Supported Employment. En utvärdering av införandet av Supported Employment i sex kommuner på höglandet, Jönköpings län
|
|
- Dan Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Supported Employment En utvärdering av införandet av Supported Employment i sex kommuner på höglandet, Jönköpings län
2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 5 2 Inledning Om Supported Employment Bakgrund till införandet av Supported Employment i Jönköpings län 7 3 Syfte med utvärderingen, utvärderingsmetod och genomförande Syfte med utvärderingen Utvärderingsmetod och genomförande 9 4 Resultat Planering och information för införandet av SE-metodiken inom socialtjänsten i de aktuella kommunerna SE-teamet Stöd i arbetet till metodansvariga Hur arbetet med SE går till Omständigheter i omvärlden 18 5 Om implementering Viktigt att tänka på vid implementering av en metod Hård och mjuk styrning Drift avvikelser från en originalmodell Nyckelkomponenter på olika nivåer 23 6 Diskussion Hur har implementeringen av SE-metodiken planerats och förankrats i de kommunala organisationerna? Vilka styrningsstrategier har använts av ledningen för att implementera SE? Vilka avsteg har gjorts från metodiken och varför? Hur har relationerna till samarbetspartners uppfattats i den kommunala organisationens perspektiv? Vilken betydelse har interna, organisatoriska respektive omvärldsrelaterade faktorer haft för implementeringsprocessen? 28 7 Sammanfattande diskussion 29 Referenser 31 Supported Employment 4
3 1 Sammanfattning Införandet av Supported Employment i Höglandskommunerna är en regional satsning inom kommunala verksamheter avseende målgruppen med psykisk funktionsnedsättning utanför arbetsmarknaden. Regionförbundets enhet för kommunal utveckling, FoUrum och Höglandets samordningsförbund har i ett samarbete med 6 kommuner hemmahörande på höglandet i Jönköpings län implementerat Supported Employment med syfte att utveckla arbetet avseende den aktuella målgruppen. Med syfte att undersöka möjligheter och utmaningar vid införandet av Supported Employment i de aktuella kommunerna har enskilda intervjuer genomförts med metodansvariga och chefer. Detta har lett till kunskap om hur införandet av metoden har förberetts och förankrats i verksamheterna och hur detta har upplevts i de metodansvarigas perspektiv. Implementeringen av Supported Employment bedöms ha varit framgångsrik utifrån att flera viktiga komponenter för en lyckad implementering har identifierats i processen. Bland annat fanns tydligt uttryckta behov av insatsen, idén var förpackad på ett attraktivt sätt och liknade tidigare arbetsmetoder. Vidare bidrog att Höglandets samordningsförbund sköt till med finansiella resurser och att satsningen gjordes i samverkan inom länet. När detta skrivs är Supported Employment en vedertagen arbetsmetod i de aktuella kommunerna och arbetet sker i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget/psykiatrin. Att metoden liknar tidigare arbetssätt är en fördel vid implementering, men visade sig här orsaka besvikelse hos personal som utbildades i metoden, när deras förväntan var att få lära sig något nytt. Metodansvariga uppger också att det gick väldigt fort när man fick informationen och erbjudande om utbildning. Kanske kan reaktionen hos medarbetarna förstås som ett exempel på motstånd, vilket i litteraturen beskrivs vara vanligt förekommande vid implementering. En möjlig förklaring till att situationen uppstod kan vara att kommunikation inte alltid uppfattas lika av sändare och mottagare varför information är en kvalificerad uppgift som kräver stor omsorg och tid. Att tänka på för fortsättningen är att beakta behovet av metodstöd samt att metoddiskussionen fortsätter och att den fördjupas nu när man också får egna exempel från praktiken att utgå ifrån. En sådan diskussion behöver hållas levande såväl i metodansvariggruppen som i de enskilda kommunerna där medarbetare på alla nivåer som är involverade i arbetet med Supported Employment är delaktiga. När ett grundläggande kvalitetskrav bör vara att man arbetar på det sätt som man säger sig göra, oavsett om det följer en originalmodell eller en lokalt anpassad Supported Employment 5
4 modell, rekommenderas en uppföljning längre fram av hur modellen så småningom kommer att ta sig i uttryck i praktiken. Supported Employment 6
5 2 Inledning 2.1 Om Supported Employment Supported Employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Arbetssättet växte fram i vård- och stödsystemet i USA under 1980-talet. I början av 1990-talet väcktes intresset för SE i Sverige och nu används metoden inom flera verksamheter. Utgångspunkten för dessa insatser är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En typ av sådan insats är Individual Placement Support (IPS) som är specifikt utvecklad för arbetsrehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. SE riktar sig generellt till personer med funktionshinder. Inga förkunskaper eller specifika krav på arbetsförmåga krävs för att man ska bli aktuell, alla med funktionshinder som vill ha ett arbete kan inkluderas. Insatsen behöver inte föregås av arbetsträningsprogram eller arbeten i skyddade former. Arbetsrehabilitering enligt SE syftar till att ge individen stöd och vägledning i att finna och behålla ett arbete. Målsättningen är ett reguljärt deltids-eller heltidsarbete på den öppna arbetsmarknaden Innehåll och genomförande vid SE-coachning - En särskild stödperson med specifik utbildning i metoden, en så kallad jobbcoach stödjer och vägleder klienten i att hitta och behålla ett arbete. - I planeringen och valet av lämpligt arbete utgår man från individens egna förutsättningar och önskemål. - Arbetssökande påbörjas så snart som möjligt och föregås inte av omfattande bedömningar om lämplighet eller förberedande arbetsträning. - Arbetsrehabilitering integreras så långt det är möjligt i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som samordnare av behandlingsplaner tillsammans med det psykiatriska team som finns runt klienten ex psykiater, psykoterapeuter, sjuksköterskor etc. - Jobbcoachen fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd. 2.2 Bakgrund till införandet av Supported Employment i Jönköpings län Under våren 2011 besöktes samtliga kommuner i Jönköpings län av FoU-ledare ansvarig för området arbetsmarknad och delaktighet från Regionförbundet i Jönköpings län, FoUrum. Ett av syftena med besöket var att identifiera utvecklingsområden och processer som kommunerna identifierat. Flera av Supported Employment 7
6 kommunerna på höglandet uttryckte då att man sett behovet av att implementera Supported Employment i sin verksamhet i funktionshinderomsorgen och psykiatrin1 För att följa upp detta intresse ordnades i mars 2011 en informationsdag i Nässjö för arbetsledare från kommunernas funktionshinderomsorg på höglandet. Med på mötet var även representanter för arbetsgruppen som förbereder bildandet av ett höglandsförbund på höglandet samt arbetsledare från nätverket för den kommunala funktionshinderomsorgen inom GGVV-området. Johanna Gustavsson från Örebro universitet/aktiva i Örebro var inbjuden för att ge en information om metoden och besvara frågor. Mötet gav en positiv respons och FoU-ledare fick i uppdrag att sammanställa ett konkret förslag på hur en utbildning/implementering för Supported Employment på höglandet skulle kunna se ut och skicka ut den till samtliga kommuner att ta ställning till. Mötet beslutade att ha målsättningen att påbörja en utbildning hösten Efter mötet beslutades också att ytterligare följa upp intresset hos kommunerna inom GGVV-området och även möjligheterna till samarbete med det samordningsförbund som är under uppbyggnad i detta område. I samband med bildandet av Höglandets samordningsförbund inleddes dialog med arbetsgruppen som förbereder den formella uppstarten. Detta syftade till att undersöka möjligheterna för ett samarbete mellan FoUrum och samordningsförbundet för att stödja förbundets huvudmän med samordning, utvärdering, organisering och del av finansiering av en gemensam utbildning i Supported Employment. Höglandets samordningsförbund startade formellt 1 april Inför bildandet av förbundet har ett utvecklingsarbete riktat mot målgruppen de som har eller riskerar att få aktivitetsersättning diskuterats. Inriktningen har varit att implementera Supported Employment som metod i arbetet med denna målgrupp. Ett antal personer får uppdraget att vara jobbcoacher. Dessa personer erbjuds utbildning i metoden i samarbete med regionförbundet. Kostnaden för jobbcoacherna, motsvarande ca 3 heltider för samtliga höglandskommuner och deras utbildning i den mån denna inte täcks på annat sätt, finansieras av samordningsförbundet. 1 Även kommuner i GGVV-området har visat intresse för att delta i en utbildningssatsning. Jönköpings kommun har genomgått en utbildning i samarbete med samordningsförbundet för ett antal år sedan tillsammans med Habo/Mullsjö. Supported Employment 8
7 3 Syfte med utvärderingen, utvärderingsmetod och genomförande I detta avsnitt redovisas utvärderingens syfte, metod och genomförande. 3.1 Syfte med utvärderingen Syftet med utvärderingen är att undersöka möjligheter och utmaningar vid införandet av SE-metodiken i höglandskommunerna. Utifrån aktuell forskning om implementering har följande frågor ställs för att uppfylla syftet Hur har implementeringen av SE-metodiken planerats och förankrats i de kommunala organisationerna? Vilka styrningsstrategier har använts av ledningen för att implementera SE? Vilka avsteg har gjorts från metodiken och varför? Hur har relationerna till Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget/psykiatrin uppfattats i den kommunala organisationens perspektiv? Vilken betydelse har interna, organisatoriska respektive omvärldsrelaterade faktorer haft för implementeringsprocessen? 3.2 Utvärderingsmetod och genomförande Utvärderingen baseras på intervjuer med metodansvariga i de sex höglandskommunerna och deras chefer. Samtliga sex metodansvariga har tillfrågats om de ville delta i en intervju och fem accepterade. Utifrån önskemål från metodansvariga har också deras chefer tillfrågats om deltagande genom intervju. De metodansvariga fick ange namn och kontaktuppgifter till de chefer som kunde kontaktas. Av sex tillfrågade chefer var det två som ville delta i intervjun. Information har gått ut till de tillfrågade via e-post om tillvägagångssätt och syfte med utvärderingen. De fem frågeområdena skickades ut i förväg för att ge möjlighet till förberedelse för intervjun. Under mars-april, 2012 har metodansvariga och chefer intervjuats en och en via telefon. Vid intervjun ombads de reflektera utifrån följande frågeområden; - Planering och information för införandet av SE-metodiken inom socialtjänsten - SE-teamet - Stöd till metodansvariga - Hur arbetet med SE går till - Omständigheter i omvärlden som haft betydelse för implementeringen Intervjuerna tog från 30 minuter upp till en timme och 20 minuter och spelades in på band. Supported Employment 9
8 4 Resultat I detta avsnitt redovisas intervjusvaren utifrån de fem frågeområden som informanterna ombads att reflektera kring. 4.1 Planering och information för införandet av SEmetodiken inom socialtjänsten i de aktuella kommunerna Planering och information för införandet av SE-metodiken inom socialtjänsten i er Kommun. Hur gick det till? Anledning till införandet av SE-metodiken När det gäller anledningen till införandet av metoden ger metodansvariga olika förklaringar. Det handlar om att möta personer som lätt ramlar mellan stolarna, att sätta individen i centrum och att hitta en bra samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och Landstinget/psykiatrin samt att bereda fler människor möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Men också att kvalitetssäkra verksamheten genom evidensbaserade metoder och att tillhandahålla kompetensutveckling hos personalen. I en kommun uppges att man såg det som en möjlighet att utbilda i linje med den utveckling som eftersträvades, till ett bra pris och Hoppar vi inte på det här blir vi utanför. I någon kommun uppges som ett möjligt skäl också samhällsekonomiska aspekter som att lyfta kostnader för staten som fått en alltför stor börda med utgifter för aktivitetsersättning. Chefernas utsagor ligger i linje med ovanstående och de uppger att det handlar om att hitta en metod att möta målgruppen, att få verifierat stöd för det arbetssätt som redan används och påbörjats sedan tidigare och att planeringen och införandet av Supported Employment på det här sättet blev en smidig väg mot det målet. Vi tyckte att det här låter som ett bra tillskott för att vi ska kunna jobba med de här frågorna i och med att vi arbetade med arbetsmarknadsfrågor innan så var det ju en del i vårt arbete, men där saknade man vissa delar och de fick de här handläggarna nu i Supported Employment utbildningen, så nu har de mer på fötterna och i kontakterna med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i just de här ärendena, att de är mer tätt knutna till varandra. Anledningen är att det har kommit i olika uttrycksformer från socialtjänsten att det behövs en metod för att jobba med den här målgruppen. Det har varit en efterfrågan hos socialtjänsten under en lång tid. Vi har redan drivit verksamheten lite åt det här hållet. Det här var mer att tala om, att nu sparkar vi igång Information och rekrytering av personal När det gäller information och rekrytering av personal var arbetsgången i de metodansvarigas perspektiv, men med ett undantag, att man tillfrågades om att fungera som metodansvarig för Supported Employment och/eller SE-coach och att Supported Employment 10
9 man därmed också fick erbjudande om att gå den planerade utbildningen i Supported Employment. Det allra första, jaa, då förstod jag inte så mycket. Min chef kom och berättade för mig och min kollega att de lämnat våra namn som förslag att delta i den här utbildningen. Successivt efter det fick vi in underlag från (FoU-ledare vid FoUrum)så vi har ju inte varit iväg på någon information innan vi fick utbildningsinformationen från (FoU-ledare vid FoUrum) så det kändes lite konstigt. Här har cheferna bara lämnat våra namn INNAN man tillfrågar oss. I stället för att; jo nu är det det här som ska påbörjas och ge oss information. Är det OK att vi lämnar era namn? Förstår du? Det blev i lite fel ordning som vi tolkade det. Vi fick information om att det skulle vara en SE-utbildning i Nässjö och att vi skulle gå den och sen så fick vi gå den. Så att något särskilt förarbete som vi var med i det var det ju inte, utan det låg på en högre nivå. Undantaget från detta är en kommun där all personal inbjöds till informationsdagar och att de som deltog sedan fick anmäla intresse för arbetssättet och utbildningen. När ingen anmälde intresse för att gå utbildningen plockade cheferna ut personer för att gå utbildningen. Cheferna som tillfrågats här uttrycker att det föll sig naturligt vilka som valdes ut. Det var personer som hade den kompetens och personliga lämplighet som man ansåg befogad för uppdraget. Någon tackade nej och då tog man en annan Kunskap om Supported Employment sedan tidigare Metodansvarigas kunskap om Supported Employment var innan man rekryterades nästintill obefintlig. Någon hade varit ute på nätet och läst lite, men i övrigt kom informationen i samband med utbildningen eller som i en kommun; vid informationsdagarna. Det har varit information om de här med psykisk ohälsa och om de som ofta ramlar mellan stolarna, ungdomar med aktivitetsersättning. Att det ska vara mer arbete kring det och att vi ska arbeta mer fokuserat med den här gruppen, det har ju funnits med tidigare i tidigare projekt, men att det skulle vara genom Supported Employment det visste inte jag om, utan det fick jag ju till mig. Man fick intrycket av att inte så många visste vad det var egentligen från början. Jag visste ingenting. Den lilla kunskap som chefen hade om Supported Employment var nog liknande inom hela verksamheten. Det var när informationen från Finsam kom som Supported Employment som metod blev känt. För de utvalda metodansvariga och coacher tillhandahölls skriftlig information om SE-metodiken som kommunen fick från FoU-ledare vid FoUrum, Regionförbundet i Supported Employment 11
10 Jönköpings län. Det var bland annat en utvärdering som gjorts i Umeå där man arbetat med SE. Från FoUrum tillhandahölls också information om utbildningen. Jag fick någonting av min chef, något arbete som var gjort tidigare från någon stad, men det var svårt att ta till sig. Vad är skillnaden med det vi har jobbat med tidigare? Chefer som tillfrågats svarar så här: Vi fick ganska mycket information via Höglandets samordningsförbund. Denna tog jag med till de handläggare som jag tyckte skulle passa för det här arbetet. Jag har fortlöpande informerat dem och övriga arbetsgrupperna om vad som är på gång och vad det står för och vad Supported Employment är för någonting. Att det skulle bli en särskild metodik i det här sättet att jobba och att det också skulle ges en utbildning som de här som har gått utbildningen gärna ville gå. Informationen har gått ut via mejl och muntligt. De har fått det skriftliga materialet som har kommit hela tiden och muntlig information. Det var sammandragningar på Träcentrum i Nässjö där personal från Activa i Örebro informerade om metoden SE-utbildningen När det gäller utbildningen uppger metodansvariga att de redan förmedlat den besvikelse de upplevde avseende utbildningens innehåll till FoU-ledare vid FoUrum. Denna består i att förväntningarna om hur man arbetar praktiskt med SE-metodiken inte infriades. Vidare var upplevelsen att de inte fick lära sig något nytt och att SEmetodiken bara är ett annat namn på hur de redan arbetar. Det var en lång utbildning med mer av samma information som vi redan har haft. Man pratade så mycket i början av utbildningen att vi skulle få vår verktygslåda och vi var väldigt nyfikna på vad vi skulle få i vår verktygslåda. Vad nytt innehåller den? Men de sista dagarna var verktygslådan fortfarande tom. Utbildningen hade inte tillfört oss något nytt. Det hade varit bra att ha något att gå efter. Nu får man ju känna sig lite för. Det är inte fel det heller, men lite typ av en Lathund hade varit bra. Vissa delar hade jag helt kunnat klara mig utan i den utbildningen. Man hade kunnat dra ihop den och göra den kortare och ändå få med det vi fick med oss. Trots att de (utbildarna) jobbat i flera år med Supported Employment kunde de inte ge oss några praktiska exempel. Vi efterhörde detta, men fick inga. Det positiva i utbildningen var dagarna med Gunnar Kranz. Det var mer positivt, men det handlar mer om etik, moral och förhållningssätt på ett sådant sätt att man känner det här behöver man repetera och få till sig regelbundet när man jobbar med det här. Alla hos oss upplevde väl att dagarna med Gunnar var det bästa på utbildningen. Supported Employment 12
11 Man uppger också att det var en stor spridning i gruppens kunskaper sedan tidigare. Någon att personal från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen borde ha varit med för att underlätta för det kommande samarbetet. Chefer som svarat uppger i ett fall att medarbetarna som gått utbildningen var nöjda med den och tyckte att den gav dem mycket. Och också att i de i kommunen i en del delar fått på pränt att de tänkte rätt innan också och var på väg åt rätt håll. En annan chef svarar att det inte var så mycket nytt som tillkom, men att manualen som tillkom gav en viss struktur. Detta var förväntat och det hade varit mer förvånande om det var väldigt mycket nytt. Det är ju i grunden ingen ny kunskap på något sätt. Det är ett sätt att försöka styra upp vad vi redan kan och vet och om vi redan arbetar på det sättet, är det ingen stor fråga att ta till sig en lite annan struktur Övriga synpunkter om införandet Flera metodansvariga uttrycker att det gick väldigt fort från det att man fick information och utbildning till att man skulle börja jobba utifrån modellen. För min del gick det väldigt snabbt. Men sen ser man behovet givetvis, det är en bra metod. 4.2 SE-teamet Hur ser SE-teamet ut? I alla kommunerna har SE-team bildats i vilka metodansvariga i kommunala verksamheten är sammankallande. I teamen ingår förutom metodansvariga, handläggare vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och personal från Landstinget/psykiatrin. SE-teamen träffas kontinuerligt och flera uppger att man träffas en gång i månaden. SE-teamen består av olika kompetenser och professioner. Socionomer, personliga assistenter, undersköterska med komptens i psykiatri, psykiatriskötare, behandlingsassistent, samordnare i daglig verksamhet, arbetskonsulent i daglig verksamhet, arbetsterapeut. 4.3 Stöd i arbetet till metodansvariga Här efterfrågades vilket stöd metodansvariga har i sin funktion. En stödform som alla tillfrågade tar upp, även chefer, är mötena för metodansvariga på FoUrum i Jönköping. Det råder enighet om att detta är ett viktigt inslag för att bedriva arbetet på ett enhetligt sätt och att få stöd i rollen som metodansvarig. En roll som för de flesta metodansvariga, ses som ett oklart uppdrag. Flera tar upp att man träffades ofta i början, men att de nu har förstått det som att man bara ska träffas ett par gånger per år, något som flera är osäkra på om det är tillräckligt. Jag trodde i början att vi skulle träffas och prata om hur vi sätter igång, ska det vara lika i alla kommuner och hur ska vi göra när vi har olika förutsättningar. För Supported Employment 13
12 att få mer stöd i mitt arbete får jag vända mig om i sådana fall till min chef eller till de andra SE-coacherna. Jag vet inte riktigt vad min roll som metodansvarig är. Jag har fattat det som att det är att delge information till övriga SE-coacher och att ta med mig frågor från SEcoacher till den här gruppen, men när man bara träffas två gånger per år blir det mycket man får lösa själv som grupp. Det är väldigt viktigt att de här gemensamma mötena finns med metodansvariggruppen så att en metod inte bara dyker upp och försvinner. Vi metodansvariga kände första gången att det var viktigt att vi fick träffas ofta, vi gör något nytt här. Det är viktigt för mig att veta att jag jobbar på rätt sätt och att jag gör det som krävs av mig och det kan jag känna ibland, att det är lite luddigt. Jag blev lite ledsen när det inte kommer att vara träffar för metodansvariga en gång i månaden, så att vi som metodansvariga kan hjälpas åt. Det känns som det blev lite platt fall. Jag hade sett framemot att det skulle vara ett stort stöd kring implementeringen och hur vi skulle lägga upp arbetet. Härifrån finns det inga frågetecken kring att det skulle vara en träff en gång i månaden. Behovet av metodansvarigträffar uttrycks på hela skalan från att de starkt efterfrågas som ovan och också mera trevande om att de är bra, men att det kan vara för tidigt ännu att veta hur mycket stöd man behöver. Och mycket kanske kan lösas på hemmaplan eller via telefonkontakt? Någon ger uttryck för att det inte finns utrymme för det i tjänsten som framgår av nedanstående citat. Jag jobbar bara 50 % så det finns egentligen inte utrymme för träffar med metodansvariga. Man skulle lätt kunna träffas en gång i månaden, men det har jag inte tid till. Cheferna som svarat uppger träffarna på FoUrum som viktiga och i en av kommunerna är det enda stödet som över huvud taget anges för den metodansvarige, utöver sedvanlig arbetsledning. Annat stöd som uppges av informanterna är arbetskamraterna i verksamheten och av en chef att det kan bli aktuellt med särskild handledning i den kommunen. Till hösten planeras också för en återträff för de som gick utbildningen. Jag tror och hoppas det blir någon ledning där. säger en metodansvarig. 4.4 Hur arbetet med SE går till Informanternas arbetsbeskrivning av funktionen som metodansvarig och som SEcoach Funktionen som metodansvarig Målgruppen är personer med psykisk ohälsa/funktionshinder och de som har eller riskerar att få aktivitetsersättning. Avseende arbetet som metodansvarig uttrycker flera, och som framgått i tidigare avsnitt, att det är lite osäkert vad som egentligen Supported Employment 14
13 förväntas och om man levererar det som ska levereras. Även om de uppger att de gör det som faktiskt efterfrågas enligt svaren från cheferna. Som metodansvarig ska man se till att metoden efterföljs och på sikt vara spindeln i nätet för att de andra coacherna ska kunna ringa mig när man blivit mer varm i kläderna och få stöd i metoden och prata med mig om hur man går vidare i det här. Arbetsgivarna kan ringa och lyssna vad det här är. En chef säger att metodansvarigas uppdrag är viktigt i och med att skillnaden mot tidigare är den mycket tydligare manualbaserade metoden att göra saker i en viss ordning och att dokumentera på ett visst sätt. Metodansvarigas uppdrag är att se till att den ordningen efterföljs. Om kunskapen i sig inte är ny är det lätt att man återfaller i att göra som man gjorde förut. Den andre chefen instämmer i att metodansvarigas uppdrag är att se till att metoden bevaras, men också att kanske utveckla metoden Funktionen som SE-coach När det gäller SE-coachningen ges uttryck för en större säkerhet hos de metodansvariga. De kommuner som svarat är igång med arbetet. Deltagare har identifierats genom SE-teamet och de har lämnat samtycke till stöd utifrån Supported Employment metodiken. Nedan följer utdrag ur metodansvarigas beskrivningar av hur arbetet med Supported Employment går till. Jag försöker fånga upp de som är intresserade av att gå ut i arbete nu och känner att de är motiverade. Jag får de ärendena av min samordnare. SE-coachen ska vara länken ut mot samhället, gå ut och prata med enskilda företag och informera om vad SE är för någonting. Men det bästa är om man har en klient har vi kommit på. Vi har inte gått ut och informerat rent allmänt. Kanske är det ingen klient som vill vara där och då blir det lite tokigt. Egentligen så skiljer det ingenting mot hur vi jobbar idag. Vi har tidigare jobbat på det här sättet som SE innebär. Vi jobbar tätt med våra deltagare och stöttar i det de behöver ha hjälp med, träffar dem kontinuerligt, om det behöver det, varje vecka. Hjälper dem att kommat till sin praktik. Det är många som försover sig och har svårt att komma upp. Då åker vi hem och knackar på dörren. Har vi lagt en planering så följer vi den. Vi träffas en gång i månaden i SE-teamet och aktualiserar personer aktuella för projektet. Mitt jobb är att få ut information till de här och börja arbeta med dem och att få dem med på tåget. Jag träffar dem i ett intervjuförfarande och försöker få fram vad de skulle vilja prova på och efter det får man matcha arbetsplats med det och ge så mycket stöd att det kan fungera. Om Försäkringskassan äger ärendet Kalle, så fortsätter de att äga ärendet, men vi SE-coacher tar över det praktiska arbetet och har mandat från de andra att jobba på. Om det uppstår något på vägen kan vi ta kontakt, men annars följer vi upp Supported Employment 15
14 ärendena varannan var tredje månad. Jag och min kollega gör upp planering, tidsplan och tar alla kontakter. Vi går igenom samtyckesblanketten med den enskilde och sköter all dokumentation. Än så länge har det varit lite frågetecken kring det här med dokumentationen. Vi har bokat in träffar under våren i SE-gruppen. Vi är överens hur vi ska jobba. Vi (SE-coacher) håller på att kontakta alla deltagare och gör upp tidplaner. Vi har gemensamt 20 timmar i veckan för SE och vi måste hålla koll på tiden, men det fungerar bra och vi börjar komma igång nu. Mitt första besök brukar jag ta i enrum. Jag pratar mycket med klienten om vad denne har för drömmar och tankar om framtiden. De i ålderskategorin år försöker jag träffa flera gånger för att få igång en relation, lära känna den här människan och försöka skapa tillit, att personen ifråga får tillit till mig och känner sig någorlunda trygg. Som du förstår tar det tid. Utifrån önskemål och tankar försöker jag matcha det med utbildning och sysselsättning. Försöker ringa arbetsgivare, skapa mig ett arbetsgivarnät i kommunen. Önskemål, drömmar, förmåga och matcha det med arbetsplatsen. Sen träffas vi då med arbetsgivaren. Går dit tillsammans med den som ska börja arbeta. Vi kollar in arbetsterapeuten som kan göra en bedömning av vad den här personen behöver för att fixa den här arbetsplatsen med sin nedsättning. Jag brukar göra en framtidsplan med klienten. Namn på människor runtomkring, vad personen har gjort innan, vilken utbildning man har, drömmar, hur man kan komma till drömmen, delmål, hur det sociala skyddsnätet ser ut, om det finns god man, förvaltare eller föräldrar eller andra som är med och styr och ställer Likheter och skillnader med tidigare arbetssätt När det gäller likheter och skillnader upplever flera att SE inte skiljer sig nämnvärt från hur de har arbetat tidigare. Det var bara det att vi fick ett NAMN på det. Det här var inga nyheter att jobba nära en klient och möta den där den står. Att stötta och hjälpa i den utsträckning som krävs för att lyckas med den här individen. Så har jag alltid jobbat. Samtidigt ges utsagor om skillnader. Dessa berör att med SE är det mer fokus på att personer ska ut externt och i anställning och att detta inte ska föregås av att närvaron först prövas. Liksom tidigare försöker vi lyssna på vad klienten vill och om den vill ut och arbeta och det finns ett arbete inom räckhåll, men om det är mycket frånvaro vill vi gärna kolla den och det är ju det som är skillnaden. Det är väldigt lätt att placera i sin egen verksamhet och att man känner att man måste kolla närvaron först. Här ska man placera direkt utan att arbetspröva, så det gäller att våga. Det är väl det som i sådana fall utbildningen har gett kom igen nu, våga det här, våga chansa! Skillnaden är att man ska jobba mer utåt externt mot företag och så än vad jag gör till vardags. Supported Employment 16
15 Chefernas uppfattning om likheter och skillnader är att det finns många likheter som det att man håller kontakt med arbetsplatser och samarbetar med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Landstinget/psykiatrin. En viktig skillnad är att kontakten med samverkanspartners är närmare nu och att man har tillgång till psykiatrin på ett annat sätt. SE-coacherna har färre ärenden, vilket medger en tätare kontakt med klienten. Personerna som är deltagare i SE får betydligt mer hjälp idag än vad de någonsin har kunnat få innan. En chef uppger att staten har förändrat sitt uppdrag på senaste tiden när det gäller att arbeta med dem som står utanför arbetsmarknaden, men att det har inte trillat ned från chef till handläggare. Det är en ändring i ansvar och attityd. Tidigare skulle man vara sjukskriven först och få arbetsmarknadsåtgärder sedan. Nu ska man jobba med dem under tiden. Hälften av alla sökande på Arbetsförmedlingen är personer med särskilda behov Bättre samverkan när arbetet organiseras enligt SE Bättre samverkan är en skillnad mot tidigare arbetssätt som också flera av de metodansvariga tar upp. Finsamgruppen eller SE-teamet ger en arena för samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget/ psykiatrin. I min roll innan har Försäkringskassan tagit kontakt med mig inför omprövning av ersättning och sådant. Det här är ganska nytt tycker jag ändå. Man tänker på ett helt annat sätt eftersom man är mer extern nu och har mer fokus på externa jobb. Den personliga kontakten som man får genom att träffas, det blir ett helt annat samarbete än på telefon. Då kan man vara kort och byråkratisk, men det personliga förenklar. Bara det är en fördel. Vi har en deltagare som det har underlättat för via Finsams projekt i och med att Arbetsförmedlingen är med och vi har kunnat diskutera lönebidragsanställning. Vi ser vinsterna redan. Det har kortat samarbetsvägen i och med de personliga kontakterna i SE-gruppen. Det är en bra start att vi fått huvud på varandra så att man vet vem man har som samarbetspartner. Nu kan jag få kunskap som jag inte själv sitter inne med, för jag har huvud på folk. De flesta tycker att samverkan har kommit igång bra, men det finns också utsagor som uppger att det finns hinder att överkomma. Vi har haft lite svårt att få med Arbetsförmedlingen och att de har tid för det här och det är tråkigt för de är en viktig part. Jag fick ett mejl vad kan jag tillföra? och då började jag undra om de har förstått vad det här är Resurser När det gäller resurser uppger samtliga tillfrågade att de är tillräckliga. Cheferna menar att de är väl tilltagna och måste vara det för att det här är en resurskrävande metod. Supported Employment 17
16 Ger det resultat kanske det inte är det på sikt, men i initialskedet så kostar det mycket Hur metoden efterföljs lokala anpassningar? När det gäller att följa metoden eller att göra eventuella avsteg är det i en kommun några deltagare som redan har platser utanför kommunens verksamheter och är därute på praktik. Sen kommer ju frågan om det här med anställningen. Och där har vi inte sett någonting än. I omsorgen jobbar man med dem som redan är inskrivna i omsorgen och där är det inte lika enkelt med anställningar. Men de jobbar med några där det vet jag. Ofta är det en personlig assistent som ger dem stöd, är det SE då? På direkt fråga om det här med anställning säger en metodansvarig Det börjar med en praktik, de måste ju börja arbetsträna och visa att man klarar något, man ska reda ut på vilken nivå personen kan arbeta procentuellt, man får ju börja på en väldigt låg nivå när man startar sin praktik. Det kan vara två dagar i veckan, sedan är målet att komma upp i en halvtid för att se hur det fungerar innan man kan börja diskutera jobb. Man måste ju stabilisera sig i det här att man fixar det utifrån sitt mående. Vi pratar inte jobb när vi diskuterar praktik, men ändå är ju målet och visionen att det ska leda till ett jobb, men det finns inte alltid med på deltagarnas karta, att de ska lyckas komma till jobb, även om det är ett önskemål. Många har många misslyckanden bakom sig. De tror inte på sig själva. Då gäller det för oss att bygga upp det här långsiktigt. En chef uppger att det som kan ses som en lokal anpassning är att coachen kan behöva finnas kvar för vissa deltagare under överskådlig tid, kanske för all framtid, men med en mer begränsad insats efter ett antal år. Vi har erfarenheten att många människor, även om man gör ett jättebra jobb och man etablerar sig, så händer det saker för den här målgruppen och då ramlar man ut igen och risken är att man ramlar väldigt långt varje gång. Vi får litegrann börja om från början. Ett avsteg är möjligen min ambition att vi inte ska släppa de här människorna egentligen någon gång för att jag tror att många kommer att behöva stöd till och från under sin del i arbetslivet. När SE-metodiken används i daglig verksamhet tar man delar av metoden för att utveckla verksamheten. Det kan i sin tur öppna för deltagande i lönearbete som vi inte har sett än idag. 4.5 Omständigheter i omvärlden Hur påverkar, om alls, omständigheter i omvärlden arbetet med SE? Supported Employment 18
17 4.5.1 Arbetsmarknaden och utbudet av arbete Den omständighet som metodansvariga främst pekar på är utbudet av arbete på arbetsmarknaden. När konkurrensen är stor för personer utan funktionshinder blir det förstås ännu tuffare för den här gruppen. Vi har många företag som vi fått varsel på och man har sagt upp folk. Det blir ännu värre för de med funktionshinder som kräver extra mycket. Kan vara svårt även internt. När det gäller att ta kontakt med företag är det inte ett jättebra läge just nu. Det gäller att få dem öppna för den här sortens arbete. Det matchar lite att Arbetsförmedlingen arbetar för att man ska anställa personer med funktionshinder. Regeringen avsätter pengar, man kan söka pengar för försöksverksamheter. Det kan vara omständigheter som pekar åt rätt håll, men konjunkturen är det lite värre med. En chef säger: Det finns en verklighet utifrån hur arbetsmarknadsläget ser ut. Utifrån välviljan på företag. Arbetsläget varierar utifrån vilket arbetsområde man tänker. Vård och omsorg är lättare än industri. Det har varit många varsel, människor har förtur och facket säger nej. Det gäller att hitta platser där facket inte har restriktioner och säger nej. Vi har haft ett down-läge, men hoppas att det ljusnar snart igen. Vi måste också se vad vi inom kommunala förvaltningar kan göra. En del deltagare har jobbat tillbaka i tiden, men tappat fotfästet. En del har ingen referens och då kan det vara bra med en praktikplats. Dessutom finns ett pågående arbete med unga i försörjningsstöd. En metodansvarig säger Här har vi fokus på en stor andel unga som har försörjningsstöd och de ska jobbas in på den ordinarie arbetsmarknaden så de går ju före de här personerna med funktionshinder. Samtidigt finns en ökad medvetenhet hos företagare att ett socialt engagemang inte bara behöver vara belastande. En metodansvarig har blivit tillfrågad av en arbetsgivare om att få ta emot en person där det syns att det finns ett funktionshinder. I en kommun har det informerats om att det kommer att göras omfattande besparingar i verksamheten och omorganisering av verksamheten. Detta tar mycket energi från personal enligt den metodansvarige, varför de utbildade SE-coacher som berörs av detta inte har kunnat lägga kraft på SE-arbetet. Otryggheten i organisationen kan också ha påverkat inställningen till att ta emot en ny metod och när informationen kom plötsligt och allt gick fort väcktes motstånd. Till viss del handlar det om att man orkar inte med förändringar hur mycket som helst, när det är sådana här organisationssaker går de i första hand. När det kommer yttre impulser, blir de en större belastning än vad det behöver vara. När det dessutom är bristande information och går väldigt snabbt kan det bli en stor grej av det och det blev det här. Supported Employment 19
18 4.5.2 Samverkande myndigheters regelsystem När det gäller samverkande myndigheters regelsystem upplever man att SE-arbetet snarare underlättar än sätter käppar i hjulet. Man är hoppfull om att det finns en vilja att lösa problem på bästa sätt även om systemen skulle krocka och att förutsättningarna för detta är bättre nu än tidigare. En metodansvarig uppger att flera deltagare som tillfrågats visat oro för hur det blir med försörjningen och att det är en utmaning i arbetet att kunna ge tillförlitlig information om detta. Här underlättar kontakterna med samverkansparter som ingår i SE-teamet Värdegrund och arbetsmarknadspolitik Citat från en metodansvarig och en av cheferna får avsluta området omständigheter i omvärlden. I min värld finns det någonstans att alla har en förmåga. Man kan inte bara gömma undan människor i olika stängda verksamheter. Desto mer man öppnar upp det och pratar om det, kan det bli bättre. (metodansvarig) Idag finns en insikt om att arbetslöshet hos de här grupperna inte bara är en individuell problematik för de som drabbas. Vi kommer att få färre som deltar i produktionen och systemen bygger på det och då kommer problemen att bli väldigt stora i framtiden om vi inte kan förändra det här. Det börjar finnas en insikt om de samhällsekonomiska konsekvenserna. Vi måste arbeta med arbetsmarknadens funktionssätt och inte bara med en förändring hos individen. (chef) Supported Employment 20
19 5 Om implementering Med implementering avses försök att realisera eller att sätta planer, idéer, modeller eller en policy i verket. (Guldbrandsson, 2007) Uttryckt i en mening är den samlade erfarenheten från de senaste decenniernas forskning avseende implementering av reformer och metoder på det människovårdande området Det blir aldrig som man tänkt sig (Markström et. al, 2011, s. 15) Karaktären på de policys och program som ska implementeras tenderar att krocka med verkligheten. En konsekvens är att en rationell implementering med full måluppfyllelse är nästintill omöjlig. Detta gäller särskilt införande av program eller metoder som är komplexa och som innefattar många aktörer och olika organisatoriska nivåer. I människovårdande arbete kompliceras bilden ytterligare av en praktik som bör få präglas av flexibilitet och individuella hänsynstaganden. (a.a) Individer och organisationer tar inte självklart till sig de bästa tillgängliga metoderna. Människor och organisationer gör motstånd. (Bhattacharyya et. al., 2009) Omständigheter som kompetens, ekonomi, administrativa system och lokala normsystem kan direkt motverka att en organisation inför de mest effektiva insatserna.(markström et al, 2011) 5.1 Viktigt att tänka på vid implementering av en metod Slutresultatet i en implementering påverkas till en del av hur spridningen av en idé eller metod ser ut. (Guldbrandsson, 2007; Fixen et al, 2005) Här talar man om passiv och aktiv spridning. Let it happen karaktäriserar en passiv typ av spridning. Förändringar sker av sig självt och kan genomföras genom spridning av generell information. Help it happen är en mer aktiv, men indirekt typ av spridning. T ex genom seminarier och tekniskt stöd. Ingen av dessa strategier fungerar särskilt väl. Make it happen är en aktiv typ av spridning och innebär ledningsstyrda insatser med syfte att direkt påverka den organisation som ska införa metodiken och att parallellt arbeta med omgivningsrelaterade faktorer av betydelse. Det är inte tillräckligt med en välfungerande metod, strategin för implementering måste vara effektiv (Markström et. al, 2011, s. 16) Den aktiva taktiken utgår från ledningsstyrda insatser och handlar om att direkt påverka den organisation som ska införa metodiken och att parallellt arbeta med omgivningsrelaterade faktorer av betydelse (a.a, s.16) Se också Guldbrandsson (2007) och Fixen med flera (2005) Nyckelkomponenter av betydelse allt spelar inte roll Den senaste forskningen avseende implementering inriktar sig på nyckelkomponenter av betydelse för en framgångsrik implementering i stället för som tidigare med utgångspunkten att allt spelar roll. (Markström et. al, 2011) Dessa nyckelkomponenter listas som följer; Supported Employment 21
20 - Tydligt uttryckta behov av den insats eller metod som ska införas (Guldbrandsson, 2007; Johansson, 2010). Problembeskrivningen behöver uppfattas som legitim av viktiga aktörer och insatsen som en motiverad strategi för att möta det identifierade problemet. - Förpackad på ett sätt som intressenterna kan attraheras av. Inte för olik befintliga arbetsmetoder som skulle kräva stora förändringar. En framgångsfaktor är att grunddrag känns igen och viss erfarenhet redan finns av arbetssättet. Annars risk att modellen ses som ett tillfälligt modeskifte. (Czarniawska-Joerges, 1995) - Metoden bör vara enkel att förstå och använda. Viktigt också är att organisationen inte måste designas om för att metoden ska vara möjlig att använda. - Uppbackning av vissa resurser. Utrymme för nödvändiga informationskampanjer och tillräckligt med kompetent personal och ekonomiska resurser för att inte stanna vid ett halvhjärtat försök. (Fixen, et. al., 2005) Det krävs också ett förankringsarbete där beslutsfattare, chefer och personal motiveras. (Markström, et. al, 2011) Litteraturen betonar nödvändigheten av möjliggörare eller förändringsagenter som länk mellan operativ personal och beslutsfattare arkitekter bakom en satsning. (Fixen et. al., 2005) Funktionen kan finnas utanför eller inom organisationen. Ibland synonym med champion ; expert på den aktuella metoden som kan stå för nödvändig input i form av utbildning och handledning. 5.2 Hård och mjuk styrning När det gäller strategier för styrning som används av beslutsfattare talar man i forskning om hård respektive mjuk styrning. (Markström et. al, 2011 med hänvisning till Markström, 2003; Maycraft Kall, 2011) Hård styrning associeras med, lagstiftning (även om ramlagar och kommunalt självstyre ger stort handlingsutrymme) och ekonomi (som kan vara både hård och mjuk beroende på om den används för bestraffning eller som stimulansmedel). Mjuk styrning associeras med utbildning eller informationsinsatser. När dessa sätt att se på styrning uppträder i sammanhang för implementering av specifika arbetsmetoder kan hård styrning förstås som en ambition från ledningen att ta med alla delar i ursprungsmodellen, att man fokuserar mätning av programtrohet och att utbildning och handledning mycket begränsat tillåter avvikelser från grundformen. Experter på metoden, så kallade champions spelar en avgörande roll här. Mjuk styrning å andra sidan utmärks av styrformer som möjliggör och lockar till lokala anpassningar och modifieringar av metodiken. Programtrohetsskalor spelar mindre roll här. I stället läggs fokus på filosofin och på grundkomponenterna i arbetssättet. (a.a) Supported Employment 22
21 5.3 Drift avvikelser från en originalmodell Drift är ett begrepp som beskriver avvikelser som sker i förhållande till en originalmodell. (Fixen et. al, 2005) En oönskad drift innebär avvikelser som gör att innehållet inte längre överensstämmer med den valda metoden. En önskad drift innebär en medveten anpassning av metodiken efter det egna organisatoriska sammanhanget, men utan att förändra de grundläggande egenskaperna i metoden. Enligt Fixen med kollegor (a.a.) är mjuk anpassning nödvändig, men man måste ta hänsyn till kärnkomponenter i implementeringen för att den ska bli effektiv. 5.4 Nyckelkomponenter på olika nivåer Nyckelkomponenter av betydelse för implementering kan kopplas till faktorer i den inre miljön, till organisatoriska faktorer och till faktorer i omgivningen. (Fixen et. al, 2005; Markström et. al. 2011) Faktorer i den inre miljön - Noggrann och medveten rekrytering av teammedlemmar - Utbildning och träning i den aktuella metodiken. Före, under och efter implementeringen. - Handledning av experter eller champions - Regelbunden feedback byggs in i processen. Personalens arbete och programmets design och innehåll utvärderas i relation till originalmodellen. Graden av programtrohet kan identifieras på detta sätt och ligga till grund för diskussioner och eventuella justeringar av organisering och arbetets innehåll. - Anpassat administrativt stöd - Välbalanserad helhet av kompetenser, egenskaper och erfarenheter i teamet. Arkitektur. - Tillgång till nätverk - Implementationsklimat. Intresse för metoden, positiv inställning till utbildning och lärande och av normer och värderingar i linje med idéerna bakom metoden Faktorer i organisationen - Trygg och tillräcklig finansiering - Grundfilosofi som harmonierar med normer och policys i moderorgansationen - Kulturellt och socialt kapital: Tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt, intresse för frågorna eller stöd i nätverk. - Organisationens passform och struktur i förhållande till den nya metoden. - Förändringsagenter, möjliggörare som kan inspirera och guida under genomförandet. Se också Markström, (2003), Fixen med flera, (2005) och Hasenfield, (2010) Boundary spanners är enligt Daft (2007) en alternativ funktion till ovan Funktioner som specifikt har en roll att färdas över Supported Employment 23
22 organisationsgränser för att samordna och hålla samman en process brukar benämnas boundary spanners. (Markström et. al, 2011, s. 18) Faktorer i omgivningen I omgivningen finns också faktorer av betydelse, om än svåra att ringa in. (Markström et. al, 2011) Fixen med flera (2005) gör ett försök enligt följande: - Konstruktion av välfärdssystem - Politiska beslut på nationell nivå - Ekonomiska konjunkturer - Massmedias rapportering och opinionens uppfattning i frågor som rör området Supported Employment 24
23 6 Diskussion I detta avsnitt diskuteras frågeställningarna för syftet med utvärderingen utifrån de sammanställda intervjusvaren och i relation till kunskapsläget om implementering. Som framgår i avsnittet om implementering anser man idag att förutsättningarna för en lyckosam implementering kan förstås utifrån ett antal betydelsebärande nyckelkomponenter. När en ny metod ska införas har spridningen av en idé betydelse. Tillvägagångssättet vid planering och förankring påverkar också samt vilken strategi för styrning som tillämpas. Styrningsstrategin har i sin tur betydelse för hur en ny arbetsmodell sedan tillämpas med hög programtrohet eller i en utvecklad form som anpassats utan att grunddragen i originalmodellen förändras. Om oönskade avsteg från modellen sker som också innebär att man kommer långt ifrån originalmodellen, talar man om en så kallad oönskad drift. 6.1 Hur har implementeringen av SE-metodiken planerats och förankrats i de kommunala organisationerna? Flera nyckelkomponenter av betydelse för implementering kan identifieras i arbetet som har utförts i höglandskommunerna. Både genom det tillvägagångssätt som anges i projektbeskrivningen och som har använts vid implementeringen och i chefernas intervjusvar. En viktig nyckelkomponent som framträder här är att metoden som skulle införas uppfattades som attraktivt förpackad. (Czarniawska-Joerges, 1995). SE-metodiken fick legitimitet genom att den efterfrågades i flera kommuner där man uppfattat den som väl lämpad för att möta identifierade behov i organisationen. Metoden framstod ytterligare attraktiv genom det sätt som planeringen för införandet av SE-metodiken utformades; som en regional samverkan för information och utbildning. En annan nyckelkomponent tillräckliga resurser (Fixen et. al, 2005) erhölls också genom finansieringsstödet från Höglandets samordningsförbund till nya tjänster. Vad mera är, kunde metoden införas utan att organisationen behövde designas om, vilket är ytterligare en nyckelkomponent av betydelse. (a.a) En viktig aspekt för hur en arbetsmetod attraherar kan också vara att chefer och personal känner igen grunddragen och har erfarenhet av liknande arbetssätt sedan tidigare. Här framgår det av chefernas intervjusvar att arbetet i arbetsmarknadsenheterna hade varit inriktat i linje med Supported Employment under en längre tid, vilket också innebär att införandet av metoden inte krävde stora förändringar. I avsnittet om implementering anges detta som en nyckelkomponent av betydelse på organisationsnivån som en form av socialt och kulturellt kapital. (Markström et. al., 2011.) Det som sticker ut här är att likheten med tidigare arbetssätt som förmedlades i samband med information och utbildning inte togs emot positivt av medarbetarna. I intervjuerna med metodansvariga uttrycks besvikelse över att den kompetensutveckling och utveckling av arbetet som man trodde sig skulle kunna få inte innebar något nytt. Likheterna med det gamla arbetssättet som är Supported Employment 25
Institutionen för socialt arbete 1
Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support
Läs merFörlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment
Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment Utgångspunkter Den första ansökan om projektmedel, daterad 2012-03-14, innehåller beskrivning av bakgrund och arbetssätt
Läs merFörlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
Läs merEn utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support
En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig
Läs merSupported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping
Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ
Läs merLokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merHöglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning
Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning Projektperiod 2018-01-01 2020-12-31 Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 2. Bakgrund till fortsatt projekt... 3 3. Syfte
Läs merSamordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Ansökan om medel till projekt för efterstöd Projektägaren Jönköpings kommun, arbetsmarknadsavdelningen (AMA) ansöker om medel för att genomföra projekt för efterstöd
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs mer2011-10-04 Institutionen för socialt arbete 1
Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning IPS goes Swedish Urban Markström 2 För att metoden ska fungera Krävs ett välfungerande relationsarbete
Läs merProjektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk
Läs merPlan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merSupported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Läs merANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merUtvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK
Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merTill/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning
Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en
Läs merSupported employment, en egen väg till arbete
Supported employment, en egen väg till arbete Evidens enligt socialstyrelsen https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-stod-vid-schizofreni-och-schizofreniliknande-tillstand/4/schizofreni-ellerschizofreniliknande-tillstand-ingen-eller-svag-arbetsmarknadsanknytning-individanpassat-stod-till-arbete-individual-placement-and-support-ipsmodellen/4.28
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merVälkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning
22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990
Läs merFörstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Läs merIPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.
IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad
Läs merInsatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Läs merGenomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Läs merRiktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser
Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd
Läs merProjektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Läs merFörsäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag
POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merDEL FÖR DEL, bit FÖr bit!
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merÖverenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Läs merSamverkansteam Norra Dalsland
PROJEKTBESKRIVNING Samverkansteam Norra Dalsland 2007-2009 förlängt 2010, 2011, 2012 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merErfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15
Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets
Läs merVerksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merInsteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
Läs merInspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin
Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS
Läs merAnsökan till Finsam Lekeberg och Örebro.
Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning
Läs merESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Läs merVälkommen till Friggagatan 5! Mercur öppenvård
Välkommen till Friggagatan 5! Mercur öppenvård Dagens innehåll Historia Verksamheter - Ungdomstorget - Duveholmsgymnasiet - #jagmed (projekt) - Ung KOMP (projekt) - Vinka IN (projekt) - Resurscenter -
Läs merSamordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merSupported Employment i Skellefteå
Skellefteå 2006-09-21 Supported Employment i Skellefteå Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter i projektet: - Skellefteå kommunen genom socialkontoret - Landstinget genom
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Läs merRegionstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 194-211 Tid: 2015-12-07 kl. 13.00-16.40 Plats: Regionens hus, Sal A 203 RJL2015 /970 Förslag till Verksamhetsplaner 2016 med budget för Finnvedens och Höglandets
Läs merVidga vyerna med ny kompetens Vi söker fler arbetsgivare
Vidga vyerna med ny kompetens Vi söker fler arbetsgivare stockholm.se/arbetsgivare Ett erbjudande från Stockholms stad Kompetensen hos personer med funktionsnedsättning behövs i arbetslivet. Framsynta
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merJag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018
Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan
Läs merBILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:
1(5) BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: Ale kommun, Arbetsmarknadsenheten, AME. Inom AME erbjuder vi idag olika typer av stöd, både individuellt och i grupp. Individuellt erbjuds evidensbaserade
Läs merVerksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg
Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg 16 1. Samordningsförbundets ändamål och uppgifter. Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Helsingborgs
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 med budget
VERKSAMHETSPLAN 2017 med budget 2017-2019 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2016:12/7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merBISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad
BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merFramgångsfaktorer för samverkan
Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens
Läs merInnehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget
Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se
Läs merVerksamhetsplan 2018
Verksamhetsplan 2018 med budget 2018-2020 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV EGENFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merVernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm
Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav
Läs merHandlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom
Läs merFörslag till Verksamhetsplaner med budget för Höglandets samordningsförbund.
1(1) 2014-11-21 LJ2014/1565 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Förslag till Verksamhetsplaner med budget för Höglandets samordningsförbund. Bakgrund Enligt lag 2003:1210 om finansiell samordning inom
Läs merStöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden
Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merBarnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen
Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att
Läs merSLUTRAPPORT. Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik
SLUTRAPPORT Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik Sammanfattning Ett metodutvecklingsprojekt finansierat av Samordningsförbundet i Östra Östergötland. Syftet var att ta fram en bärkraftig metod för att
Läs merExpertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Läs merTID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs merVerksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Helsingborg
Verksamhetsplan och budget 2018-2020 Samordningsförbundet Helsingborg!" - %& Vad är ett samordningsförbund? Ett samordningsförbund är en självständig myndighet som verkar utifrån Lagen om finansiell samordning
Läs merHandlingsplan Trisam 2016
Handlingsplan Trisam 2016 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-03-10 Processplan Trisam INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...4 2. MÅL...4 2.1 Övergripande
Läs merFörsöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen
Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merAnsökan till FINSAM Lund
Kommunkontoret HR-strategiska enheten Ansökan 1(6) Jacob Fridblom 046-359 56 73 Jacob.fridblom@lund.se Ansökan till FINSAM Lund 1. Projektnamn Intern koordinering av arbetsmarknadsåtgärder 2. Projektägare
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs mer