommunstyrelsen bör ta principbeslut om fast boende på fritidstomt, med tanke på kommunal service Sökandes villatomt befinner sig i Maxmo skärgård på generalplanerat område. I den aktuella generalplanen med rättsverkan har även så kallade byautvecklingsområden utmärkts. På byautvecklingsområdena finns en möjlighet att ändra om fritidsbostad till fast boende, områdena ligger nära till befintligt kommunalteknik och fritidsbostäderna kan med enkla medel införlivas i byastrukturen. Sökandes fritidsbostad befinner sig inte inom ett byautvecklingsområde. Fastigheten befinner sig mellan två stranddetaljplaner på Bjonholmen. Stranddetaljplanerna har inte varit del av generalplanen och sålunda borde de två detaljplanerna uppdateras om man öppnar möjligheten för fast boende på detta område. beviljar inte undantag från generalplanens bestämmelse på den aktuella fastigheten eftersom den inte befinner sig på byautvecklingsområdet. KST 275

20 276, KST :00 KST: 263/2011 MARKANVÄNDNING, BYGGANDE OCH BOENDE, Undantagslovsansökan; Tillbyggnad fritidshus / Strandin Bengt BMN 135, Bengt Strandin önskar få bygga en tillbyggnad på sitt fritidshus, Ahlnäs Rn:r 5:67, så att den sammanlagda våningsytan blir 91 m 2. Enligt delgeneralplanen för området är största tillåtna våningsytan på fritidshuset 80 m 2. kan besluta om undantag i detta ärende eftersom den totala byggrätten på tomten, 150 m 2, ej överskrids. Grannarna har hörts, inga anmärkningar BYGGNADSINSPEKTÖRENS FÖRSLAG: Byggnads- och miljönämnden förordar undantagslovet med motiveringen att man håller sig inom ramarna för tomtens byggrätt. BMN 135 Godkännes beviljar sökande undantagslov för tillbyggnad av fritidshus. Undantagslov beviljas från gällande bestämmelser om maximal våningsyta för fritidshus om 80m 2 så att sökande tillåts bygga fritidshus om 91 m 2 så att den totala byggrätten om 150 m 2 på sökandes tomt Ahlnäs Rnr 5:67 inte överskrids. KST 276

21 277, KST :00 KST: 264/2011 MARKANVÄNDNING, BYGGANDE OCH BOENDE, Undantagslovsansökan ; Byggande av parhus på AO- område / Glasberg Joel BMN 136, Enligt detaljplanen för förstoringen av Finnholmens detaljplan fastställd i fullmäktige / 2009 har kvarter 10 beteckningen AO som enligt detaljplanebestämmelserna är beteckningen för fristående småhus ( bilaga 1). Glasberg Joel anhåller om att göra en tillbyggnad på ett befintligt egnahemshus så att det i framtiden kommer att bli två bostäder ( bilaga 2 ). Detta strider mot planen eftersom beteckningen borde vara AR för att detta ska vara tillåtet. Glasberg Joel har ansökt om undantagslov så att han kan förverkliga sina planer och Byggnads- och miljönämnden överför ärendet till kommunstyrelsen för vidare behandling efter att nämnden gett sitt utlåtande i ärendet. Grannarna har blivit hörda inga anmärkningar har lämnats in. BYGGNADSINSPEKTÖRENS FÖRSLAG: Byggnads- och miljönämnden förordar undantagslovet med den motiveringen att byggrätt finns på området samt att de två bostäderna byggs ihop. BMN 136 Godkännes Den tänka byggnadsplatsen befinner sig i centrala Maxmo på kommunens detaljplaneområde. I planeringsskedet hade säkert en annan beteckning för tomten kunnat användas redan i det skedet om man varit medveten om behovet. Att bygga till ett befintligt hus i egnahemshusstil passar i övrigt bra in på området. beviljar undantag för byggande av parhus på fastighet Berg och sökande kan uppföra parhus på i detaljplanen betecknat småhusområde. KST 277